Förändra lärandet – förändra världen Mot en hållbar hälsa · Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling · Hans Rosling:

Håll er till fakta! · Erkännandets pedagogik · Millenniemålen · Tillsammans mot mobbning

© J

Ric

hard

s /

ww

w.d

efini

ngim

ager

y.co

m

Education and Sustainability

44 HälsaHälsa| NUMMER 4 | VÅREN 2011 | 80kr || NUMMER 4 | VÅREN 2011 | 80kr |

ESS_4.indd 1 9/6/11 13:33:45

REDAKTION / SAMORDNING Heloise Buckland · BarcelonyaMarcus Lind · Lind Communication

KONTAKT070-667 22 82redaktion.es@rceskane.se www.es-online.info

ANSVARIG UTGIVARE Harriet Axelsson

REDAKTIONSRÅD · Harriet Axelsson · Malmö Högskola, Inger Björneloo· Göteborgs Universitet, Hans Ljungqvist · Den Globala Skolan, Marilyn Mehlmann · Global Action Plan, Monika Månsson · Malmö Stad, Marie Neeser · Ramboll Natura, Germund Sellgren · WWF, Anders Sundvall · Stiftelsen Teknikdalen

RESEARCH, REDIGERING OCH ÖVERSÄTTNING Marcus Lind · Marta Moreno· Mia Stålgren

DESIGN OCH LAYOUT · Xavier Solé

CREATIVE DIRECTORAlexis Urusoff Ramos

DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONERNätverkstan Ekonomitjänst031-743 99 05 (kl 9-12)ekonomitjanst@natverkstan.netwww.natverkstan.net

INTERNATIONELL SAMORDNINGBarcelonya S.C.C.L.www.barcelonya.com

TRYCKERIJSC KOPA Environment friendly printing solutions www.kopa.eu

ISSN: 2013-5726

SVERIGE

innehållNummer 4 · Hälsa · Våren 2011

REFLEKTION

MOT EN HÅLLBAR HÄLSA 4 Per-Anders Tengland från Malmö högskola ger en teoretisk ram för begreppet hälsa.

ATT HJÄLPAS ÅT ATT MÅ BRA 8 Johan Hallberg, distriktsläkare i Ludvika, skriver om hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling.

”NÅNTING SOM SKA HÅLLA” 10 Erfarenheter från Smedby skola i Dalarna som har använt ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling”.

FÖRÄNDRA LÄRANDET – FÖRÄNDRA VÄRLDEN 14 Den chilenske psykologen Claudio Naranjo skriver om utbildningens roll för personlig och social utveckling.

ERKÄNNANDETS PEDAGOGIK 26 Lars Persson från Lunds universitet skriver om hur svenska pedagoger tolkar och genomför det komplexa demokratiska uppdraget.

FEM ÅR KVAR! 30 Mathias Demetraides från Den Globala Skolan berättar om hur långt vi har nått med att uppfylla FN:s Millenniemål.

KONSUMTIONENS KONSEKVENSER 32 Patricia Rojas från den peruanska organisationen GRUFIDES skriver om hur vårt handlande i Nord påverkar hälsan i Syd.

VÄRNA NÄRMILJÖN! 36 Barns utrymmen för lek och rörelse minskar i våra städer. Studier vid Malmö högskola visar att mer rörelse på schemat leder till bättre hälsa och studieresultat.

FÖREBYGGANDE FÖREBILDER 38 FRIENDS nya program vill hjälpa hela skolor att förebygga mobbning och att skapa trygga miljöer för eleverna.

INTERVJUER

HÅLL ER TILL FAKTA! 18 Hans Rosling uppmanar till verklighetsförankring i undervisningen om global hälsa och utveckling.

MÖTEN SOM FÖRÄNDRAR 22 Birgitta Mars delar med sig av möten och erfarenheter från sin tid som skolsköterska i Halland.

VISIONS

VAD VILL DU BLI NÄR DU BLI STOR? 40 Olika vägar till yrken inom miljö och hållbar utveckling. Erika Åberg berättar om sitt yrke som lärare på Naturskolan i Umeå.

Education and Sustainability Sverige publiceras under en Creative Commons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen c; resten av bilderna saknar tillstånd från dess upp-hovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org.

Education and Sustainability

ESS_4.indd 2 9/6/11 13:33:46

En sund kroppi en frisk miljö

“Säg mig var du bor så ska jag säga dig hur lång du är!” Det har visat sig att barn som föds och växer upp i områ-den med hög andel miljöföroreningar och utsläpp, blir mindre till växten. Man kan med andra ord säga att luften som omger oss och som vi andas på-verkar oss redan från det att vi ligger i mammas mage! Och när vi börjar äta fast föda har det visat sig att det finns kopplingar mellan vissa klororganiska sammansättningar, som bland annat finns i ogräsmedel, och mental under-utveckling, samt underutvecklad psy-komotorik under de första levnadsåren. Om vi dessutom lägger till de bekämp-ningsmedel, tungmetaller och kemiska produkter som ackumuleras i närings-kedjan och som vi får i oss genom det vi äter, kan vi konstatera att det är en ganska redig cocktail vi utsätts för och som kan påverka utvecklingen av vårt nervsystem, immunförsvar och sexuella utveckling. Detta särskilt när det hand-lar om de allra minsta barnen.

Det som är bra för klimatet är också bra för hälsan

För att värna om hälsan måste man ock-så värna om miljön. Läkarna har en vik-tig roll i detta genom att de kan ge oss tips och råd om hälsosamma och håll-bara livsstilar. Att cykla och äta mindre kött är t.ex. lika viktigt för att minska koldioxidutsläppen som för att hålla sig i form. Om vi dessutom funderar på de hälsokriser som orsakas av de naturka-tastrofer som vi sett mycket av på se-nare tid blir det tydligt att ett agerande för miljön även innebär ett agerande för en bättre hälsa för de mest sårbara.

Relationerna mellan miljö och männis-kors hälsa är komplexa och för att få till beteendeförändringar, t.ex. i vårt sätt att konsumera, får vi inte glömma bort den roll som våra känslor och våra vanor

spelar. Information är inte tillräckligt för att lära om och för att agera annor-lunda – vi måste även uppleva behovet av förändring. I detta nummer kan du därför bland annat sätta dig in i olika hälsoteorier och lära dig mer om Johan Hallbergs sju landmärken som beskriver hur hälsofrämjande arbete också främ-jar en hållbar utveckling. Vi delar också med oss av exempel på förebyggande arbete mot diskriminering och mobb-ning samt hur närmiljön påverkar vår hälsa.

Vi tar också en blick ut i världen. Åt vilket håll går utvecklingen egentligen? Kommer vi t.ex. att klara av att infria FN:s millenniemål? Hans Rosling upp-manar oss i intervjun på s.18 att använ-da den senaste statistiken som underlag istället för att undervisa utifrån gamla förutfattade föreställningar om världen.

Sist men inte minst har vi texter och länkar till material som ger exempel på hur du som lärare kan arbeta med des-sa frågor så att de bidrar till elevernas känsla av delaktighet. Det gäller både Lars Perssons artikel om hur svenska pedagoger arbetar med demokrati i sko-lan och diverse pedagogiska resurser för olika åldrar. $

Heloise Buckland Harriet Axelsson

Prolog

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

3

Ed

ucation and

Sustainab

ility

ESS_4.indd 3 9/6/11 13:33:47

4

Mot en hållbar hälsa- hälsobegreppet i teori och praktik

Hur man skall definiera begreppet hälsa är en viktig fråga, eftersom den ger vägledning för hur praktiskt hälsoarbete skall gå till. I följande artikel går Per-Anders Tengland från Malmö högskola igenom de vanligaste teorierna, för att se vilka konsekvenser de kan ha för ett hållbart hälsoarbete i skolan.

Per-Anders Tengland

Fil dr i Hälsa och samhälle med filosofisk

inriktning,Malmö högskola

4

rEFlEKTIoNH

älsa

ESS_4.indd 4 9/6/11 13:33:52

5

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

Diskussionen kring teorier om hälsa (och sjukdom) utgår antingen ifrån ett naturvetenskapligt, biologiskt

och fysiologiskt/patologiskt perspektiv eller ifrån ett humanistiskt/samhällsvetenska-pligt och holistiskt perspektiv. I det första fallet är det kroppen och psyket, och deras funktioner, som är utgångspunkten för de-finitionen, medan det i det andra fallet är människan som en handlande varelse i en specifik miljö som är utgångspunkten, därav beteckningen holism.

Man kan skilja på minst två sorters idéer om hälsa, en som handlar om manifest hälsa (hälsa här och nu) och en som handlar om grundläggande eller basal hälsa (Brülde och Tengland 2003). Teorier om manifest hälsa kan grovt indelas i fyra kategorier: 1) hälsa som klinisk status, 2) hälsa som välbefin-nande, 3) hälsa som balans eller anpassning och 4) hälsa som förmåga eller kapacitet. Dessutom finns det teorier som kombinerar några av dessa kategorier, s.k. pluralistiska teorier.

Hälsa som klinisk status

Teorier om hälsa som klinisk status utgår i regel från en diskussion om vad sjuk-dom är och definierar hälsa negativt, som avsaknad av sjukdom (Boorse 1977). De vanligaste sjukdomsteorierna ser sjukdo-mar som dysfunktioner i kroppen eller i psyket (Boorse 1975; Wakefield 1992). En version av denna teori säger att ett tillstånd räknas som en sjukdom när en fysisk eller psykisk funktion hos individen dels fun-gerar statistiskt subnormalt i relation till andra i samma ålder och av samma kön, dels leder till reducerad överlevnad eller reducerad reproduktionsförmåga (Boorse 1977). Åderförkalkning räknas exempelvis som sjukdom därför att tillståndet är sub-normalt – blodflödet är sämre än normalt i referensgruppen – och därför att det leder till reducerad överlevnad.

Denna typ av teori har kritiserats på många grunder, bl.a. därför att det tycks finnas sjuk-domar som inte uppfyller kraven på defini-tionen (Brülde och Tengland 2003). Vanliga förkylningar räknar vi t.ex. som sjukdomar, men de leder inte till reducerad överlevnad och är alltså enligt teorin inte sjukdomar. Flera tillstånd av sjukdomskaraktär kan inte heller ses som dysfunktioner och hamnar

därmed också utanför sjukdomskategorin (Nordenfelt 1991, 2001).

Om man skall arbeta med hälsofrämjande arbete enligt den här modellen måste man syssla med sjukdomsprevention. Den lämnar alltså inte utrymme för hälsofrämjande ar-bete av annan art.

Hälsa som välbefinnande

Enligt WHO:s klassiska definition från 1948 har hälsa att göra med välbefinnande (WHO 1948). Tanken är rimlig, även om välbe-finnande knappast kan uttömma hälsans mening. Vi måste dessutom försöka skilja hälsans välbefinnande från andra sorters välbefinnande. Att vi mår bra kan bero på många faktorer som inte alltid har med häl-san att göra, t.ex. att vi äter eller dricker något gott, eller att vi helt enkelt är glada över något. Ett rimligt förslag till avgräns-ning är att hälsans välbefinnande består av (kroppsliga) sensationer och (psykiska) sin-nesstämningar som har sin omedelbara or-sak i individen. Att känna sig pigg, kry, kon-centrerad och i form är exempel på positiv hälsa, medan att känna sig deprimerad eller ha värk är exempel på nedsatt hälsa.

Hälsa som förmåga: holistisk hälsa

De holistiska teorierna om hälsa fokuserar på individens handlingsförmåga. Teorierna kan delas upp i två huvudvarianter. Grund-tanken i den första är att en person har hälsa i den mån hon kan uppnå sina mål i sin miljö (Nordenfelt 1991). Jag skall emel-lertid fokusera på den andra typen av ho-listisk teori. Denna säger att en person har hälsa i den mån hon har utvecklat de basala förmågor och dispositioner som människor i hennes kultur har utvecklat (Brülde och Tengland 2003; Tengland 2007). De förmå-gor och dispositioner människor utvecklar är av olika typer. Vi utvecklar intentionella förmågor (sådana vi aktivt utför), som att gå och tänka; icke-intentionella eller au-tomatiska förmågor, som att se och min-nas; dispositioner, som att kunna uppleva känslor; andra inre tillstånd, som att ha en rimlig verklighetsuppfattning; motivation, dvs. någon form av energi, samt förmågan att erhålla mer komplexa förmågor, som att läsa, räkna, använda datorer och köra bil. Förutom att ha erhållit dessa förmågor och

Boorse, C. (1975). On the Distinction Between Disease and Illness. Philosophy and Public Affairs; 5:49–68.

Boorse, C. (1977). Health as a Theoretical Concept. Philosophy of Science; 44:542–573.

Brülde, B. och Tengland, P-A. (2003). Hälsa och Sjukdom: En begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.

Nordenfelt, L. (1991). Livskva-litet och hälsa: Teori och Kritik. Stockholm: Almqvist och Wiksell.

Nordenfelt, L. (2001). Health, Science and Ordinary Lan-guage. Amsterdam: Rodopi Press.

Tengland, P-A. (2004). Empowerment: mål eller medel för hälsovetenskaper, i Nordin, I. (red.), Rapporter från hälsans provinser. En jubileumsantologi. Linköping: Linköpings Universitet, Tema H:s serie SHS, nr 32.

Tengland, P-A. (2007). A Two-Dimensional Theory of Health. Theoretical Medicine and Bioethics, vol. 28, no 4, 257-284.

Tengland, P-A. (2008). Empowerment: A Concep-tual Discussion. Health Care Analysis vol 16, no 2, 77-96.

Tengland, P-A. (2010). Health promotion and disease pre-vention: A real difference for public health practice? Health Care Analysis, Vol 18, No 3, s. 203-221.

Tengland, P-A. (utkommer 2011). Empowerment och etik i folkhälsoarbete, i Brülde, B. (red.) Folkhälsoarbetets etik. Lund: Studentlitteratur.

Wakefield, J.C. (1992). The Concept of Mental Disorder. On the Boundary Between Biological Facts and Social Values. American Psycholo-gist, Vol. 4, nr. 3: 373–388.

WHO (1948). Official Records of the World Health Organiza-tion, 2, 100.

ESS_4.indd 5 9/6/11 13:33:54

rEFlEKTIoN

dispositioner måste individen kunna använ-da dem här och nu för att kunna sägas ha hälsan. En person kan ha erhållit förmågan att gå, men tillfälligt eller permanent ha för-lorat den. Att ha god hälsa är alltså att dels ha förvärvat de förmågor människor nor-malt förvärvar, dels att kunna använda dem. Vi måste emellertid införa miljön som en viktig bakgrundsfaktor. Miljön kan ju ibland hindra individer från att handla, t.ex. vid naturkatastrofer och generalstrejker, och att personer i sådana situationer inte kan hand-la bör ju inte räknas som nedsatt hälsa. Att ha hälsa betyder således att kunna använda sina förmågor och dispositioner för många olika syften, givet att miljön är acceptabel, dvs. sådan att de fl esta skulle kunna utföra sina handlingar i den. Den fjärde kategorin, hälsa som balans, kan betraktas som en spe-cialvariant av den holistiska och kommer inte att behandlas här.

En pluralistisk teori

Den rimligaste teorin kan hävdas vara den pluralistiska. Den kombinerar någon form av holistisk hälsoteori med en välbefi nnan-deteori (Tengland 2007). Att ha god hälsa skulle då vara både att må bra (i hälsobe-

märkelse) och att ha utvecklat sina basala förmågor och kunna använda dem här och nu. Ju högre grad av förmåga och välbe-fi nnande, desto bättre hälsa; ju lägre grad av förmåga och välbefi nnande, desto sämre hälsa. Hälsa utgör således en (eller fl era) dimension(er), från full eller mycket god hälsa till dålig eller ingen hälsa.

Basal eller grundläggande hälsa

Slutligen några ord om basal hälsa. Tanken är att den manifesta hälsan är beroende av våra fundamentala kroppsliga och mentala strukturer. Basal hälsa kan således defi nieras som de inre fysiologiska, anatomiska och ps-ykologiska processer och tillstånd som utgör grunden för den manifesta hälsan (Brülde och Tengland 2003; Tengland 2010). Vi äter t.ex. vitaminer och mineraler och stimulerar vårt skelett genom motion. Utan ett starkt skelett och någorlunda vältränade muskler skulle vi inte kunna gå eller stå. Vi skulle inte heller kunna utveckla ett rikt känsloliv utan välfungerande ”psykiska strukturer”, t.ex. en grundläggande god självkänsla.

Ibland kan det vara svårt att välja riktning · Lines c Èole

Häl

sa

6

ESS_4.indd 6 9/6/11 13:33:58

7

Ed

ucation and

Sustainab

ility

7

Hälsofrämjande arbete och hållbar utveckling i skolan

Vad kan skolan göra för att långsiktigt ar-beta med hållbar hälsa? Till skillnad från den kliniska teorin om hälsa, dvs. teorin om hälsa som avsaknad av sjukdom, kan man enligt den pluralistiska teorin även främja hälsa på andra sätt än genom att förhindra sjukdom. Vi kan öka hälsan hos dem som redan har god hälsa. Skall vi ta denna teori på allvar, måste vi arbeta med människors manifesta förmågor och välbefi nnande. Man kan alltså försöka stärka elevernas (och per-sonalens) hälsa genom att t.ex. träna min-net, det rationella tänkandet eller den em-patiska förmågan och förbättra konditionen, muskelstyrkan och rörligheten. Men myc-ket hälsoarbete behöver ske på basal eller grundläggande hälsonivå. Individen skall ju helst vara frisk även långt in i framti-den. Här handlar det t.ex. om god allsidig kost, en sund ute- och innemiljö och en god psykosocial miljö (Tengland 2010). Ganska självklara saker kan man tycka!

