SO och NO - vad särskiljer ämnesspråken?

Symposium 2015Björn Kindenberg

Lärare 4-9 i SO och svenska som andraspråkProjektledare Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Pia Nygård LarssonFil.dr. och lektor i svenska som andraspråk, Fakulteten för lärande och samhälle,

Malmö högskola

Från dessa åhörarkopior har vissa bilder som var med i presentationen 2015-10-09 utgått, p.g.a. upphovsrättsliga skäl

UtgångspunktOm vi utgår från att lärare behöver arbeta gemensamt för elevers språk- och kunskapsutveckling:

• Vad behöver SO- och NO-lärare kunna om språket i sitt ämne?

• Vad behöver lärare i svenska som andraspråk kunna om SO- och NO-ämnen?

Språkutveckling i skolan - olika aspekter

Skolspråk och skriftspråk • Läsande och skrivande• Läromedelstext • Informationstäthet, abstraktion,

teknikalitet – särdrag i skolspråket

Andraspråksutveckling • Att lära ett andraspråk och att lära

på sitt andraspråk – en dubbel utmaning

Allmänna genrer (texttyper)• Berättande, beskrivande,

förklarande, instruerande, återgivande, argumenterande

Ämnesspecifikt språk• Olika SO-språk – ämnesspecifika

genrer och språkliga särdrag• Olika NO-språk – ämnesspecifika

genrer och språkliga särdrag

Fördjupat perspektiv - genrer i NO

(Nygård Larsson, 2011; 2013; 2015)

Argumenterande elevtext (åk 1, gy)

Det är möjligt att människans lungor kan bli större efter en lång tidsperiod kanske 1000år framåt om syremängden minskar på jorden. Detta skulle kanske medföra att 80-90% av jordens befolkning skulle dö ut pga syrebrist och en liten del av befolkningen som har kraftiga lungor och kan ta upp syre lätt och som har flest röda blodkroppar i blodet kommer att överleva. D.v.s. har lättare att överleva i en atmosfär med mindre halt av syre. Men sedan fodras det att deras barn får samma egenskaper som sina föräldrar. Detta betyder att de flesta av deras barn skulle dö av syrebrist men enstaka barn som har god syreupptagningsförmåga skulle kunna överleva. Då skulle vi få en kraftig reducering av människosläktet men det är fullt möjligt enligt mina åsikter

Naturvetenskaplig argumentation grundad i evolutionära orsaksförklaringar(Tes):

Det är möjligt att människans lungor kan bli större efter en lång tidsperiod kanske 1000år framåt om syremängden minskar på jorden.

(Argument/villkor 1): Detta skulle kanske medföra att 80-90% av jordens befolkning skulle dö ut pga syrebrist och en liten del av befolkningen som har kraftiga lungor och kan ta upp syre lätt och som har flest röda blodkroppar i blodet kommer att överleva. D.v.s. har lättare att överleva i en atmosfär med mindre halt av syre.

(Argument/villkor 2): Men sedan fodras det att deras barn får samma egenskaper som sina föräldrar.

(Argument/villkor 3): Detta betyder att de flesta av deras barn skulle dö av syrebrist men enstaka barn som har god syreupptagningsförmåga skulle kunna överleva.

(Sammanfattande slutsats): Då skulle vi få en kraftig reducering av människosläktet men det är fullt möjligt enligt mina åsikter

Vardaglig argumentationElevtext 2 (utdrag): Men visst kan man få något större lungor det tror jag för att ”tjocka” personer som ätter mycket får en större mage som rymmer mer mat

Elevtext 3 (utdrag): Enligt min uppfattning så blir lungerna större pga att människans fysik utvecklas. Om man tillexempel tar idrottsproffs så får deras barn nya egenskaper.

Olika argumenterande texter beroende på syfte och skolämne (Nygård Larsson, 2015)

Argumentation i NO-ämnen • innebär att ta ställning utifrån samhälleliga etiska aspekter, och

utifrån ett naturvetenskapligt synsätt.• är grundad i naturvetenskapliga teorier och bevis. Eleverna ska

kunna utvärdera och kritiskt granska naturvetenskaplig information och naturvetenskapliga argument, och dra tillförlitliga slutsatser utifrån detta.

Argumentation i SO-ämnen • innebär att kunna växla mellan olika perspektiv och uttrycka olika

ståndpunkter. Olika aktörers argument ska relateras till samhälleliga och etiska aspekter. Argumenten ska helst vara väl underbyggda.

NO i ord och bild – multimodala genrer (Nygård Larsson, 2011; 2013)Sekventiell förklaring (beskrivning) av en process – faser i en livscykel

Öronmanetens livscykel 1. Efter befruktningen utvecklas äggen till

larver som stannar kvar hos honorna några veckor.

2. Mogna larver simmar mot botten där de utvecklas till fastsittande, centimeterstora polyper.

3. Polyperna förökar sig könlöst på hösten, då de knoppar av skivor som blir nya medusor. Man tror att dessa övervintrar nära botten.

4. På våren kommer de unga medusorna upp till ytan där de växer mycket snabbt.

(Utdrag ur Henriksson 2000:126)

Polyper

Medusor

Larver

Polyper

Medusor

Larver

Bild hämtad från Lunds universitet – Info om djur http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv3.html (151020)

NO i ord och bild – multimodala genrerTaxonomisk beskrivning – identifikation/klassifikation av en organism + beskrivning av dess kännetecken

(Identifikation och klassifikation:)

Nässeldjur

Nässeldjur är vattenlevande, främst marina, planktonätare och rovdjur. Till gruppen hör maneter, hydror och koralldjur.

