14 april, 2011

VARFÖR ANVÄNDBARHET?

Hög ändamålsenlighet ger nöjda slutanvändare och bättre möjligheter att tjäna pengar. Därför är det bra att alltid fokusera på användbarhet.

En användbar produkt ger ofta ökad produktivitet och/eller sparar tid. Och tid är pengar. Produkten kan ha kortare inlärningstid eller mer korrekthet vilket i sin tur ger ökad säkerhet.

Med hjälp av användbarhetsmetoder kan vi identifiera kärnan till produktens eller tjänstens framgång, och i vissa fall kan det ge det insikter om nya prismodeller och alternativa vägar som slutanvändaren är beredd att gå för att få använda just vår tjänst.

Med god användbarhet får man också gladare slutanvändare. Produkten kan bli mer lättsåld och ge en starkt positiv effekt för varumärket. Det blir dessutom lättare att ta mer betalt av slutanvändaren. Se bara på Apples produkter.

VÅR APPROACH 4

Hur jobbar vi för att realisera verksamhetsmål och ta fram en design som ger en bra användarupplevelse utan att behöva ta fram gigantiska specar och därmed skjuta upp releasen av din produkt?

Med agila angreppssätt och våra användbarhetsmetoder såklart!

Vi är vana vid att arbeta med agila metoder och att arbeta i tvärfunktionella team där designers, utvecklare och testare arbetar tillsammans.

Därför behöver vi inte lägga massor av tid på att detaljera vår design, utan kan istället lägga tiden på att jobba effektivt och strömlinjeformat för att på så sätt spara tid, utan att göra avkall på kvaliteten.

Våra arbetsmetoder tillåter korta iterationer och snabba beslut och det är något vi gillar!

Bra, eller hur!?

EFFEKTKARTLÄGGNING

Syftet med en effektkartläggning är att ta reda på vilken nytta som den nya produkten förväntas skapa för verksamheten samt att koppla verksamhetsmål till målgrupper och deras behov.

På så vis blir prioriteringsarbetet baserat på faktiska behov och mål, istället för hypoteser, tyckanden och ibland ogrundade åsikter.

Vanligtvis intervjuar vi beslutfattare och håller workshops för att definiera en gemensam målbild. Vi formulerar vilka nyttor projektet väntas ge för verksamheten, vilka målgrupper som ska bidra till nyttorna och vilka behov dessa målgrupper har.

Resultatet blir en modell där åtgärder, behov och målgrupper kopplas till verksamhetsnyttaResultatet används sedan till att diskutera lösningar, fatta beslut och prioritera funktioner och krav.

Mottagare: Beslutsfattare, designers och utvecklare. Alla i projektet berörs och kan dra nytta av resultatet.

Beroenden: En lyckad effektkartläggning förutsätter engagemang från beställare.

MÅLGRUPPSANALYS

Syftet med målgruppsanalys är att identifiera vilka olika typer av användare som finns och att samla information om deras verkliga behov.

I en målgruppsanalys tar man fram verkliga behov från verkliga användare istället för att gissa.

Målgruppsanalysen är starkt sammankopplad med effektkartläggningen och en viktig förutsättning för ett bra resultat.

Intervjuer kan användas för att få folk att relfektera kring hur de arbetar, observation för att användarna inte alltid kan berätta exakt hur de gör i en viss kontext, enkäter för kvantitativ data eller då vi inte kan träffa användarna personligen. Fokusgrupper och analys av användningsstatistik är andra metoder för att analysera målgrupper.

PERSONAS

En persona är ett verktyg för att skapa en gemensam bild av målgrupperna och deras behov i hela projektteamet.

Personan är en beskrivning av en påhittad person, baserad på faktiska kunskaper om målgrupperna och deras behov.

Ett namn, ett porträtt och en konkret beskrivning av personen tas fram för att tydliggöra vem personen är. Personan konkretiserar målgrupperna och ger projektteamet en gemensam bild av användarna och deras drivkrafter istället för att alla har sin egen föreställning.

Med hjälp av personan kan vi lättare referera och relatera till de faktiska målgrupperna. Våra personas bör finnas tillgängliga i alla sammanhang; kanske hänger de alltid på väggen där vi går förbi?

Personas förutsätter en grundlig målgruppsanalys och därmed god kunskap om användarna.

FOKUSGRUPPER

En metod där vi samlar en grupp människor och samtalar om upplevelse eller attityder kring en produkt, tjänst eller idé.

Vi skapar ett kreativt samtalsklimat där alla får vara med och bidra till diskussionen.

Ofta kommer det upp nya idéer som ingen tänkt på tidigare! På så sätt får vi värdefull kunskap om hur en produkt ska se ut och fungera.

ANVÄNDNINGSSTATISTIK

Om det är en befintlig produkt som ska förbättras eller förändras så är användningsstatistik ett bra sätt att analysera utgångsläget.

Hur beter sig användarna idag? Vilka funktioner använder de? Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

Resultatet kan användas till att optimera webbplatsens utseende och upplevelse; det lär oss både mer om användarna och om dagens lösning samt kan ge oss ledtrådar om vad som behöver förbättras.

INTERVJUER

För att en produkt skall bli bra är det viktigt att veta saker om dem som ska använda den, att lära sig något om målgrupperna.

Intervjuer är ett jättebra sätt att skaffa sig den kunskapen.

Man intervjuar representanter för de viktigaste målgrupperna för att skaffa sig en bild av dem, och därmed kunna ta fram en design som passar dem.