Empowerment

Viktigast, om man vill uppnå långsiktiga re-sultat, är emellertid att man stärker elever-nas (och skolpersonalens) grad av empower-ment. Empowerment handlar om att ha kontroll över sina egna livsvillkor, dvs. över det som gör livet bra (Tengland 2008). Det handlar således även om att ha kontroll över

de faktorer som påverkar ens hälsa. Viktiga faktorer som påverkar kontrollen över livet är autonomi, självförtroende och självkäns-la, förmågor, kunskaper och färdigheter, samt yttre möjligheter att handla. Ju högre grad av dessa villkor som är uppfyllda, desto högre grad av empowerment och, i förläng-ningen, desto bättre hälsa. Flera av dessa faktorer kan skolan hjälpa till att stärka. Det viktigaste är kanske att främja autonomin, dvs. den inre förmågan till eget autentiskt och välinformerat beslutsfattande. En viktig förutsättning för detta är att skapa ett klimat för personlig utveckling. En person med en hög grad av empowerment kommer att fatta kloka beslut om sig själv och sin hälsa.

Bästa sättet att öka människors empower-ment är att låta dem vara med och bes-tämma om sådant som gäller deras liv och hälsa. Detta gäller för elever såväl som för lärare. Personlig utveckling kräver dialog och aktivt engagemang. Kontroll över livs-omständigheter måste börja i skolan / på arbetsplatsen, om vi vill främja en hållbar hälsoutveckling. $

Tags / Hälsodefi nitioner, holism, WHO, empowerment, pluralismDebatt / Vilken av defi nitionerna i artikeln tycker du verkar rimligast? Pedagogiska resurser / Hälsokorset, www.ur.se/vuxen/halsa sv.*för fl er pedagogiska resurser se sid. 41-43.

EDUKIT

Snowboarding in Maldives c nattu

rEFlEKTIoN

ESS_4.indd 7 9/6/11 13:34:02

8

Häl

sa

rEFlEKTIoN

- en bra start på hållbar utveckling

Att hjälpasåt att må bra

Johan Hallberg

Läkare / Strateg Hälsopromotion och

Hållbar utvecklingLandstinget Dalarna

Mänsklighetens största utmaning, förutom att nå en hållbar utveckling, är att göra frågan om hållbar utveckling tillgänglig för alla i vardagen och på ett sätt som består över generationer. Innebörden av begreppet hållbar utveckling måste vara begriplig, hanterbar och meningsfull att ta sig an oavsett bakgrund och position.

Stödjandemiljöer

Livsstil ochlevnadsvanor

Livgivande miljöFriska ekosystem och hälsosam livsmiljö

Välmående ekonomiFramtidstro, sund företagssamhet och god hushållning av resurser

Dynamiskt och rättvist samhälleMänskliga behov uppfylls, socialt välbefinnande

Psykosociala faktorer som skyddar mot stress

Stödjandemiljöer

Hälsa

Figur 1

Nyckelprocessen för att åstadkomma detta handlar om att främja en ge-mensam förståelse av de uppgifter vi

står inför. Det handlar om att utveckla me-toder som kommunicerar hållbar utveckling på sätt som främjar ett kompetent ledarskap, en välutvecklad samverkan och en generell delaktighet – tre avgörande villkor för fram-gång i arbetet för hållbar utveckling.

Hälsofrämjande visar sig rymma förutsätt-ningarna för dessa processer. Såväl män-

niskors hälsa och samhällets utveckling är i hög grad beroende av beteenden, som i sin tur i hög grad är beroende av den egen-upplevda hälsan, alltså av hur man mår. Ett sänkt välbefinnande har vanligen sin grund i kronisk stress och/eller ogynnsamma stra-tegier för att bemästra stress. Hälsofrämjan-de handlar om att stödja de processer som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och dess bestämningsfaktorer, och därigenom förbättra den. Såväl främ-jande av hälsa som främjande av hållbar

ESS_4.indd 8 9/6/11 13:34:02

9

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

9

utveckling handlar om att möta människors grundläggande behov, nu och i framtiden (figur 1).

Med den egenupplevda hälsan som ingång blir frågan hållbar utveckling tillgänglig och hanterbar i vardagen. Ur ett individperspe-ktiv ger det möjlighet till ökad delaktighet, utveckling av handlingskompetens och ökad acceptans för nödvändiga politiska beslut för hållbar utveckling. Dessutom ges möjlighet att skala upp effekterna från individnivå till befolkningsnivå när hälsofrämjande ges en starkare ställning i samhällets strategier för hållbar utveckling. Samhällets uppgift blir att utifrån kunskap om de hälsofrämjande processerna utforma lagstiftning, policys, regelverk, teknologi samt social och fysisk planering för att stödja gynnsamma beteen-den för hälsa och hållbar utveckling och för

att öka förutsättningarna för att göra håll-bara val.

Hälsofrämjande innebär resursmobilisering hos både individ och samhälle. Möjligheter-na att använda hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling diskuteras i rappor-ten ”Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling”, nyligen publicerad på nätet av Landstinget Dalarna.1 Detta arbete bildade också grunden till författarens medverkan i det treåriga projektet ”Lärande för hållbar utveckling” i Dalarna.2 Samtliga skolor som deltog erhöll dels ett utbildningstillfälle på temat ”Hälsofrämjande som strategi för hå-llbar utveckling”. Dessutom erhöll all skol-personal ett 48-sidigt häfte ”Hälsofrämjande skola för ett hållbart samhälle”.

Med hälsofrämjande som strategi för håll-bar utveckling och med den egenupplevda hälsan som ingång öppnar sig ett vitt fält av aktiviteter för skolans verksamhet. Som ett ytterligare stöd för planering, orientering och kommunikation fick skolorna ta del av verktyget ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling”. Här koncentras en väx-ande kunskapsmassa om hälsans ursprung och det hållbara samhällets början. Dess utgångspunkt är de sammanhang och de hänsyn genom vilka våra mest basala behov tillfredsställs. När omsorgen om mitt eget och andras välbefinnande blir en del av min vardag öppnar sig de stora framtidsfrågorna inför varje steg jag tar. $

Läs mer om de sju landmärkena för hälsa och hållbar utveckling i nästa artikel.

1. www.ltdalarna.se / Vård och hälsa / Folkhälsa / Hälsa och hållbart

2. www.teknikdalen.se / Projekt / Hållbar utveckling / Projekt för hållbar utveckling / Lärande för hållbar utveckling

ESS_4.indd 9 9/6/11 13:34:03

10

Häl

sa

rEFlEKTIoN

Smedbyskolans rektor rektor Eva Larsson och läraren Karin Bäck berättar om hur skolan utvecklat sitt arbete de senaste

åren för att förtydliga de processer som både främjar hälsa och en hållbar utveckling.

– När vi utformar verksamheten med hän-syn till de sju landmärkena uppmuntras ele-verna till ett gott liv samtidigt som de kan få förståelse för de större sammanhangen. Ele-verna får uppleva att de kan påverka omgiv-ningen på ett positivt sätt och nå en känsla av delaktighet. Med landmärkesmodellen underlättas arbetet med hållbar utveckling för oss lärare. Landmärkena skapar i sig en känsla av sammanhang som jag tycker är spännande och viktig, säger Eva Larsson.

De sju landmärkena

När skolan gick in i projektet Lärande för hå-llbar utveckling inledde man med att stegvis lyfta in de sju landmärkena som läsårsvisa teman. Karin Bäck berättar att det var gans-ka lätt för skolans personal att koppla hållbar

utveckling till barnens behov av rörelse och att sätta fokus på maten. Smedby skola ligger i en jordbruksbygd och det blev naturligt att arbeta med hur och var maten produceras. Till en början upplevde en del elever kompos-ten som en ”obekväm” bekantskap men idag har komposten en självklar plats i elevernas vardag. Den pysslas om och tittas till av alla och skolans kompost mår väldigt bra.

De landmärken som handlar om föräldra-skapet och mänskliga möten har man bland annat kunnat koppla till arbetet med elever-nas egen historia, skolan förr och nu, lekar förr och nu och så vidare. Karin berättar om hur eleverna har undersökt vad föräldraska-pet handlar om och vad andra vuxna kan betyda för barn. Barnen har fått forska i den egna familjehistorien.

– Vi har bland annat arbetat med begrepp som respekt, arbete, ansvar och tid. Vad betyder det att höra hemma i en bygd som vår? Hur bor vi? Hur ser det ut runt omkring oss? Vad betyder det att veta var alla bor och vara bekant med de fl esta?

Det handlar om nåntingsom ska hålla

Johan Hallberg

Läkare / Strateg Hälsopromotion och

Hållbar utvecklingLandstinget Dalarna

“ “

En av de skolor som deltog i projektet Lärande för hållbar utveckling 2007-2010 i Dalarna är Smedby skola strax norr om Hedemora. Skolan valde att integrera Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling i sin verksamhet för att underlätta framtagandet av gemensamma mål och gemensam kompetensutveckling för all personal på förskolan och skolan när det gäller hållbar utveckling.

ESS_4.indd 10 9/6/11 13:34:04

11

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

Det tredje och sista året i projektet fokusera-de man på naturen och kulturen. Det bygg-des ett uteklassrum där man kan vara året runt och ha lektioner. Uteklassrummet ligger en lagom promenad eller skidtur bort, c:a en kilometer från skolan. Här kan man vara hela dagen och laga den mat man behöver över öppen eld.

– Eleverna läser alltid någon bok i egen takt och då och då har vi ”bokprat” då de får refl ektera över boken de läser för tillfället. Det blir samtal om känslor, symboler, bud-skap och mening. Ibland är det en bok som barnen också sett som fi lm och vi kan tala om vad som skiljer läsupplevelsen från fi lm-upplevelsen, oftast tycker barnen att boken gett mest, berättar Karin.

Varje år uppför skolan en vårshow där mål-sättningen är att alla barn, från F-klass till sexan, skall medverka på något sätt. Deras insats skall synas, på eller runt scenen. Både Karin och Eva uttrycker sin glädje över att få följa eleverna genom åren och se hur de växer i självkänsla och självsäkerhet från år till år, mycket tack vare arbetet med vårshowen.

Projektet Lärande för hållbar utveckling är slut men skolan fortsätter att integrera arbe-tet för hållbar utveckling i sin verksamhet. – Det är så bra med de sju landmärkena, de är så enkla och sammanfattar så mycket kunskap och är lätta att ha med sig i pla-neringen av verksamheten. De utgår ju från människans grundläggande behov och det är också dessa vi ser som vår viktigaste uppgift

Uteklassrum, Smedby skola

ESS_4.indd 11 9/6/11 13:34:09

12

Häl

sa

rEFlEKTIoN

att möta hos våra elever. Det är behov som trygghet och kompetens, självkänsla och känsla av tillhörighet bland annat. När vi samtidigt arbetar med mer typiska kopplin-gar till hållbar utveckling som det här med källsortering och kompostering sker barnens deltagande med en självklarhet och baseras på en känsla av att deras insats är betydel-sefull, att de kan påverka på ett positivt sätt. Eleverna uttrycker hopp och framtidstro. Vi har inte tänkt på begreppet handlingskom-petens tidigare men förstår att det är just precis vad våra elever får här på skolan.

Men allt är ju självklart inte enkelt, även barnen i Smedby skola påverkas av en stres-sande tidsanda. När eleverna arbetade med Boken om mig själv kunde lärarna se hur fl era av eleverna jobbade snabbt och okon-centrerat. Vi fi ck hejda en del och be dem att lägga ned mer arbete i sin bok. Genom att tillåta sig att ta mer tid på sig och vara nog-granna blev resultatet att de kände sig mer nöjda med vad de gjort och började förstå värdet av kvalitet. På så sätt tror Karin och Eva att barnen lärt sig att vara mer rädda om det de själva och andra gjort.

– I höst har nya förstaklassare börjat och vi har faktiskt redan haft samtal i klassen om vad hållbar utveckling är för något, berättar Karin. Ganska avancerat kan man tycka, men det fi nns många intressanta tankar även hos våra minsta elever. ”Det fi nns skräp och glas och ölburkar i skogen – och många djur” beskrev ett barn hur det kan se ut i naturen. ”Om en kastar så fortsätter fl er att kasta”, sa en annan. ”Träden tar in dålig luft och släpper ut ren luft”, konstaterade en av förs-taklassarna medan en annan elev frågade sig ”Vad händer om man bara sitter hemma i soffan och äter godis?”. Det man var över-ens om var att hållbar utveckling handlar om världen och miljön – om ”nånting som ska hålla”. $

Karin Bäck, lärare på Smedby skola

De sju landmärkena för hälsa och hållbar utveckling:

1. Mer kroppsrörelse i vardagen

2. Plats för föräldraskap

3. Grönare mat på tallriken

4. Närhet till naturen

5. Plats för mänskliga möten

6. Närhet till kulturen

7. Balansera stressen

ESS_4.indd 12 9/6/11 13:34:13

13

Ed

ucation and

Sustainab

ility

NoTISEr

Hälsofrämjande i centrum

Tel: 019 - 30 11 38 · www.oru.se/NCFF

Regeringen inrättade år 2004 ett Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. NCFF har till uppgift att stödja Sveriges skolor i deras hälsofräm-jande arbete med ett särskilt uppdrag kring fysisk aktivitet och mat i skolan. NCFF sprider erfarenheter om lärande, t.ex. via forsknings- och utvecklings-projekt och verkar för en ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skol-huvudmän, myndigheter, intresseorganisationer och lokala organisationer. NCFF vill främja en helhetssyn på relationen mellan fysisk aktivitet, matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling. Bl.a. driver NCFF initiativet ”gå och cykla till skolan”.

Nallesjukhuset i Göteborg drivs av läkarstudenter från IFMSA (International Federation of Medical Student Association) i syfte att minska barns rädsla för sjukhus och dess personal. Nallesjukhuset ger dessutom studenter en chans att möta barnens tankar och funderingar om sjukvården och att lära sig kommunicera med dem. En grupp läkarstudenter åker ibland ut till förskolor och träffar barn i åldern 3-6 år. Först görs en hälsoundersökning av nallen och i samband med detta får barnet fylla i en journal där de beskriver var nallen har ont och vad som har hänt den. Därefter undersöks gosedjuret och barnet får själv föreslå vilken behandling som kan tänkas behövas, t.ex. att ge det en spruta, bandage eller plåster. Slutligen fyller nalledoktorn i journalen som barnen sedan får ta med sig hem.

Tel: 0733 - 20 33 70 · nallesjukhuset.goteborg@ifmsa.se

www.papperslosa.se · www.vardforpapperslosa.se

Tinnerökliniken i Linköping tar emot och erbjuder vård till människor som saknar uppehållstillstånd eller medborgarskap. Vuxna ”pappers-lösa” inom den offentligt finansierade vården i Sverige har bara rätt till akut vård ”som inte kan vänta” och man måste själv betala för den. Detta kan för många sluta med skulder på tiotusentals kronor eller mer. P.g.a. detta följer inte Sverige FN:s konvention om mänskli-ga rättigheter, som vi har skrivit under. Projektet drivs av ett ideellt nätverk som består av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, ku-ratorer, sjukgymnaster, tandläkare m.fl., som även försöker påverka opinionen och de politiska partierna för att få igenom en lagändring. Liknande arbete pågår på olika platser runtom i Sverige.

Dr Hugo © Jonas Lind

Waiting Room c AstridWestvang Kid Fest c AMERICANVIRUS

Nallesjukhuset

Illegal vård?

ESS_4.indd 13 9/6/11 13:34:15

14

Häl

sa

rEFlEKTIoNrEFlEKTIoN

ett lärande för personlig och social utveckling

“Det råder inga tvivel om att de egenskaper som präntas in i dagens människa kommer att förlora sin funktionalitet. De är rent av olämpliga och destruktiva. Om lärandet fortsätter på samma spår som idag kommer mänskligheten förr eller senare att förinta sig själv.” George Leonard

Temat har utlysts och är i stort sett redan färdigt för avhandling: Det är dags för ett lärande för människans utveckling.

Utan ett lärande för människans utveckling kommer vi inte att kunna bygga ett bättre samhälle. Vi har under historiens gång be-vittnat många tappra försök och häftiga re-volutioner som strävat efter social förändring. Men många gånger tycks man ha glömt bort vikten av att påbörja denna förändring i den egna individen. Det är dags att vi inser att vi behöver helare människor för att skapa ett annorlunda och bättre samhälle. Det går inte att skapa något helt och komplett om man inte har de rätta elementen.

Jag trodde därför att insikten om hur viktigt lärandet är för sam-hällsutvecklingen skulle vara en enkel sak att förmedla till männis-kor inom utbildningssystemet…

…och att dessa i sin tur skulle kunna göra vad som behövdes för att lärandet skulle få en viktigare roll i samhällsförändringen. Men jag har tillbringat 15 år med att förstå att det händer många märkliga saker inom utbild-ningssystemet. Men även om utbildnings-systemet är en institution med mycket goda avsikter och består av en sammanslutning av

Claudio Naranjo

www.claudionaranjo.net

Förändra lärandet förändra världen

“

rEFlEKTIoN

Yoga c Tommy Wong

ESS_4.indd 14 9/6/11 13:34:20

15

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

människor som alltid pratar om reformmöjlig-heter, kompletterande eller alternativa sche-man, där det hålls konferenser och investeras mycket pengar, sker det inga grundläggande förändringar eftersom utbildningen domine-ras av en oerhörd institutionell tröghet.

Människan lever inte endast av bröd

Hur är det möjligt att det fortfarande i den civiliserade världen, efter ändlösa reflektio-ner om människans öde, om dygdens lycka och om vårt tillstånds fulländning, finns en institution som kallas ”utbildande” och som inte sysslar med annat än relativt obetydliga saker? Istället för att ägna sig åt att hjälpa människor att utvecklas till vettiga männis-kor, så att vi kan bygga en bättre värld, ägnar sig skolan mest åt att undervisa i ämnen som antas förbereda oss för yrkeslivet och för att

utvecklas. Skolan hjälper egentligen inte ele-verna med att förbereda sig för sina liv, utan enbart till att utveckla delar av sina sinnen på bekostnad av andra sinnen. Framför allt syf-tar dagens skola till att skriva prov och tentor så att eleverna lyckas på arbetsmarknaden. Man skulle kunna säga att det sociala organ som borde värna om människans utveckling egentligen bara sysslar med struntsaker och glömmer bort sin verkliga funktion – och detta när människans utveckling är alldeles särskilt viktig.

