FLYTGÖDSELSPRIDNING OCH ANALYSER

Flytgödsel spridd

med

släpslangsteknik i

växande gröda.

Spridning strategi •var (gröda) •när (tidpunkt) Svalt, fuktigt och vindstilla är bästa spridningsvädret,

Ju högre halt av ammoniumkväve och ju högre pH-värde gödseln har, desto större blir ammoniakavgången, Ammoniakavgången är tre gånger så stor vid 24 ºC som vid 14 ºC., Vår spridning i vårbruket kan därför ge mindre ammoniakförluster än spridning i växande gröda på försommaren, Snabb nedbrukning minskar ammoniakavgången

•hur mycket (giva) •hur stallgödseln ska spridas

(teknik)

Nötflytgödselns innehåll av fosfor och kalium stämmer väl överens med vallens behov

Varför ska Betesvallar ska inte gödslas med stallgödsel?• Sjukdomar• tillgodoses vallens växtnäringsbehov av betesdjurens gödsel

Djurslag ts-halt Producerad mängd flyt-

%gödsel per år (m3)

Mjölkko avkastning 8 000 kg/år 8,3 28,7

Mjölkko avkastning 10 000 kg/år 8,3 29,1

Kviga/stut under 1 år 10,1 5,1

Kviga/stut över 1 år 10,7 9,3

Gödtjur, 2–12 mån 10,5 5,7

Vallfodertjur, 2–16 mån 10,2 8,1

Betestjur, 2–18 mån 10,0 9,7

Diko, 6 mån stallperiod 10,0 5,5

Sugga i produktion 8,2 7,9

Slaktsvin, 3,0 omg/år 5,8 2,6

Värphöns per 100 st 10,9 9,6

V Ä X T N Ä RINGSINNEHÅLLET I FLYTGÖDSEL VARI E RAR BEROENDE PÅ FODERS T AT OCH FÖRLUSTER I STALL OCH UNDERLAGRING. TABELLENS SCHABLONVÄRDEN ÄR BERÄKNADE EFTER STANDARD FODERSTATER FÖR DE OLIKA DJURSLAGEN OCH GÄLLER GÖDSELNS VÄXTNÄRINGSINNEHÅLL EFTER LAGRING. I VÄRDENA INGÅR RE N G Ö RINGS-OCH D I S K VATTEN SAMT NEDERBÖRD MOTSVARANDE 300 MM.

Djurslag ts-halt% totalkväve ammoniumkväve P K

kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton

Mjölkkor 8,3 3,7 1,8 0,6 3,6

Dikor 10,0 3,3 2,0 0,9 4,7

Ungdjur 10,2 4,5 2,7 0,8 5,7

Slaktsvin 5,8 3,4 2,4 1,1 1,6

Suggor 8,2 3,7 2,6 1,3 1,7

Höns 10,9 4,8 3,6 1,4 1,8

Spridningsteknik

Yt pridning Bredspridning – enkelt och billigt

Bandspridning – för spridning i vall och växande gröda

Släpfotsramp – bättre markkontakt

KONTAKT MELLAN GÖDSEL OCH JORD

▪ Mer flyttande

▪ Lerig och torrt minskar kontakt

▪ Ytspridning på vall ger vanligtvis stora ammoniakförluster

Minska växthusgaserna från gödseln

40 % av Sveriges totala växthusgasemission från Lantbruk sektor

Faktorer som påverkar ammoniakavgången• Väderlek: vattenavdunstningen från mark och gödsel. Därför har låg temperatur, hög luftfuktighet och

låg vindhastighet en dämpande inverkan på avgången• Markförhållanden: Låg marktemperatur, med undantag för tjälad mark, På lerjordar uppnås bättre

kontakt mellan jordpartiklarna och ammoniumkvävet i stallgödseln än på lätta jordar• Gödseltyp: Låg ts-halt, lågt ammoniuminnehåll och lågt pH-värde i gödseln minskar benägenheten för

ammoniakavgång

Spridningstekniska åtgärder

Myllning

kalkyl_PRO_20140420.jar

Gör det här för gården och miljön

Förkyl mjölken och spara energi

Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned

mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.

Ge inte för mycket foderFör att få en väl fungerande

foderstyrning måste vissa grundkrav

vara uppfyllda:

•Du måste veta hur mycket korna

mjölkar för att veta näringsbehovet.

