Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för neurovetenskap
– enheten för logopedi
Examensarbete i logopedi – 30 hp VT/HT 2017 Nr 151 Handledare: Maria Zetterling, MD, PhD. Institutionen för neurovetenskap, Neurokirurgi, Uppsala Universitet Bihandledare: Malin Andersson, leg. logoped, Akademiska sjukhuset
Ett nytt semantiskt intraoperativt test på svenska Baserat på DuLIP:s semantic odd word out Igor Sjökvist och Viola Säfbom
ii
TACK
Vi vill tacka våra handledare Maria Zetterling och Malin Andersson för kunskaper och
värdefulla åsikter. Utan er handledning och stöd hade inte detta arbete resulterat i ett
nytt språktest.
Vi vill även rikta ett stort tack till Aron Vrieler för all hjälp kring översättningen av
testet samt till våra deltagare. Ni bidrog till att säkerhetsställa testets svårighetsgrad och
därmed giltighet som ett intraoperativt test.
Igor Sjökvist och Viola Säfbom
iii
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. ORDLISTA........................................................................................................................................ 3
2. BAKGRUND ..................................................................................................................................... 5
2.1. LÅGMALIGNA GLIOM.................................................................................................................. 5 2.1.1. Symtom och behandling ........................................................................................................ 5
2.2. VAKENKIRURGI .......................................................................................................................... 6 2.2.1. Fördelar med vakenkirurgi ................................................................................................... 6 2.2.2. Tekniken direkt elektrisk stimulering .................................................................................... 6 2.2.3. Baslinetestning ..................................................................................................................... 7 2.2.4. Intraoperativa tester ............................................................................................................. 7 2.2.5. Postoperativa tester .............................................................................................................. 7
2.3. PLASTICITET............................................................................................................................... 8 2.4. SPRÅKET I HJÄRNAN ................................................................................................................... 9
2.4.1. Dual Stream Model ............................................................................................................... 9 2.4.2. Subkortikala banor kopplat till semantik .............................................................................. 9 2.4.3. Subkortikala banor kopplat till ortografi ............................................................................ 11 2.4.4. Kortikala områden kopplat till semantik ............................................................................ 11 2.4.5. Kortikala områden kopplat till ortografi ............................................................................ 11
2.5. SEMANTIK ................................................................................................................................ 12 2.5.1. Koncept, referens och symbol ............................................................................................. 12 2.5.2. Kategorisering .................................................................................................................... 12 2.5.3. Semantiska relationer ......................................................................................................... 12
2.6. FAKTORER SOM PÅVERKAR LÄSHASTIGHET OCH ORDÅTKOMST VID LÄSNING .......................... 13 2.7. DULIP ...................................................................................................................................... 14
2.7.1. Semantic odd word out ....................................................................................................... 14
3. MOTIVERING TILL STUDIEN .................................................................................................. 15
4. SYFTE ............................................................................................................................................. 16
4.1. DELSYFTEN .............................................................................................................................. 16
5. METOD ........................................................................................................................................... 17
5.1. ÖVERSÄTTNING OCH NYBILDNING AV UPPGIFTER .................................................................... 17 5.1.1. Överväganden angående svårighetsgrad ........................................................................... 17 5.1.2. Analys och tolkning av semantic odd word out .................................................................. 18 5.1.3. Sammanställning av kriterier för omarbetning av semantic odd word out......................... 18 5.1.4. Metod för omarbetning av uppgifter ................................................................................... 20 5.1.5. Analys av svårighetsgrad .................................................................................................... 20
5.2. PILOTTESTNING ........................................................................................................................ 21 5.2.1. Deltagare ............................................................................................................................ 21 5.2.2. Material .............................................................................................................................. 21 5.2.3. Procedur ............................................................................................................................. 21 5.2.4. Analys pilottestning ............................................................................................................ 21
6. RESULTAT ..................................................................................................................................... 23
6.1. ÖVERSÄTTNING OCH NYBILDNING AV UPPGIFTER .................................................................... 23 6.1.1. Översättning av semantic odd word out ............................................................................. 23 6.1.2. Svårighetsgrad ord och kategorier kvalitativt .................................................................... 23 6.1.3. Svårighetsgrad ord och kategorier bedömt efter parametrar ............................................. 24 6.1.4. Svårighetsgrad ord och kategorier valideringsuppgift 1 och 2 .......................................... 25
6.2. PILOTTESTNING ........................................................................................................................ 26 6.2.1. Deltagare ............................................................................................................................ 26 6.2.2. Resultat ............................................................................................................................... 26 6.2.3. Kommentarer ...................................................................................................................... 26 6.2.4. Förändringar av tester efter pilottestning .......................................................................... 27
7. DISKUSSION .................................................................................................................................. 28
iv
7.1. KOMMENTARER TILL METOD VID ÖVERSÄTTNING OCH NYBILDNING AV UPPGIFTER ................ 28 7.1.1. Översättning ....................................................................................................................... 28 7.1.2. Sammanställning av kriterier ............................................................................................. 28 7.1.3. Parametrar på engelska ..................................................................................................... 28 7.1.4. Valideringsuppgift 1 och 2.................................................................................................. 28
7.2. KOMMENTARER TILL METOD VID PILOTTESTNING .................................................................... 29 7.3. RESULTATDISKUSSION ............................................................................................................. 29
7.3.1. Generella tendenser ............................................................................................................ 30 7.4. RELIABILITET OCH VALIDITET .................................................................................................. 31 7.5. IMPLIKATIONER ........................................................................................................................ 31
7.5.1. Alternativt testförfarande ................................................................................................... 32 7.6. FÖR FRAMTIDA STUDIER........................................................................................................... 32
7.6.1. Normering........................................................................................................................... 32 7.6.2. Utveckling av testet ............................................................................................................. 32 7.6.3. Semantisk intraoperativ testning ........................................................................................ 33
7.7. SLUTSATSER............................................................................................................................. 33
8. REFERENSER ................................................................................................................................ 34
9. BILAGOR ....................................................................................................................................... 37
BILAGA 1: INSTRUKTIONER VALIDERINGSUPPGIFT ............................................................... 38
BILAGA 2: EXEMPEL PÅ VALIDERINGSUPPGIFT 1 OCH 2....................................................... 39
BILAGA 3: INSTRUKTIONER PILOTTESTNING ........................................................................... 40
BILAGA 4: RESULTAT ÖVERSÄTTNING/NYBILDNING AV UPPGIFTER ............................... 41
BILAGA 5: KVANTITATIVA DATA PARAMETRAR FÖR SVÅRIGHETSGRAD...................... 46
BILAGA 6: RESULTAT FRÅN PILOTTESTNING ............................................................................ 51
BILAGA 7: DEN NYA VERSIONEN AV SEMANTIC ODD WORD OUT ...................................... 55
BILAGA 8: ORIGINALVERSION AV SEMANTIC ODD WORD OUT .......................................... 59
1
SAMMANFATTNING Lågmaligna tumörer (LGG) utgör en stor utmaning för vården på grund av deras lokalisation
och karaktär. LGG återfinns ofta i elokventa områden och deras infiltrativa växtsätt orsakar
neurologisk omorganisering, vilket komplicerar kartläggning av viktiga funktioner.
Vakenkirurgi i kombination med direkt elektrisk stimulering (DES) och intraoperativa tester är
en relativt ny metod för att kartlägga hjärnans funktionella gränser och därmed kunna avlägsna
så stor del av tumören som möjligt samtidigt som viktiga funktioner kan bevaras. I dagsläget
finns det inget tillgängligt intraoperativt test för semantisk bearbetning på svenska. Tester av
specifika lingvistiska förmågor förbättrar specificiteten av kartläggningen vilket minskar
postoperativa språkliga nedsättningar. Intraoperativa tester kan därmed bidra till ökad
livskvalitet hos patientgruppen. Denna studie har utgått från det nederländska testbatteriet
Dutch Lingusistic Intraoperative Protocol (DuLIP) för att skapa en svensk version av deltestet
semantic odd word out (SOWO). SOWO testar semantisk bearbetning via lexikal läsning. Den
anpassade och utökade versionen av SOWO pilottestades på 26 normalspråkiga personer.
Studien har resulterat i ett nytt semantiskt intraoperativt test på svenska som ska prövas kliniskt
på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Förhoppningsvis bidrar det nya testet till bättre
behandlingsmöjligheter för patienter med LGG.
Nyckelord: Lågmaligna gliom, vakenkirurgi, intraoperativa språktest, DuLIP, semantik,
lexikal läsning, subkortikala banor, logopedi
2
ABSTRACT Low-grade gliomas (LGGs) constitute a major challenge for health care because of their
location and nature. LGGs are often found in eloquent areas, and their infiltrative growth cause
neurological reorganization, which complicates the mapping of important functions. Awake
surgery in combination with direct electrical stimulation (DES) and intraoperative tests is a
relatively new method for mapping the brain's functional limits, thus eliminating as much of
the tumor as possible while maintaining important functions. At present there is no available
intraoperative test for semantic processing in Swedish. Tests of specific linguistic abilities
improves the specificity of mapping which reduces post-operative linguistic impairments.
Intraoperative tests can thus contribute to increased quality of life in the patient group. This
study was based on the Dutch Lingusistic Intraoperative Protocol (DuLIP) test battery to create
a Swedish version of the subtest semantic odd word out (SOWO). SOWO tests semantic
processing via lexical reading. The adjusted and extended version of SOWO was tested during
a pilot trial on 26 standard-language people. The study has resulted in a new semantic
intraoperative test in Swedish that will be clinically examined at University Hospital in Uppsala.
Hopefully, the new test contributes to better treatment options for patients with LGG.
Keywords: Low-grade glioma, awake surgery, intraoperative language test, DuLIP,
semantics, lexical reading, subcortical pathways, speech and language pathology
3
1. Ordlista
Följande ord och begrepp markeras med * första gången de presenteras i löpande text.
Ord och begrepp
Baseline: mått av en patients preoperativa
förmåga
Dorsalt: i läge eller riktning mot ryggen
Elokvent: områden i hjärnan som är
viktiga för specifika funktioner
Fonologi: läran om språkets ljudsystem
Gold standard: den mest lämpade
metoden
Intraoperativa tester: tester av kognitiva
funktioner som används under
vakenoperation
Invasiva metoder: metoder som kräver
ingrepp på patientens kropp
Kortikalt: hänvisar till området kortex, det
yttersta lagret av hjärnan bestående av grå
substans
Ortografi: läran om ords stavning
Recidiv: återkommande, som i residual
tumör
Resektion: avlägsnandet av tumör
Semantik: läran om språkliga uttrycks
mening och betydelse
Subkortikala banor: ansamlingar av
nervtrådar som förmedlar information i
hjärnan
Subkortikalt: områden i hjärnan belägna
under kortex bestående av vit substans
Syntax: läran om hur ord fogas samman i
fraser och satser
Transkortikal motorisk afasi:
språksvårigheter efter en hjärnskada som
framförallt drabbar det flytande talet och
ger benämningssvårigheter
Transkortikal sensorisk afasi:
språksvårigheter efter en hjärnskada som
framförallt drabbar språkförståelsen och
benämningsförmågan, ger även parafasier i
talet
Ventralt: i läge eller riktning mot magen
Förkortningar
DES: direkt elektrisk stimulering
DuLIP: Dutch Linguistic Intraoperative
Protocol
LGG: lågmaligna gliom
SOWO: semantic odd word out
Hjärnstrukturer som benämns med
förkortningar: se avsnitt språket i hjärnan
4
Feltyper vid DES
Anomi: oförmåga att hitta rätt ord
Apraxi: oförmåga att utföra talrörelser
målmedvetet trots god muskelfunktion
Dysartri: otydlig artikulation
Latens innan svar: fördröjning av svar
Motoriska talsvårigheter: oförmåga att
använda talmuskulaturen korrekt
Nasalitet: tal där luften går genom näsan
Neologismer: nybildning av ord/fras
Parafasi: semantiska eller fonologiska
förväxlingar av ord/ljud i talet
Paralexi: felläsning på ord/ljud
Perseverationer: upprepning av ord/ljud
från föregående uppgift
Speech arrest: totalt talavbrott av okänd
anledning
5
2. Bakgrund
2.1. Lågmaligna gliom
I Sverige drabbas årligen omkring 1400 individer av tumörer i det centrala nervsystemet
(CNS) (Socialstyrelsen, 2017). Den vanligaste undergruppen av CNS-tumörer är gliom och av
dessa räknas 15 % till typen lågmaligna gliom (eng: Low Grade Glioma; LGG) (Duffau, 2013
s. 12; Sanai, Chang, & Berger, 2011). Incidensen av LGG beräknas vara 1/100 000 per år i
västvärlden (Duffau, 2013 s.15). LGG drabbar personer i relativ ung ålder, medianålder för
diagnos är 37 år och medellivslängden efter diagnos är fem till tio år (Capelle et al., 2013).
Tumören växer ofta i elokventa* områden i hjärnan, det vill säga områden som är oumbärliga
för specifika funktioner exempelvis språk, motorik och kognition (Duffau & Capelle, 2004;
Duffau, Gatignol, Mandonnet, Capelle, & Taillandier, 2008; Sanai et al., 2011).
Tumörer delas in enligt en fyrgradig malignitetsskala efter hur aggressiva de anses vara.
Skalan går från I, benign form, till IV, som är den mest maligna formen. LGG definieras
enligt malignitetsskalan som en grad II tumör, vilket innebär att tumören växer långsamt (i
genomsnitt 4 mm i diameter per år) och infiltrerar omkringliggande vävnad (Duffau, 2013;
Mandonnet et al., 2003, 2010). Majoriteten av alla LGG malignifieras med tiden, vilket
medför en betydligt aggressivare tillväxt och högre grad av infiltration (Duffau, 2006b; Smith
et al., 2008). I Smiths retrospektiva studie (2008) med över 200 patienter, hade 45 % av LGG-
tumörerna malignifierats inom fem år. Högmaligna tumörer innebär en sämre prognos för
överlevnad (Duffau, 2013 s. 361). I en sammanfattande studie av Wen & Kesari (2008)
beräknades medianöverlevnaden efter diagnos vara två till fem år vid grad III tumör och 12
till 15 månader vid grad IV tumör.
Enligt WHOs klassifikation från 2016 delas LGG in i två undergrupper, astrocytom och
oligodendrogliom (Louis et al., 2016). De två undergrupperna har namngetts efter de
gliaceller de har muterat ifrån, oligodendrocyt respektive astrocyt (Sanai et al., 2011; Soffietti
et al., 2010). Gliaceller är nödvändiga för hjärnans funktion. De understödjer den elektriska
signaleringen och förser nervceller med nödvändiga ämnen för överlevnad (Duffau, 2006a).
Tumörtyperna skiljer sig åt i avseende av lokalisation och infiltration. De olika
infiltrationssätten beror troligtvis på tumörcellernas olika biologi samt deras naturliga
lokalisation och funktion i hjärnan (Duffau, 2013 s. 92; Sanai et al., 2011; Soffietti et al.,
2010). Både oligodendroglioma och astrocytoma celler har återfunnits i samma tumör
(Duffau, 2013; Soffietti et al., 2010).
2.1.1. Symtom och behandling
LGG kan växa under lång tid utan att individen uppvisar några tydliga symtom. I en
retrospektiv studie av Capelle (2013) med över 1000 patienter hade 80 % av patienterna
epilepsi som debutsymtom, 10 % kognitiva nedsättningar och 8 % huvudvärk. Vissa hade
flera av symptomen när de uppsökte vård. Cirka 6 % av LGG-fallen upptäcktes utifrån en helt
annan frågeställning.
Historiskt sett har LGG behandlats enligt en ”vänta och se” princip. Den låga åldern hos
patienterna och det långa sjukdomsförloppet med få kliniska symtom har gjort att sjukvården
ansett att ett avvaktande förhållningssätt varit det mest gynnsamma för patientens livskvalitet.