Skolans kris

Varför pratar vi om kris? För att ungdomarna inte vill ha den utbildning som erbjuds dem. Detta faktum gör att skolan pratar om “kris”, medan det egentligen handlar om en mark-nadsföringskris, som tolkas väldigt ensidigt

Förändra lärandet förändra världen

Bain c Christian Bachellier

rEFlEKTIoN

ESS_4.indd 15 9/6/11 13:34:23

16

Häl

sa

rEFlEKTIoNrEFlEKTIoN

och bara förstås till hälften. Framförallt sky-ller man på ungdomarna. Man tänker: “Det är kris för att ungdomarna inte längre är intres-serade av att studera” och “ungdomarna tar inte saker på allvar på samma sätt som förr”. ”Ungdomarna tar droger och kan därför inte lyssna till seriösa människor som kommer för att föreläsa om viktiga saker”.

Man tänker inte på att det kanske är helt tvär-tom, att ungdomarna kanske håller på att bli mer medvetna och upplysta än de lärare och docenter som programmerats att hålla tradi-tionella föreläsningar. För många unga räc-ker det med ett kort möte med skolan för att de ska inse att den inte är något som intresse-rar dem. I skolan får de existentiella ämnena allt mindre plats och det sker allt färre möten mellan människor. Samtal om de saker som pågår i ungdomarnas huvuden, om familjen och närmiljön ryms inte och istället kräver man att eleverna ska sitta stilla i sina bänkar och träna sig i lydnad. Men det som egentli-gen behövs är saker som stimulerar mänsklig utveckling.

Hur lär man sig att vara en bättre per-son?

Strävan efter att harmonisera det intellektu-ella, det emotionella och det instinktiva som alla har inom sig får i och för sig allt större acceptans. Och kanske är det detta som vi menar när vi pratar om ett holistiskt perspek-tiv. Alla har till sitt förfogande ett rikt själs-ligt arv, från alla tider och platser, samt en global kulturhistoria ur vilken vi kan plocka ut de andliga ledarna, de stora religionernas grundare, de stora tänkarna, filosoferna och

profeterna. Dessa personligheter är de främsta lärarna att se upp till. Ett sunt och förnuftigt lärande måste göra mycket mer än att bara informera om krig och konflikter.

Istället för patriotisk hänförelse behöver vi utveckla en förståelse för vår kulturhistoria och framför allt för den universella andliga historien. Och ännu viktigare är den förståel-se som grundar sig på erfarenhet, t.ex. att hålla kulturundervisning som erbjuder wor-kshops där ungdomar kan få prova på olika former av andliga och själsliga praktiker och olika meditationsformer.

På detta sätt skulle de som ge-nomgår en utbildning komma ut på andra sidan och känna att de berörts av något. De skulle ha en nyfikenhet om att fortsätta under-söka saker mer på djupet och kän-na att de fått del av sådant som kommer att hjälpa dem i den egna personliga utvecklingen.

På samma sätt som man erbjuder vinprov-ning på vingården, borde man väl kunna göra något liknande med lärandet? Ett så-dant förhållningssätt skulle kunna göra det möjligt för olika religions- eller andra typer av andliga upplevelser. I dag råder ett starkt tabu gentemot det terapeutiska, som ibland förklaras utifrån attityden att “inte vilja ha komplikationer” eller “vad gör vi om elever-na börjar prata om det som händer i deras hem och om föräldrarna sedan kommer och klagar?”, “det finns säkert föräldrar som inte kommer att tycka om att man delar med sig i skolan av det som händer i deras familjer”.

Texten är ett utdrag ur boken “Förändra utbildningen för

att förändra världen” (2004) av Claudio Naranjo, chilensk

psykiatriker som grundat programmet SAT för holistiskt lärande. Naranjo är känd som

en av pionjärerna inom den transpersonella psykologin

som fokuserar på holistiska kunskaper och traditionell

vishet.

“

“Portal c Brian Utesch

ESS_4.indd 16 9/6/11 13:34:25

17

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Det finns många ursäkter. Och det finns lära-re som känner att de inte har kapacitet att konfrontera det som skulle komma ut ur Pan-doras ask om den öppnas. Många är rädda för det potentiella kaos som skulle kunna bryta ut och att detta ska ställa sig i vägen för den instruerande uppgiften. Men även om man skulle lyckas övervinna dessa tabun kvarstår ändå ett problem:

Varifrån ska vi få pengar för att ge-nomföra en så djupgående förän-dring?

Om vi ska kunna skapa en skola och ett lärande som syftar till att utveckla männis-kan måste vi avskaffa det monopol som inte-llektet besitter idag och övergå till ett läran-de som är mycket mer sparsamt vad gäller den teoretiska kunskapen. Det lärande vi har idag undviker i största möjliga mån onödig repetition, det utgår framför allt från sådant som är möjligt via datorer och audiovisuell teknik för att inte slösa med lärarresurser (så hänvisas lärarna till en nästintill mekanisk funktion). Istället bör vi ge tillbaka till lärarna de funktioner som handlar om medmänsklig interaktion, anpassning och andra funktioner som bidrar till samhällsutvecklingen (ämnen som knappt berörs alls idag). Framför allt innebär detta förslag att självkännedomen måste börja prioriteras.

Självkännedom, medmänsklig anpassning och andlig kultur

Självklart går det att lägga till ämnet ”själv-kännedom” till schemat. Och på frågan om vad det skulle kosta för att komplettera den

utbildning vi idag ger våra lärare säger jag – och det är det viktigaste jag har att säga – att det inte alls behöver kosta mycket pen-gar! Jag vet mycket väl att det går att förän-dra lärandet på enkla och ekonomiska sätt, genom att komplettera dagens lärarutbild-ningar med undervisning i självkännedom, medmänsklig anpassning och själslig kultur. Och för att göra detta behövs inte mer än tio dagar per år.

Kanske finns du som frågar – vad är hemlig-heten? Och det ska jag berätta. Det går att få till en djupgående och mänskliggörande förändring genom småskaliga interventio-ner genom att delvis använda hittills okända resurser (enneatypisk psykologi), genom hit-tills ganska outnyttjade praktiker (meditation eller gestaltningsterapi), genom helt nya re-surser (vissa former av terapeutisk teater som grundar sig på enneatypisk psykologi eller på vårt integrativa psykoterapilaboratorium) och även till viss del genom att organisera de resurser vars sammanlagda effekt blir starka-re än om man bara summerar dem. En så-dan omorganisering har resulterat både i en ständigt pågående utvecklingsprocess, men framför allt i en alltjämt växande erfarenhet – både hos mig själv som hos de personer som arbetat med mig. $

“ “

Tags / Mänsklig utveckling, gestaltningsterapi, självkännedom, medmänskligt

återanpassande, enneatypisk psykologi

Debatt / Vilka förändringar behöver ske inom din skola / din lärarutbildning för

att nå ett mer mänskligt lärande?

Pedagogiska resurser / Samhällets enneagram, Claudio Naranjo (Ny utgåva:

2010) och Att hela civilisationen, (2010) www.fundacionclaudionaranjo.net

*för fl er pedagogiska resurser se sid. 41-43.

EDUKIT

Free child buried in the sand c D Sharon Pruitt

rEFlEKTIoN

ESS_4.indd 17 9/6/11 13:34:28

I den här intervjun uppmanar Hans Rosling alla pedagoger att vara noga med att förankra utbildning om global utveckling och internationell hälsa i aktuella fakta för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig och handla utifrån en relevant världsbild.

Gapmindergrafiken och Hans Roslings inspirerande och oförutsägbara före-läsningsstil har tagit världen med

storm. Detta tog verklig fart sedan Hans höll ett föredrag på TED-konferensen i Kalifornien 2006 (TED: Technology, Entertainment & De-sign). Sedan dess har han åkt runt över hela världen och föreläst i alla möjliga samman-hang för de mest inflytelserika företrädarna för politik och näringsliv.

Idén till Gapminder föddes när Hans upptäc-kte att svenska högskolestudenter inte var i närheten av att ge korrekta svar på frågor kring nivåer av barnadödlighet i olika länder. I själva verket var deras svar sämre än om man hade frågat ett gäng chimpanser! Hans började fråga sig vad som låg bakom dessa falska antaganden om världen och varför de låg så långt ifrån fakta.

Stiftelsen Gapminder startades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling i syfte att utveckla dataprogrammet Trendalyzer. Denna fiffiga programvara kunde förvandla tråkiga data och torr statistik från världens alla länder till levande och interaktiv grafik som visar utvecklingen i världen land

för land. Idag kallas programmet Gapminder World och finns tillgängligt både på webben och som nedladdningsbar version. Under 2007 köptes Gapminder upp av Google, men grun-darna jobbar fortfarande kvar med att utvec-kla och uppdatera verktyget med nya funktio-ner och färsk statistik. De data som Gapminder World bygger på kommer från världsbanken, WHO och olika FN-organ – de mest trovärdiga källor till statistik kring mänsklig utveckling som vi har att tillgå.

Vad är egentligen ditt huvudsakliga budskap?

– Jag försöker visa vilken förlegad syn vi i västvärlden har på frågor som handlar om global utveckling och hälsa genom att peka på de fakta som finns tillgängliga via FN, WHO och andra stora organ. Vi behöver förstå vad som egentligen har hänt under de senaste årtiondena för att kunna göra sunda antaganden om världen.

– Mitt huvudbudskap handlar om att visa att vi har missat att utvecklingen faktiskt går framåt i många av de länder som vi förut

Håll er till fakta!

INTErVJU

18

Häl

sa

Hans Rosling

Grundare av Gapminder, utsedd till en av världens

100 mest infl ytelserika personer

ESS_4.indd 18 9/6/11 13:34:36

- Hans Rosling uppmanar till att se sanningen om världen i vitögat

kallade utvecklingsländer. Det handlar om långsamma processer som media inte klarar av att registrera och förmedla till omvärlden. Vi har t.ex. inte hört att barnadödligheten i Egypten har gått från 20 % till 4 % på 20 år eller om Vietnams starka ekonomiska utvec-kling under de senaste årtiondena! Det finns massor av siffror och fakta som helt gått oss förbi här i Väst.

Det är väldigt svårt för oss att se hur fort dessa länder rör sig fra-måt, precis som det är svårt att avgöra hur snabbt en bil närmar sig när vi ser den långt bakom oss i backspegeln.

– Vi måste lära oss att inte behandla hela södra halvklotet på samma sätt, som om utvecklingen skulle se likadan ut i alla län-der i dessa gigantiska regioner. Det finns fortfarande stora skillnader mellan de olika länderna, men framför allt finns de stora skillnaderna idag inom länderna. Några står tyvärr fortfarande mer eller mindre stilla i utvecklingen, t.ex. några av länderna i sö-dra Afrika (pga. hiv/aids-epidemin), medan andra har tagit stora kliv framåt under de senaste 15-20 åren. T.ex. kan vi nämna Tanzania som har fått bukt med malarian, samtidigt som deras ekonomi växer snabba-re än den svenska!

Hur ser du på det svenska hälsorela-terade biståndet?

– Jag tycker att det är dumt att rikta in bistån-det på enskilda sjukdomstyper. Istället borde vi hjälpa de mest utsatta länderna med att förbättra hela deras sjukvårdssektor. Jag satt med på ett möte härom dagen med regerin-gens expertgrupp för biståndsfrågor och före-trädare för näringslivet. På det mötet pratade en av deltagarna om Kina som ett ”mottagar-land”. Det är ju komiskt – i bästa fall! Kina har ju ändå köpt upp Volvo och står just nu i en enorm ekonomisk utveckling. Numera kan vi inte med ärlighet tala om världen som om den består av rika länder i Nord och fattiga i Syd. Det finns inga u-länder längre. Bilden är mycket mer komplicerad än så!

– Ibland hör jag folk prata om hur hemskt det vore om levnadsstandarden för alla kine-ser och indier skulle höjas till vår nivå här i Väst. För mig är det ett fruktansvärt tankefel. Vi måste nå en globalt jämlik levnadsstandard för att kunna hålla sams på vår jord på lång sikt. De globala ekonomiska skillnaderna är en stor bidragande faktor till känslor av orättvisa och förtryck, vilket i sig kan leda till konflikter, krig och elände. Vi tillhör den rikaste miljarden av världens invånare, och fortfarande lever 2 miljarder i tämligen extrem fattigdom. Men det vi har missat är ju att det finns 4 miljarder där emellan som lever ett ganska gott liv!

Håll er till fakta!

INTErVJU

19

Ed

ucation and

Sustainab

ility

“

“

ESS_4.indd 19 9/6/11 13:34:41

20

Häl

sa

INTErVJU

Vilken genomslagskraft har ditt bud-skap fått tycker du?

– Ingen alls! Visst har jag fått mycket uppmärksamhet, speciellt efter TED-föreläs-ningen 2006, men det är ändå väldigt många som efter att ha lyssnat på mitt föredrag går hem och berättar för sina vänner att ”Rosling pratade jättebra om u-länder”. Då har ju bud-skapet gått helt och hållet förbi!

– Al Gore är en annan som har vunnit en massa fina utmärkelser, men som inte alls har lyckats få något genomslag när det gäller att förändra fördelningen i den amerikanska budgeten till att gå mot en grönare omstä-llning av den amerikanska ekonomin. Det är bara genom en tydlig styrning av våra gemensamma offentliga medel och genom initiativ i den privata sektorn som vi kan nå verkliga resultat.

Vad skulle du vilja förmedla till svens-ka pedagoger när det gäller undervis-ning om global utveckling och hälsa?

– Håll er till fakta! Vi måste låta vår bild av världen och den utveckling som sker vara ba-serad på de fakta som finns tillgängliga och inte låta oss fastna i en traditionell värde-rings- och känsloinfluerad världsbild. Myc-

ket av undervisningen idag är snarare base-rad på traditionella värderingar kring global utveckling och global hälsa än på fakta som verkligen stämmer med verkligheten. Använd dessa fakta och ge eleverna en möjlighet att själva skapa sig en uppfattning om världen.

– Ibland hör vi politiker prata om att den svenska skolan måste förbättras, att vi måste kunna mäta oss med de allra bästa i matte, fysik, osv. Men frågan är om vi är beredda att pressa våra barn på samma sätt som de gör i Kina eller Korea? Jag tror inte att någon av oss är det. Vi borde istället fokusera på det som vi är bra på här i Sverige. Hur kan vi utveckla synen på Sverige som turistdestina-tion? Hur kan vi t.ex. bli bättre på kreativa näringar och miljöteknik?

www.gapminder.org kan med fördel sättas direkt i händerna på eleverna i skolan. Där finns redan all väsentlig information från de mest tillförlitliga källorna. En av orsakerna till att man tog fram det här hjälpmedlet är att Hans och hans team tyckte att det verkade vettigare att låta eleverna spendera mer tid på att reflektera över tillförlitliga fakta istä-llet för att låta dem spendera 90 % av tiden på att leta fram informationen själva. $

Berättat för Marcus Lind, ES Sverige

Gapminder Casino c Representing Youth

ESS_4.indd 20 9/6/11 13:34:43

21

Ed

ucation and

Sustainab

ility

NoTISEr

www.lakareutangranser.se · Tel: 08-5560 9800

www.carmebosch.cat · Tel: +34 972 461 334

Läkare Utan Gränser har varit tvungna att ta till avancerad teknologi för att kunna utbilda och bistå lokala kuratorer med psykologstöd i det konfliktdrabbade Irak. Från högkvarteret i Amman i grannlandet Jordanien kommunicerar man med hjälp av videokonferenser med 17 lokala kuratorer på tre olika sjukhus i centrala Irak. Kuratorerna har utbildats för att hjälpa lokalbefolkningen med allt från vardagliga orosmoment till våldsrelaterade trauman. Efter att ha använt sms och mobiltelefoner under en tid började Läkare Utan Gränsers arbetslag att kommunicera via videokonferens i mitten av 2010. Den nya tek-niken har förbättrat samarbetet avsevärt. Planer finns nu på att utöka projektet för att vidga förståelsen för psykologiskt stöd och minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa.

Den här skolan, som ligger i Cassà de la Sel-va (Girona), startade för över tio år sedan med syftet att ta naturen och växtriket närmare barnen, samt att ta tillvara traditionella värden och medicinkunskaper. Skolan erbjuder akti-viteter för att återuppliva denna typ av kun-nande, som annars riskerar att försvinna, på ett nytänkande och innovativt sätt. Den metod som används för att sprida kunskapen om me-dicinska växter är praktisk och lekfull. Elever-na lär sig genom att leka och experimentera.

Videovård i Irak

Iraq pre war protest #7 c Señor Codo

© Carme Bosch

Blommornas skola

Varje dag, när eleverna på Medelhavsskolan i Sant Adrià de Besòs kommer in från förmiddagsrasten har de tio minuters av-slappning på schemat. Samma sak gäller när klockan ringer in efter lunchrasten. Alla elever i mellanstadiet har dessutom ett 45-minuterspass i veckan och alla högstadieelever har fyra 45-minuterspass, som de ägnar åt avslappningsövningar. Projekt Avslappning fokuserar på olika tekniker för att lära sig att andas och slappna av bättre för att lära sig yoga och gruppdyna-mik. Syftet med projektet är att hjälpa eleverna att bli medvetna om och ta ansvar för så väl den egna, som andras hälsa och välmående. Syftet är också att eleverna ska dra nytta av övningarna både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Och resultaten har inte låtit vänta på sig, både lärare och elever är mycket positiva till insatsen:

“Förut hade jag svårt för att slappna av, men det har jag inte nu och när jag har gjort färdigt övningarna mår jag bra”. Pau, elev.

”Elevernas inställning har överraskat mig. I början var de inte särskilt motiverade, men nu är det de som ber om att få göra avslappningsövningarna.” Natalia, lärare.

Noemí Garcia Fortanete i Natàlia Hernández Balle · www.xtec.cat/ceip-lamina-santadriadebesos · +34 93 462 19 13

Little Creations - Yoga Class c Axel Bührmann

Yoga i skolan

ESS_4.indd 21 9/6/11 13:34:47

22

Häl

sa

Hur brukar du inleda ett läsår på skolan?