(Beskrivning:)

Kroppsväggen består av två vävnadslager mellan vilka det kan finnas en geléartad massa som innehåller mycket vatten. Det inre av ett nässeldjur domineras av en stor maghåla. Magen har bara en öppning som både är mun och utförsgång för överblivna födopartiklar.

(Utdrag ur Henriksson 2000:125)

Nässeldjur

Maneter Koralldjur

Beskrivande teckning – organismer i genomskärning

Bild hämtad från Lunds universitet – Info om djur http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Gifter.html (151020)

Genrer är aktiviteter• Utforskande och laborativa NO-aktiviteter:

exkursion, laboration, mikroskop, dissektion, uppstoppade djur, fjärilar och insekter nålade i lådor, pressade blad, musselskal, teckningar, bestämningslitteratur….

• Elever och lärare identifierar, klassificerar och beskriver olika konkreta organismer. Eleverna artbestämmer och anger överordnad grupp. De beskriver i ord, de ritar bilder, de fotograferar med sina mobiler – för att kunna känna igen (identifiera, klassificera) och beskriva en arts särskilda kännetecken.

• Genrer är inte bara text i läromedel – genrer är framförallt ämnesspecifika aktiviteter!

Fördjupat perspektiv - läsning i SO

(Kindenberg, 2015)

Hur kan man hjälp eleverna i läsning av den

här texten?

SOL3000 Samhällskunskap (Natur och Kultur)

Kommunens inkomsterRami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina störstas inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna.

Några olika sätt att hjälpa elever i läsningen• Förklara begrepp som ”kommun”, ”skatt”, ”bidrag”, ”inkomst”• Hjälp med speciella typer av ord partikelverb (få in, dela ut),

sammansättningar eller sambandsord som ”mellan”, ”exempelvis”

• Hjälp att se genren (förklarande och språkliga drag (olika typer av processer, nominalgrupper, nominaliseringar)

• Ge strategier för att läsa texten (RT/läsfixarna, T.H.I.E.V.E.S., CORI, VÖL)

• Visa hur man kan dela in texten i kategorierna ”offentligt”, ”grupp” och ”individ”

• Visa hur man kan organisera texten med hjälp av det ekonomiska kretsloppet

Hjälp att se individ- och struktur?

Det offentliga

Stat

Kommuner

Individer ochgrupper

Rami Du Jag

Invånarna i en kommun

skatte-betalare

barn-familjer

På vilka nivåer finns aktörerna i

texten?

Kommunens inkomsterRami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina störstas inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna.

…eller att se ekonomiska transfereringar?

Staten

HushållKommunen

skatt

skatt

kommunalskattBidr

ag?

Service (t.ex. sophämtning)

avgifter

Service (t.ex. försvar)

Kommunens inkomsterRami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina störstas inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna.

Den ryska revolutionenI boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin.

Nöd och upprorTsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida.

Vad behöver elever hjälp med i den här texten?

Från SOL4000 Levande historia 9 Fokus

Den ryska revolutionenI boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin.

Nöd och upprorTsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida.

Orsaker på olika nivå – individ och struktur

Individperspektiv

Strukturperspektiv

Individperspektiv

Individperspektiv

Strukturperspektiv

Individperspektiv

STRUKTUR INDIVID

svält Hungriga arbetarkvinnor i S:t PetersburgHungriga arbetare

Marx och Engels, Leninrevolutionära idéer ”många i Ryssland tyckte”

”ryska soldater stupade i massor”

krigströtthet Första världskriget

Konkret upplevelsenivå

Språklig beskrivande nivå

Språklig abstrakt nivånBetalningsmedel

Pengar

Sedlar Kontokort

Bytesvaror

hus, kor, mjölk, bilar, kläder, etc,

etc

TANKEBEGREPP

SAKBEGREPP

Praxismodellen

Arevik och Hartzell: Begreppsbaserad undervisning

Sakbegrepp och tankebegrepp

”om sak-begreppen kan liknas vid ämnenas glosor, kan tankebegrepp sägas utgöra ämnenas grammatik”

• Tankebegrepp: • Ekonomiska orsaker kontra

idéer• Direkt utlösande kontra

underliggande orsaker• Långsam förändring kontra

snabb omvandling

• Sakbegrepp: tsaren, kommunistiska manifestet, revolution, arbetare, första världskriget

TRE OLIKA FOKUS

TANKEBEGREPP

SAKBEGREPP

Stolare (2015)

Fördjupat samarbete?• Att ta utgångspunkt i de NO-aktiviteter läraren

planerar, och samtala om hur elevers aktiva språkanvändning kan stöttas och utvecklas under dessa aktiviteter.

• Samarbete kring texter – SO-läraren ger exempel på ämnesspecifika resonemang på olika nivåer, och beskriver hur hon eller han menar att en bra text ser ut.

• Form och innehåll – två sidor av samma mynt. Formen är viktig men innehållet ska vara utgångspunkten i samarbetet.

ReferenserArevik, Sten & Hartzell, Ove (2014). Att göra tänkande synligt – en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Liber

Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning. Stockholm: Natur & Kultur

Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i NO, del 4. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/

Nygård Larsson, Pia (2015). SO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers lärande i SO, del 4. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/

Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam & Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Stockholm: Studentlitteratur.

Nygård Larsson, Pia (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling. Malmö högskola. http://dspace.mah.se/handle/2043/11909

Nygård Larsson, Pia (2011). ”Jättebästa svenskan” – tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne. Forskning om undervisning och lärande, nr 6. http://www.forskul.se/ffiles/0040D50A/Ful6.pdf

Stolare, Martin (2015). Ord och begrepp i SO-ämnena. Modulen Att främja elevers lärande i SO, del 3. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/