Förhållningssättet föredrogs eftersom invasiva metoder* alltid medför en risk att skada
vävnad som i sin tur ger upphov till symtom (Duffau, 2013 s. 2; Akalan et al. 2010 s. 68).
Idag finns det delade åsikter om när behandling ska sättas in. En del föredrar en mer
6
avvaktande strategi där operation planeras först när patienten besväras av sina symtom, medan
andra har en mer preventiv strategi, där behandling sätts in så tidigt som möjligt efter diagnos
för att förlänga den totala överlevnaden (Capelle et al., 2013; Hervey-Jumper & Berger,
2016). En norsk studie tyder på att ett preventivt förhållningssätt med tidiga insatser är att
föredra för att fördröja eller i bästa fall förhindra malignifieringen och därmed förlänga
överlevnaden (Jakola et al., 2012).
Behandlingsmetoderna som används är dels symtomlindrande, exempelvis antiepileptika mot
epilepsi, samt behandling mot själva tumören så som kirurgi, strålning och kemoterapi (Sanai
et al., 2011; Soffietti et al., 2010). De senaste åren har möjligheterna att operera LGG i vaket
tillstånd ökat (Chang, Raygor, & Berger, 2015; Hervey-Jumper & Berger, 2016).
Vakenkirurgi innebär att patienten är vaken under delar av ingreppet.
2.2. Vakenkirurgi
Vakenkirurgi som behandlingsmetod vid LGG syftar till att maximera grad av resektion*
samtidigt som motoriska och kognitiva funktioner kan bevaras. Operationer i vaket tillstånd
möjliggör kartläggning av elokventa områden genom direkt elektrisk stimulering (DES). Vid
DES stimuleras hjärnans yta med en svag elektrisk ström medan patienten genomgår testning
av exempelvis språkliga funktioner (Chang et al., 2015; De Witte & Mariën, 2013; Hervey-
Jumper & Berger, 2016; Ius, Angelini, Thiebaut de Schotten, Mandonnet, & Duffau, 2011).
Strömmen slår temporärt ut det stimulerade området, vilket ger information om var olika
funktioner är lokaliserade. Denna information ger sedan vägledning under resektion
(Talacchi, Santini, Casagrande, et al., 2013). DES i kombination med intraoperativa tester*
anses vara gold standard* för att kartlägga hjärnans funktionella gränser och därmed kunna
avlägsna så stor del av tumören som möjligt i förhållande till grad av postoperativa symtom
(Chang et al., 2015; De Witte & Mariën, 2013; Hervey-Jumper & Berger, 2016; Ius et al.,
2011).
2.2.1. Fördelar med vakenkirurgi
Graden av resektion påverkar prognosen för överlevnad (De Witte & Mariën, 2013; Hervey-
Jumper & Berger, 2016; Smith et al., 2008). Enligt Smith et al. (2008) är 5-årsöverlevnaden
97 % om mer än 90 % av tumören reseceras, jämfört med 76 % om graden av resektion är
lägre än 90 %. Vid jämförelser mellan vakenkirurgi och traditionell kirurgi i sövt tillstånd
leder vakenkirurgi till att en större del av tumören kan avlägsnas. Duffau et al. (2005)
beskriver hur graden av resektion signifikant korrelerade med överlevnad hos både
vakenkirurgiskt opererade patienter och traditionellt opererade patienter.
I samma studie av Duffau et al. (2005) kunde man även se att patienterna som opererades
vakenkirurgiskt hade mindre postoperativa symtom samt att de upplevde en större livskvalitet
jämfört med de som hade opererats i sövt tillstånd. De Witte & Mariën (2013) beskrev att
flera sammanfattande studier pekar på att vakenkirurgi minskar postoperativa språkliga
nedsättningar.
2.2.2. Tekniken direkt elektrisk stimulering
Vid DES ges en elektrisk ström till utvalda områden i hjärnan via en bipolär elektrod som har
en styrka på 1,5–10 mA och en frekvens på 50–60 Hz. Elektroderna placeras på en yta av 1
cm2 kring det hjärnområde som enligt hjärnavbildningsmetoder har identifierats som
infiltrerat av tumör samt på omkringliggande vävnad (Hervey-Jumper & Berger, 2016;
7
Talacchi, Santini, Casartelli, et al., 2013). Den elektriska stimuleringen sker i maximalt 4
sekunder per gång och högst 3 gånger per område. Därefter bedöms risken för att framkalla
ett epileptiskt anfall som för stor. (De Witte & Mariën, 2013; Talacchi, Santini, Casagrande,
et al., 2013).
2.2.3. Baslinetestning
En till två dagar innan operationen genomför patienten samma tester som planeras att
användas intraoperativt. Endast de uppgifter som patienten klarar felfritt väljs ut till
operationen, på så sätt skapas en baseline* av patientens preoperativa förmåga.
Baslinemätningen används sedan som referens vid operation. Felsvaren som genereras under
operationen får inte bero på att de intraoperativa testuppgifterna är för svåra. (Hervey-Jumper
& Berger, 2016; Talacchi, Santini, Casartelli, et al., 2013).
Om patienten uppvisar stora språkliga svårigheter vid baslinetestningen blir det svårt att
genomföra operation vaket eftersom en säker referens för språkkompetens saknas. Patienten
måste då opereras i sövt tillstånd. En vanlig gräns för att bedöma att patienten har en för
nedsatt språklig förmåga är 25% felsvar (Hervey-Jumper & Berger, 2016; Talacchi, Santini,
Casagrande, et al., 2013). På Akademiska Sjukhuset i Uppsala används ingen officiell gräns
utan patienterna bedöms från fall till fall (M. Andersson, personlig kommunikation, 7
september 2017).
2.2.4. Intraoperativa tester
I kombination med DES används tester som är inriktade på en specifik funktion för att kunna
identifiera var funktionen har sin lokalisation. De vanligaste språkliga uppgifterna som
genomförs under vakenkirurgi är bildbenämning av vardagliga objekt och automatiserat tal i
form av exempelvis högräkning (De Witte & Mariën, 2013; Talacchi, Santini, Casartelli, et
al., 2013). Även läsning, skrivning och räkning ingår emellanåt som testuppgifter (Chang et
al., 2015; De Witte & Mariën, 2013).
Språktestning under operation utförs av en logoped eller en neuropsykolog. Patientens svar
rapporteras till kirurgerna för direkt återkoppling på hur stimuleringen påverkar patientens
förmåga. Felen kategoriseras av en logoped eller en neuropsykolog (De Witte & Mariën,
2013) och ofta används feltyperna*: speech arrest, motoriska talsvårigheter, anomi, parafasi
(semantisk/fonologisk) och perseverationer (De Witte & Mariën, 2013; Talacchi, Santini,
Casartelli, et al., 2013). På Akademiska Sjukhuset används även följande feltyper: latens
innan svar, neologismer, apraxi, dysartri, nasalitet och paralexi vid läsuppgifter (M.
Andersson, personlig kommunikation, 7 september 2017).
Förutom DES finns det flera faktorer som kan störa specificiteten av den intraoperativa
testningen det vill säga att fel uppstår av andra anledningar än stimuleringen. För det första är
operationen och testningen ofta väldigt lång och påfrestande vilket tröttar ut patienten och
situationen i sig kan upplevas som stressande. Dessutom kan uppvaknandet från narkosen ofta
följas av en period av desorientering. Slutligen kan partiella epileptiska anfall uppstå av den
elektriska stimuleringen vilket omöjliggör tolkning av resultaten. (De Witte & Mariën, 2013).
2.2.5. Postoperativa tester
Efter operationen genomförs i regel en postoperativ testning av materialet från
baslinetestningen och kompletterande afasitester. Detta för att utvärdera hur väl funktionella
förmågor har bevarats och eventuellt även förbättrats av operationen. Den postoperativa
8
testningen kan ske i direkt anslutning till operationen eller upp till sju dagar efteråt. En
ytterligare testomgång brukar även genomföras efter några månader för att se om eventuella
postoperativa symtom kvarstår, försvunnit eller tillkommit (De Witte & Mariën, 2013;
Duffau, 2013 s.283). På Akademiska Sjukhuset testas patienten tre månader efter operationen
(M. Andersson, personlig kommunikation, 7 september 2017).
Flera patienter upplever direkta postoperativa neurologiska nedsättningar men symtomen
avtar ofta inom tre månader (Duffau, 2013 s.282 ; Duffau et al., 2008). I Hervey-Jumper och
Bergers retrospektiva samanställning (2016), med över 1000 patienter från 25 olika studier,
hade 14–50 % av patienterna en försämrad språklig förmåga direkt efter operationen. En
månad senare hade 78–100 % av patienterna samma språkliga förmåga som innan
operationen. Tre till sex månader efter operationen hade endast 0–2,4 % av patienterna en
försämrad språkförmåga. Några patienter upplevde även en förbättring jämfört med innan
operationen. I regel remitteras de patienter som har kvar postoperativa språkliga symtom till
en logoped för rehabilitering (De Witte & Mariën, 2013; Duffau et al., 2008)
2.3. Plasticitet
Plastisk förmåga innebär att hjärnan har en kapacitet att organisera om funktionella områden
efter rådande omständigheter. Vid en skada på hjärnan kan områdets funktioner redistribueras
och förmågan går därmed inte förlorad (Duffau, 2006a, 2006b; Hervey-Jumper & Berger,
2016). Duffau et al. (2006b) beskriver fyra olika sätt för omorganisering vid LGG-tillväxt:
funktioner kan fortsätta existera inom tumören, funktioner kan förläggas i områden precis
intill tumören, en reorganisation kan ske inom samma hemisfär som skadan, samt att
funktioner kan rekryteras till den motsatta hemisfären.
Plasticitet är en viktig faktor vid planering av vakenkirurgi av flera skäl. Dels eftersom
generella teorier om friska hjärnors normala funktionella distribuering blir svåranvänd i
jämförelse med en tumörinfiltrerad hjärna där en funktionell omorganisering skett (Chang et
al., 2015; Ius et al., 2011). Även icke invasiva metoder kan bli svårtolkade när funktioner har
omorganiserats och framförallt eftersom funktioner kan fortsätta existera inom tumören
(Chang et al., 2015; De Witte & Mariën, 2013). Slutligen kan hjärnans plasticitet förklara
varför LGG-patienter uppvisar så få kliniska symtom innan diagnos. Plasticitet är även en
bidragande faktor till att flera av de postoperativa nedsättningarna är övergående (Hugues
Duffau, 2006b, 2009).
Plastisk förmåga blir avgörande vid resektion eftersom områden med låg plastisk förmåga inte
kan opereras bort utan risk för postoperativa nedsättningar. Därav har områden med låg
plastisk förmåga högre risk för recidiv* (Duffau, 2006b, 2009; Ius et al., 2011).
Områden med hög grad av plasticitet. Det finns flera kända faktorer som avgör varför ett
område uppvisar en stor plastisk potential och därmed kan reseceras vid en operation. För det
första spelar en låg grad av tillväxt hos LGG roll, hjärnan hinner systematiskt anpassa sig till
de långsamma förändringarna (Mandonnet et al., 2003). Reorganisation som sker efter
operation kan också bidra till att fler områden kan avlägsnas i ett senare skede via en ny
operation (Mandonnet et al., 2003). Kortikala områden uppvisar generellt en hög grad av
plasticitet och därmed även en hög grad av resektabilitet och lägre risk för residuala tumörer
jämfört med subkortikala* strukturer (Mandonnet, Jbabdi, et al., 2007).
9
Områden med varierande plastisk förmåga. Det finns även teorier om varför ett område, hos
vissa patienter, visat sig vara resektabelt vid operation medan hos andra patienter tycks
resektion av samma område orsaka postoperativa nedsättningar. Den främsta förklaringen är
att våra hjärnor är högst individuella funktionellt även som friska, vår plastiska potential ser
olika ut och hur tumören beter sig i hjärnan kan variera (Duffau, 2006b; Ius et al., 2011). En
annan förklaring kan härledas till metodologiska problem vid själva mappningen med DES.
Hur väl de intraoperativa testerna fångar in en förmåga kan avgöra varför ett område vid ett
tillfälle definieras som resektabelt och vid andra tillfällen elokvent. Ett typiskt sådant område
som varierar i resektabilitet från fall till fall är Brocca’s area (Ius et al., 2011).
Områden med låg plastisk förmåga. Till sist finns det förklaringsmodeller för de områden
som har hög risk för recidiv, där funktioner uppvisar låg plastisk förmåga. Några av dessa
områden tros vara den första, alternativt sista stationen för stimuli, det vill säga ingångs- eller
utgångsporten för elektiska signaler. Områdena förklaras som seriellt organiserade och i brist
på alternativa vägar för signalerna går förmågorna förlorade när stationerna försvinner
(Duffau, 2009). Andra områden bedöms som icke-resektabla på grund av att de är centrala för
högre funktioner. De är hierarkiskt högst upp i nätverket och hela systemet blir för påverkat
utan deras centrala roll. Dessa områden kallas för hubs och deras nätverk byggs upp av
sammanlänkade subkortikala banor (Hickok & Poeppel, 2007). Ett typiskt sådant område är
Wernicke’s area (Duffau, 2009).
Subkortikala banor är ansamlingar av långa axonbanor som förmedlar information mellan
olika områden i hjärnan. Banorna löper under kortex och förbinder hjärnstrukturer med
varandra (Duffau et al., 2008; Hervey-Jumper & Berger, 2016). De subkortikala banorna
tycks vara mer lika mellan individer samt ha lägre plasticitet än kortikala områden, vilket
även innebär högre risk för recidiv. Detta gör de subkortikala banorna till kritiska gränser vid
operation och få subkortikala banor är helt resektabla (Duffau et al., 2008; Ius et al., 2011).
2.4. Språket i hjärnan
2.4.1. Dual stream model
Dual stream model of language är en teori om hur språkliga funktioner kan delas upp i två
primära riktningar av informationsflöde genom hjärnan via subkortikala banor. Modellen är
starkt influerad av hur tolkning av synintryck tycks ske genom två skilda strömmar av
information (Chang et al., 2015; Hickok & Poeppel, 2007). Dual stream model delar upp
flödet av information i en dorsal* och en ventral* ström. Förenklat kan den dorsala strömmen
sägas vara primärt fonologisk* och den ventrala strömmen primärt semantisk*. Den dorsala
strömmen utgår från pariotemporala områden till frontala områden och kopplar ljud till
artikulatoriska mönster. Den ventrala strömmen utgår från temporala områden till frontala
områden och kopplar ljud till en innebörd (Hickok & Poeppel, 2007). Modernare forskning
inkluderar även occipitala områden i modellen (Chang et al., 2015).
2.4.2. Subkortikala banor kopplat till semantik
Vilka subkortikala banor som är nödvändiga för semantisk bearbetning är i dagsläget inte
klarlagt. Men de tre mest troliga subkortikala banorna är inferior fronto-occipital fasciculus
(IFOF), unciate fasciculus (UF) och inferior longitudinal fasciculus (ILF) (Duffau et al.,
2005; Mandonnet, Nouet, & Capelle, 2007; Vigneau et al., 2006). Dessa banor utgör två
alternativa vägar i den ventrala strömmen. IFOF har i nutida forskning framträtt som den mest
troliga kandidaten för förmedling av semantisk information. IFOF stäcker sig från occipitala
10
och temporala områden till frontala områden (Chang et al., 2015; Middlebrooks, 2017). Den
andra tänkbara vägen för förmedling av semantisk information är via ILF tillsammans med
UF. ILF sträcker sig från occipitala områden till temporala och UF sträcker sig i sin tur från
samma temporala områden till frontala områden (Middlebrooks, 2017). Banorna kan också
ses som ett system tillsammans, där den primära vägen går via IFOF som i sin tur är
understödd av ILF och UF (Duffau et al., 2005; Mandonnet, Nouet, et al., 2007).