För att få en bra start är hälsosamtalet i förskoleklassen, årskurs fyra och åtta av stor betydelse. Då möter jag både barn och föräldrar. Det är centralt att både föräldrar och barn är med för det är barnens hälsa och välbefi nnande det gäller och vi håller hårt på att aldrig prata över huvudet på dem. Jag följer upp barnavårdscentralens noteringar så att det blir en kontinuitet för familjerna. Det händer att föräldrarna ber om råd om sömnvanor, mat eller konfl ikter och vi pratar om vad som kan vara lagom höga krav för att underlätta för alla.

Möter du alla familjer på liknande sätt?

När det gäller nysvenska familjer händer det att jag träffar föräldrarna först tillsammans med en tolk för att de ska få en positiv inställning till skolhälsovården och för att våra fortsatta möten ska bli goda. Föräldrar med traumabilder i bakgrunden kan vid behov varsamt lotsas vidare till egen terapi och om barnen behöver

hjälp fi nns BUP (Barn och Ungdomspsykiatrisk mottagning). Skolhälsovårdens täta samarbete med BUP, sociala myndigheter och skolan är A och O för elevernas trygghet.

Vilka saker är svårare att prata om?

Ett område som kan vara känsligt för föräldrar är hur skolan tar upp sex och samlevnad med eleverna. För några år sedan hade vi en barnmorska på ungdomsmottagningen som tog med dockan Maja (föreställande en tolvåring) till ett föräldramöte. Här fi ck föräldrarna veta allt som deras barn och ungdomar skulle möta i undervisningen. Vi hade tolkar på alla språk och den kvällen blev mycket lyckad genom att vi fi ck god kontakt och vi kände föräldrarnas förtroende. Flera föräldrar kom fram och tackade efteråt och talade om att de hade fått svar på saker de undrat över i hela sina liv. Det är lärarna i årskurs fyra och fem som har ansvar för att berätta om kroppen för eleverna och ofta delas klasserna upp i fl ickor och pojkar var för sig. Skolsköterskan kopplas ofta in och diskuterar med barnen utifrån deras frågor. I sjuan och åttan är det i huvudsak elevernas

Möten som förändrar

I den här intervjun berättar skolsköterskanBirgitta Mars för Inger Björneloo om hur betydelsefulla möten kan hjälpa barn och unga att växa upp till hela människor.

INTErVJU

Birgitta Mars har arbetat som sjuksköterska sedan 1971 inom akut- och intensivvård, därefter en tid som distriktssköterska och de senaste tio åren som skolsköterska i Halmstad. Birgitta har alltid varit intresserad av att fortbilda sig inom olika folkhälsofrågor och ser att det har hänt mycket de senaste åren inom skolhälsovården.

ESS_4.indd 22 9/6/11 13:34:49

23

Ed

ucation and

Sustainab

ility

egna frågor om sex och samlevnad som utgör underlag för skolundervisningen och i åttan eller nian har barnmorskan ansvar för mötet med eleverna och deras frågor.

Vad tycker du har varit extra utmanande i dina möten med barn och föräldrar?

Det hände i början av min tid som skolsköterska att jag mötte elever med oro för att exempelvis bli omskurna. I aktuella fall kan vi ordna möte med kurator, psykolog och eventuellt gynekolog så att föräldrarna blir informerade om att omskärelse är kriminellt. Det har också hänt att jag har ställt frågor till föräldrar eller barn och fått veta saker som jag inte har vetat hur jag ska hantera. Jag har ibland funderat över varför jag ställer vissa frågor när jag inte vet vad jag ska göra med svaren.

Nämn något du anser vara viktigt för att barn ska växa upp starka och friska?

Det är naturligtvis mycket som är viktigt, föräldrarna t.ex. Men när det gäller skolan så

tror jag att en god självkänsla står i fokus. Här har lärarna ett mycket stort ansvar för att hitta utvägar om barnen inte orkar, vill eller klarar de uppgifter som ges. Somliga barn väljer att stanna hemma från skolan om bekymren blir för många. Det kan exempelvis handla om att det är svårt att läsa eller räkna, det kan hända att barnet känner sig utanför och annorlunda och det kan handla om barn som vill vara hemma för att vakta någon förälder från att dricka eller bli slagen. Ju längre en elev har varit hemma desto svårare är det att komma igen. I hela Sverige fi nns det runt 6000 elever som under en längre tid har stannat hemma från skolan. Problematiken är mångfacetterad men viktig att reda ut så tidigt som möjligt. Vi får aldrig släppa taget och överge barnen.

Hur hanterar du barn med övervikt?

När det gäller överviktiga barn försöker jag prata med både barn och föräldrar under hälsosamtalet. Jag väljer att rikta in samtalet på hur barnet ska kunna växa på längden. Man bantar inte barn och övervikt är ett negativt laddat ord som jag undviker. Hellre talar vi om

Ibland önskar jag att skolans personal bättre skulle inse vilken resurs skolhälsovården är för barn och unga. Alla skulle vinna på ett tätare samarbete.

“ “

INTErVJU

I’ll give you all I can c Brandon Christopher Warren

ESS_4.indd 23 9/6/11 13:34:53

24

Häl

sa

INTErVJU

att växa och vara aktiv och försöker få barnet att komma med förslag på hur de kan lägga upp regelbundna vanor kring sömn, kost och motion. Om föräldrarna är med på noterna och gör något tillsammans med barnet är det givetvis gynnsamt för barnet. Man kan t.ex. gå en promenad tillsammans på kvällen istället för att äta pizza. Många föräldrar har en bild av att friska barn är barn som äter, men problemet är att det lätt blir för mycket mat. Om föräldrarna inte alls deltar i arbetet med barnets övervikt väljer jag att vänta tills barnet blir lite äldre och bättre kan ta eget ansvar. I extrema fall tar jag hjälp av sociala myndigheter när det gäller föräldrars matvanor med barnen.

Minns du något särskilt från dina år som skolsköterska?

Jag har många goda minnen från möten med barn, föräldrar och skolpersonal. Ett alldeles särskilt möte jag minns handlar om en fjortonåring som hade det mycket problematiskt både hemma och i skolan. Hon var arg och destruktiv och lärarna slog larm. Till mötet var både föräldrar, fjortonåringen själv, skolläkare, rektor och jag som skolsköterska kallade. Föräldrarna hade alla taggar utåt och var helt beredda på att behöva stå till svars för den svåra situation som barnet befann sig i. Flickan själv verkade heller inte förvänta sig något positivt av mötet. Under mötet vände stämningen sakta, sakta och utmynnade i ett samtal där vi möttes och där fl ickan själv deltog på lika villkor i att komma med förslag om vilket stöd som var lämpligast. Allas vår professionalitet sattes på prov och vi kände oss lättade och stärkta efter det mötet.

Jag har hört att du har pratat om barn och hälsa i radio – berätta!

Under en period gjorde jag några program tillsammans med Utbildningsradion. Det fi ck stort genomslag och Radio Halland fortsatte sedan med en serie dit lyssnare kunde vända sig med frågor. Jag mötte då något som jag inte hade funderat på tidigare och det var föräldrar eller mor- och farföräldrar som efter separationer saknade sina barn eller barnbarn. Föräldrar som separerat och inte kommit överens om vårdnaden hindrar ibland barnen från att träffa sina nära och kära till förfång för alla och givetvis särskilt för barnen. Ska man växa upp till en hel människa måste man få träffa båda sina föräldrar och i de allra fl esta fallen även sina mor- och farföräldrar.

Hur ser du på framtiden? Vad skulle du vilja utveckla inom skolhälsovården?

Jag har arbetat länge för att man ska koppla en hälsoportfolio till den individuella utvecklingsplan som följer varje elev genom skoltiden. Denna hälsoportfolio ska barnen äga så att de får vara med och ta ansvar. Det är dem det gäller och de behöver förstå för att veta vad de kan göra för att förbättra sina möjligheter för framtiden. Det handlar om samband mellan hälsa, lärande och trygghet. Här kan det fi nnas anteckningar om sömn, mat och mental hygien. Barnen kan påverka sin utveckling genom att spela, sjunga, idrotta, spela schack eller dataspel, vara ute i skog och mark, läsa eller koppla av. Barn och ungdomar behöver förstå att man ska använda hela kroppen och alltså även hjärnan för att må bra. $

Berättat för Inger Björneloo Inger Björneloo (t.v.) i samband med intervjun med Birgitta Mars (t.h).

ESS_4.indd 24 9/6/11 13:34:54

25

Ed

ucation and

Sustainab

ility

25

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Tips och råd om hur du behåller både din och andras hälsa, och samtidigt värnar om miljön!

små insatser

• Respektera din biologiska klocka; vila och sov tillräckligt och ska-pa rutiner som underlättar för avkoppling och sömn så att du lättare håller humöret uppe.

• Rör på dig och träna, gör sådant som du tycker är roligt och som din kropp och förutsättningar klarar av. Men viktigast är att du har kul!

• Odla ett gott humör och en god självkänsla. Detta är grundläggan-de för att kunna skapa goda relationer med andra.

• Försök att vistas mycket utomhus, i skog, mark, parker och andra grönområden.

• Undvik tobak och rökiga miljöer.

• Minska dina utsläpp! Klimatförändringarna får konsekvenser även för hälsan.

• Konsumera färska och ekologiska varor, som gärna också är närodlade. Färska varor är både hälsosammare och förorenar mindre än processade varor.

• Försök äta Medelhavskost, (det fi nns bevisade hälsoeffekter!), eftersom den innehåller mycket grönsaker, frukter, fi brer, fi sk och oli-volja.

• Lär dig att laga mat, på så vis lär du dig både om din och andras kulturer och du slipper färdiglagad mat.

• Undvik syntetiska tillsatser och andra tillskott, välj ekologiska va-

ror och om du väljer produkter från intensivjordbruk, var noga med att skölja dem ordentligt!

• Vet du vad du äter? Läs på etiketterna för att ta reda på vad olika varor innehåller. Se upp om de innehåller genmodifi erare ämnen.

• Alla har rätt till en god hälsa! Köp rättvisemärkta produkter så att även producenten gynnas av det du äter!

• Köp storpack av de varor som håller sig länge så undviker du onö-diga förpackningar. Och glöm inte att ta med dig tygkassen när du handlar!

• Att dricka mycket är viktigt! Vattnet är ett oumbärligt livselement och är grundläggande för vår dagliga föda.

• Men spara på vattnet och håll slasken ren. Slasken är ingen sop-

hink, undvik att slänga ner fasta ämnen, målarfärg och oljor och minimi-sera användandet av rengöringsmedel och tvålar.

• Använd miljövänligt smink som är fritt från kemiska tillsatser.

• Avstå från produkter som testats på djur och från märken som främjar myten om den ”perfekta” kroppen.

• Undvik sprayer som påverkar ozonskiktet.

• Använd miljövänliga färger, framförallt vattenlösliga färger eller färger baserade på vegetabiliska oljor och som inte innehåller fl yktiga

lösningsmedel eller tungmetaller.

• Om du är kvinna... använd miljövänliga bindor, tamponger och tros-skydd. Eller varför inte pröva Moon Cup, som är det mest ekologiska alternativet!?

• Självmedicinera dig inte! Och undvik kemiska mediciner så mycket som möjligt. Använd bara kemiska mediciner när det verkligen är nöd-vändigt. Sök istället naturliga alternativ med bevisad effekt.

• Ta med dig dina tomma pillerburkar och mediciner med utgån-get datum till apoteket. Mediciner som slängs bland vanliga sopor kan få allvarliga konsekvenser för natur och omgivning.

• Använd ekologiska rengöringsmedel som kommer i återvin-ningsbara förpackningar. Det är bättre att städa regelbundet än att stä-da sällan och använda starka och frätande produkter.

• Läs på etiketter och undvik att köpa giftiga och frätande produkter. Om du måste använda starka produkter, blanda inte dessa ämnen med

varandra och använd enbart i minsta möjliga mängd.

• Prova traditionella recept som vatten, vinäger och naturtvål, citron och bikarbonat och du ska se att går att städa alldeles utmärkt även med dessa!

Dagligen...

Du är vad du äter...

Vattnet som du dricker...

Att värna om hygienen eller att värna om planeten...

Om du blir sjuk

Städa inte mer utan smutsa ner mindre!

RESURSER

ESS_4.indd 25 9/6/11 13:34:55

26

Häl

sa

rEFlEKTIoN

Vi står idag inför komplicerade samhällsfrågor som innebär risker för den hållbara samhällsutvecklingen.

Det är frågor som kräver ställningstaganden inte enbart på lokal och nationell nivå utan även på global nivå. Vi kan inte vända ryg-gen åt de stora frågorna eller överlåta dem åt specialiserade experter utan att samhället

förlorar viktiga demokratiska värden. De-mokrati bygger på folkets makt och framti-dens demokrati kräver ett särskilt kunnigt och engagerat folk. I somras publicerades den internationella ICCS-undersökningen som undersökt 14-åringars syn på demokra-ti och utbildning i 38 länder. Sveriges resul-tat ter sig internationellt sett som goda men

I denna artikel visar Lars Persson från Lunds universitet hur pedagoger i Skåne tolkar och genomför det komplicerade uppdraget att arbeta med demokrati- och deltagandefrågor i skolan.

Erkännandets pedagogik- Det demokratiska uppdraget i praktiken

Lars Persson

Fil dr i rättssociologi, Lunds universitet

Utvecklingsledare Barn och skolförvaltning

Lund Öster

c Gianmaria

c Zolashine

c Zara

c Julie 70

c Lawrence Whittemore

c Colin Key

ESS_4.indd 26 9/6/11 13:34:57

27

rEFlEKTIoN

det fi nns också oroande resultat. Skolverket skrev i sitt pressmeddelande 29 juni 2010:

“Svenska 14-åringar har goda medbor-garkunskaper jämfört med många an-dra länder. Sverige placerar sig på femte plats i en stor internationell studie som publiceras idag. Men det fi nns orosmoln. I inget annat europeiskt land som deltar har föräldrarnas utbildningsnivå större betydelse för elevernas medborgarkuns-kaper än i Sverige […] Både elevens egen bakgrund och klasskamraternas familje-bakgrund påverkar en elevs kunskaps-resultat. De båda faktorerna samverkar också. Barn till högutbildade tjänar mer på att gå i samma klass som andra barn till högutbildade än barn till lågutbildade gör. Skillnaderna mellan elevers medbor-garkunskaper förstärks därmed av skol-segregation.”

Vidare noterade man att det politiska intres-set är lågt och sjunkande jämfört med en liknande undersökning 1999. Till en positiv bild av svenska 14 åringar hörde att de i hög utsträckning sluter upp bakom grundläg-gande demokratiska värderingar. Slutsatsen blir att vissa grupper förlorar möjligheten att delta och vara delaktiga. De hamnar i ett demokratiskt utanförskap och riskerar att inte längre tillhöra det folk som är med och fattar beslut.

”Lärande för hållbar utveckling är inte begränsat till frågor om vad barn och ungdomar be-höver veta för att sortera sopor, spara energi eller konsumera ekologiskt.”

I den demokratiska andan måste ambitionen sträcka sig längre än att tala om för medbor-garna vad de ska göra. Samhället behöver självständiga kritiska individer som har mod att ta ansvar och kompetens att hantera ris-ker. Samhällsutvecklingen ställer därför utbildningsväsendet inför frågor och ut-maningar som är förknippade med hållbar-het och överlevnad. Resultaten från ICCS-rapporten pekar på ökande sociala klyftor kring delaktighet och deltagande. En annan rapport från Skolverket, Vad påverkar resul-taten i grundskolan? visade samma negati-va effekt av en ökande social segregation i skolan när det gällde kunskapsutveckling. Den demokratiska utmaningen i skollag och läroplaner handlar om dessa perspektiv på likvärdig utbildning. I anknytning till ett kommunalt demokratiprojekt genomförde jag undersökningar med syfte att fånga hur pedagoger uppfattar demokratiuppdraget och hur de handlar för att genomföra upp-draget.

c Wazari

c Ron Ashore

c Miss Grunzk

c Julie 70

c Lawrence Whittemore

c Helga Webber

Ed

ucation and

Sustainab

ility

ESS_4.indd 27 9/6/11 13:34:59

28

Häl

sa

rEFlEKTIoN

Vad är demokrati?

Demokratibegreppet är sammansatt och svårfångat. Analys av läroplaner och kurs-planer visar en mångfald olika dimensio-ner och aspekter. Dessa är dessutom för det mesta allmänna och abstrakta vilket kräver lokala tolkningar och konkretiseringar. Hur hanterar då pedagoger i svensk förskola och skola detta demokratiuppdrag? Istället för att fråga pedagogerna vad de inrym-mer i begreppet demokrati ombads en gru-pp besvara frågan: Vad är inte demokrati? Svaren visade att demokrati för pedago-gerna inte är begränsat till frågor om makt och infl ytande utan till stor del handlade om mänskliga relationer i allmänhet. Sva-ren analyserades och kunde föras samman i fyra huvudområden:

– Frihet – Lika värde och arbete mot kränkning och diskriminering – Gemenskap, solidaritet och ansvar – Delaktighet och infl ytande

Från denna första analys var det nödvän-digt att tränga längre in i pedagogernas tankar om demokrati och undervisning. De pedagoger som deltog i projektet intervjua-des fl era gånger, både i grupp och indivi-duellt, för att ge ökat djup i förståelsen och möjligheter att hitta nya perspektiv. Detta är betydelsefullt för att kunna förstå och tolka komplexa skeenden där det inte fi nns

enkla svar och där ord och begrepp som används kan ha olika innebörder. Forsk-ningsprocessen blir då också en gemensam forskning för forskaren och pedagogerna. Pedagogerna får tillfälle att hålla fast en fråga under en tid och att återvända till tidigare refl ektioner och vinkla dem med nya intryck. Upprepade intervjuer kan bi-dra till att belysa professionell kunskap som är svår att fånga och att formulera och ge pedagogerna möjlighet till insikt i sitt eget tysta kunskapsområde. Fokusgrupper kan innehålla långa kedjor av kollektiva tankegångar.