Vanligtvis räcker det med några intervjuer per målgrupp för att få en bra överblick

OBSERVATIONER

Det är inte ovanligt att en användare säger sig göra en sak, men sedan i verkligheten gör något annat. Människan rationaliserar helt enkelt sitt beteende när hon beskriver det, utelämnar saker som ses som självklarheter och ibland är hon inte ens själv medveten om vad hon gör.

Därför observerar vi gärna användare och deras faktiska beteenden. På så vis får vi reda på massor av bra saker som gäller användarnas användning av en produkt, men även andra saker som kan spela in; hur ser det ut där produkten används? Är det ljust, mörkt, bullrigt eller tyst? Blir man ofta störd av andra människor när man använder produkten.

Kunskapen om dessa saker gör att det blir lättare att designa en produkt som är anpassad efter de yttre omständigheter som finns.

ENKÄTER 12

Enkäter är ett sätt att samla in stora mängder av information om sina användare.

Man skickar ut enkäter, antingen på papper eller via webben, som sedan besvaras och samlas in.

Fördelen med enkäter är att det ger tillgång till stora mängder data, men det är ofta bra att komplettera med intervjuer eller observationsstudier.

INTERAKTIONSDESIGN

Syftet är att snabbt, billigt och effektivt hitta lösningar för hur produkten ska se ut och fungera.

Genom att jobba iterativt och konceptuellt kan (interaktions-)designern ta fram ett flertal olika förslag på kort tid.

När designern hittat ett koncept som tycks fungera är det dags att detaljera de skisserna, för att ta fram ett designförslag för utvärdering och tester med användare. Vanligtvis är både beställare och utvecklare med som bollplank. Kunskaperna om användarna och de verksamhetsmål som tidigare identifierats gör det enkelt att ta fram funktioner och design som är bra för användarna och som bidrar till verksamhetsnyttan.

Resultatet används som specifikation för både grafisk design och funktionalitet. Mottagare: Beställare, utvecklare, formgivare. Beroenden: en bra design bygger på att man gjort ett bra förarbete med avseende på verksamhetsmål och målgrupper.

PAPPERSSKISSER

Ju fler koncept och idéer man kan få fram, desto bättre kommer slutprodukten bli.

Ett sätt att snabbt få fram massor av idéer är att göra enkla skisser med papper och penna.

Det gör att man snabbt och enkelt kan kommunicera förslag på hur en produkt kan se ut, vilket gör att beställare och användare väldigt tidigt får en uppfattning om hur det skulle kunna fungera.

Det är också enkelt och snabbt att gå vidare från ett förslag till ett annat; det är bara att knyckla ihop pappret och börja om!

WIREFRAMES

Wireframes visar innehåll på en relativt abstrakt nivå, men utifrån dessa kan man se hur olika funktioner förhåller sig till varandra. Dessa kan med fördel användas till användningstester för att i tidigt stadium se om användarna begriper hur konceptet.

Det är även ett bra sätt att visa beställare och utvecklade hur produkten är tänkt att se ut.

Wireframes används ofta som specifikationer för att visa kraven på interaktionsdesign.

Pappersskisser är jättebra för att hitta olika lösningar, men för att ta reda på om lösningen verkligen fungerar behöver man detaljera skisserna lite: man skapar wireframes.

Denna typ av skisser är interaktionsdesign helt utan formgivning, men mer detaljerat än en pappersskiss.

PARDESIGN

Även om vi är väldigt bra på det vi gör, så är det ofrånkomligt: Två hjärnor är dubbelt så smarta som en. (Och i vissa fall upp till fyra gånger så kreativa, det är i alla fall vad vi kan ana oss till.)

Pararbete gör i många fall användbarheten och användarupplevelsen ännu bättre, helt enkelt.

UTVÄRDERINGAR

Syftet med en utvärdering är att hitta problem med avseende på användbarheten på en befintlig produkt.

Utvärderingar kan även göras på designförslag och koncept. Ju tidigare utvärderingarna genomförs, desto enklare och billigare blir det att åtgärda problem.

Med olika metoder tar vi reda på om produkten är bra eller om den behöver förbättras. Resultatet gör att det blir enkelt att fatta beslut om det är läge för en förändring av produktens design och funktionalitet och i så fall vad man bör lägga fokus på.

Mottagare: Beställare, designers Beroenden: Inga, men det behövs ju någon form av produkt eller prototyp att utvärdera

EXPERTUTVÄRDERINGAR

Expertutvärderingar görs för att snabbt få en överblick över ett system eller en webbplats: vad är bra och vad är dåligt?

En systematisk genomgång av systemet görs för att se om det följer standarder, har konsekvent utseende och funktionalitet. Designprinciper och erfarenhet av andra system är några av faktorerna som ligger till grund för utvärderingen.

Expertutvärderingen resulterar ofta i en lista med problemområden samt förbättringsförslag med beskrivningar på hur dessa kan åtgärdas.

Efter att åtgärder är vidtagna rekommenderas det starkt att användningstester utförs.

ANVÄNDNINGSTESTER

Designprinciper i all ära. Men det är omöjligt att med säkerhet veta ifall en produkt kommer att bli bra om man inte testar den på riktiga användare.

Har vi mött användarnas behov? Hittar användarna informationen på det sätt vi tänkt oss? Kan de använda funktionerna och tycker de om att använda produkten?

Detta vet vi bara om vi testar. Ju tidigare en produkt testas, desto bättre. Att ändra i en wireframe är mycket billigare än att ändra i en färdig produkt.

Det trixiga med användningstester är att veta hur vi ställer frågorna. Det ger sällan bra resultat att bara fråga om testpersonerna gillar produkten, eftersom de vill ofta vara oss till lags. Testa, observera och tolka är a och o. Testen kompletteras ibland med en standardiserad enkät för kundnöjdhet.