Möjligheten att undersöka dessa subkortikala banor har ökat, bland annat genom utvecklingen
av DES. Vid DES av IFOF har semantiska parafasier och anomier framkallats (Middlebrooks,
2017). Almairac et al. (2015) genomförde en studie där de studerade lokalisation av LGG-
infiltration hos patienter med en hjärnmodell konstruerad av statistiskt sammanvägda
avbildningar av kortikala och subkortikala strukturer. Där sågs ett 37,7 % överlapp mellan
infiltration av IFOF och nedsatt semantisk förmåga. Ju mer IFOF var infiltrerat av LGG desto
större semantiska svårigheter hittades hos patienterna. I studien gick det inte att se något
liknande statistiskt samband hos varken UF eller ILF. Vad gäller ILF har DES inte framkallat
någon språklig påverkan och operationer i ILF området leder inte till några kända språkliga
nedsättningar. UF går inte heller att tydligt knyta till språkliga förmågor vid undersökning
med DES. Kirurgiska ingrepp i UF görs på patienter med epilepsi (Middlebrooks, 2017).
Huruvida detta leder till språkliga nedsättningar eller inte är debatterat. Viss forskning tyder
på att patienter som genomgått kirurgi av UF har fått minnesproblem av koncept och fakta
(Klein, Ulmer, & Mark, 2015). Papagno et al. (2011) har visat på att patienter efter operation
fått problem med att namnge kända ansikten. Duffau et al. (2009) kom inte fram till samma
slutsatser. I studien hittades inga sådana problem. Svårigheterna att namnge kända ansikten
härleddes av Duffau et al. till minnespåverkan och inte språklig påverkan. Duffau resonerar
även att de språkliga problem som uppstått efter operation av UF borde kopplas till att IFOF,
som ligger mycket nära UF, har blivit skadad under operationen.
Arcuate fasciculus (AF) är en subkortikal bana som främst kopplats till fonologisk
bearbetning. Dock har det dorsala segmentet av AF (dAF) gått att koppla till semantiska
processer. Vid DES av dAF har semantiska parafasier och anomier framkallats. När
operationer skett i dAF har det resulterat i postoperativ transkortikal motorisk afasi*
(Middlebrooks, 2017). I tidigare nämnd studie av Almairac et. al (2015) hittades ett 1,5 %
överlapp mellan LGG-infiltration och nedsatt semantisk förmåga i de temporo-parietala
delarna av AF.
11
Figur 1: DTI- bild av de främsta semantiska subkortikala banorna i den ventrala strömmen (IFOF, ILF, UF) samt
de främsta fonologiska banorna i den dorsala strömmen (AF, SLF). Nedladdad 27 december 2017 från:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_diffusion_tensor_tractographies_of_neural_tracts_for_language_f
nhum-07-00749-g001.png
2.4.3. Subkortikala banor kopplat till ortografi
En subkortikal bana som kan vara viktig för ortografisk* analys är vertical occipital
fasciculus (VOF). Vid skador av VOF drabbas oftast andra omkringliggande områden vilket
gör det svårt att dra tydliga slutsatser. Vid sådana skador är alexi, förlust av läsförmåga,
vanligt och de kan tänkas vara kopplade till just VOF (Middlebrooks, 2017).
2.4.4. Kortikala områden kopplat till semantik
Följande kortikala områden ses som troliga delar av ett semantisk neuralt nätverk. Middle
temporal gyrus (MTG) tros integrera både semantisk och fonologisk information. Skador i
området kan leda till transkortikal sensorisk afasi*. När området har stimulerats med DES har
semantiska parafasier framkallats i 10 till 25 % av fallen. Inferior temporal gyrus (ITG) har
visat aktivering vid hjärnavbildningsexperiment där testdeltagarna har utför semantiska
uppgifter. Semantiska störningar och alexi har framkallats med DES av ITG. Även temporal
pole (TP) har visat aktivering vid semantiska uppgifter och då framförallt vid syntaktiskt*
komplex semantisk informationsbearbetning. Vid endast syntaktisk komplex
informationsbearbetning sågs ingen aktivering. Vid operationer i området har patienter fått
postoperativa benämningssvårigheter (Middlebrooks, 2017).
2.4.5. Kortikala områden kopplat till ortografi
Visual word form area (VWFA) har i studier med hjärnavbildningsmetoder visat aktivering
vid läsning. VWFA har en större aktivering vid läsning av ord jämfört med nonord. Dock kan
det vara svårt att avgränsa VWFA från basal temporal language area (BTLA). BTLA har
visat aktivering vid semantiska uppgifter men ingen specifik funktion har kunnat tillägnats
området. Mer forskning behövs innan VWFA och BTLA kan tillskrivas specifika kognitiva
lingvistiska uppgifter (Middlebrooks, 2017).
12
Som tidigare nämnts är semantikens kortikala och subkortikala organisation inte helt fastställt
i dagsläget och därför bör alla nämnda strukturer testas vid en operation om tumörinfiltration
finns i områdena. Det är även troligt att ytterligare hjärnstrukturer är inblandade i semantisk
bearbetning. Semantik ur ett rent lingvistiskt perspektiv är ett komplicerat och abstrakt ämne,
vilket gör det ännu svårare att koppla specifika semantiska funktioner till neurologiska
korrelat.
2.5. Semantik
Semantik är läran om ord och meningars kommunikativa innebörd frånkopplat dess
fonologiska (ljudmässiga) eller ortografiska (skriftliga) form. Semantik är en egen lingvistisk
domän som går att särskilja från fonologi och syntax. I denna uppsats kommer endast
semantik på lexikal nivå, ordnivå, att diskuteras. Lexikal semantik syftar på varje enskilt ords
inneboende betydelse (Josefsson, 2011 s. 226-227; Saeed, 2009 s. 3, s. 53).
2.5.1. Koncept, referens och symbol
Inom semantik nämns ofta begreppen koncept, referent och symbol. Ett koncept är
innebörden av ordet som vi vill kommunicera. Referent innebär ett ords koppling till
verkligheten. Många ord, framförallt substantiv, har en tydlig fysisk referent exempelvis ett
träd, en hund, ett hus etc. Det är svårare att hitta fysiska referenter till ordklasser som verb,
adjektiv, adverb etc. Symbol kallas den fonologiska eller ortografiska formen ordet kläs i när
vi vill kommunicera våra koncept (Josefsson, 2011 s. 227; Palmer, 1981 s. 24).
2.5.2. Kategorisering
Kategorisering bygger på likheter i perceptuella intryck och inneboende egenskaper hos olika
objekt, snarare än rena faktakunskaper om objekten. Kategoriseringens grunder kan härledas
till kulturella mönster och det skiljer sig därmed åt vad som ingår i exempelvis kategorin
fåglar beroende på var du lever. En teori om hur kategorier skapats är prototypteorin.
Prototypteorin hävdar att vi har en ursprungsidé om hur exempelvis en hund ser ut. Olika
typer av hundraser kan vara mer eller mindre lik denna prototyp och därmed mer eller mindre
passa in i vår kategori hundar. Den inre prototypen av hund skiljer sig åt beroende på vilka
erfarenheter en person har av hundar (Josefsson, 2011 s. 229-230).
Det finns andra teorier om kategorisering, exempelvis teorin om nödvändiga och tillräckliga
villkor; gemensamt är att de alla grundar sig på att de ingående objekten i en kategori har
gemensamma nämnare av något slag och delar en viss uppsättning egenskaper (Saeed, 2009 s.
35).
2.5.3. Semantiska relationer
Inom lexikal semantik finns flera beskrivna semantiska relationer mellan ord. En sådan
semantisk relation är hyponymi. Hyponymi innebär att ett ord kan ses som en underordnad del
av en större kategori. Exempelvis kan orden hammare och såg underordnas ordet verktyg. På
så sätt går det även att säga att hammare och såg innehåller innebörden verktyg, de är båda
hyponymer till verktyg. Verktyg som har en överordnad position i detta exempel kan också
kallas för hypernym (McGregor, 2009 s. 139; Saeed, 2009 s. 69).
Meronymi liknar till stor del hyponomiindelning, men istället för att dela in ord semantiskt
efter specificitet delas orden in som komponenter i ett större sammanhang. Exempelvis är
13
dörr, fönster och golv alla delar av ett hus. På så sätt har de ett semantiskt släktskap (Saeed,
2009 s. 70-71).
Ytterligare två relationer på lexikal nivå är synonymi och homonymi. Synonymi innebär att
flera symboler (ord) står för samma eller väldigt likartade koncept (Saeed, 2009 s.65-66).
Homonymi betyder istället att två olika koncept delar samma symbol. De kan antingen dela
samma fonologiska eller ortografiska symbol. Koncepten ska inte uppenbart kunna gå att
härleda till varandra. Ett exempel på homonymi är ordet rabatt vilket både syftar på ett
nedsatt pris och en blomsterplantering (Josefsson, 2011 s. 227-228).
2.6. Faktorer som påverkar läshastighet och ordåtkomst vid läsning
Förmågan att känna igen och läsa en välkänd ordbild är hos de flesta läsare en automatisk
process. Processen har blivit automatiserad för att uppgiften utförts så många gånger tidigare
(Carroll, 2008 s. 57). Hur snabbt vi läser ett ord avgörs bland annat av hur många ord man kan
förvänta sig i en viss kontext, hur likt ordbilden är andra ord, det vill säga hur många särdrag
ordet har, samt hur frekvent ordet är i det aktuella språket (Melin & Lange, 1989 s. 69-70). I
en studie av Rayner & Duffy (1986) såg man att fixeringstiden vid ett ovanligt ord är längre
än vid vanliga ord, vilket därmed minskar läshastigheten (refererade i Carrol, 2008 s. 121).
Studier av Rubenstein, Garfield & Milliken (1970) och Whaley (1978) visar att det tar längre
tid att avgöra om en mindre frekvent ordbild är ett riktigt ord eller inte vid en så kallad lexical
decision task (refererade i Carrol, 2008 s. 121).
Andra studier med lexical decision task visar att inlärningsålder, det vill säga vid vilken ålder
man lär sig ett specifikt ord, påverkar hur snabbt vi kan tolka en ordbild. Ord med en låg
inlärningsålder aktiveras snabbare jämfört med ord med en hög inlärningsålder (Turner,
Valentine, & Ellis, 1998). Föreställbarhet påverkar också ordåtkomsten, ord som lätt skapar
en mental bild av konceptet det representerar aktiveras snabbare. I Giesbrecht & Swaab
(2004) experiment där deltagarna skulle avgöra om två ord var semantiskt relaterade eller inte
producerade deltagarna ett större antal korrekta svar om orden var lätta att föreställa sig.
Kontexten som ordbilden presenteras i har också en inverkan på ordåtkomsten. Det
semantiska innehållet i ett ord påverkar hur snabbt vi tolkar ett senare presenterat ord via så
kallad lexikal priming. I Meyer & Schvaneveldts (1971) experiment med lexical decision task
gick ordet smör snabbare att avgöra om det var ett ord eller inte, ifall ordet bröd presenterades
innan i jämförelse med om ordet sjuksköterska presenterades innan smör. Andra studier med
s.k. cross modal lexical decsision task har visat att homonymer aktiverar båda ordens koncept
trots att kontexten syftar på det ena konceptet (Swinney, 1979). Dock om homonymens två
betydelser är stark obalanserade där den ena konceptet är betydligt mer frekvent, och
homonymen ligger i en kontext som talar för samma koncept, så aktiveras endast den starkare
betydelsen (Tabossi, 1988).
Fonologiska och morfologiska aspekter av ett ord spelar också roll för hur enkelt det är att få
åtkomst till ett ords koncept (Carroll, 2008 s. 122). Detta kommer dock inte att diskuteras
vidare i studien.
14
2.7. DuLIP
Dutch Linguistic Intraoperative Protocol (DuLIP) är ett nytt språkligt intraoperativt testbatteri
från Belgien som är normerat på 250 nederländsktalande personer över 18 år. Testet har
utarbetats för vakenkirurgiska omständigheter och testförfattarna har haft både subkortikala
banor och kortikala områden som utgångspunkt vid utformandet av testerna. DuLIP innehåller
flera olika deltest inom fonologi, artikulation, syntax och semantik. I De Witte et al., (2015)
återfinns rekommendationer kring i vilka områden semantiska tester bör användas.
2.7.1. Semantic odd word out
Ett av de semantiska deltesten i DuLIP är semantic odd word out (SOWO). Testet består av
26 uppgifter varav en övningsuppgift. Varje uppgift utgörs av fyra ord i en lista. Orden är
substantiv och innehåller maximalt två stavelser. Tre ord i varje uppgift tillhör samma
semantiska kategori, det vill säga de är semantiskt relaterade till varandra. Det fjärde ordet
passar inte in i samma kategori. Patientens uppgift är att läsa upp det semantiskt orelaterade
ordet, det vill säga målordet. Målordet kan förekomma i alla positioner i listan. Förmågor som
testas i SOWO är bland annat semantisk analys via skriven text och läsförmåga (De Witte et
al., 2015).
Figur 2. Förstasida och övningsuppgift från semantic odd word out. På förstasidan stå det” vilket ord inte in i
listan” och i övningsuppgiften översätts orden till ”bok, hav, tidskrift och tidning”.
15
3. Motivering till studien
Med tanke på den komplexa samvariationen mellan LGGs växtsätt (Duffau, 2006b), hjärnans
plastiska omorganiseringsförmåga (Ius et al., 2011) och de subkortikala nätverken
(Middlebrooks, 2017) är funktionella gränser nödvändiga riktlinjer vid resektion av LGG.
För att hitta funktionella gränser med DES är de intraoperativa testerna avgörande för att
lokalisera exakta språkliga förmågor. Testens specificitet avgör om rätt förmåga testas och
därmed ger utslag med DES och kan bevaras (Andersson & Sandström, 2014; Chang et al.,
2015; De Witte & Mariën, 2013).
Som ovan nämnts används i dagsläget främst tester avseende bildbenämning och
automatiserat tal vid vakenoperation (De Witte & Mariën, 2013; Talacchi, Santini, Casartelli,
et al., 2013). Dessa tester anses otillräckliga för att fånga in mer avancerade språkliga
processer likt semantisk analys, kategorisering och lexikal läsning.
En individ kan ha intakt förmåga att benämna bilder och räkna men ändå lida en betydande
språkförlust (Andersson & Sandström, 2014; De Witte & Mariën, 2013; Middlebrooks, 2017).
Därför är specificerade tester vid vakenkirurgi av största vikt för att optimera resektion av
LGG och samtidigt bevara så mycket som möjligt av den språkliga förmågan (De Witte &
Mariën, 2013; Ius et al., 2011). I dagsläget finns inget standardiserat semantiskt intraoperativt
test på svenska (M. Andersson, personlig kommunikation, 17 februari 2017).
16
4. Syfte
Syftet med studien är att utforma ett semantiskt intraoperativt test anpassat till det svenska
språket med deltestet SOWO från testbatteriet DuLIP som modell.
Målet är att översätta befintliga uppgifter samt att utöka testet med minst 26 uppgifter. Det
nya testet utökas för att ge utrymme till anpassningar av materialet via en baselinetestning och
minimera risken för inlärningseffekter (Ojemann, Ojemann, & Lettich, 2002). Enligt Talacchi,
Santini, Casartelli, et al. (2013) finns en risk att validiteten vid DES kan störas av
inlärningseffekter om samma uppgift repeteras mer än fyra gånger. Med tanke på de
vanligtvis långa operationstiderna vid LGG vore det en fördel om testet förlängs för att
säkerhetsställa dess användbarhet. Uppgifterna ska vara koherenta med ursprungstestet och
alla ord i den anpassade versionen av SOWO ska ligga på en så enkel semantisk nivå som
möjligt.