Användbara pedagogiska metoder

Pedagogerna poängterade sambandet mel-lan demokratifrågorna och specifi ka arbets-sätt, vilket i de studerade projekten visade sig på följande sätt:

– Ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt. Demokratiuppdraget blev en förenande länk mellan verksamhe-ternas olika delar, som kunskaps- och värdeuppdrag eller naturvetenskap och humaniora. Helheter och samband in-tegrerar kunskaper och bygger samman partikulära ämneskunskaper med va-randra. – Praktiskt deltagande. Detta innebär att ge barn och elever direkt infl ytande över det egna lärandet, ansvar för idéer, pla-nering och genomförande av aktiviteter. John Deweys berömda tes Learning by doing är fortfarande aktuell. – Estetiska lärprocesser. Fantasi och kreativitet genom drama, skönlitteratur, video och foto användes som stöd och för att vidga tänkandet. Här ges barn och elever möjlighet att använda sin kreativitet och nyfi kenhet i kontrast och som komplement till mer traditionellt kunskapsinhämtande.

Tags / Demokrati i skolan, delaktighet, ämnesövergripande arbetssätt, estetiska

lärprocesser, erkännandets pedagogik

Debatt / Hur väl främjas studenternas demokratiska delaktighet på din skola?

Pedagogiska resurser / Elevinfl ytande främjar hälsa,

www.fhi.se/publikationer sv.

*för fl er pedagogiska resurser se sid. 41-43.

EDUKIT

c Thomas Hawk c Zolashinec Miss Grunzk

ESS_4.indd 28 9/6/11 13:35:01

29

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoNc Laniup c Ron Ashorec Mika E

Artikeln bygger på avhand-lingen Pedagogerna och de-mokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling i förskola och skola. Lund studies in sociology of law, nr 33 (2010).

– Möten med människor/grupper man vanligen inte träffar. Det kunde vara möten med t.ex. hemlösa, forskare, barn i Rosengård, politiskt aktiva, etc. Det di-rekta mötet ger tillfällen för barnen och ungdomarna att förebygga fördomar och konfrontera de fördomar de redan har.

Även om pedagogerna hade liknande uppfattningar om vad demokrati är, samt uppfattningar som väl överensstämde med skollag och läroplaner, tog sig de projekt som ingick i studien väldigt olika uttryck. Det visade sig att pedagogerna utgick från den egna verkligheten och valde att arbe-ta med den problematik de såg i den egna verksamheten. Det fi nns en uppenbar pe-dagogisk fördel i att arbeta med det som är aktuellt lokalt. Till exempel för att hitta gemensamma drag i hur man arbetade. Ett rättssociologiskt perspektiv innebär att söka sådana gemensamma drag som utgör normer för hur pedagoger handlar i förhå-llande till lag och förordning. Det gemen-samma i pedagogernas handlande var tre överordnade normer som hade pedagogiskt strategisk karaktär och som jag menar ut-gör metanormer:

1) Att se och lyssna mer på barnen och eleverna2) Att bli mer kritisk i granskningen av sig själv och att våga förändra sitt eget handlande3) Att öka sin egen insikt och kunskap om demokratifrågorna

Erkännandets pedagogik

Den här typen av allmänna metanormer har egenskapen att kunna vägleda hand-landet i stort sett i alla situationer. Jag såg ett samband mellan dessa metanormer och begreppet erkännande så som det utvec-

klats i den socialfi losofi ska traditionen av författare som Paul Ricoeur och Axel Hon-neth. Erkännandet är en mellanmänsklig process som handlar om att se sig själv och den andre som självständiga subjekt i ett ömsesidigt samspel med varandra. Indivi-den utvecklar sin identitet genom det be-mötande hon/han upplever från andra och påverkar i sin tur andras självbild genom sitt bemötande av dem. Sociala handlin-gar kan då bidra till ökat erkännande eller innebära såväl uteblivet erkännande som direkt kränkande beteende. Erkännandet kan därför ses som en central funktion i demokratiuppdraget. Barn och unga som möter handlingar genomsyrade av erkän-nande kommer att stärkas i sin självbild och öka tilltron till sin egen förmåga och betydelse som en av andra och uppleva sig lika värda för helheten. En inkluderande omgivning gör barn och elever sedda och accepterade för dem de är och inte för att de böjer sig för en norm om hur man ska vara. I Sverige har stort fokus lagts på ar-bete mot diskriminering och arbete mot kränkande särbehandling. Diskriminering och kränkning kan betraktas som erkän-nandets patologiska motsats.

Pedagoger som fokuserar på att se och lyssna på barnet, att kritiskt granska de egna handlingarna och att ständigt söka ny kunskap och nya perspektiv har en kraft i sitt arbete som leder till ökat erkännande av barn och elever. Ett förstärkt erkännan-de leder till att barn och elever utvecklas, att olikheter blir värderade och tillvaratag-na och att gemenskapen förstärks. Detta är viktiga förutsättningar för att skapa en so-cial hälsa, att motverka sönderfall i samhä-llet och att skapa öppna och modiga med-borgare i ett samhälle som innehåller både hot och möjligheter. Begreppet erkännande kan vitalisera diskussionen om pedagogik och demokrati särskilt med tanke på ett lärande för hållbar utveckling. $

ESS_4.indd 29 9/6/11 13:35:02

Mamallapuram c Emmepi79

rEFlEKTIoNH

älsa

30

ESS_4.indd 30 9/6/11 13:35:05

31

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

Världens länder enades år 2000 om åtta millenniemål för att halvera fattigdomen till år 2015. Den 20-22

september 2010 samlades en rad digniteter, politiker, ledare och kända profiler i FN för att diskutera hur väl man lyckats. FN:s ge-neralsekreterare Ban-Ki Moon vädjade med följande ord:

“We must not fail the billions who look to the international community to fulfill the promi-se of the Millennium Declara-tion for a better world. Let us meet in September to keep the promise.”

Men blir världen bättre? En sak är säker, världens ledare måste agera mer kraftfu-llt. Man kan konstatera att i vissa delar av världen går arbetet bra, t.ex. när det gäller renare vatten, utbildning och fattigdoms-bekämpning. Dessvärre går det alldeles för långsamt med många av millenniemålen. Hiv/aids i världen är ett sådant exempel och det enda målet där utvecklingen går åt fel håll. I Sverige är det något av en tyst katastrof men blickar vi ut i världen är si-tuationen en annan. Värst drabbat är södra Afrika, men också länder nära vårt land, som i Baltikum och Ryssland, är sjukdomen är en högst påtaglig realitet.

Hiv är en av de värsta epidemierna som drabbat mänskligheten i modern tid. Kon-sekvenserna av sjukdomen är omfattande och orsakar lidande på många plan. Den drabbar den enskilda individen värst, men också barnet som blir föräldralöst, föräldern som inte får se sina barn växa upp, man-nen eller kvinnan som förlorar sin älskade partner. Listan på tragiska människoöden kan göras lång. Epidemin har också slagit sönder samhällen då generationer av män och kvinnor i arbetsför ålder utraderats, vilket gör det omöjligt för en hållbar ut-veckling. Hittills har uppskattningsvis 25

miljoner människor dött i sjukdomen och c:a 33 miljoner bär på den idag. Detta är helt ofattbara siffror. Sjukdomen är global och tar ingen hänsyn till etnisk, religiös el-ler social tillhörighet. Tystnaden kring hiv/aids måste brytas.

Den Globala Skolan har tagit uppdraget på allvar och har i samverkan med andra aktörer arrangerat lärarfortbildningar runt om i landet under rubriken; ”Fem år kvar”. Teman som samlat c:a 500 pedagoger har bl.a. varit: ”Den rika världens ansvar”, ”Jämställdhet i ett globalt perspektiv”, ”Blir världen bättre?” etc. Sammanlagt har åtta seminarier utförts.

I seminariet ”Den tysta katastrofen – hiv/aids i ett globalt perspektiv” som arrangerades i samarbete med Noaks ark, Lärarnas Riksför-bund och Utbildningsradion satte vi fokus på hiv-frågan. Noaks Ark är en central aktör i Sverige och arbetar sedan 1986 med att be-gränsa hiv-epidemin och dess konsekvenser. Seminariet presenterade både det nationella och det globala läget men också hur det dra-bbar den enskilda människan. Under dagen fick pedagoger också ta del av verktyg för klassrummet. Lärarnas riksförbund berättade bl.a. om sitt kunskapsstipendium där en pris-summa på 100 000 kr delas ut till de klasser som gjort det bästa specialarbetet om hiv/aids. Antologin “Som en osynlig sten i mitt hjärta - om hiv och aids i Sverige och världen” (för-fattare/redaktörer Donald Boström och Mats Ögren), med tillhörande pedagogisk handled-ning, var också en del av programmet.

Förhoppningen är att fler lärare ska arbeta aktivt med alla millenniemålen och hjälpa eleverna att se samband, att t.ex. jämställd-het gör världen rikare och att ökad skolgång ger mättare magar och mindre hiv/aids. Ar-betet med millenniemålen kräver politisk vilja, uthållighet och engagemang. Skolan behöver bidra genom att utrusta nästa gene-ration och hjälpa eleverna att komma nära och se människan - bortom statistiken. $

Fem år kvar!Lyckas vi nå millenniemålen?

Mathias Demetriades

Den Globala Skolan mathias@denglobalaskolan.com

Källor och användbara webbsidor:

www.millenniemalen.nuwww.noaksark.orgwww.lr.sewww.denglobalaskolan.comwww.unaids.orgwww.ur.se

ESS_4.indd 31 9/6/11 13:35:07

Complex Cultural i EsportiuMontessori-Palau de Girona www.montessori-palau.net

Konsumtionens konsekvenser- samtal mellan Nord och Syd

Halloween 2008 © Lizette Greco

rEFlEKTIoN

32

Häl

sa

ESS_4.indd 32 9/6/11 13:35:11

33

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

Varje konsumtionsprodukt påverkar miljön – och därmed även människors hälsa – på ett eller annat sätt. I många fall är utvinningen av råvaror och primärpro-dukter förknippade med rena brott och övergrepp mot människorna som bor i närområdet. Att förändra detta är en uppgift för både Nord och Syd och i detta har pedagoger en nyckelroll.

Vårt sätt att organisera vår ekonomi har lett till att hela vår planet står inför en allvarlig ekologisk kris, som i sin tur

hotar hela mänsklighetens välfärd. Framför-allt bland de miljontals människor som lider av orättvis fattigdom. Sårbara ekosystem i Amazonas och i Anderna är allvarligt hota-de. Tillgången till rent dricksvatten är också ett stort problem, som många gånger leder till väpnade konflikter.

De “laterala” skadorna av konsumtion

De industrier som ägnar sig åt råvaru- och energiutvinning är de industrier som genere-rar störst miljöpåverkan och ger upphov till de allvarligaste sociala konflikterna. Som exem-pel kan guldbrytningen i Baia Mare-gruvan i Rumänien nämnas. År 2000 orsakade Baia Mare-gruvan att stora mängder cyanid läckte ut och skadade både flora och fauna i hela Donau1. Detta och andra liknande exempel har lett till att EU-parlamentet förespråkat förbud mot all cyanidbrytning i hela EU2.

Det finns många förklaringar till varför utvin-ningsindustrierna påverkar både den naturliga och sociala miljön så mycket. Men den avgöran-de förklaringen är den kapitalistiska utvec-klingsmodellen som grundar sig på en okon-trollerad konsumtion av tillgångar och tjänster och förutsätter oändliga mängder råvaror och energi. För att möta den höga konsumtions-nivå som råder i Nord och det växande kon-sumtionstrycket från Kina och Indien utvinns miljontals fat olja och tonvis med metaller varje år. Inte bara i de arabiska öknarna utan även i de tropiska regnskogarna i Amazonas och Afrika, liksom ur havsdjupen. För att upprätthålla denna utvecklingsmo-dell har vi byggt ett samhälle vars välfärd är beroende av alla tillgängliga medel, såväl verkliga som påhittade. Värdet i att äga onö-diga prylar och tillgångar skapar en bekväm ignorans kring den verklighet som finns bakom tillverkningen av exempelvis de mo-biltelefoner och smycken vi äger.

Ännu ett exempel är gruvföretaget Yanaco-cha S.R.L., som i norra Peru driver den störs-ta öppna gruvan i hela Latinamerika. För att

utvinna ett gram guld måste företaget gräva ut ett ton sten ur berget. Detta förstör mark-strukturen och gör att samtliga sötvattenskä-llor i området torkar ut och försvinner. För varje gram guld eller silver som bryts måste man också tänka in de brott som företaget begår mot den befolkning som bor i området kring gruvan, liksom den sociala och häl-somässiga påverkan som gruvdriften har för befolkningen i området. År 2000 låg Yana-cocha S.R.L. bakom en olycka som ledde till att mer än 150 kg kvicksilver läckte ut, vilket fick allvarliga konsekvenser för mer än 1200 lantbrukare som lever i området. Många av dessa lider fortfarande av svåra skador från olyckan.

I Oroya, Peru, finns ett metallurgiskt center och år 2008 gjordes en studie bland befo-lkningen i området som visade att 94 % av barnen från 0-6 år hade högre halter av bly i kroppen än vad som är tillåtet av OMS3. Idag klassas Oroya som en av världens tio mest förorenade städer4.

Utöver de hälsomässiga skador som gruvorna ger upphov till berättar både människor som bor i området och miljörättsledare om att de utsätts för övergrepp, förföljelse och hot av företagen som står för utvinningen, men också från själva regeringen som förespråkar verksamheten.

2005 arresterades, torterades och dödades lantbrukare som protesterade mot ett gruv-projekt som skulle starta i ett av de mest sår-bara områdena i norra Piruna. Övergreppen begicks av företaget Británica Rio Blanco Co-pper, som tidigare hette Majaz. Händelsen har nu anmälts vid en domstol i London.

Förslag till förändring, kritik och ans-varsfull konsumtion

Det finns många saker man kan göra för att sätta stopp för dessa saker. I södra Peru blir befolkningen allt mer medveten om och gör alltmer anspråk på sina rättigheter vad gäller hälsa och god närmiljö. Befolkningen bör-jar också organisera sig och forma sociala nätverk för att förena sina krafter och väcka global uppmärksamhet kring de problem som

Patricia RojasMedlem och grundare av GRUFIDESwww.grufides.org

1. EXPLORED (2000) Ru-manía Reconoce Desastre Ecológico por derrame de cianuro.

2. Europeiska Parlamentet (2010) Europeiska parlamen-tets resolution, 5 maj 2010, “om det generella förbudet mot användning av cyanid-baserade gruvtekniker inom den Europeiska Unionen. / www.todosobrerioblanco.com

3. Kommissionen för Hälsa, Befolkning, Familj och Funk-tionshindrade (2009) Informe Contaminación de niños con plomo en sangre.

4. EL COMERCIO (2010) La Oroya entre las nueve ciuda-des más contaminadas del mundo.

ESS_4.indd 33 9/6/11 13:35:14

34

Häl

sa

rEFlEKTIoN

de drabbas av. Det fi nns också många frivillig-organisationer, som GRUFIDES5 som jobbar med att påverka både politiker och företag för att få till en förändring. Att jobba för att denna typ av nätverk och organisationer blir starkare och uppmärksammade är oumbärligt för förändring.

I Nord måste varje konsument anta ett kritis-kt förhållningssätt till de industrier och den konsumtion som vi är vana vid, men som får allvarliga ekologiska och hälsomässiga kon-sekvenser i Syd.

Det går inte att låta den logik fortgå som syftar till att mätta de rika ländernas kon-sumtionsbehov och stilla de stora företagens vinsthunger, men som avskärmar sig från de ekologiska kostnaderna. Det är ett måste, inte bara att tänka om kring relationen Nord-Syd vad gäller ekonomisk utveckling, utan även vad gäller rättvisa handelsregler. Det är också ett måste att varje medborgare i Nord bör-jar ta ansvar för att lära sig om de produkter

vi konsumerar, liksom att tänka efter om vi verkligen behöver dem.

Ett smart drag är att arbeta för att främja det kritiska medborgerliga deltagandet som mo-biliserar människor både i Nord och i Syd. Genom medborgardeltagande går det att spri-da information, trycka på politiskt och kräva bättre internationella miljökontroller inom företag, transparent hantering av offentliga utgifter och större fokus på hållbarhetsfrågor inom det internationella utvecklingsarbetet. För att lyckas med detta är lärare och peda-goger viktiga aktörer, såväl i Nord som i Syd. De kan vara med och förhindra att våra barn utvecklas till ignoranta, okänsliga och osoli-dariska människor.

Om det varje dag fi nns en pojke eller fl icka som blir mer medveten om hur världen egentligen ser ut och om sitt sociala och ekologiska ansvar, skulle vi kanske kunna skapa den värld som vi alla förtjänar.

Men för denna uppgift behöver både Nord och Syd försäkra sig om att inte förlora fokus på det absolut viktigaste: att refl ektera över det sätt vi vill leva på och den typ av värld vi vill leva i, att tänka på att jorden bara har blivit oss lånad och att det är vårt ofrånkomliga ans-var att lämna efter oss en värld som är mycket bättre att leva i än den vi har idag. $

5. NGO, GRUFIDES: Grupo de Formación e Intervención

para el Desarrollo Sosteni-ble. (Gruppen för utbildning och intervention för hållbar

utveckling)

Tags / Utvinningsindustrier, företagens sociala ansvar, kapitalism, social orättvisa,

medborgardeltagande, NGO

Debatt / Vilken är den ekologiska och sociala boven i din mobiltelefon?

Pedagogiska resurser / Tricks of the trade, multimediaspel om kemiskt giftiga

produkter i världen (www.greenpeace.org)

*För fl er pedagogiska resurser, se sid. 41-43.

EDUKIT

En man vaskar sand i sökandet efter rådiamanter. Tongo, Sierra Leone. c John Adams / www.kiva.org

“

ESS_4.indd 34 9/6/11 13:35:22

35

Ed

ucation and

Sustainab

ility

NoTISEr

En skolai rörelseAlla klasser i skolår 1-5 på Ängslättskolan i Bunkeflo har fysisk aktivitet på schemat varje dag. Skolan samverkar med före-ningslivet i det här initiativet som är unikt för Sverige. Skolan arbetar med profilen “Hälsofrämjande skola” vilket bland annat innebär att den dagliga, fysiska aktiviteten sätts i centrum. Varje klass har 30 minuters EQ (Livskunskap) på schemat varje vecka. Skolans hälsoplan har fyra huvudrubri-ker: Daglig fysisk aktivitet, Livskunskap, Kost och Föräldrasamverkan. Varje elev har egen tid med sin lärare när man går igenom hur det går i skolans olika ämnen och hur eleven fungerar socialt i skolan. Hittills är erfarenheterna mycket positiva.