•För att kunna beräkna en foderstat är

det nödvändigt med foderanalyser.

•Foderstaten behövs för att kunna styra

rätt mängd foder till rätt ko.

• Viktig med regelbunden uppföljning av

foderstaten exempelvis genom en

endagars utfodringskontroll, det vill säga

att alla fodergivor vägs under en dag, för

att få reda på hur foderstaten fungerar i

praktiken

Spara energi med tak över smågrishörnan

Sprid fosfor efter markkartan

Undvik markpackning

Varför är det viktigt att undvika överdosering?

https://youtu.be/KJia4EBvD80

Gödsla rätt och minska kväveläckaget

Vårda markstrukturen

Undvik växtskyddsmedel i vattendragen

Nytt krav på att dokumentera behandlingens syfte i

sprutjournalen

•Ytavrinningen kan minskas genom att ha en säker påfyllningsplats, en säker hantering av

växtskyddsmedlen och markanpassade skyddsavstånd.

•Vindavdriften kan minskas genom att använda lämplig sprutteknik och vindanpassade

skyddsavstånd till diken och andra vattenkällor.

•Utlakning från punktkällor kan minskas genom säker hantering och påfyllningsplats.

•Utlakning från fältet beror delvis på väderleken, dos och ämnets egenskaper. Regn snart

efter bekämpning och sena höstbehandlingar ökar risken.

Öka skörden med bättre växtföljd

Vårda markstrukturen•Har du inga egna djur och ingen stallgödsel så ta kontakt

med en granne på en djurgård. Undersök om ni kan

samarbeta med att byta fält eller om det inte går att köpa

stallgödsel någon gång då och då.

•Låt halmen vara kvar åtminstone vissa år i växtföljden.

Tillför du ingen stallgödsel är det ännu viktigare att behålla

halmen.

•Reducerad jordbearbetning ökar mullhalten i matjorden

eller minskar åtminstone takten på bortodlingen

PH

Mullhalten

Maskiner och Mark förpackning

Fosfor och kalium i marken

Anlägg en våtmark

https://youtu.be/sWEpAfI-P0A

Fåglar kommer älska den!Superdammar designade för fosforrening

Testa din mineralgödselspridare

Anlägg skyddszoner

Varför ska du anlägga en

skyddszon?

•Den minskar tillförseln av

övergödande fosfor från åkern till

vattendrag

•Den minskar också risken för att

växtskyddsmedel hamnar i

vattnet.

•Den minskar erosionen av jord till

vattendraget som annars gör det

grumligt.

•Fler växter och djur kan leva i

skyddszonen och därför gynnar

det den biologiska mångfalden.

•Skyddszonen syns och är en bra

reklamskylt för lantbrukets

miljöarbete.

Anlägg tvåstegsdiken

Använd en kvävesensor

Förberedelser

Innan du börjar räkna är

det bra om du plockat

fram siffror på:

•hur stor areal du odlar

av olika grödor

•din genomsnittliga

avkastning

•pris på respektive gröda

StallgödselkalkylEtt ton ts stallgödsel (cirka 15 ton nötflyt eller 5 ton

fastgödsel) ger upphov till cirka 20 kgkväve binds i

mullen.

Växtnäringsbalans via

Mina sidor

Minska kväveutlakningen med fånggröda

Praktisera integrerat växtskydd

Bevaka utvecklingen

Behovsanpassad

Följ upp

Nytt regelverk

Från den första januari 2015 kommer det vara ett krav att

man antecknar, till exempel i sprutjournalen,

Investera i marken med ny dränering

Ökad skörd 1 000

Friare Växtföljd 100

Minskad tidsåtgång 500

Minskad ogräsbekämpning 40

Minskad kvickrotsbekämpning 70

Minskade torkningskostnader pga

tidigare skörd

140

Underhåll -250

Vinst

Jordbearbeta på vårenhttps://youtu.be/P0Q_cxG-Sb0

Orörd stubb till våren minskar kväveutlakningen

Kan även minska fosforförluster

Även sen höstbearbetning är bra

Testa din mineralgödselspridare

Kör sparsamt

Gröd

a

hek

tar

liter

per

hektar

Total

dieselkostn

ad, kronor

Höstv

ete

65 70 50050

Socke

rbetor

25 130 35750

Korn 30 70 23100

Raps 20 60 13200

Totalt 140 122100

BESP

ARING

10%

12210 k