4.1. Delsyften
• Att anpassa DuLIPs test SOWO till det svenska språket och Akademiska sjukhusets
testförfarande vid vakenoperationer av LGG.
• Att pilottesta den anpassade versionen av DuLIPs test SOWO på en grupp av
normalspråkiga individer.
17
5. Metod
5.1. Översättning och nybildning av uppgifter
Nedan redovisas arbetsprocessen som ledde fram till den anpassade versionen av SOWO som
sedan genomgick pilottestning.
5.1.1. Överväganden angående svårighetsgrad
De Witte et al., (2015) har vid utformning av SOWO tagit hänsyn till svårighetsgraden hos
orden i form av tre parametrar: inlärningsålder, ordens föreställbarhet och hur frekventa orden
är i det aktuella språket. Data för prevalens redovisas också, men det är inte angivet hur
värdena har mätts och majoriteten av orden hade samma värde.
Samma parametrar för svårighetsgrad påverkar även läshastigheten och hur snabbt vi kan
koppla ett ord till dess ordbild (se avsnitt 2.6) vilket är av betydelse vid intraoperativa tester
som tillämpar en tidsbegränsning.
Kulturella aspekter. Flera studier har poängterat att kulturella skillnader kan spela roll vid
översättning av språktest. När uppgifter översätts mellan två språk kan den semantiska
betydelsen förvrängas i det nya testet. För att behålla samma semantiska betydelse i en uppgift
kan uppgiften vid en översättning behöver bytas ut (Solano-Flores, Backhoff, & Contreras-
Niño, 2009). Sperber, Devellis, & Boehlecke (1994) beskriver hur översättning av språkliga
testmaterial är en komplex process och att det finns risk att testöversättningar utan kulturella
anpassningar gör att testet blir svårare på det översatta språket jämfört med språket testet har
utformats för. Ett logopediskt test, Clinical Evaluation of Language Fundamentals (CELF),
har gjort flera anpassningar för att kunna överföra en normering mellan språk. Aspekter som
skaparna av CELF har tagit hänsyn till för att kunna behålla samma normering mellan språken
är att svårighetsgraden på uppgifterna ska vara likvärdiga och att svaren ska vara enkla att
bedöma på de olika språken. Språkspecifika uppgifter måste därför identifieras och modifieras
efter en översättning mellan två språk (Semel, Wiig, & Secord, 2013).
Svårighetsgrad på svenska. Vid utformning av det nya testet användes parametrarna
inlärningsålder och föreställbarhet, likt metoden som användes vid framställningen av
SOWO. Familjaritet, hur bekant ett ord upplevs vara, användes som substitut för parametern
frekvens. Parametern anses vara nära besläktat med frekvens, och kan även ses som ett mer
reabelt mått för hur vanligt ett ord är på ett språk enligt Blomberg och Öberg (2015). Det
finns inga data för parametrarna på svenska. Därför översattes orden till engelska, som är ett
större språk med mer tillgänglig forskning. Detta utfördes med stöd av resultat redovisade av
Blomberg och Öberg (2015). De hittade starka korrelationer för inlärningsålder och
föreställbarhet och en medelstark korrelation för familjaritet mellan svenska och engelska ord.
Korrelationen för inlärningsålder var 0,816, för föreställbarhet 0,865 och för familjaritet
0,393.
Mätmetoder för parametrar. Inlärningsålder, föreställbarhet och familjaritet mäts oftast på en
sjugradig skala där 1 representerar låga värden och 7 höga värden. Skalan kan kvantifieras om
genom att multiplicera med 100. Värdet 100 motsvarar åldersspannet 0–2 år och därefter är
värdena jämnt fördelade med steg om två år upp till värdet 700 som motsvarar 13 år eller
äldre (Blomberg & Öberg, 2015). Inlärningsålder kan även mätas genom att ange uppskattad
ålder i absoluta tal, exempelvis 7,3 år. I SOWO är inlärningsålder mätt i absoluta tal och
föreställbarhet mätt på en sjugradig skala (De Witte et al., 2015). För att kunna jämföra
18
värden på 100–700 skalan och värden i absolut ålder har den absoluta åldern vid analys av
testet anpassats till 100–700 skalan, exempelvis blir 7,3 år omvandlat till värdet 400.
5.1.2. Analys och tolkning av semantic odd word out
Eftersom det saknades fullständiga uppgifter om hur SOWO utformats behövde testet
analyseras och tolkas. Detta gjordes för att skapa ett ramverk för översättningen och
omarbetningen.
Kategorier i testet. Vid en analys av kategorierna i SOWO hittades övervägande tydliga
hyponyma kategorier, exempelvis fordon med orden bil, cykel och tåg. Det förekom även mer
diffusa hyponymkategorier som antingen var aktivitetsbundna, exempelvis saker man skriver
med, eller egenskapsbundna, exempelvis föremål som är varma. I testet förekom två tydliga
meronyma kategorier. Samma kategori återanvändes vid flera tillfällen i testet, dock användes
en viss modifikation som gör att de skiljer sig åt, exempelvis i meronymen kroppsdelar och
meronymen ansiktsdelar (se bilaga 4 s. 56 för kategoriindelning).
Ord i testet. Vid en analys av orden i SOWO framkom att i princip alla uppgifter bestod av
substantiv som var konkreta med tydliga referenter, förutom en uppgift som innehöll abstrakta
substantiv (tidsrelaterade begrepp). I SOWO har homonymer inte exkluderats. Fonologiska
och ortografiska aspekter som har hittats i testet är att ljudstridigt stavade ord verkar ha
undvikts. Detta framkom efter en granskning av en person med nederländska som förstaspråk
samt goda kunskaper i svenska. Minimala par har exkluderats (eventuella fonologiska
minimala par har inte kontrollerats för). Konsonantkluster har inte exkluderats.
Semantiskt relaterade ord. I SOWO hittades olika nivåer på de ingående semantiska
relationerna. Det fanns relativt löst sammansatta relationer mellan orden i flera uppgifter. I
exempelvis kategorin djur var det möjligt att göra en tydligare uppdelning i husdjur och
ladugårdsdjur. Likaså i instrumentkategorin där stråk- och blåsinstrument blandades. Dessa
semantiska relationer gav förhållandevis olika inre bilder och referenterna delade inte så
många egenskaper som de kunde ha gjort om kategorin varit något snävare. I testet återfanns
även semantiska relationer inom en kategori där de ingående orden låg på olika hyponyma
nivåer. Detta gällde exempelvis fågelkategorin, där uggla är ospecificerat medan sparv och
bofink är specifika arter. Slutligen återfanns kategorier i testet där den semantiska relationen
mellan orden, tvärtemot ovanstående, var relativt specifika exempelvis i metallkategorin. I
dessa kategorier tycks den semantiska relationen ha värderats högre än de enskilda ordens
inneboende svårighetsgrad (bedömt enligt DuLIPs egna parametrar).
Målord - semantiskt orelaterat ord. Förutom att målorden var olika de relaterade orden, på så
vis att de tydligt tillhörde en annan semantisk kategori än de övriga orden i uppgiften, hittades
också andra mönster. Målordet var i de flesta fall även fonologiskt olikt de semantiskt
relaterade orden av vad som går att urskilja från ortografisk skrift. Målordet fick förekomma
som ett semantiskt relaterat ord i en annan kategori men samma ord fick inte förekomma som
målord mer än en gång och inte heller återkomma mer än maximalt två gånger i hela testet.
5.1.3. Sammanställning av kriterier för omarbetning av semantic odd word out
Följande kriterier användes vid översättning av befintliga 26 uppgifter varav en
övningsuppgift. Samma kriterier användes vid nybildning av minst 26 nya uppgifter varav en
övningsuppgift.
19
Tabell 1. Kriterier för studien
Kriterier redovisade i semantic odd word out:
• Tre ord av fyra ska vara semantiskt relaterade.
• Konkreta substantiv med tydliga referenter ska användas.
• Stavelselängden ska vara maximalt två stavelser.
Kriterier tolkade från semantic odd word out:
• Vid kategorisering kan både hyponymer och meronymer användas.
• Kategorier får förekomma flera gånger men i sådana fall med en modifikation.
• Om ej konkreta substantiv använts, används tidsbegrepp.
• Ett ord får förekomma maximalt två gånger i testet, en gång som målord och en gång som ett
semantiskt relaterat ord.
• Målordet ska vara tydligt avskilt från de semantiskt relaterade orden med avseende på semantik,
fonologi och ortografi.
• Minimala par exkluderas om de förekommer i samma kategori.
• Ljudstridiga ord bör i största möjliga mån exkluderas †.
Nyskapade kriterier:
• Svårighetsgraden hos ett enskilt ord är underordnat svårighetsgraden hos dess semantiska kategori.
• Homonymer värderas kvalitativt efter hur balanserade de olika betydelserna anses vara.
• Homonymer får aldrig placeras som det första semantiskt relaterade ordet i sin kategori1.
• Den engelska statistiken på inlärningsålder, föreställbarhet och familjaritet har använts som substitut för
svenska data. SOWO:s redovisade data har använts som riktlinjer 2 3 4.
† sch-ljud [ɧ] skapade problem då det har många olika stavningar och låg transparens. Trots detta inkluderades
det i testet eftersom fonemet är en viktig komponent i det svenska språket och förekommer i många ord.
1 Mayer Schaneveldt 1971 2 Blomberg och Östberg 2015 3 MRC Psycholinguistic Database 4 The Center for Reading Research
20
5.1.4. Metod för omarbetning av uppgifter
Omarbetningen av SOWO skedde i två steg. Först översattes och anpassades deluppgifterna i
SOWO. Sedan skapades helt nya uppgifter med syfte att ge testet en större bredd.
Uppsatsförfattarna omarbetade alla uppgifter gemensamt.
Översättning av SOWO. Vid översättningen av befintliga (104) ord i SOWO från
nederländska till svenska användes Van Dale handwoordenboek Nederlands-Zweeds
(Laureys, 1996). Så långt det var möjligt användes det första föreslagna ordet i ordboken om
ordet uppfyllde de angivna kriterierna (se tabell 1) för det omarbetade testet.
Uppsatsförfattarna noterade när flera betydelser till ett ord förekom. Därefter fick en
modersmålstalare av nederländska, med goda kunskaper i svenska, granska översättningen av
hela testet, med fokus på ord med flera alternativa betydelser samt flerstaviga och
sammansatta ord. Ord som efter översättningen till svenska blivit tydliga homonymer, längre
än två stavelser eller ord som efter översättning fått nya semantiska relationer till övriga ord i
kategorin togs bort. Även språkspecifika ord togs bort enligt en kvalitativ granskning av
uppsatsförfattarna. För de borttagna orden valdes nya ord som passade in i kategorierna och
det svenska språket. Slutligen sorteras orden inom sin kategori så att homonymer inte var det
första semantiskt relaterade ordet.
Nybildning av uppgifter. Totalt skapades 32 nya uppgifter. Detta gjordes för att ha en till
övningsuppgift och sex ytterligare testuppgifter. Dessa ytterligare uppgifter skapades för att
med större säkerhet nå målet om minst 26 nya uppgifter efter pilottestningen. Vid nybildning
av uppgifter skapades först den överordnade semantiska kategorin och sedan genererades
semantiskt relaterade underordnade ord till huvudkategorin. Kategorierna med semantiskt
relaterade ord och målord kontrollerades för enligt tidigare redovisade kriterier (se tabell 1).
5.1.5. Analys av svårighetsgrad
För att kontrollera svårighetsgraden av de översatta uppgifterna och de nybildade uppgifterna
genomfördes ingående analyser.
Kvalitativ analys. En kvalitativ analys av varje enskilt ord utfördes av uppsatsförfattarna som
har svenska som förstaspråk. För de ord som upplevdes som svårare av uppsatsförfattarna
med tanke på parametrarna för svårighetsgrad (trots att orden uppfyller kriterierna för testet
och inte anses språkspecifika) skapades åtta reservord och en reservkategori för senare analys.
Analys av parametrar. Alla ord inklusive reservord översattes via Google translate till
engelska och en kvantitativ analys av inlärningsålder, föreställbarhet och familjaritet
genomfördes med hjälp av MRC Psycholinguistic Database (UWA Psychology: MRC
Psycholinguistic Database, 2017). De ord som inte hittades i denna söktes efter i
sammanställda data från olika studier, tillgänglig via The Center for Reading Research (The
Center for Reading Research, 2017). Tre ord återfanns inte i någon utav databaserna, dessa
redigerades för att säkerhetsställa svårighetsgraden.
Valideringsuppgift 1 och 2. För att validera uppsatsförfattarnas uppfattning om ordens
svårighetsgrad fick sex personer med svenska som förstaspråk, samt avklarade studier om
minst 30 högskolepoäng inom lingvistik, kontrollera testet. De fick läsa igenom alla ord, både
de översatta, de nybildade och reservorden och bedöma ovanstående parametrar för
svårighetsgrad i form av frågor i ett formulär (se bilaga 1 s. 38 för instruktioner och bilaga 2 s.
39 för exempel på valideringsuppgift 1 och 2). Resultaten från uppgifterna bedömdes
21
kvalitativt och flera modifieringar genomfördes, fyra målord och sju semantiskt relaterade ord
redigerades. Personerna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval från uppsatsförfattarnas klass.
Samma grupp på sex personer med lingvistiska kunskaper fick se en lista med både översatta
och nybildade uppgifter sorterade i sina inbördes kategorier (reservord sorterades inte in i
kategoriuppgiften). Två kategorier som identifierats som svåra/otydliga i ovanstående
valideringsprocess redigerades och två alternativa kategorier skapades inför pilottestningen.
Efter pilottestningen exkluderades ett av alternativen från den slutgiltiga versionen.
5.2. Pilottestning
Efter att ordens svårighetsgrad säkerställts med ovan beskriven metod genomfördes en
pilottestning för att ytterligare undersöka om testet håller en genomgående låg svårighetsgrad.
5.2.1. Deltagare
I studien deltog 28 deltagare som rekryterades via ett bekvämlighetsurval från
uppsatsförfattarnas bekantskapskrets, rekrytering skedde via personlig kontakt. Två deltagare
exkluderades i efterhand.
Inklusionskriterierna var ålder mellan 18–69 år och svenska som förstaspråk. Deltagarna
valdes ut efter en målsättning om en jämn könsfördelning och en spridning i utbildningsnivå
(gymnasial/lägre - minst ettårig högskoleutbildning). Exklusionskriterier var kända språkliga
eller intellektuella nedsättningar. Eventuella syn- eller hörselnedsättningar skulle kunna gå att
kompenseras för med hjälpmedel.
5.2.2. Material
Uppgifterna presenterades på en datorskärm (15,6 tum) i ett rullande bildspel via programmet
PowerPoint. Bakgrunden för uppgifterna var vit och orden var skrivna i gemener typsnitt
Times New Roman p 72 centrerade i en kolumn i mitten av bildskärmen. Varje uppgift måste
kunna utföras på 4 sekunder (stimuleringstiden vid DES), varför en automatisk tidsinställning
användes. Testet inleddes med två övningsuppgifter utan tidsgräns. Svaren antecknades i ett
protokoll och instruktionerna följde en färdigskriven mall (se bilaga 3 s. 40 för instruktioner).
5.2.3. Procedur
En av uppsatsförfattarna agerade testledare och endast en av testledarna behövde medverka
per tillfälle. Muntlig information och muntligt godkännande till studien gavs vid testtillfället.
Informationen som gavs följde en förutbestämd mall (se bilaga 3 s. 40 för information till
deltagare). Om andra personer fanns med i rummet ombads de agera diskret och inte tilltala
testledare eller deltagare. Testledaren antecknade svaren i protokollet och varje protokoll
märktes sedan med tid, datum, ett deltagarnummer, utbildningsnivå, kön samt vilken
testledare som utförde testningen. Efter genomförd testning fick deltagarna kommentera
testförfarandet samt se över och kommentera eventuella svåra uppgifter i testet.