Tel: 040 - 34 69 06 · www.malmo.se

Sällskapsdjur beskrivs ofta som familjemedlemmar av sina ägare. Föru-tom glädjen att umgås med djuren har internationell forskning visat att sällskapsdjur har positiv påverkan på människors psykiska, somatiska och sociala hälsa och välbefinnande. Det har t.ex. konstaterats i australien-siska forskningsstudier att djurägare, oavsett vilken sorts sällskapsdjur det äger, har lägre konsumtion av mediciner för högt blodtryck, lägre ko-lesterolnivå, färre sömnbesvär och hjärtproblem. Även sociala kontakter vidgas genom hundens närvaro under promenader där både hundägare och hundar söker varandras sällskap. De senaste åren har det blivit allt vanligare här i Sverige att djur ingår som pedagogiska motivatörer, stress-reducerare och ”verktyg” vid särskilda insatser inom vård, omsorg och behandling. Hundar kan även användas som pedagogiska verktyg för vuxna som fått hjärnskador efter en stroke eller olycka. Med stöd av utbildad personal tränar besökarna sin egen koordination, balans, kondition, problemlös-ning, kommunikation, ögonkontakt, tydlighet, konsekvens, kroppsspråk, initiativ, perception och ansvarstagande i samband med att de umgås med och tar hand om hundarna. Kontakt med djur, särskilt när man klappar och kelar med dem, ökar oxy-tocinhalten i blodet hos både människan och djuret. Det finns också for-skning som visar att när halten av hormonet oxytocin stiger ökar känslan av lugn, ro och välbefinnande genom att oxytocinet balanserar negativa stressreaktioner i kroppen. Fakulteten Hälsa och Samhälle vid Malmö högskola ger sedan något år utbildningar i förändringsarbete med människor med stöd av djur. Kurser-na ges på distans och har rönt ett mycket stort intresse över hela landet.

Margareta Cederberg · Tel: 040 - 665 74 81 · www.mah.se/djur

Djur i hälsans tjänst

Angela, James and some others c Alastair Thompson

© Vårdhundskolan

ESS_4.indd 35 9/6/11 13:35:24

36

Häl

sa

Barns rörelsefrihet har minskat de se-naste decennierna. Utrymmet för barn i innerstäderna naggas i kanten. År

2005 hade Malmö endast 16 % grönområde och Lund bara 8 %, medan Stockholm hade 25 %. Från 1970 till 2000 sjönk den allmän-na tillgängliga marken i tätorter, dvs. torg, gågator och grönområden från 40 % till 31 % och i de tre största städerna till 27 %. Det är bekymmersamt att denna förtätning accelererar! I såväl Stockholm som Malmö saknar 18 % av invånarna grönområden inom 300 meter från bostaden. Olika under-sökningar, i såväl Sverige som andra länder, visar att man i vardagslag inte använder re-kreationsområden som ligger längre bort.

Behovet av grönområden

Forskning visar att klyftan mellan fysiskt aktiva och passiva barn har ökat. Färre grönytor kring bostadsområden får barn att röra sig allt mindre, vilket på sikt kan få allvarliga hälsokonsekvenser. Motorikob-servationer i Bunkefl oprojektet- en hälso-främjande livsstil, där alla elever har idrott och hälsa varje skoldag, visade att endast 43

% av eleverna vid skolstarten hade så god motorik som kan förväntas av 6-7-åringar. Barns motoriska förmåga är betydelsefull både för självuppfattning och för att kunna delta i lekar tillsammans med andra. Den motoriska utvecklingen har därför betydelse också för den psykologiska. Flera studier vi-sar att barn med omogen, otränad motorik behöver många tillfällen och möjligheter att öva sin grovmotorik. Skolans två idrottslek-tioner per vecka är inte tillräckligt. Utökad och mer medveten motorikträning i skolan behövs såväl på idrotts- och andra lektioner, som under raster på skolgården. Resultat från Bunkefl oprojektet visade att ökad mo-torisk träning, förutom förbättrad motorik och starkare skelett, dessutom gav positiva effekter på barnens prestationer i svenska och matematik.

Studier av förskolegårdar visar att vid-sträckta ytor med träd, buskage och kupe-rad terräng stimulerar barns spontana fy-siska aktivitet. Barn på förskolor med stora, lummiga gårdar är mer utomhus. Barn i förskolor som har en rymlig vildvuxen för-skoletomt utvecklar bättre balans, styrka, koordination och koncentrationsförmåga

Ingegerd Ericsson

Fil. dr. pedagogik, lektor i idrottvetenskap,

Lärarutbildningen,Malmö högskola

Patrik Grahn

Professor, landskapsarkitekt,

SLU Alnarp

Erik Skärbäck

Professor, landskapsarkitekt,

SLU Alnarp

Värna närmiljön!rEFlEKTIoN

Paris © Elnaz Baghlanian

ESS_4.indd 36 9/6/11 13:35:28

37

Ed

ucation and

Sustainab

ility

än barn vars förskoletomt är trång och har få träd och buskar. Studier har visat att ju längre avståndet är till grönområden desto färre dagar per år och kortare tid besöks de. Nästan hälften av alla svenskar lämnar aldrig, eller ytterst sällan stadens områden. Den kontakt man har med naturen sker i stadens parker och grönområden. Detta talar för vikten av grönområden i staden, nära bostäder.

Ny forskning visar också att det behövs många olika karaktärer hos grönytorna för att de skall tillgodose behoven, såsom ro-fylldhet, artrikedom, vildhet, rymd, “lust-gård”, centrum/fest (samlingsplatser) och kulturhistoria. Redan på 1980-talet fann man att nyopererade, som hade bättre utsikt över trädkronor från sitt sjukhusfönster, behövde mindre medicin och fi ck lämna sjukhuset ti-digare. En teori är att människor under press tolkar omgivningen helhetsmässigt, estetiskt och bildmässigt. Budskap om överlevnad, förtroende, trygghet och tröst startar krop-pens självläkningsprogram. Naturområden kan ligga som ”överlevnadskoder” i våra gener och aktiveras vid svåra stressartade förhållanden, som vid en operation.

En stimulerande och utmanande närmiljö behövs också för spontan- och förenings-idrott! Idrotten kan förena olika sociala och etniska grupper i sportaktiviteter och däri-genom gynna integration. Ungdomar kan bli bekräftade och få en roll i idrottsklubbar. De kan bilda gemenskaper och ”hålla sam-man”. Begreppet ”samhälle” kommer från ”sammanhålla”, dvs. aktiva handlingar av oss själva för att fungera tillsammans och ta ansvar för varandra.

En omväxlande och stimulerande närmiljö är allas ansvar och aktiva handlingar behövs för att bevara och ta tillvara närmiljöns po-sitiva effekter. Forskning har visat att barn som rör sig mycket inte bara ökar sin moto-riska färdighet utan också utvecklas mentalt och kognitivt på ett mer gynnsamt sätt. Där-för kräver vi av politiker, bostadsplanerare och stadsarkitekter: Minska inte grönytorna i tättbebyggt område, utan tvärtom, se till att dessa bevaras och byggs ut! Låt inte kommer-siella intressen och markexploatering ta över på barnens bekostnad! All forskning visar att barn och unga behöver många tillfällen och möjligheter att röra på sig. Det är nödvändigt för deras fysiska och psykiska hälsa! $

En utförligare artikel med forskningsreferenser fi nns i EDUCARE - Vetenskapliga skrifter vid Lärarutbildningen i Malmö:Ericsson, I., Grahn, P. & Skär-bäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), 80-101. Tillgänglig 2009-06-08 på http://www.mah.se; 2009-06-09 på www.mugi.se samt 2010-01-20 påhttp://pub-epsilon.slu.se.

rEFlEKTIoN

Hong Kongs glasdjungel c Stuck in Customs

ESS_4.indd 37 9/6/11 13:35:32

38

Häl

sa

rEFlEKTIoN

Många förknippar Friends med anti-mobbning och kanske från en av de tankeväckande reklamfi lmerna på

tv? Friends är en ickevinstdrivande stiftelse med ett 90-konto. Som kunskapsorganisa-tion arbetar Friends förebyggande för barns och ungdomars trygghet och jämlikhet, samt mobbning. Mycket har hänt sedan Friends startade. Lagstiftningen som berör likabe-handlings- och trygghetsarbetet i skolan har förändrats. Nu är det exempelvis nolltole-rans mot kränkningar, det är elevernas upp-levelser som räknas som grund för att utreda kränkningen och skolorna måste arbeta mer främjande för alla elever. Det handlar om att förebygga alla former av kränkningar, oav-sett om de sker fysiskt, psykiskt eller verbalt, på skolgården, i omklädningsrummet eller på nätet.

Lagstiftningen är en viktig utgångspunkt för att skolorna ska arbeta aktivt med de här frågorna, men syftet från Friends sida är att det handlar om att ge alla barn en så trygg skolgång som möjligt och att alla barn och ungdomar blir sedda, känner delaktig-het och uppmuntran. Det arbete som Friends

bedriver är värdegrundsfrågor, både teore-tiskt och praktiskt. Slutligen handlar det om demokrati, jämlikhet och medmänsklighet.

Ta hänsyn till sammanhanget

Det fi nns en mängd förklaringsmodeller till hur vi människor är mot varandra och till varför kränkningar uppkommer. Ibland talas det om problematiska barn och ungdomar; kanske tror man till och med att problemet med mobbning försvinner om den eller de som utsätter eller utsätts plockas bort från gruppen eller skolan? Men då missar man helheten i mänsklig interaktion och de sam-manhang vi existerar inom. Kränkningar kan därför förklaras på fl er nivåer, menar Friends, som rekommenderar att man vidgar blicken från individnivå till att också titta på gruppen med dess normer, hierarkier, status, grupptryck m.m. Det räcker heller inte att stanna i det lilla, utan individen och grup-pen är också länkade till samhället. Ser man till dessa tre nivåer blir det enklare att se viktiga faktorer såsom arbetsmiljön, ledar-skap, vuxnas ansvar samt alla de personer

Desireé Ljungcrantz

Friends www.friends.se

Tillsammans mot mobbningrEFlEKTIoN

Genom gedigen erfarenhet från trygghets- och likabehandlingsarbete på skolor, förskolor och idrottsföreningar över hela Sverige har Friends identifi erat fl era framgångsfaktorer i kampen mot kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning. Detta har blivit grunden till Friendsprogrammet.

Playground Brutality Explored c las - initially

ESS_4.indd 38 9/6/11 13:35:36

39

Ed

ucation and

Sustainab

ility

rEFlEKTIoN

som står och tittar på, eller de som väljer att inte se eller reagera när kränkningen på-går. Här hittar vi också områden att arbeta vidare med. Mobbning är något som berör alla! Därför är det viktigt att alla; skolled-ning, föräldrar, personal och elever involve-ras i arbetet mot mobbning och i kampen för trygghet!

Friendsprogrammet – ett nytt verktyg

För att kunna få till stånd ett långsiktigt och kontinuerligt trygghetsarbete erbju-der nu Friends ett nytt utbildningskoncept, som stödjer sig på fjorton års skolerfaren-het, skolornas önskemål, aktuell lagstiftning samt pedagogiska metoder. Vi har valt att kalla det för Friendsprogrammet. Samarbe-tet med Friends börjar med en elektronisk kartläggning för samtliga elever och perso-nal. Kartläggningen tar upp diskriminering såväl som andra kränkningar och är själva grunden i de framtida insatserna på skolan. Resultaten visar skolans behov, vilka pro-blemområden som fi nns och hur skolorna arbetar i nuläget.

En utbildare från Friends träffar skolled-ningen för att presentera statistiken och tillsammans lägga upp en strategi för det kommande året. Nyckeln i Friends arbete är att hela skolan engageras: alla elever och föräldrar och all personal. Dessutom

får samtliga elever se en teater där tankar och refl ektioner kring anti-mobbning väcks. Teatern har en efterföljande diskussion som mentorerna håller i med stöd av ett handled-ningsmaterial från Friends. Två kompisstöd-jare per klass utses också. Kompisstödjarna är elevrepresentanter, motsvarande skolans elevråd men med fokus på övergripande trygghetsfrågor.

Vuxna som fi nns runt barn och unga är viktiga förebilder och skolpersonalen har ett uppdrag att arbeta med de här frågorna. Därför vidareutbildas de i trygghetsarbetet. Mentorerna får en praktisk metodutbildning för att genomföra kontinuerliga övningar och samtal med eleverna, medan den grupp vuxna som har hand om trygghetsfrågorna har regelbundna träffar med kompisstödjar-na. Alla vårdnadshavare bjuds också in till ett informations- och utbildningstillfälle som syftar till att skapa samsyn mellan de vuxna runt barnen och ungdomarna, samt att skapa en positiv relation mellan hem och skola.

Under året som följer har skolan och Friends kontinuerlig kontakt medan skolan arbetar vidare med fl era metodmaterial som berör samtliga på skolan och som syftar till att medvetandegöra, skapa god stämning, samt främja och förebygga trygghets- och lika-behandlingsarbete. Skolorna stöttas därmed genom Friendsprogrammet i att realisera och fördjupa sitt trygghetsarbete. $

www.bris.se ochwww.raddabarnen.se är två andra organisationer som jobbar för barns rättigheter och trygghet.

Tillsammans mot mobbningrEFlEKTIoN

ESS_4.indd 39 9/6/11 13:35:39

VISIoNS

Vad vill du blinär du blir stor?

Erika Åberg

Biolog och verksamhetschef

Naturskolan i Umeåwww.umea.se/

naturskolan

40

Häl

sa

Om Erika

· Utbildad biolog, forskningsassistent och tekniker vid SLU i Umeå, institutet för Viltekologi

· Utbildad 4-9 lärare, men ej examinerad· Startade Naturskolan Umeå 1991· Samarbetar sedan 1996 med bl.a. SLU

och Umeå universitet

· Varför trivs du med ditt arbete?

Mitt arbete med utomhuspedagogik på Na-turskolan är ett otroligt fritt och självstän-digt arbete. Som att åka ut till en grupp barn, lyssna till deras frågor och funderingar och utifrån dialogen skapa något nytt. Något som förhoppningsvis gör att både barn, elever och personal ser en helhet. Naturupplevelser leder till en ökad förståelse för ekologiska samband. Och på sikt, ett engagemang i miljöfrågor när man får en insikt i, att naturen kanske klarar sig bättre utan människan…

Hos många av dem jag möter finns en vilja att förändra och tänka om, men också en osäkerhet inför vad det skulle kunna inne-bära att ställa om till en mer hållbar livsstil.

Osäkerheten bearbetar vi genom att tillva-rata viljan i konkreta handlingar.

· Vad är det roligaste med ditt jobb?

Möjligheterna att samverka i frågor som rör lärande för hållbar utveckling. Att möta krea-tiva och engagerade rektorer, lärare och elev-er som ser möjligheter i framtiden. Att i sam-arbete med andra aktörer och entreprenörer försöka skapa och förmedla bilden av en hel-het där skolan är en del i samhället – det är ett stimulerande och mycket viktig jobb tyck-er jag. Här måste också forskning, skola och allmänhet mötas, kommunicera och agera. Vi har ett ansvar att förbereda Framtidsfolket på vad som väntar där ute i verkligheten och det innebär idag en stor utmaning, att med fram-tidstro vara del i att ställa om till ett hållbart samhälle och ett hållbart liv.

· Har du något tips för hur man kan hitta/skapa sitt drömjobb?

Försök att lyfta blicken och se dig själv i ett vidare perspektiv. Sök efter det meningsfulla i att skapa bättre förutsättningar för andra – oavsett vilket arbete du har. Alla jobb som jag haft har gett nyttiga erfarenheter, och har på sitt sätt också varit drömjobb eftersom jag alltid sett möjligheten att utveckla och för-ändra utifrån situationen just då.

Jag tror att andra viktiga saker är modet att gå sin egen väg, att anta utmaningar och att visa civilkurage. Hållbarhetsperspektivet är nödvändigt och möjligt att anta i alla jobb och i alla situationer. $

ESS_4.indd 40 9/6/11 13:35:40

41

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Pedagogiska resurserRESURSER

3-11 år

PUblikationER

Att ärva jorden: Atlas över barns hälsa och miljön Atlas över barndom, fattigdom, hälsa och miljö. En CD med komplette-rande information medföljer. OMS, 2007

www.who.int · eng.

Barns hälsaSvenska barn mår i allmänhet bra fysiskt, men psykosociala besvär som nedstämdhet, oro och svårigheter att sova har blivit vanligare. För att stöjda barn och unga på bästa sätt, är det viktigt att hälso- och sjukvår-den, förskolan, skolan och socialtjänsten samarbetar.

www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj · sv.

Hälsofrämjande skola för ett hållbart samhälle I detta häfte introduceras skolpersonal till möjligheterna att utveckla skolans arbete för hållbar utveckling med utgångspunkt från ett hälso-främjande perspektiv. Inkluderar de 7 landmärkena för hälsa och hållbar utveckling.Johan Hallberg, 2008

Beställ via naturnus@telia.com · sv.

Vårt klimat, våra barn och vårt ansvar Rapport som diskuterar den påverkan som klimatförändringarna har för barns hälsa mot bakgrund av millenniemålen och barnkonventionen. UNICEF, 2008

www.unicef.org.uk · sp., eng., fr., port., ty.

MUltiMEdia

Ozzy Ozone, vår planets försvarare Interaktiv webbsida om ozonskiktets orsak och påverkan på vår hälsa. Här finns information, spel, tecknade serier och andra resurser.PNUMA. Strategi TUNZA

www.ozzyozone.org · sp., eng., fr.

WEb

Barns kostvanor och livsstil Ett studiematerial med syfte att stimulera till diskussion om problemet med den lavinartade ökningen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.

www.resurs.folkbildning.net/projekt/livsstil · sv.