5.2.4. Analys pilottestning
Svaren från pilottestningen kategoriserades som följande: rätt svar, felaktigt svar och uteblivet
svar. Att svara felaktigt och att inte svara alls räknades båda som ett felsvar. Uppgifter med
två eller fler felsvar exkluderades från den slutgiltiga versionen av testet. För de kategorier där
en alternativ version hade skapats valdes den versionen av uppgiften som gav minst antal
22
felsvar. Om båda varianterna genererade två eller fler felsvar exkluderades båda, och om
ingen kvantitativ skillnad gick att se mellan de två versionerna valdes en av dem utifrån en
kvalitativ bedömning.
23
6. Resultat
6.1. Översättning och nybildning av uppgifter
Nedan presenteras resultaten för de olika steg som genomfördes vid omarbetningen av
SOWO. När analysen resulterade i förändringar i materialet har detta sammanfattats längst ner
i varje avsnitt.
6.1.1. Översättning av semantic odd word out
Flera översättningar var svåra att behålla med tanke på begränsningen på två stavelser (se
tabell 1). Exempelvis uppstod problem med uppgiften som innehöll orden bläckpenna och
blyertspenna. Bläckpenna förkortades till endast penna och eftersom ett ord inte får
förekomma två gånger i samma uppgift byttes blyertspenna ut mot pensel. Ord som
grönsallad och vattenkanna förkortades till sallad och kanna. De nedkortade orden
bekräftades som godtagbara översättningar av en förstaspråkstalare av nederländska. Andra
ord som efter översättningen innehöll för många stavelser exempelvis piano och skalbagge
gick inte att korta ner, därav byttes de ut mot andra ord som passade i den semantiska
kategorin. Vid flera ord uppstod det svårigheter med att välja den mest lämpade
översättningen, därför tog uppsatsförfattarna hjälp av en förstaspråkstalare av nederländska.
Egen kvalitativ granskning. Kulturella skillnader bedömdes påverka översättningens
användbarhet. Ordet allé byttes ut mot stig eftersom allé ansågs vara ett ovanligt ord på
svenska. Korv byttes ut till skinka eftersom den semantiska kategorin bedömdes vara
smörgåspålägg och korv på svenska ansågs inte ha en tydlig koppling till den kategorin.
Bofink ersattes med kråka i den semantiska kategorin fåglar. Kråka bedömdes vara en mer
prototypisk fågel i den svenska faunan. Bok i den semantiska kategorin träd byttes ut till björk
eftersom bok är en homonym. Ordet cola i den semantiska kategorin dryck ersattes med läsk
eftersom cola ansågs sticka ut i grad av specificitet jämfört med resterande ord i kategorin.
Dessutom blir cola vid en svensk översättning en homonym med kola, som man äter.
Översättningen och den egna kvalitativa granskningen av SOWO resulterade i att åtta ord
byttes ut helt och ytterligare 14 anpassades efter uppsatta kriterier (se bilaga 4 s. 41 för alla
kvalitativa utbyten efter översättning av originalversionen av SOWO).
6.1.2. Svårighetsgrad ord och kategorier kvalitativt
Flera ord i bedömdes av uppsatsförfattarna som svåra trots att de passade in i den semantiska
kategorin samt följde de uppsatta kriterierna för testet (se tabell 1).
Semantic odd word out. Ord i testet som upplevdes som svåra var sparv, zink och lilja. Orden
bedömdes vara för specifika och därmed även svåra att föreställa sig. Ordet fluga med
betydelsen insekt bedömdes som en relativt stark homonym till klädesplagget fluga. En
kategori bedömdes vara svår efter översättning eftersom orden öra och öga blev minimala par
på svenska. Reservord för samtliga ord, som upplevdes som svåra av uppsatsförfattarna,
skapades.
Nybildade uppgifter. Ordet banjo bland de nybildade uppgifterna upplevdes som alltför
specifikt. Till en början valdes banjo för att göra stränginstrumentkategorin tydligare och mer
semantiskt avskild från SOWO:s hypernyma kategori instrument. Reservordet trumma lades
till för att eventuellt kunna ersätta ordet harpa i SOWO:s instrumentkategori. Harpa blev
24
därmed en del av stränginstrumentkategorin och trumma (som bedömdes som enklare än
banjo) blev en del av hypernymen instrument. Detta byte motiverades med att de semantiska
kategorierna blev tydligare. Meronymen fordon bedömdes som något otydlig eftersom hjul,
ratt, säte går att koppla till flera fordon. Därför lades reservorden styre och sadel till så att
eventuellt en ny snävare alternativ kategori kunde bildas, meronymen cykel med orden styre,
sadel, hjul. De båda fordonskategorierna behöver behandlas i vidare analyser som alternativa
kategorier eftersom de delar ett semantiskt relaterat ord, vilket innebär att minst en av dem
kommer att uteslutas. Slutligen inkluderades en reservkategori, vinteraktiviteter, som substitut
om någon av fordonsmeronymerna inte skulle erhålla goda resultat i senare analyser.
Den kvalitativa analysen av svårighetsgraden i SOWO resulterade i att ytterligare åtta
reservord och en reservuppgift lades till (se bilaga 4 s. 42 för inkluderade reservord).
6.1.3. Svårighetsgrad ord och kategorier bedömt efter parametrar
Nedan presenteras en sammanställning av data för alla parametrar, både SOWO:s befintliga
på nederländska samt alla ord i testet översatta till engelska.
Semantic odd word out. Efter en analys av SOWO:s kvantitativa data på nederländska
framkom följande uppgifter. Högsta värdet för inlärningsålder var 11,80 år och gällde ordet
zink (zinc). Det lägsta värdet för föreställbarhet var 220 och gällde ordet tvål (zeep). Värdena
användes som riktlinje för de nyskapade uppgifterna.
Alla uppgifter översatta till engelska. Efter att hela testet översatts till engelska saknades det
uppgifter för några ords parametrar. Värden för inlärningsålder saknades för ett ord,
föreställbarhetsvärden saknades för 34 ord och familjaritetsvärden saknades för 39 av orden.
Det högsta värdet för inlärningsålder på engelska var 12,47 år och gällde ordet zink (zinc).
Detta innebar att ordet vid en engelska översättningen överskred SOWO:s högsta värde 11,80
år. Även gädda (pike) med värdet 12,06 år överskred marginellt SOWO:s högsta värde för
inlärningsålder.
Alla reservord hade en inlärningsålder inom spannet tre till sju år förutom ordet vallmo med
10.37 år. De tillgängliga värdena för familjaritet och föreställbarhet låg alla i den övre halvan
på respektive skala. Lägsta värdet för familjaritet var 436 (sadel) och det lägsta värdet för
föreställbarhet var 560 (viol). Från vad som gick att utläsa från kvantitativa data sågs inget
uppenbart problem med att använda reservorden som substitut för andra ord i testet.
Valideringsuppgifterna blev avgörande för vad som byttes ut i slutändan. Vid en jämförelse
av de alternativa kategorierna bildelar och cykeldelar framkom det att bildelarna hade
marginellt bättre värden på alla parametrar. Båda kategorierna innehöll ord som hade generellt
sämre värden än många andra ord i testet. Bägge fordonskategorierna gick ändå vidare till
valideringsuppgifterna för att granska vilken av dem eller om båda borde exkluderas.
Motstridiga data och avsaknad av data. Vid översättningen till engelska uppstod några
homonymer, exempelvis letter som blev både bokstav och brev. Orden bedömdes dock
kvalitativt vara så pass enkla att det inte behövdes göras någon distinktion mellan dem i
datamaterialet. Andra ord som vid en engelsk översättning blev homonymer kunde
specificeras exempelvis både borste och pensel översattes till brush, men kunde specificeras
till hair brush och painting brush. Ytterligare ord förlorade sin konceptuella specificitet vid
översättningen till engelska. Till exempel finns det ingen konceptuell skillnad mellan ett slott
och en borg i det engelska språket. Båda översattes därför till castle. Det samma gällde mössa
– hatt och kaka – tårta.
25
Flera svenska ord blev i sin engelska översättning två ord, exempelvis ratt som översätts till
steering wheel. De flesta ord gick dock att finna i The Center for Reading Research:s databas.
Det saknades dock kvantitativa data för linne (tank top) och marsvin (guinea pig), därför
byttes dessa ut mot kofta och råtta. Vid översättning behövdes flera ord modifieras i olika
avseenden mellan plural och singular. Exempelvis ordet lakan, engelska sheet, behövde böjas
till sheets för att hitta parameterdata.
Ett ord, lego (lego) återfanns inte i någon databas. Eftersom lego är ett originalord från
SOWO och upplevdes som ett semantiskt enkelt ord byttes det inte ut direkt. Istället togs
parametrar fram för ordet pussel (puzzle).
Den kvantitativa analysen resulterade i att två ord byttes ut och ett reservord lades till (se
bilaga 5 s. 46-50 för alla ords kvantitativa data på engelska).
6.1.4. Svårighetsgrad ord och kategorier valideringsuppgift 1 och 2
Vid en analys av svaren från valideringsuppgift 1 fick totalt 19 ord kommentarer, varav åtta
var från SOWO. Exempel på kommentarer som lämnades var att orden upplevdes som
abstrakta, att det var svårt att få upp en inre bild, att orden upplevdes som ovanliga eller att de
lärt sig orden relativt sent i livet. Fyra ord fick tre eller fler kommentarer, varav tre av orden
var från SOWO. Övriga ord fick färre än tre kommentarer och fastnade inte i
valideringsuppgift 2. Fem kategorier i valideringsuppgift 2 fick kommentarer varav tre var
från SOWO. Fyra av sex deltagare hade inga kommentarer på någon utav de nybildade
kategorierna (se bilaga 4 s.42–44 för alla kommentarer).
Ändringar efter valideringsuppgift 1 och 2. Alla de ursprungliga ordutbytena i SOWO som
skedde på kvalitativ grund av uppsatsförfattarna fick inga kommentarer i någon av
valideringsuppgifterna. Därför behölls alla ord som bytts ut i den första granskningen av
SOWO.
Alla ord med tre kommentarer från valideringsuppgift 1 byttes ut. Dessa utbyten bekräftades
även kvantitativt. Alla kategorier som fick kommentarer modifierades med hjälp av
reservorden som fick bättre resultat kvantitativt och i valideringsuppgift 1.
Övriga ord som personer kommenterat på i valideringsuppgift 1, eller ord som överskridit
SOWO:s värden kvantitativt, verkade inte orsaka svårare semantiska relationer eftersom ingen
kommenterade uppgifterna i valideringsuppgift 2. Därför behölls dessa ord då kategorierna är
överordnade ordens innebörders svårighet enligt uppsatta kriterier för testet (se tabell 1). Dock
gjordes ingående modifieringar i form av byten av målord mellan olika kategorier eller
omflyttningar av ordningen inom en kategori för ökad distinktion både semantiskt och
fonologiskt. Fordonskategorierna fick generellt fler kommentarer på enskilda ord. Båda
kategorierna behölls ändå till pilottestningen då en av dem eller båda skulle exkluderas.
En alternativ uppgift skapades, pussel, lego, klossar, tvål eftersom en person i
valideringsuppgift 2 kommenterade att kategorin boll, docka, lego, tvål från SOWO inte var
tydlig som leksaker. Lego fick i detta fall vara kvar trots brist på parametrar eftersom ordet
inte föll igenom i valideringsuppgift 1, samt att lego passade väl ihop med den nyskapade
kategorin. Detta var i linje med att kategorins enkelhet värderas högre än de ingående orden
(se tabell 1). Den nya uppgiften placerades likt ovan nämnda alternativa versioner långt ifrån
varandra i pilottestningen. En av uppgifterna skulle exkluderas efter pilottestningen då
26
uppgifterna hade samma kategori samt att samma målord /semantiskt relaterat ord förekom i
båda.
Valideringsuppgift 1 och 2 resulterade i att fyra målord modifierades, sju semantiskt
relaterade ord byttes ut, två kategorier modifierades och en helt ny alternativ kategori lades till
och den eventuella alternativa kategorin som skapades efter den kvalitativa analysen behölls
(se bilaga 4 s. 44–45 för alla ändringar efter valideringsuppgift 1 och 2).
6.2. Pilottestning
Nedan redovisas resultat från pilottestningen samt deltagarnas kommentarer om testet.
6.2.1. Deltagare
Deltagarnas medianålder var 29 år och medelvärdet för ålder var 35.9 år.
6.2.2. Resultat
Inga svårigheter uppstod vid övningsuppgifterna, varken SOWO:s eller den nyskapade
övningsuppgiften.
6.2.3. Kommentarer
Efter genomförd testning uppmanades deltagarna att lämna kommentarer om testet (se bilaga
6 s. 53–54 för alla kommentarer efter pilottestningen).
Tabell 2. Inkluderade deltagare i pilottestningen
Ålder Antal Högskolestudier
<1 år
Högskolestudier
>1 år
Kvinnor Män
18–29 15 8 7 8 7
30–39 3 2 1 1 2
40–49 1 — 1 — 1
50–59 3 2 1 1 2
60–69 4 1 3 2 2
Totalt 26 13 13 12 14
Två deltagare exkluderades på grund av att det inte kunde medverka på ett adekvat sätt. Se bilaga 6 s. 64–65 för
enskilda deltagares resultat
Tabell 3. Antal fel kategoriserat i antal felsvar
Antal fel 0 1 2 3
Felaktiga svar — 3 7 1
Utelämnade uppgifter — 7 5 2
Totalt antal uppgifter 41 10 6 1
Se bilaga 6 s. 65–67 för resultat av enskilda uppgifter
27
Generellt. Tio deltagare kommenterade i efterhand att testet upplevdes som stressigt eller att
tidsaspekten var det svåraste. Flera deltagare kommenterade att placering av målordet spelade
roll för hur svår uppgiften var att lösa. Tre ansåg att andra och tredje placering av målordet
var svårast medan tre andra ansåg att första och andra placering av målordet var svårast.
Svårighetsgraden på orden kommenterades som enkla av två deltagare och en deltagare ansåg
att de aktivitetsbundna orden var lättast. Deltagarna beskrev även att det ibland var svårt att
behålla fokus under testet. En del såg testet som en tävling och uppgav att de kunde svara för
snabbt och ångra sitt svar i efterhand medan andra uppgav att de ibland fastnade på en uppgift
och hade svårt att släppa uppgiften trots att nästa uppgift presenterades.
Specifika ord. Fem av orden kommenterades som svårare efter avslutad testning. Orden kork,
säte och duva upplevdes som ”lite svåra” att koppla till sin referent. Målorden humla och land
upplevdes ha en viss semantisk relation till de övriga orden i kategorin. Endast uppgiften med
kork och säte genererade felaktigt/uteblivet svar av de deltagare som upplevde orden som
svåra. Övriga deltagare som fick se hela testet (inklusive uppgifterna som hade genererat
felsvar) reagerade inte på något av orden i efterhand.
6.2.4. Förändringar av tester efter pilottestning
Alla uppgifter som passerat pilottestningen felfritt (41) inkluderades i den slutgiltiga
versionen tillsamman med de uppgifter som endast fått ett fel (10). Uppgifter som fick två fel
(6) placerades som extrauppgifter som kan användas som komplement till testet vid behov.
Två uppgifter exkluderades från testet, uppgiften styre, sadel, mjölk, hjul som fick tre fel och
en av SOWO :s modifierade uppgifter, boll, docka, pussel, tvål.
Utav uppgifterna som hade två alternativa varianter placerades ratt, hjul, säte, gran som
extrauppgift och styre, sadel, mjölk, hjul exkluderades från testet. Reservuppgiften pulka,
släde, skidor, brev blev kvar som substitut för de båda fordonskategorierna. Utav de två
alternativa leksakskategorierna valdes pussel, lego, klossar, tvål till den slutgiltiga versionen
och boll, docka, pussel, tvål exkluderades eftersom uppgiften genererade ett fel.
Den slutgiltiga versionen innehöll 50 uppgifter, sex extrauppgifter och två övningsuppgifter.
Alla uppgifter redovisas i bilaga 7, s. 55–58.
28
7. Diskussion
Syftet med detta examensarbete var att översätta och anpassa SOWO till svenska för att
därefter pilottesta den nya versionen på en grupp normalspråkiga personer. Arbetet har
resulterat i ett semantiskt intraoperativt språktest på svenska som är tänkt att användas vid
vakenoperationer av LGG på Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att testet ska kunna
användas klinisk behöver operationslaget bli bekanta med det nya materialet och testet bör till
en början användas under mindre kritiska delar av en operation.
Den anpassade versionen av SOWO består av 50 testuppgifter, sex extrauppgifter och två
övningsuppgifter vilket innebär totalt 232 ord. Av uppgifterna är 26 översatta och modifierade
från den nederländska versionen och 32 av uppgifterna är nyskapade.
7.1. Kommentarer till metod vid översättning och nybildning av uppgifter
7.1.1. Översättning
Vid översättning och kvalitativa utbyten av ord i SOWO fanns flera felkällor eftersom
uppsatsförfattarna inte talar nederländska. Tolkning av SOWO:s uppgifter har därmed utgått
ifrån en ordbok. Olika ords kulturella värden, användning och giltighet går inte att finna i
ordböcker. För att minimera dessa felkällor har uppsatsförfattarna tagit hjälp av en person
som behärskar båda språken väl, men problem kring översättning går inte att utesluta från den
nya versionen av SOWO.
7.1.2. Sammanställning av kriterier
Kriterierna som skapades för översättning och nybildning av uppgifter utifrån semantiska
relationer skedde till största del på subjektiv grund. Den semantiska analysen av uppgifterna i
form av kategorisering och homonymers giltighet påverkas helt av uppsatsförfattarnas egna
erfarenheter och kultur (enligt teorier som redovisas i avsnitt 2.5). Detta går inte att påverka
eftersom semantik som lingvistisk domän inte går att mäta i mer eller mindre fel utan utgår
helt ifrån subjektiva skattningar. För att minimera risken att uppsatsförfattarnas semantiska
tolkningar inte är allmängiltiga utfördes valideringsuppgift 1 och 2.
7.1.3. Parametrar på engelska
Användningen av statistik på engelska ord för att mäta svårighetsgraden på svenska ord är
inte optimalt och det finns risk att kulturella skillnader i svårighetsgrad mellan orden inte
uppmärksammas (se avsnitt 5.1.1). Metoden utfördes med stöd av Blomberg och Öberg
(2015) som har redovisat en stark korrelation för inlärningsålder och föreställbarhet och en
medelstark korrelation för familjaritet på engelska. Även de nederländska orden översattes till
engelska eftersom korrelationen mellan nederländska och svenska inte är känd. Blomberg och
Öberg skriver själva att resultaten bör tillämpas med försiktighet och att värden framtagna för
svenska vore att föredra. I brist på värden framtagna för svenska sågs inga alternativ. Att ta
fram nya värden för orden hade resulterat i ytterligare en studie. Dock stärker resultaten från
valideringsuppgift 1 att värdena på engelska ger information om svårighetsgraden på svenska.
7.1.4. Valideringsuppgift 1 och 2
Valideringsuppgift 1 utfördes för att kontrollera svårighetsgraden på orden utifrån
svensktalande personers uppfattning. Syftet med valideringen av kategorier var att kontrollera
för eventuella systematiska skillnader mellan den översatta versionen av SOWO och de
29
nyskapade kategorierna. Detta gjordes eftersom inga utförliga beskrivningar om hur
kategoriseringen av SOWO:s uppgifter hade genomförts fanns att tillgå.
I valideringsuppgift 1 och 2 anses den främsta begränsningen vara att relativt få personer
deltog. Detta utfördes av bekvämlighetsskäl. Fördelen är att de personer som deltog troligtvis
utförde uppgiften noggrant med tanke på deras lingvistiska kunskaper.
7.2. Kommentarer till metod vid pilottestning
Av etiska och praktiska skäl kunde inte patienter med LGG rekryteras till studien. Därav
användes normalspråkiga friska personer. Detta kan medföra att en eventuellt sänkt
preoperativ förmåga, som en patient kan uppvisa, inte helt speglas i pilottestningen. Dock kan
alla människor drabbas av LGG, varför urvalet till studien ansågs motiverat. Självfallet måste
en klinisk utvärdering genomföras för att helt säkerhetsställa testets användbarhet.
Ett bekvämlighetsurval tillämpades i pilottestningen vilket kan påverka hur representativa
resultaten blev. En risk med bekvämlighetsurval är om deltagarna, trots kontroll av
utbildningsnivå, av okänd anledning är för överpresterande och testet därmed inte håller den
enkla nivå som är önskvärd. Det som styrker urvalet är att deltagarna samlades in från två
olika bekantskapskretsar och att ett relativt stort antal utförde pilottestningen. En jämn
spridning av ålder uppnåddes inte, 18 av 26 deltagare var under 45 år och 8 av 26 deltagare
var över 45 år; dock ligger medianåldern på 29 år och medelvärdet för ålder på 35.9 år vilket
är relativt nära medianåldern för insjuknande (se tabell 2 för inkluderad deltagare i
pilottestningen).
Två deltagare exkluderades från studien eftersom båda hade mer än tre gånger så många fel
som resterande deltagare. De två exkluderade deltagarna uppgav att de inte mådde bra under
testförfarandet och att deras prestation inte var representativ. Ingen av deltagarna
kommenterade att testet var svårt i efterhand och därmed bedömdes deras svar som icke
representativa.
Andra omständigheter som framkom under eller efter testningen verkar inte ha påverkat
resultaten. En del deltagare testades i en mer rörig miljö, några hade underliggande diagnoser
(en ADHD och en dyslexi) utan testledarens vetskap eller nedsättningar (en synnedsättning)
som de själva inte kompenserade för. Detta kan ses som en styrka i testet, det vill säga att
nivån är tillräckligt enkel trots funktionsvariationer (se bilaga 6 s. 51–53 för alla deltagare
med respektive omständigheter och testresultat).
7.3. Resultatdiskussion
Resultaten från pilottestningen diskuteras utefter felsvarsindelningen som användes i studien
samt hur felsvarstyperna kan få relevans kliniskt (för en översikt på antal fel kategoriserat i
antal felsvar se tabell 3).
Flera svarsvarianter. I en uppgift, med målordet kort, stannade flera deltagare upp och sa
båda uttalsvarianterna. Uppgiften analyseras som svårare på grund av att målordet är en
homonym med alltför balanserade betydelser och utan någon kontext som talade för någon av
betydelserna (Tabossi, 1988). Uppgiften visar hur viktig den enskilda analysen av homonymer
är för testets svårighetsgrad. I denna pilottestning påverkade homonymer testresultatet
30
framförallt genom ökad svarstid och inte genom felsvar. Det specifika målordet byttes ändå ut
eftersom homonymer anses påverka testets reliabilitet kliniskt. Det får inte förekomma felsvar
på grund av att ett ords semantiska betydelse är oklar.
Uteblivna svar. De 13 felsvaren i form av uteblivna svar kan tolkas på två vis, antingen att
uppgiften hade för hög svårighetsgrad eller att uppgiften inte hanns med på grund av
tidsbegränsningen i testet. Det senare är den troligaste anledningen med tanke på
kommentarerna som lämnades i efterhand. Dessa uppgifter kategoriserades som felsvar i
pilottestningen men huruvida det beror på den semantiska analysen eller läshastigheten kan
diskuteras utifrån validitetsaspekter. Eftersom tidsgränsen är bestämd går tidspressen inte att
påverka utan att omarbeta hela testförfarandet. En noggrann administrering där patienten
uppmanas att svara snabbt och korrekt kan påverka antalet uteblivna svar. Även
baslinetestningen, där en vana kring testförfarandet ges, kan minska antalet uteblivna svar.
Flera felsvar i rad. Flera av de uteblivna svaren skedde i rad antingen efter ett felaktigt svar
eller efter ett tidigare uteblivet svar. De exkluderade deltagarna var de som framförallt
genererade flera felsvar i rad, vilket skulle kunna kopplas till mer generella faktorer än
enskilda uppgifters svårighetsgrad. Strategier för att få tillbaka fokus på testet i form av
administrering kan vara viktigt för att undvika att flera felsvar sker i rad. Personer som
genererar flera felsvar i rad vid en baslinetestning kanske inte passar för detta testförfarande
och man bör då eventuellt välja ett annat intraoperativt test.
Korrigerade svar. Tre felsvar rättades under nästkommande uppgift och räknades som rätt
under pilottestningen. Detta anses inte orsaka problem med reliabiliteten för testet eftersom de
sena svaren inte berodde på att den semantiska kopplingen var svår. Ingen av deltagarna som
gav sena svar analyserade uppgifterna som svåra utan hänvisade till yttre omständigheter.
Dessa uppgifter skulle troligtvis blivit tydliga för den aktuella patienten under
baslinetestningen och inte orsaka problem intraoperativt.
Hur korrigerade uppgifter påverkar den kliniska testningen återstår att se. Eventuellt behöver
inte ett svar som lämnas efter 4 sekunder vara oanvändbart. Om uppgiften anses så pass
semantisk specifik i sin utformning att ett korrekt svar omöjligt kunnat ges utan att en
semantisk analys hade ägt rum under stimuleringstiden, så är uppgiften giltig även efter 4
sekunder. Om korrigerade svar kommer att klassas som felsvar eller inte får utredas kliniskt.
Felaktiga svar. De 11 felaktiga svaren kopplas till de semantiska relationernas svårighetsgrad.
Uppgifter som genererade fler än ett felsvar ansågs ha för hög svårighetsgrad semantiskt och
uteslöts därför ur testet. Att det finns kvar uppgifter som endast hade ett felsvar kan orsaka
problem med validiteten kliniskt när DES ska kopplas till semantiska områden. Felsvar vid
DES får inte bero på att uppgiften är för svår. Om några av de resterande uppgifterna bör
uteslutas på grund av svårighetsgrad får utredas kliniskt genom baslinetestningar.
7.3.1. Generella tendenser
I resultatet från pilottestningen sågs några generella tendenser. Deltagarnas ålder tycks
påverka, äldre deltagare hade fler fel. Utbildning eller kön verkar inte ha påverkat antalet
felsvar. Uppgifterna i slutet av testet genererade något fler felsvar. Detta kan tänkas bero på
två saker, antingen att uppgifterna som placerats sist i testet var svårare eller att deltagarnas
koncentration började svikta mot slutet av testet. En samverkan är också tänkbar, att några av
uppgifterna mot slutet av testet var marginellt svårare och att det tillsammans med ett minskat
fokus genererade felsvaren.
31
7.4. Reliabilitet och validitet
Reliabilitet. Det finns flera faktorer som kan påverka testets reliabilitet. Det faktum att det inte
fanns utförliga beskrivningar om hur uppgifterna i originalversionen av SOWO skapats
medför en risk att de nyskapade uppgifterna systematiskt skiljer sig från originalversionen. De
nyskapade uppgifterna kan också orsaka problem om uppsatsförfattarna inte har skapat
tydliga semantiska relationer inom en kategori. Uppgifterna kan då generera felsvar eftersom
det går att tolka uppgifterna på flera sätt. Även homonymer kan generera felsvar om
uppsatsförfattarna inte har värderat deras betydelser på ett bra sätt.
Det faktum att testet är ett relativt ointressant stimuli och att uppgifterna håller en låst struktur
kan leda till felsvar på grund av att fokus tas från själva testet. Detta stör både validiteten och
reliabiliteten eftersom felsvaren inte nödvändigtvis beror på uppgiftens svårighetsgrad samt
att vilka uppgifter som drabbas kan variera mellan olika mättillfällen.
Validitet. Det största hotet mot validiteten i den anpassade versionen av SOWO är
tidsaspekten. Detta kan resultera i att testet framförallt blir ett läshastighetstest och inte ett
semantiskt test. Ett argument emot detta är att en semantisk analys måste ske även vid läsning
och att uppgiften inte går att lösa korrekt om inte semantiska processer aktiverats. Med det
sagt måste ordet hinna läsas för att en semantisk analys ska kunna genomföras. Därför kan
läshastigheten hos vissa individer bli den avgörande faktorn för om testet är lämpligt eller
inte. Detta påverkar även tolkningen av felsvaren om felsvar i första hand beror på tiden och
inte på att uppgiften var svår. Problemet kvarstår vid operation där feltyperna kategoriseras
och hjärnan kartläggs utifrån den tänkta funktionen på testet.
7.5. Implikationer
Vid användning av det nya testet vid vakenoperationer ska först en baslinetestning ha
genomförts. Detta för att kunna utesluta de uppgifter som patienten inte klarar av och för att
patienten ska få en förståelse för testförfarandet inför operationen. Det nya testet inleds med
två övningsuppgifter. Patienten instrueras att tyst läsa alla ord som presenteras och sedan läsa
det ord som inte passar in i sammanhanget högt. Övningsuppgifterna kan repeteras tills
patienten förstår hur uppgifterna ska lösas.
I pilottestningen testades friska personer utan DES. Felsvaren som uppstod var antingen att fel
ord lästes upp eller att svaret uteblev på grund av att uppgiften inte gick att lösa på 4
sekunder. Under operation med DES är andra typer av felsvar möjliga. Detta ställer stora krav
på logopeden att snabbt kategorisera felen enligt den indelning som används på kliniken.
Logopeden behöver exempelvis kunna skilja på felsvar som uppstår på grund av att patienten
är för utmattad och därför inte orkar lösa uppgiften och felsvar som uppstår på grund av att
förmågan att dra semantiska slutsatser är utslagen. Uteblivna svar kan även uppstå om
läsförmågan är påverkad eller om ett motoriskt talavbrott har stimulerats fram.
Det nya testet bör användas vid operationer där gliom har drabbat områden som kan tänkas
vara involverade i ett semantiskt nätverk. I bakgrunden redovisas en sammanfattning av vilka
potentiella strukturer forskarna hänvisar till i dagsläget samt olika plastiska mönster som bör
tas i beaktande vid planering av vakenoperationer (se 2.4.2–2.4.5).
32
7.5.1. Alternativt testförfarande
Ett alternativt testförfarande av SOWO skulle kunna utformas efter kommentarer om testet
som pilotdeltagare i denna studie lämnat. Den främsta kritiken mot testet är att det upplevs
som stressigt och att det kan vara svårt att upprätthålla fokus.
För att behålla fokus under testningen kan stimulit ändras, genom att exempelvis utforma
bilderna visuellt olika eller införa ljudeffekter emellan bilderna. I originalversionen av SOWO
ingår ett laserljud för att skilja uppgifterna åt. Det var inte lämpligt att inkorporera laserljudet
vid pilottestningen i denna studie eftersom apparaturen som används för vakenkirurgisk
testning på Akademiska Sjukhuset i Uppsala inte använder ljudeffekter för tillfället. Om detta
skulle vara en viktig faktor för att patienten ska behålla fokus får utredas på sjukhuset. Vid
pilottestningen märktes inget uppenbart problem kring just uppgiftsbyte, utan kommentarerna
gällde mer generell koncentration vid testningen.
Eventuellt skulle även inslag av pauser i testningen kunna främja bibehållet fokus och att
stressnivåerna minskar. I operationssalen uppstår pauser naturligt, vilket kan ha en inverkan
på stressfaktorer som rör själva testningen och eventuellt göra att fokus kan upprätthållas. Vid
pilottestningen lades inga medvetna pauser in eftersom flera andra aspekter som påverkar
stress och fokusering vid en operation inte tillkommer vid en pilottestning. Huruvida
medvetna pauser är ett alternativ eller inte under operation får operationsteamet på
Akademiska sjukhuset avgöra.