Diabetesportalen.se Diabetesportalen.se vänder sig till alla som är intresserade av diabe-tesforskning, till patienter och anhöriga och till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med diabetes. Portalen ägs av Lunds universitets Di-abetescenter (LUDC).

www.diabetesportalen.se · sv.

Growing People

På growingpeople.se ger läkare, barnsjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, pedagoger och kulturpersonligheter dig som arbetar med barn och ungdom inom förskola, skola, hälsovård och sjukvård profes-sionella svar i sina artiklar.

www.growingpeople.se · sv.

Mjölkfria alternativ Mjölkfri.com vänder sig till dig som vill leva eller bjuda mjölkfritt. Här får du tips, idéer, recept samt aktuella forsknings- och hälsonyheter. Även du som är känslig mot soja, gluten, spannmål och ägg hittar fakta och recept här.

www.mjolkfri.com · sv.

NIEHS Barnens sida Barnanpassad webbsida som innehåller spel, aktiviteter, musik och berättelser som på olika sätt handlar om hälsa. Uno S. Nationella Institutet för Miljö, Hälsa och Vetenskap

kids.niehs.nih.gov · eng., sp.

Röda korsets skolsajt Informationen på sajten kan användas till allt från skoluppgifter till att inspirera till projektarbeten. Skolsajten har också ett lärarrum. Här kan du som lärare hitta material, filmer, lektionsupplägg och annat som kan inspirera i ditt vardagliga arbete.

www.redcross.se/skolsajt · sv.

11-16 år

PUblikationER

Elevinflytande främjar hälsaNär elever får inflytande blir de friskare. Det framgår av rapporten “När barn och ungdomar får bestämma påverkas hälsan”, av forskarna Sven Bremberg och Pia Wennerholm Juslin.Statens Folkhälsoinstitut

www.fhi.se/publikationer · sv.

Handbok för ungaUR har tagit fram en handbok riktad till unga som hänger ihop med tv-serien Lifvet. Ladda hem pdf-filen och läs om hur det är att må dåligt och vad man kan göra för att må bättre.

www.ur.se/ung/amnen/halsa · sv.

ESS_4.indd 41 9/6/11 13:35:41

42

Häl

sa

Pedagogiska resurserRESURSER

Nu är goda råd… enkla! Detta inspirationsmaterial vänder sig i första hand till dig som arbetar i skolan med elever mellan 13 och 19 år. Den vänder sig också direkt till dig som elev. Hur kan man göra för att må bra? Vad innebär det att ha en ”god hälsa” och varför är det så viktigt egentligen?Statens Folkhälsoinstitut och NCFF

www.fhi.se/publikationer · sv.

Tonårsparlören Att det är bra att prata med sin tonåring om alkohol vet väl varenda människa. Frågan är bara hur. Den här boken är full av tips, argument, idéer och fakta som tonårsföräldrar kan ha nytta av.Statens Folkhälsoinstitut

www.fhi.se/publikationer · sv.

MUltiMEdia

Fyra fi lmer Fyra fi lmer om alkohol är ett läromedel för pedagoger som tar upp alkohol i sin SANT-undervisning. De fyra fi lmerna kompletteras av värde-ringsövningar och det fi nns också en gedigen lärarhandledning. Produk-ten är främst tänkt för skolår 6-9.

www.hsr.se · sv.

Tricks of the trade

Multimediaspel om giftiga kemiska produkters ursprung, hantering och effekter på en global nivå.

www.greenpeace.org · eng.

I FOKUS

Klaralifvet.se Unikt komplement till tv-serien Lifvet som fokuse-rar på positiv psykologi med praktiska övningar som syftar till att må bättre. Appen fungerar både i smartphones och på webben.

www.klaralifvet.se · sv.

Lifvet UR:s program Lifvet handlar om psykisk ohälsa och mobbning. Till detta program fi nns det lektionsförslag och lärarhandledningar för fl era pro-gram och programserier.

www.ur.se/barabratack · sv.

Toppform utmanar skolan SVT:s program Toppform utmanade en hel klass att lära sig mer om mat, träning, miljö och inre balans. I skolarkivet fi nns alla program samlade tillsammans med artiklar, test och nyheter. Läs också andras frågor och

svar i diskussionsforumet.www.svt.se/toppform · sv.

Visible body Ett 3D-verktyg som gör det enklare för läkare och pedagoger att förklara hur den mänskliga kroppen fungerar.

www.visiblebody.com · eng.

WEb

10 fakta om klimatförändringar och hälsa Webbsida där de aktuella och framtida klimatförändringarnas påverkan på hälsa diskuteras. Här diskuteras även hur olika åtgärder för att minska den globala uppvärmningen kan leda till en bättre global situation vad gäller hälsa och säkerhet.

www.who.int · sp., eng., fr., ty.

DrugsmartDrugsmart är Sveriges största ungdomssajt om alkohol och andra dro-ger. Där fi nns också sidor för vuxna på Drugsmart där lärare, fritidsledare och andra kan få tips på hur man kan arbeta med alkohol- och narko-tikafrågor.

www.drugsmart.com · sv.

Frågachans.nu Syftet med webbsidan frågachans.nu är att sprida korrekt, rolig och lätt-fattlig information om sex och samlevnad anpassad till barn och ung-domar. Alla texter är faktagranskade av ett team bestående av kurator, barnmorska och läkare.

www.fragachans.nu · sv.

Hälsa i vårt millennium, ett uppdrag som väntar Kampanj för att skapa medvetande kring de millenniemål som handlar om hälsa. Farmacéuticos Mundi, Medicus Mundi, 2006-2007.

www.lasalutenelmillenni.org · kat., sp., eng.

Nödvändigt dricksvatten Webbsida som undersöker hur världens vattenresurser hanteras och distribueras och hur vi kan förbättra dessa. Här fi nns även interaktiva kartor. Global Health and Education Foundation

www.drinking-water.org · sp., eng., fr., ty.

UR - Sexualkunskap På den här webbplatsen hittar du material från UR att använda i sex- och samlevnadsundervisningen. Här fi nns även nio konkreta lektionsförslag att utgå ifrån.

www.ur.se/sexualkunskap · sv.

Unikt komplement till tv-serien Lifvet som fokuse-Unikt komplement till tv-serien Lifvet som fokuse-

ESS_4.indd 42 9/6/11 13:35:42

43

Ed

ucation and

Sustainab

ility

RESURSER

Här hittar du ett urval av de många pedagogiska resurser som fi nns inom temat hälsa och hållbarhet. Vi har valt dessa resurser med avsikt att ge en bred bild av temat. Vi vill också göra det möjligt att refl ektera kring temat ur olika perspektiv, såväl miljömässigt, (hur hälsan påverkas av klimatförändringar, förorening, kemiska produkter och ny teknolo-

gi), som psykologiskt, (nutrition, välmående och rättigheter till hälsa). Vi har prioriterat de resurser som är nya, unika och tillgängliga på fl era olika språk, samt de som är lätta att hitta på nätet. Ha i åtanke att fl era av dessa resurser går att använda för fl era olika åldersgrupper.

Web4health Mer än tusen svar på frågor om psykologi, mental hälsa, relationer och samlevnad, livets problem och frågor, skrivna av en grupp av experter utsedda av EU-kommissionen.

www.web4health.info/sv · sv.

16 år och uppåt

PUblikationER

Folkhälsa och minskade luftföroreningar i Barcelona Studie över de hälsomässiga problem som luftföroreningarna i centrala Barcelona kan leda till bland befolkningen. Departementet för hälsa & Departementet för Miljö och Boende, 2007

www.creal.cat (pdf) · kat., eng.

I FOKUS International POPS eliminationnetworkLäromedel som riktar sig till personal inom föreningar och NGOs som analyserar och refl ekterar kring det hälso- och miljöhot som uppstår vid exponering av kemikalier. Materi-alet diskuterar den internationella hanteringen av kemiska produkter, persistent organiskt mil-jöavfall och bekämpningsmedel. International Pops Elimination Network

www.ipen.org (pdf) · sp., eng., fr.

Genmodifi eringDidaktiskt material om polemiken kring användandet av genmodifi erade grödor i livsmedel. The Learning Network. New York Times, 2004

learning.blogs.nytimes.com · eng.

Världshälsorapporten 2010 WHO:s årsrapport som fokuserar på de system som fi nansierar sjukvår-den. Här erbjuds ett aktionsprogram för att uppnå universell sjukvård och sjukförsäkring, samt bättre hälsoresultat.

www.who.int (pdf) · eng.

Ett hälsoperspektiv på klimatförändringarnaRapporten identifi erar behoven av att söka mer kunskap om klimat-förändringarnas påverkan på människans hälsa.

www.niehs.nih.gov/climatereport (pdf) · eng.

Nanoteknologi på 2000-talet: Nanomaterial – hälsa och miljöRapport som ser över oklarheterna som fi nns kring användandet av na-noteknologi och dess effekter på miljö och hälsa.

www.eeb.org (pdf) · eng.

WEb

Global aktionsplan för hälsa Månadsvisa publikationer med artiklar och nyheter om miljö och hälsa.

www.globalhealthaction.net · eng

Grön faktaWebbsida som delar med sig av oberoende vetenskaplig information om hälsa och miljö.

www.greenfacts.org · sp., eng., fr., ty.

Hälsokorset En metod som är användbar för att åskådliggöra det salutogena förhå-llningssättet till hälsa, som kan exemplifi eras med att vissa människor, trots utsatthet, ändå lyckas bevara sin hälsa.

www.ur.se/vuxen/halsa · sv.

Information om kemikaliesäkerhet från mellanstatliga or-ganisationerWebbsida med internationell information om vanligt förekommande ke-miska produkter och deras påverkan på miljö och hälsa. Internationella programmet från Chemical Safety

www.inchem.org · eng.

Miljömässiga hälsoperspektivPublikation om hälsa och miljö. Här kan du söka forsknings- och tid-ningsartiklar. US Department of Health and Human Services.

www.ehponline.org · eng.

Virtuella hälsobibliotektetVerktyg för att sprida vetenskaplig kunskap om miljö och hälsa. Här fi nns tillgång till databaser, kataloger, elektroniska publikationer, nyheter och sökverktyg.

bvsalud.isciii.es · sp., eng., port.

av kemiska produkter, persistent organiskt mil-av kemiska produkter, persistent organiskt mil-

ESS_4.indd 43 9/6/11 13:35:43

44

Häl

sa

INTERNATIONELLT

Centre de Recerca en Epidemiologia Ambiental (CREAL)Centrum för forskning om miljöepidemiologi Institution som arbetar med att främja och utveckla forskning kring de miljöfaktorer som påverkar människans hälsa.

www.creal.cat · kat., sp., eng.

Farmacéuticos MundiNGO som arbetar med internationell utveckling samt humanitära och akuta katastrofinsatser för att garantera de universella rättigheterna till hälsa, framförallt vad gäller läkemedel.

www.farmamundi.org · sp., eng., fr.

Health Action International (HAI)Nätverk av organisationer som vill främja den allmänna tillgången till grundläggande läkemedel och till ett rationellt användande av läkeme-del, samt stödja framtagandet och implementeringen av en god hälso-politik.

www.haiweb.org · eng.

Healthy SkepticismInternationell organisation som grundats av sjukvårdspersonal i syfte att synliggöra vilseledande, skadlig och oetisk information och procedurer inom läkemedelsindustrin och sjukvården.

www.healthyskepticism.org · eng.

Internationella nätverket för barns hälsa, miljö och säker-het, (INCHES)Internationellt nätverk av organisationer och individer som vill främja insatser som skyddar barn i miljöfarliga områden.

www.inchesnetwork.net · eng.

International POPs Elimination Network (IPEN)Organisationsnätverk som arbetar med att ta fram information och för-slag för att eliminera långlivade organiska miljögifter.

www.ipen.org · eng.

Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec)Ideell organisation som arbetar för att göra vår planet fri från giftiga ke-mikalier. ChemSec vill verka för en öppen dialog mellan olika parter och få fart på lagstiftningen emot användandet av giftiga kemikalier.

www.chemsec.org · eng.

Internationella Sällskapet av Läkare för Miljön (ISDE)Vetenskapligt baserad NGO som arbetar med att undersöka miljöförän-dringarnas påverkan på hälsan.

www.isde.org · eng.

Internationella sällskapet för hälsa och mänskliga rättig-heter (ISHHR) Internationell förening som grundats av sjukvårdspersonal som arbetar med människor och samhällen som utsatts för brott mot de mänskliga rättigheterna.

www.ishhr.com · sp., eng.

Läkare utan gränser (MSF)Internationell humanitär läkarorganisation som arbetar med att bistå befolkningar i krissituationer och som drabbats av miljökatastrofer eller väpnad konflikt.

www.msf.org

ManimalisManimalis är en ideell fristående organisation vars syfte är att öka kän-nedomen om sällskapsdjurens positiva ekonomiska, psykologiska, fysi-ologiska och sociala effekter på den enskilda människan och samhället i stort.

www.manimalis.se · eng., sv

Medicus Mundi Internacional (MMI)Internationell NGO som arbetar med att bistå marginaliserade folk-grupper i de allra fattigaste länderna med läkare och hälsofrämjande insatser.

www.medicusmundi.org · eng., ty., fr.

Nutrition utan gränserIcke-vinstdrivande organisation som arbetar för att minska den globala ojämlikheten vad gäller tillgången till föda och nutritionsämnen.

www.nutritionwithoutborders.org · eng.

Sida StudiNGO som arbetar med lärande för att förebygga HIV/AIDS och för att minska virusets påverkan på individer och samhället.

www.sidastudi.org · kat., sp., eng.

Sjukvård utan skadegörelse (HCWH)Koalition av internationella sjukhus, sjukförsäkringssystem, sjukhusper-sonal, sammanslutningar, fackföreningar och miljöorganisationer som vill se mer hållbara sjukvårdssystemen.

www.noharm.org · eng.

Världshälsoorganisationen (WHO)Internationell organisation som ansvarar för de hälsofrämjande insatser-na inom FN systemet.

www.who.int · eng., sp., fr.

SVERIGE

1177.se På 1177.se kan du få råd och kunskap om hälso- och sjukvård, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterskor, leta vård i hela Sverige och använda lokala e-tjänster för att kontakta vården.

www.1177.se

ArbetsmiljöupplysningenArbetsmiljöupplysningen vänder sig till dig som har frågor om arbetsliv och hälsa. Oavsett om du är yrkesverksam, student, arbetslös, sjukskri-ven, chef eller skyddsombud finns information för dig.

www.arbetsmiljoupplysningen.se

RESURSER

Organisationer

ESS_4.indd 44 9/6/11 13:35:43

45

Ed

ucation and

Sustainab

ility

RESURSER

Bris BRIS verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Till BRIS kan barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt vända sig när de behöver stöd från en vuxen.

www.bris.se

FASSFass.se ger tillgång till Sveriges mest omfattande läkemedelsinformati-on. Där finns läkemedelsbranschens samlade kunskap och erfarenhet om sina produkter.

www.fass.se

FolkhälsoinstitutetFHI:s huvuduppgifter är att vara ett nationellt kunskapscentrum för ef-fektiva metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälso-politiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet samt hälsofarliga varor.

www.fhi.se

FörsäkringskassanFörsäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghets-systemen. I det uppdraget ingår att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen.

www.forsakringskassan.se

Giftinformationscentralen

GIC:s huvuduppgift är att informera om risker, symtom och behand-ling vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för allmänhet och sjukvårdsinstanser.

www.giftinformation.se

HälsofrämjandetHälsofrämjandet arbetar med friskvård i ett helhetsperspektiv och påver-kar och påskyndar arbetet med hälso- och friskvårdsfrågor i samhället. Utifrån vårt hälsoprogram ”Må bra med en grönare livsstil” har vi formu-lerat vår verksamhetsidé ”livskvalitet och välbefin¬nande genom trygg miljö, grön mat, nyttig motion för bättre fysisk och psykisk hälsa”

www.halsoframjandet.se

KorpenKorpen har funnits i över 100 år. Och gemensamt för de som engagerar sig i vår verksamhet är varken hur gamla de är, vad de tjänar eller var de bor. Gemensamt är däremot intresset för sig själv och andra.

www.korpen.se

LäkartidningenLäkartidningen ägs av Sveriges Läkarförbund och har getts ut sedan 1904. På webben finns ett arkiv där man kan söka i artiklar publicerade sedan 1990. Arkivet är fritt tillgängligt utan krav på inloggning.

http://ltarkiv.lakartidningen.se

NCFF Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) har till uppgift att stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande arbete.

www.oru.se/ncff

NetdoktorNetdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 600 000 besök varje månad och omkring 200 000 medlemsskap inom 30 olika communiti-tes. Netdoktors mål är att förbättra folkhälsan genom hälsoupplysning och medicinsk information på ett språk som alla kan förstå.

www.netdoktor.se

RFSUAtt förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s drivkraft sedan starten och är det fortfarande. Genom sexualupplysning, utbildning och opinionsbildning vill vi slå hål på fördomar, bota kunskapsbrist och öka den sexuella hälsan, i Sverige såväl som internationellt.

www.rfsu.se

Rädda Barnen Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verk-samhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med bar-nkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras.

www.rb.se

Röda korsetRöda Korset är världens största humanitära nätverk och finns i 186 län-der. Dess mål är att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår.

www.redcross.se

SocialstyrelsenSocialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi.

www.socialstyrelsen.se

StrålsäkerhetsmyndighetenMyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda män-niskor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framti-den.

www.stralsakerhetsmyndigheten.se

Sunt livSuntliv.nu är en webbplats som ger kunskap, stöd och inspiration till alla som vill förbättra sin arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Där finns också en avdelning på temat “lärare för livet” där man tittar närmare på arbets-miljön i skolan.

www.suntliv.nu

Svenskt friluftslivSvenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna och höja friluftslivets status i samhället.

www.svensktfriluftsliv.se

ESS_4.indd 45 9/6/11 13:35:43

46

Häl

sa

AIDS

Bioackumulering

Biomagnifikation

Cancerogen eller cancerframkallande

Dioxiner

Emotionell intelligens

Epidemiologi

Farmaka

Farmakologi

Folkhälsa

Gentoxisk

Grundläggande sjukvård

HIV

Hälsa

Hälsoalfabetisering

Hälsobestämmare

Hälsofrämjande

Hälsofrämjande lärande

Hälsofrämjande skola

Hälsoindikator

Syndrom av nedsatt immunförsvar som refererar till de sammantagna symptom och infektioner som är relaterade till ett icke fungerande immunsystem.