7.6. För framtida studier
7.6.1. Normering
Det är viktigt att påpeka att den nuvarande versionen av testet inte är normerat. Resultatet från
pilottestningen är ett första steg för att nå hög reliabilitet. Med en normering säkerställs testets
reliabilitet ytterligare.
För att komma underfund med vad som gör att deltagarna i pilottestningen tenderade att svara
fel mot slutet av testet skulle anpassningar vid en normering kunna genomföras. Ett sätt skulle
vara att skapa olika versioner av testet där deluppgifterna sorteras om. Om uppgifterna i slutet
av testet är svårare borde felsvaren följa med även om dessa uppgifter ligger tidigare. Skulle
det vara en effekt av att koncentrationen ger vika borde felsvaren ändå hamna mot slutet av
testet och snarare ses som knutna till koncentration.
7.6.2. Utveckling av testet
Eftersom SOWO innehåller fyra ord i varje uppgift beslutades det att även den svenska
versionen skulle innehålla fyra ord per uppgift. En alternativ utformning hade kunnat varit att
endast ha tre ord per uppgift, två semantiskt relaterade ord och ett orelaterat målord. Testet
hade då blivit mindre krävande vad gäller läshastighet. Uppgifterna hade dock innehållit färre
ledtrådar gällande den semantiska kategorin.
Flera deltagare i pilottestningen ansåg att uppgifter med målordet i position två var svårare att
lösa. Tendensen kan antas bero på att det första ordet i uppgiften framkallar en semantisk
priming och då skapar målordet i andra position en förvirring kring vad den semantiska
relationen är. Detta är svårt att lösa utan att bryta mot utformningen i SOWO där målorden
ska variera i alla positioner. Alternativt skulle uppgifterna med målorden i andra position
33
medvetet kunna förenklas genom att alla orden i uppgiften har extra låga värden för
inlärningsålder och höga värden för familjaritet och föreställbarhet för att ge mer tid åt den
semantiska analysen.
7.6.3. Semantisk intraoperativ testning
Semantisk bearbetning kan undersökas på flera sätt. SOWO är textbaserat och i framtiden
vore det bra om semantisk bearbetning också kunde testas genom andra modaliteter. I DuLIP
finns även ett bildbaserat test som undersöker förmågan att dra slutsatser baserat på
semantiska ledtrådar. Fördelen med ett sådant bildbaserat test är att den ortografiska
dimensionen i testet elimineras. Felsvaren under en operation blir lättare att härleda till den
semantiska förmågan hos patienten.
7.7. Slutsatser
Den presenterade studien har resulterat i ett semantiskt test avsett att användas under
vakenoperationer. Testet kommer i framtiden att prövas under vakenkirurgiska förhållanden
på Akademiska sjukhuset i Uppsala och förhoppningsvis användas rutinmässigt där LGG kan
tänkas infiltrera semantiska områden i hjärnan. Testet innehåller 50 testuppgifter, sex
extrauppgifter och två övningsuppgifter, vilket gör det möjligt att ta fram ett individanpassat
material med hjälp av baslinetestningen. Det nya materialet testar semantik på lexikal nivå,
vilket betyder att även läsförmågan kan kartläggas.
Fram tills nu har inget semantiskt intraoperativt test funnits tillgängligt på svenska.
Förhoppningsvis kan denna anpassade version av SOWO användas för att skapa en mer
komplett kartläggning av semantik vid vakenkirurgi och därmed kunna bevara en större del av
den språkliga kognitionen vid tumörresektion. Det nya testet kan bli ett ytterligare steg mot att
minska postoperativa språkliga nedsättningar hos patienter med LGG och därmed bidra till att
öka patienternas livskvalitet.
34
8. Referenser
Akalan, N., Dolenc, V., Lobo-Antunes, J., di Rocco, C., Sindou, M., Schramm, J., & Benes,
V. (2010). Advances and Technical Standards in Neurosurgery (Vol. 35). Wien:
Springer New York.
Almairac, F. (2015). The left inferior fronto-occipital fasciculus subserves language
semantics: a multilevel lesion study. Brain Structure and Function, 220(4), 1983–
1995.
Andersson, M., & Sandström, T. (2014). Intraoperativ språktestning genom elicitering av
meningskonstruktion: Vidareutveckling av språktestförfarande vid neurokirurgi i vaket
tillstånd baserat på aktuell forskning, praktiska observationer samt intraoperativ
pilottestning. Magisteruppsats, Uppsala Universitet.
Blomberg, F., & Öberg, C. (2015). Swedish and English word ratings of imageability,
familiarity and age of acquisition are highly correlated. Nordic Journal of Linguistics,
38, 351–364.
Capelle, L., Fontaine, D., Mandonnet, E., Taillandier, L., Golmard, J. L., Bauchet, L., …
Duffau, H. (2013). Spontaneous and therapeutic prognostic factors in adult
hemispheric World Health Organization Grade II gliomas: a series of 1097 cases.
Journal of Neurosurgery, 118(6), 1157–1168.
Carroll, D. W. (2008). Psychology of language (Vol. 5, studentuppl.). Belmont, Calif.:
Thomson/Wadsworth.
Chang, E. F., Raygor, K. P., & Berger, M. S. (2015). Contemporary model of language
organization: an overview for neurosurgeons. Journal of Neurosurgery, 122(2), 250–
261.
De Witte, E., Satoer, D., Robert, E., Colle, H., Verheyen, S., Visch-Brink, E., & Mariën, P.
(2015). The Dutch Linguistic Intraoperative Protocol: A valid linguistic approach to
awake brain surgery. Brain and Language, 140, 35–48.
De Witte, Elke, & Mariën, P. (2013). The neurolinguistic approach to awake surgery
reviewed. Clinical Neurology and Neurosurgery, 115(2), 127–145.
Duffau, H., Gatignol, P., Moritz-Gasser, S., & Mandonnet, E. (2009). Is the left uncinate
fasciculus essential for language? Journal of Neurology, 256(3), 382.
Duffau, H., Lopes, M., Arthuis, F., Bitar, A., Sichez, J.-P., Effenterre, R. V., & Capelle, L.
(2005). Contribution of intraoperative electrical stimulations in surgery of low grade
gliomas: a comparative study between two series without (1985–96) and with (1996–
2003) functional mapping in the same institution. Journal of Neurology, Neurosurgery
& Psychiatry, 76(6), 845–851.
Duffau, H. (2006a). Brain plasticity: From pathophysiological mechanisms to therapeutic
applications. Journal of Clinical Neuroscience, 13(9), 885–897.
Duffau, H. (2006b). New concepts in surgery of WHO grade II gliomas: functional brain
mapping, connectionism and plasticity – a review. Journal of Neuro-Oncology, 79(1),
77.
Duffau, H. (2009). Does post-lesional subcortical plasticity exist in the human brain?
Neuroscience Research, 65(2), 131–135.
Duffau, H. (2013). Diffuse Low-Grade Gliomas in Adults. London: Springer London.
Duffau, H., & Capelle, L. (2004). Preferential brain locations of low-grade gliomas. Cancer,
100(12), 2622–2626.
Duffau, H., Gatignol, P., Mandonnet, E., Capelle, L., & Taillandier, L. (2008). Intraoperative
subcortical stimulation mapping of language pathways in a consecutive series of 115
35
patients with Grade II glioma in the left dominant hemisphere. Journal of
Neurosurgery, 109(3), 461–471.
Duffau, H., Gatignol, P., Mandonnet, E., Peruzzi, P., Tzourio-Mazoyer, N., & Capelle, L.
(2005). New insights into the anatomo-functional connectivity of the semantic system:
a study using cortico-subcortical electrostimulations. Brain, 128(4), 797–810.
Giesbrecht, B., & Swaab, T. Y. (2004). Separable Effects of Semantic Priming and
Imageability on Word Processing in Human Cortex. Cerebral Cortex, 14(5), 521–529.
Hervey-Jumper, S. L., & Berger, M. S. (2016). Maximizing safe resection of low- and high-
grade glioma. Journal of Neuro-Oncology, 130(2), 269–282.
Hickok, G., & Poeppel, D. (2007). The cortical organization of speech processing. Nature
Reviews Neuroscience, 8(5), 393.
Ius, T., Angelini, E., Thiebaut de Schotten, M., Mandonnet, E., & Duffau, H. (2011).
Evidence for potentials and limitations of brain plasticity using an atlas of functional
resectability of WHO grade II gliomas: Towards a “minimal common brain.”
NeuroImage, 56(3), 992–1000.
Jakola, A. S., Myrmel, K. S., Kloster, R., Torp, S. H., Lindal, S., Unsgård, G., & Solheim, O.
(2012). Comparison of a Strategy Favoring Early Surgical Resection vs a Strategy
Favoring Watchful Waiting in Low-Grade Gliomas. JAMA, 308(18), 1881–1888.
Josefsson, G. (2011). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur.
Klein, A. P., Ulmer, J. L., & Mark, L. P. (2015). Imaging of Cortical and White Matter
Language Processing. Seminars in Ultrasound, CT and MRI, 36(3), 249–259.
Laureys, G. (1996). Van Dale handwoordenboek Nederlands-Zweeds. Utrecht: Stockholm:
Van Dale Lexicografie; Norstedts.
Louis, D. N., Perry, A., Reifenberger, G., Deimling, A. von, Figarella-Branger, D., Cavenee,
W. K., … Ellison, D. W. (2016). The 2016 World Health Organization Classification
of Tumors of the Central Nervous System: a summary. Acta Neuropathologica,
131(6), 803–820.
Mandonnet, E., Delattre, J.-Y., Tanguy, M.-L., Swanson, K. R., Carpentier, A. F., Duffau, H.,
… Capelle, L. (2003). Continuous growth of mean tumor diameter in a subset of grade
II gliomas. Annals of Neurology, 53(4), 524–528.
Mandonnet, E., Jbabdi, S., Taillandier, L., Galanaud, D., Benali, H., Capelle, L., & Duffau, H.
(2007). Preoperative estimation of residual volume for WHO grade II glioma resected
with intraoperative functional mapping. Neuro-Oncology, 9(1), 63–69.
Mandonnet, E., Nouet, A., & Capelle, L. (2007). Does the left inferior longitudinal fasciculus
play a role in language? A brain stimulation study. Brain: A Journal of Neurology,
130(Pt 3), 623–629.
Mandonnet, E., Pallud, J., Fontaine, D., Taillandier, L., Bauchet, L., Peruzzi, P., … Capelle,
L. (2010). Inter- and intrapatients comparison of WHO grade II glioma kinetics before
and after surgical resection. Neurosurgical Review, 33(1), 91.
McGregor, W. (2009). Linguistic: An introduction (Vol. 1). London: Continuum.
Melin, L., & Lange, S. (1989). Läsning. Lund: Studentlitteratur.
Meyer, D., & Schvaneveldt, R. (1971). Facilitation in recognizing pairs of words: Evidence of
a dependence between retrieval operations. Journal of Experimental Psychology, 90,
227–34.
Middlebrooks, E. H. (2017). A contemporary framework of language processing in the human
brain in the context of preoperative and intraoperative language mapping.
Neuroradiology, 59(1), 69–87.
Ojemann, J. G., Ojemann, G. A., & Lettich, E. (2002). Cortical stimulation mapping of
language cortex by using a verb generation task: effects of learning and comparison to
mapping based on object naming. Journal of Neurosurgery, 97(1), 33–38.
36
Palmer, F. R. (1981). Semantics (Vol. 2). Cambridge, Cambridgeshire; New York: Cambridge
University Press.
Papagno, C., Miracapillo, C., Casarotti, A., Romero Lauro, L. J., Castellano, A., Falini, A., …
Bello, L. (2011). What is the role of the uncinate fasciculus? Surgical removal and
proper name retrieval. Brain: A Journal of Neurology, 134(2), 405–414.
Saeed, J. I. (2009). Semantics (Vol. 3). Malden, Mass: Wiley-Blackwell.
Sanai, N., Chang, S., & Berger, M. S. (2011). Low-grade gliomas in adults. Journal of
Neurosurgery, 115(5), 948–965.
Sanai, N., Mirzadeh, Z., & Berger, M. S. (2008). Functional Outcome after Language
Mapping for Glioma Resection. New England Journal of Medicine, 358(1), 18–27.
Semel, E., Wiig, E. H., & Secord, W. A. (2013). CELF 4, Clinical Evaluation of Language
Fundamentals (Vol. 4). Zwolle NL: NCS Pearson.
Smith, J. S., Chang, E. F., Lamborn, K. R., Chang, S. M., Prados, M. D., Cha, S., … Berger,
M. S. (2008). Role of Extent of Resection in the Long-Term Outcome of Low-Grade
Hemispheric Gliomas. Journal of Clinical Oncology, 26(8), 1338–1345.
Socialstyrelsen. (2017, November 30). Nedladdad 30 november, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
Soffietti, R., Baumert, B. g., Bello, L., Von Deimling, A., Duffau, H., Frénay, M., … Wick,
W. (2010). Guidelines on management of low-grade gliomas: report of an EFNS–
EANO* Task Force. European Journal of Neurology, 17(9), 1124–1133.
Solano-Flores, G., Backhoff, E., & Contreras-Niño, L. Á. (2009). Theory of Test Translation
Error. International Journal of Testing, 9(2), 78–91.
Sperber, A. D., Devellis, R. F., & Boehlecke, B. (1994). Cross-Cultural Translation:
Methodology and Validation. Journal of Cross-Cultural Psychology, 25(4), 501–524.
Swinney, D. A. (1979). Lexical access during sentence comprehension: (Re)consideration of
context effects. Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior, 18(6), 645–659.
Tabossi, P. (1988). Accessing lexical ambiguity in different types of sentential contexts.
Journal of Memory and Language, 27(3), 324–340.
Talacchi, A., Santini, B., Casagrande, F., Alessandrini, F., Zoccatelli, G., & Squintani, G. M.
(2013). Awake surgery between art and science. Part I: clinical and operative settings.
Functional Neurology, 28(3), 205.
Talacchi, A., Santini, B., Casartelli, M., Monti, A., Capasso, R., & Miceli, G. (2013). Awake
surgery between art and science. Part II: language and cognitive mapping. Functional
Neurology, 28(3), 223.
The Center for Reading Research. Nedladdad 3 november, 2017, från
http://crr.ugent.be/archives/806
Turner, J. E., Valentine, T., & Ellis, A. W. (1998). Contrasting effects of age of acquisition
and word frequency on auditory and visual lexical decision. Memory & Cognition,
26(6), 1282–1291.
UWA Psychology: MRC Psycholinguistic Database. Nedladdad 1 december, 2017, från
http://websites.psychology.uwa.edu.au/school/MRCDatabase/uwa_mrc.htm
Vigneau, M., Beaucousin, V., Hervé, P. Y., Duffau, H., Crivello, F., Houdé, O., … Tzourio-
Mazoyer, N. (2006). Meta-analyzing left hemisphere language areas: Phonology,
semantics, and sentence processing. NeuroImage, 30(4), 1414–1432.
Wen, P. Y., & Kesari, S. (2008). Malignant Gliomas in Adults. New England Journal of
Medicine, 359(5), 492–507.