Process som gör att miljögifter samlas i levande organismer såväl genom biotiska kä-llor, (andra organismer) som icke-biotiska källor (mark, luft och vatten). Ju högre upp i näringskedjan desto högre koncentration av miljögifter.

Process genom vilken substanser vandrar uppåt i näringskedjan. Processen leder till en högre koncentration av en viss substans ju högre upp i näringskedjan du letar.

Substans eller fysisk, kemisk eller biologisk komponent som kan orsaka cancer.

Grupp av kemiska sammansättningar och organklorider som skapas genom förbrän-ning och tenderar att samlas i marker, sediment och organisk vävnad. Vissa är extremt giftiga.

Förmåga att känna igen och vara medveten om ens egna och andras känslor.

Vetenskaplig disciplin som studerar distributionen, regelbundenheten, de avgörande faktorerna, relationerna, förutsägelserna och kontrollen av sjukdomar bland jordens befolkningar.

Naturlig eller syntetisk substans som används för medicinsk effekt, för att förebygga, diagnostisera, behandla, lindra eller bota sjukdomar.

Vetenskap som studerar ursprung, beteende och egenskaper hos kemiska substanser hos levande organismer.

Vetenskap och konst för att främja hälsa, förebygga sjukdomar och förlänga liv via samhällsorganiserade insatser.

Substans eller ämne som är skadligt för DNA och som orsakar mutationer, vilket i sin tur kan leda till cancer.

Sjukvård som utövas genom praktiska metoder som är vetenskapligt förankrade och socialt accepterade.

Virus som angriper människans immunsystem och som utarmar immunsystemet och ökar känsligheten för alla andra typer av infektioner.

Tillstånd av komplett välbefinnande fysiskt, psykiskt, mentalt och socialt (WHO, 1946). Se Per-Anders Tenglands artikel på s.4 för en bredare diskussion kring hälsobegreppet!

Kognitiva och sociala färdigheter som avgör individers motivation och förmåga att ti-llgodogöra sig information om hur man främjar en god hälsa.

Samling av personliga, ekonomiska och miljömässiga faktorer som avgör individers och befolkningars hälsotillstånd.

Process som gör att människor ökar kontrollen över sin hälsa i syfte att förbättra den.

Möjligheter för lärande i skolans ämnen genom att fokusera på parametrar som styr både lärande och hälsa.

Skola som ständigt anstränger sig för och förmår skapa en hälsosam plats för att vara, lära och arbeta.

Karaktär hos individ, befolkning eller omgivning som kan beskriva en eller flera aspek-ter av en individs eller befolknings hälsa.

RESURSER

Ordlista

ESS_4.indd 46 9/6/11 13:35:44

47

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Hälsojämställdhet

Hälsomarknadsföring

Läkemedelsindustri

Lärande för hälsa

Miljöhälsa

Miljösjukdom

Morbiditet eller sjukdomsfrekvens

Mortalitet eller dödlighet

Mutagen

Naturopatia

Nutrition

Persistenta organiska miljögifter

Riskfaktor

Självkänsla

Skyddsfaktor

Toxikologi

Tungmetall

Vaccin

Situation där personers behov styr tillgången och fördelningen av välfärdsmöjligheter.

Kombination av individuella och kollektiva handlingar för att få gehör för hälsopolitik och allmän sjukförsäkring.

Industrisektor som ägnar sig åt att framställa, marknadsföra och sälja kemiska produk-ter som syftar till att behandla och förebygga sjukdomar.

Samling av möjligheter för lärande i syfte att förbättra den hälsoalfabetiseringen, samt att förbättra befolkningars kunskaper om hälsa och individuella hälsofrämjande prak-tiker.

Disciplin som studerar mänsklighetens hälsa ur ett perspektiv som tar med fysiska, kemiska, biologiska, sociala och psykosociala miljöfaktorer i beräkningen.

Sjukdom eller infektion som uppkommit i samband med exponering för giftiga kemiska eller radioaktiva ämnen eller andra fysiska fenomen.

Antalet människor inom ett visst område och i en viss tid som lider av eller är offer för en sjukdom.

Antalet döda per år i en specifik befolkning.

Substans eller fysisk komponent som orsakar mutationer, dvs. som permanent ändrar cellernas DNA.

Discipliner som studerar naturliga ämnens egenskaper och beteende i syfte att bibehå-lla och förbättra hälsan genom traditionella läkemedel.

Vetenskap som studerar relationen mellan föda, diet och hälsa.

Syntetiska organiska ämnessammansättningar som samlas i naturen, (t.ex. genom in-dustriutsläpp) och kan få skadliga effekter för miljö och hälsa eftersom de inte är bio-logiskt nedbrytbara, (t.ex. organklorider, PCB, DDT).

Socialt, ekonomiskt, biologiskt och beteende- eller miljömässigt tillstånd som är förk-nippat med smittorisk av en viss sjukdom.

Djupgående emotionell uppfattning av oss själva som ger respekt för den egna perso-nen, och därför även för andra.

Socialt, ekonomiskt, biologiskt och beteende- eller miljömässigt tillstånd som är förk-nippat med förmågan att utveckla god handlingskompetens i hälsohänseende.

Inriktning inom farmakologin som studerar de skadliga effekterna som kemiska, fysiska och biologiska substanser producerar.

Metallämne med hög atomisk massa som kvicksilver, krom, kadmium, arsenik, bly, etc.

Framtagning av antigener i syfte att stimulera produktionen av antikroppar som gene-rerar ett försvar mot mikroorganismer som orsakar en viss sjukdom.

För mer kompletta definitioner rekommenderar vi Ordbok för hälsofrämjande som ar-betats fram av Don Nutbeam på uppdrag av WHO, www.who.int/hpr.

RESURSER

Guide över koncept och termer som har med hälsa och hälsofrämjande att göra.

ESS_4.indd 47 9/6/11 13:35:44

48

Häl

sa

48

Häl

sa

RESURSER

Vi rekommenderar

En blomma i Afrikas öken

The ConstantGardener

Erin Brockovich

LÅNGFILMER

FILMER

Sherry Hormann, 2009Drama. Engelska. 124 min

Filmen handlar om en somalisk kvinnas livsöde, hon omskärs när hon är tre år gammal och ska giftas bort vid 13 års ålder. Efter att ha fl ytt från sitt hemland upptäcks hon av en modellagentur och börjar jobba som modell. Hennes liv blir en kamp för kvinnors rättigheter till sexuell hälsa och hon blir senare FN-ambassadör i kampen mot kvinnlig omskärelse.

Här lyfter vi fram fi lmer som på olika sätt stimulerar till debatt om hälsa ur olika perspektiv vad gäller etik, värderingar och hållbarhet. Under varje fi lmrubrik fi nns fi lmens originalspråk angivet. Alla fi lmer fi nns med engelsk text.

Fernando Meirelles, 2005Drama. Engelska. 129 min

Filmen är baserad på John le Carrés novell som utspelar sig i norra Ken-ya där en aktivist brutalt mördas brutalt i samband med att han under-söker ett multinationellt läkemedelsföretag. Genom att prova ett nytt läkemedel mot tuberkulos utsätter läkemedelsföretaget den kenyanska befolkningens liv för stor fara.

Steven Soderbergh, 2000Drama. Engelska. 131 min

Filmen är baserad på verkliga händelser. Erin Brockovich arbetar på ett amerikanskt advokatbyråkontor och trots att hon varken har någon utbildning, var hennes arbete oumbärligt i fallet mot företagen Paci-fi c Gas och Electric Company of California, som åtalades för att ha kromförgiftat dricksvattnet i ett område där många människor levde.

The Insider

Medicine ManLos últimos días de Eden

Michael Mann, 1999Drama. Engelska. 151 min

Baserad på verkliga händelser om en ung direktör vid ett tobaksföretag som avskedas efter att ha protesterat mot att företaget manipulerat och blandat i skadliga och beroende framkallande ämnen i det nikotin som används i företagets cigaretter. Filmen speglar också huvudrollsin-nehavarens samvetskval då han brottas med beslutet om att anmäla sin egen familj eller inte. Filmen debatterar tobaksföretagens och de stora kommunikationsföretagens intressen.

John McTiernan, 1992Drama. Engelska. 105 min

Sean Connery är en biokemist som arbetar för ett multinationellt läke-medelsföretag som gör ett fantastiskt fynd – ett botemedel mot cancer. Men han arbetar mot klockan då arbetet med att anlägga en stor mo-torväg genom djungeln håller på att nå det område där han arbetar och han förmår inte att stoppa de maskiner som ödelägger djungeln.

Didaktisk guide fi nns tillgän-glig på www.edualter.org +www.brockovich.com

ESS_4.indd 48 9/6/11 13:35:47

49

Ed

ucation and

Sustainab

ility

49

Ed

ucation and

Sustainab

ility

RESURSER

Denna sektion har arbetats fram i sam-arbete med Synergia Medios Audiovisua-les. www.sinergiaudiovisual.esVi rekommenderar

Den söta Mimi

En kvinnas tystnad

DOKUMENTÄRER

Marten Persiel, 2007Dokumentär. Franska och Baulé. 52 min

Dokumentären handlar om kvinnor och AIDS i Elfenbenskusten och Ös-tafrika, där krig och konfl ikt har slagit sönder sjukvårdssystemet, lett till ökat sexuellt våld och ett ökat antal personer som drabbats av AIDS. Detta är en historia om styrka och glädje bland kvinnor som lever med sjukdomen och kämpar för att frigöra sig från den börda som den in-nebär.

Gabriel Mondlane, 2008Dokumentär. Engelska. 45 min

Filmen utspelar sig på landsbygden i södra Mozambique och diskuterar teman som reproduktion och AIDS, genusrelationer och föräldraroller. Filmen tar sin utgångspunkt i en ung kvinnas liv, som i samband med att hon upptäcker att hon är gravid även upptäcker att hon är HIV-positiv. Filmen är resultatet av en etnografi sk forskningsstudie som Me-dicusmundi i Katalonien genomfört om de sociokulturella faktorer som spelar in i kampen mot AIDS.

Medicusmundi Katalonien

www.medicusmundi.es/catalunya

Stiftelsen Akwaba, Farma-ceuticos Mundi, Rörelsen för befolkningarnas rättigheter, samt Quatar Films.

www.salutxdesenvolupa-ment.org

A Chemical Reaction Reacción Química

Våra barn kommer att anklaga oss

Brett Plymale, 2009Dokumentär. Engelska. 70 min

Dokumentären diskuterar bekämpningsmedel och deras påverkan på människors hälsa. En dermatolog har lyckats bevisa samband mellan ohälsa och kontakt med bekämpningsmedel och lyckades presentera ett förslag till lagstiftning i Kanadas högsta domstol mot användandet av bekämpningsmedel.

Jean-Paul Jaud, 2008Dokumentär. Franska. 148 min

Det här är berättelsen om den lilla kommunen Barjac i södra Frankrike och dess initiativ till att införa ekologisk mat i skolköken. Kommundire-ktören berättar om den miljötragedi som hotar de unga generationer-na: förgiftning av jordbruksmarkerna och den allt sämre hälsan. Hans slutsats är att vi måste vidta åtgärder för att våra söner och döttrar inte ska åtala oss i framtiden.

www.nosenfantsnousaccu-seront-lefi lm.com

Dokumentärsdramat- ett kritiskt pedagogiskt verktyg

“Det visuella berättandet på originalspråk, anpassat till det lokala so-ciokulturella sammanhanget gör dokumentärsdramat till ett effektivt kommunikationsverktyg för information och lärande och ett viktigt redskap för att skapa dynamik i samhällsdebatten.

Dokumentärsdramat underlättar ett helhetslärande för landsbygds-befolkningar som framförallt har en muntlig berättartradition. Det ger en “spegeleffekt” hos åskådarna i relation till dramats personer och händelser, men samtidigt en betraktardistans som underlättar för refl ektion och debatt. Dokumentärsdramat gör också att budskap som syftar till att inge hopp blir mer trovärdigt. Den dominans som döden och tystnaden annars har bryts, samtidigt som att den handlings-förlamning som annars råder får ge vika till förmån för dialog och mobilisering av nyckelaktörer.

Metoden underlättar också för den etnografi ska forskningen. Den gör det möjligt att identifi era hinder och söka alternativa lösningar ur ett konsensustänkande.

Den metod som grundar sig på erfarenhet och som använder fi lm som medel har stor potential även för andra forskningsområden och sammanhang.

Utdrag ur artikeln ”Dokumentärsdramat: ett kreativt verktyg för den lärande forskningen i förebyggandet av spridningen av HIV i Moçam-bique”, Mª Cristina Alvarez Degregori, et. al. (2010).

ESS_4.indd 49 9/6/11 13:35:54

50

Häl

sa

50

Häl

sa

RESURSER

Sicko

Pueblos Unidos

Chagas,ett undangömt ont

KORTFILMER

60 MINUTER (ELLER MINDRE)

Michael Moore, 2007Dokumentär. Engelska. 123 min

“En komedi om de 45 miljoner människor som inte har sjukförsäkring i världens rikaste land och om de som har sjukförsäkring men som ändå står utan skydd”. Filmen visar hur sjukförsäkringssystemet fungerar i USA och kritiserar de stora sjukförsäkringsföretagen. Den refl ekterar över sys-temets natur och uppmanar det nordamerikanska folket att kräva politis-ka förändringar och ett gratis och allomfattande sjukvårdssystem.

Förenade folkFelipe Casanova i Miguel Ángel Díaz, 2009Dokumentär. Spanska. 57 min

Filmen visar hur de stora grisfarmarna förorenar luften, marken och vattnet. Dokumentären berättar om kampen hos bönderna i Cofre de Perote i Mexiko och om svårigheterna de har med de stora företagen och med regeringen.

Ricardo Preve, 2005Dokumentär. Spanska. 90 min

Chagas drabbar framförallt fattiga landsbygdsbefolkningar som smittas av insekter som bär på en parasit som heter trypanosoma cruzi. I doku-mentären får vi följa med på en resa genom Argentinas inland som får oss att refl ektera kring tendensen att gömma undan och utesluta de som smittats sjukdomar. Filmen visar också det ointresse och den lik-giltighet som landets regering och hälsomyndigheter visar för att hitta botemedel och preventiva metoder.

Big Bucks,Big Pharma

Chemical Safety in a Vulnerable World

Ronit Ridberg, 2006Dokumentär. Engelska . 40 min

Filmen ger en inblick i den mångmiljonsindustri som läkemedelsindus-trin är genom läkemedelsföretagens marknadsföringsstrategier och de sätt som läkare och patienter kommunicerar och skapar relation till sjukdom och behandling.

World Health Organization, 2008Engelska. Spanska. Portugisiska. 3,25 min

Detta är en hiphopvideo som berättar om kemiska föroreningar och den påverkan dessa har på vår miljö och hälsa.

www.michaelmoore.com

* Didaktisk guide tillgänglig på: www.mediaed.org

www.prevefi lms.com

www.who.int

Vi rekommenderar

Aska från himlen

José Antonio Quirós, 2008 Drama. Spanska. 96 min

Berättelsen handlar om ett värmekraftverk och hur den påverkar de människor som bor i närheten. En författare som skriver turistguideböc-ker och som blir tvungen att stanna i byn på grund av ett haveri, fi nner en märklig vänskap i man från byn som tror att Kyotoavtalet kommer att innebära att värmekraftverket måste stänga eftersom den förorenar dalen där han bor och hotar hans hälsa.

www.cenizasdelcielo.com

ESS_4.indd 50 9/6/11 13:35:56

51

Ed

ucation and

Sustainab

ility

= 1,5 kg = 39 g

PRENUMERERA PÅ ES SVERIGE!Teckna en prenumeration på 3 nr för 199kr eller 6 nr för 349kr!

Kontakt

PARTNERINFO

Malmö stadMonika Månsson, Miljöförvaltningenwww.malmo.se

Malmö HögskolaHarriet Axelssonwww.mah.se

Global Action PlanMarilyn Mehlmannwww.globalactionplan.se

Stiftelsen TeknikdalenAnders Sundvall www.teknikdalen.se

Göteborgs universitetInger Björneloo, Institutionen för didaktik och pedagogisk professionwww.idpp.gu.se

Ekologiska fotavtryck

Nästa nummer

ES Sverige nr 5 kommer att handla om utomhuspedagogik

och experimentellt lärande. Detta nummer kommer att ges ut i

samband med konferensen Ute är Inne, i Malmö den 29-30

september.

EKologISKa FoTaVTrycK

Ekologiska fotavtryck är ett mått på hur mycket land och vatten en befolkning behöver för att producera det den konsu-merar, samt för att ta om hand det avfall som den alstrar. Sedan 1980 förbrukar vi mer resurser än vi alstrar och i dagsläget behövs ett år och fyra månader för att jorden ska återhämta sig från det vi kon-sumerar under ett år.

Kolfotavtryck mäter hur mycket mark/land som behövs för att absorbera den koldioxid som vi genererar genom vår

konsumtion av fossila bränslen. Termen kan dessutom användas för att mäta hur många ton koldioxid som behövs för att utveckla olika verksamheter.

Vi har räknat ut att produktionen av ett exemplar av ES Sverige motsvarar 1,5 kg grönsaker eller 39 g nötkött, räknat i CO2-ekvivalenter.

För frågor kring prenumeration, distribution och fakturering: Nätverkstan EkonomitjänstBox 311 20400 32 GöteborgTel: 031-743 99 05Fax: 031-743 99 06http://natek.natverkstan.net

Kontakta Marcus Lindför övriga frågor:E-post: redaktion.es@rceskane.seTel: 070-667 22 82

ESS_4.indd 51 9/6/11 13:35:57

ESS_4.indd 52 9/6/11 13:35:59