37
9. Bilagor
Bilaga 1: Instruktioner valideringsuppgift
Bilaga 2: Exempel på valideringsuppgift 1 och 2
Bilaga 3: Instruktioner pilottestning
Bilaga 4: Resultat översättning och nybildning av uppgifter
Bilaga 5: Kvantitativa data
Bilaga 6: Resultat pilottestning
Bilaga 7: Den nya versionen av semantic odd word out
Bilaga 8: Originalversion semantic odd word out
38
Bilaga 1: Instruktioner valideringsuppgift
Kvalitativ värdering av ord och kategorier Vi arbetar med att utveckla ett språkligt test som är tänkt att användas vid hjärnoperationer. Operationerna utförs medan patienten är vaken och patienten kan då medverka vid språktestning. Eftersom vi inte har tillgång till patienter som ska genomgå dessa typer av hjärnoperationer behöver vi er hjälp.
Frågeformulär Här kommer en ordlista som är sorterad i bokstavsordning (uppgift 1) och en lista med ord som är sorterade i kategorier om fyra (uppgift 2). Kommentera vid de ord/kategorier som känns svåra för dig (ta hjälp av funderingarna tillhörande uppgiften) dvs. du behöver inte kommentera ett ord/en kategori om uppgiften känns enkel eller inte väcker några funderingar.
Skriv dina kommentarer direkt i dokumentet och mejla tillbaka filerna uppsattsförfattarna 1. Läs igenom listan med ord *Fundera över hur vanliga orden är för dig *Fundera på hur lätt det går att få upp en inre bild av orden *Fundera på om det är ord du lärt dig som barn eller om du lärt dig orden som vuxen Uppgift 1:
• Markera om något av orden sticker ut i avseende på tidigare frågor, beskriv gärna
varför
• Skriv ner om något av orden upplevs som svårt av andra anledningar, beskriv gärna varför
2. Läs igenom kategoriindelningen Orden i listan nedanför är sorterade efter semantiska kategorier där tre av orden hör ihop och ett ska bort, likt fem myror är fler än fyra elefanter.
Uppgift 2: * Fundera över om nån kategori skiljer sig från mängden, att den inte skapas utifrån samma förutsättningar som de andra
• Skriv ner om du anser att en kategori skiljer sig från mängden, beskriv gärna varför
Tack för din medverkan!
39
Bilaga 2: Exempel på valideringsuppgift 1 och 2
Uppgift 1 ordlista Uppgift 2 kategorier
arm
banjo
basket
ben
berg
bil
björk
björn
bly
blåbär
bok
boll
bord
borg
borr
borste
brandman
brasa
brev
brons
bulle
byxor
båt
bänk
cykel
dag
dator
bok
hav
tidskrift
tidning
bil
gardin
cykel
tåg
sallad
morot
tomat
hus
arm
ben
fönster
fot
kyrka
hund
häst
katt
boll
docka
lego
tvål
40
Bilaga 3: Instruktioner pilottestning
Instruktioner och administrering Information Ditt namn och personuppgifter kommer att ersättas med ett nummer. Detta gör vi för att behålla din anonymitet när vi redovisar resultaten. Det kommer inte gå att koppla ditt resultat till dig som person. Du kan när som helst avbryta testet om du så skulle vilja. (Jag svarar gärna på fler frågor kring studien efter testningen) /frågor om: kön, ålder, utbildningsnivå/ Om uppgiften Du kommer att få lösa 57 uppgifter. Varje uppgift innehåller fyra ord. Tre av orden är relaterade till varandra, de hör ihop, och ett av orden passar inte ihop med de tre andra orden. Du ska läsa upp det ord du tycker sticker ut från de tre andra orden. Orden visas i fyra sekunder, därefter kommer en ny uppgift med fyra ord. Lös uppgifterna så fort du kan. Om du inte hinner med en uppgift under de fyra sekunderna så gå direkt vidare till nästa uppgift som du ser på skärmen. Fokusera endast på testet och så tar vi frågor efteråt. Hela testet tar ungefär 4 minuter. Har du några frågor? Vi börjar med två övningsuppgifter. /utför testuppgift 1 och 2/ Har du några frågor? (kör om testuppgifter om något verkar oklar) Nu börjar testet. ------------------------------------------------------------- /efter testet/ Frågor angåenden testet?
41
Bilaga 4: Resultat översättning/nybildning av uppgifter
Resultat efter granskning av kategorier, avsnitt 5.1.2
En kvalitativ tolkning av strukturen i originalversionen av SOWO ledde till följande
kategoriseringstyper. Nedan redovisas även de nybildade kategorierna enligt
kategoriseringstyper.
Semantic odd word out:
- Tydliga hyponymkategorier – grönsaker, fordon, klädesplagg (18 st)
- Aktivitetsbundna hyponymer – saker man läser ur, saker man skriver med (2 st)
- Egenskapsbundna hyponymer – saker som är varmt, saker som fylls med vätska (2 st)
- Abstrakta homonymer – tid (årstiderna) (1 st)
- Tydliga meronymkategorier – kroppsdelar, ansiktsdelar (2 st)
Nybildade:
- Tydliga hyponymer – verktyg, bakverk, vattenansamlingar, dryck (12 st)
- Specifika hyponymer – matfiskar, stränginstrument (10 st)
- Aktivitetsbundna hyponymer – saker man bär någonting i, saker man postar (3 st)
- Egenskapsbundna hyponymer– (0 st)
- Abstrakta hyponymer – tid (tidsenheter) (2 st)
- Meronymer – kroppsdelar djur, fordon (4 st)
- Yrken – blåljus (1 st)
Översättning av semantic odd word out, avsnitt 6.1.1
Ord i DuLIP som modifieras eller byts ut efter översättning genom en kvalitativ analys av
uppsatsförfattarna samt en person med nederländska som förstaspråk samt goda kunskaper i
svenska. Totalt byts 8 ord ut helt och 14 anpassas efter uppsatta kriterier.
Antal stavelser:
blyertspenna – pensel
bläckpenna – penna
grönsallad – sallad
vattenkanna – kanna
skurtrasa – trasa
matsked – sked
piano – trumpet
skalbagge – geting
Mest lämpade ordet:
båt/fartyg – båt
land/jord/mark – land
brasa/eldstad/härd – brasa
mapp/pärm – mapp
skepp/fartyg – skepp
keps/mössa – keps
täcke/filt – täcke
Språkspecifikt:
cola – läsk
bofink – kråka
allé – stig
korv – skinka
bok – björk
42
Svårighetsgrad ord och kategorier kvalitativt, avsnitt 6.1.2
Ord eller kategorier som upplevs som svåra efter en kvalitativ analys av
uppsatsförfattarna. Totalt skapas 8 reservord och en reservuppgift (pulka, släde, skidor,
brev).
Ord som upplevs svåra
Semantic odd word out:
sparv – för specifikt (örn)
zink- för specifikt (järn)
lilja – för specifikt (viol, vallmo)
fluga - homonym (humla)
Nyskapade:
banjo (harpa, och harpa i SOWO byts till trumma)
Kategorier som upplevs svåra
Semantic odd word out:
öga, öra- enda minimala par (kind)
Nyskapade:
säte, ratt – abstrakta (styre, sadel, i alternativ kategori cykel)
Svårighetsgrad ord och kategorier enligt parametrar, avsnitt 6.1.3
Parameterdata på engelska togs fram för alla ord efter parametrarna inlärningsålder,
föreställbarhet och familjaritet. Nedan redovisas DuLIP:s originaldata som användes
som riktlinjer samt data på engelska.
Semantic odd word out:
- Högsta inlärningsålder: 11,8 år, zink (zinc)
- Lägsta föreställbarhet: 220, tvål (zeep)
Alla uppgifter översatta till engelska:
- Lägsta föreställbarhet: 371, sekund (second). Saknas värden för 34 ord
- Lägsta familjariteten: 373, påse (pouch). Saknas värden för 39 ord
- Högsta inlärningsålder: 12,47, zink (zinc). Saknas värden för 1 ord
Ändrar uppgifter efter kvantitativ analys:
- Hela ord: linne – kofta (cardigan) och marsvin - råtta (rat)
- Grammatiskt: sheet-sheets, micro-microwave, cereal-cereals, handlebar-handlebars
- Extra ord: pussel (puzzel)
Svårighetsgrad ord och kategorier valideringsuppgift 1 och 2, avsnitt 6.1.4
Sex personer med lingvistiska kunskaper fick se över alla ord och kategorier för att se
om något stack ut med avseende på parametrarna för svårighetsgrad (för instruktioner
och exempeluppgifter se bilaga 2 s.39). Nedan redovisas alla kommentarer som
lämnades vid valideringsuppgift 1 och 2, antal ord som fått kommentarer redovisas
inom parantes.
43
Kommentarer ordlista uppgift 1
Semantic odd word out (8 st)
sparv
- vet ej hur den ser ut, ovanlig
- känns ganska specifikt, ganska svår
- om jag skulle benämna en bild på en sparv skulle jag säga fågel och inte sparv
- ganska specifikt (iaf med mina fågelkunskaper), använder mkt sällan, ingen bild
lilja
- osäker exakt på hur den ser ut
- att koppla det här ordet till en inre bild av rätt blomma lärde jag mig nog som vuxen
- dålig på blommor så får inte upp en tydlig bild
bly
- har lite svårt att få upp en inre bild
- använder inte ofta, lite svårt få upp bild pga den känns abstrakt
zink
- nej denna får jag ej upp en bild av
- får ingen inre bild av hur zink ser ut
- samma som med alla metaller hittills, abstrakt
kiwi
-fågel eller frukt? Jag tänkte först på fågeln
kamin
- om jag såg en bild på en kamin skulle det inte vara första ordet jag tänkte på. Jag
skulle säga öppen spis hellre än kamin
- får inte upp en tydlig bild (skillnad på kakelugn, vedspis i tegel eller metall o.s.v.)
harpa
- ovanligt ord för mig
stål
- oxå abstrakt, svårt få upp bild
Nybildade uppgifter (11 st)
minut
- abstrakt
- lite abstrakt att få upp en bild, men ser typ en klocka
säte
- lite diffust
torsk
- vet ej hur den ser ut
vecka
- abstrakt
år
- abstrakt
banjo
- ej vanligt, ovanligt instrument
- har lite svårt att få upp en inre bild
- även fast jag vet vad det är tycker jag inte att detta ord är lika ”självklart” som de
andra, den inre bilden ploppar inte upp lika fort som de andra
- jag vet att det är ett instrument med strängar, men inte exakt hur den ser ut
- använder inte alls ofta, får inte upp nån tydlig inre bild
micro
44
-känns mindre frekvent att läsa än de andra orden på listan
sekund
- får ingen inre bild för hur en sekund ser ut
- samma som vid ”minut” – lite abstrakt för att få upp tydlig bild
brons
- får upp bilden av en bronsmedalj, men skulle ju kunna va mkt annat också
silver
- kan manifesteras på många sätt - ingen tydlig bild
gädda
- svårt få upp en exakt bild som skiljer sig från ”fisk”
Reservord (3 st)
vallmo
- det här ordet lärde jag mig nog som vuxen
- får inte upp en tydlig bild
styre
- fastnade kort för detta då jag tänker på cykelstyre och att enbart styre känns som ett
halvt ord. Vad är enbart ett styre?
- inte självklart direkt för mig att det handlar om cykelstyre, fick ”tänka” på vilket ord
det skulle vara
järn
- svårt få upp en entydig bild då det kan manifesteras på många sätt
Kommentarer kategorier uppgift 2
Semantic odd word out (3 st)
brasa, ugn, is, kamin
- is som ”fel” ord känns enligt mig lättare associerat med resterande ord i kategorin än
”fel” ord i de andra kategorierna (pga. associeras med temperatur)
- övriga kategorier känns som att det ”udda ordet” verkligen är ett helt annat, men här
handlar allt på nåt sätt om temperatur, fast funkar!
boll, docka, lego, tvål
- objekten i kategorin kan användas till annat än lek
hink, kanna, vas, brev
– måste tänka efter längre för att se sambandet mellan objekten
Nybildade uppgifter (2 st)
hjul, gran, ratt, säte
- när orden är i denna ordning läste min inre fonologiska röst ”julgran” och skapade en
helt annan inre bild.
tråd, dator, tv, mobil
- långsökt fundering, men ibland kan ju ”tråd” ha med elektronik att göra, men det är ju
ändå tydligt här att de andra passar mer ihop.
Fyra personer hade ingen kommentar på någon av de nya kategorierna.
Redigeringar efter valideringsuppgift 1 och 2
Efter valideringsuppgifterna genomfördes flera ändringar i materialet både efter resultat
i uppgifterna samt med stöd av parameterdata. Nedan redovisas ändringar gjorda i
45
originaluppgifter samt nybildade uppgifter kategoriserat efter typ av modifiering. En
helt ny kategori bildas.
Semantic odd word out
Byte målord eller ordning
hink, kanna, vas, tråd – få bort brev som man kan lägga någonting i funktionsmässigt
brasa, humla, ugn, kamin – få bort antonymen is, lägger in reservord humla byter
plats för att kamin inte ska läsas som kanin
Byte semantiskt relaterade ord
boll, docka, pussel, tvål – lego ingen parameter, byter till reservord pussel
trumpet, flöjt, ko, trumma – harpa till strängkategori för mer tydligt kategori+ bort
med banjo, byter ordning på trumma så inte fonologiskt lika ord står efter varandra
kråka, örn, mapp, uggla – reservord örn bättre än sparv både kvantitativt och
kvalitativt
månad, ros, tulpan, viol – reservord viol bättre än lilja kvalitativt och kvantitativt
mun, kind, skola, öga - få bort minimalt par, reservord kind
skepp, geting, mygga, fluga – byter inte ut fluga mot reservord humla då fluga har
bättre värden kvantitativt och ingen i valideringsuppiften har kommenterat, byter dock
plats så homonymen hamnar sist
bly, stål, järn, hår - byter zink mot reservord järn som har bättre kvalitativa och
kvantitativa värden samt byter plats på stål och järn så inte stål och hår som är
fonologiskt lika ligger bredvid varann
Nybildade uppgifter
Byte målord eller ordning
berg, dator, tv, mobil – få bort tråd kan kopplas till chatt, lägger in reservord berg
ratt, hjul, säte, gran – gran sist så det inte kan kopplas till julgran
pulka, släde, skidor, brev – återanvänder SOWO:s målord brev då en person tyckte
micro var svårt
Byte semantiskt relaterade ord
fiol, gitarr, fågel, harpa – få bort banjo som fastnat kvalitativt och kvantitativt och få
en tydlig strängkategori
styre, sadel, mjölk, hjul, – ha med som alternativ kategori, orden har fastnat både
kvalitativt och kvantitativt men har aldrig testats som en hel kategori, placera långt ifrån
fordon i pilottestningen, använder SOWO semantiskt relaterade ord mjölk som målord.
Behåller extrakategorin snöaktiviteter (pulka, släde, skidor, brev).
Ny kategori efter kvalitativ analys
pussel, lego, klossar, tvål – eftersom en deltagare kommenterade att kategorin från
SOWO (boll, docka, lego, tvål) ej är tydlig som leksaker görs en ny kategori. Lego får
här vara kvar trots brist på parametrar eftersom ordet inte föll igenom i den kvalitativa
analysen samt passar väl ihop med den alternativa kategorin.
46
Bilaga 5: Kvantitativa data parametrar för svårighetsgrad
Kvantitativa data av alla uppgifter efter en engelsk översättning via Google translate,
hämtade från MRC Psycholinguistic Database
Övriga data från The Center for Reading Research Department of Experimental
Psychology, Ghent University, enligt författare:
- understruken text: Bristol (Img och fam)
- asterix: Bird et.al (Img)
- fetmarkerad kursiverad text: Kuperman et al. (AoA)
WORD AOA FAM IMG Swe
BOOK 214 643 591 Bok
SEA 4,74 537 606 Hav
JOURNAL 447 486 509 Tidskrift
NEWSPAPER 292 641 616 Tidning
CAR 197 634 638 Bil
CURTAIN 4,95 - - Gardin
BIKE 4,79 591 649 Cykel
TRAIN 4,00 548 593 Tåg
SALAD 342 554 623 Sallad
CARROT 2,74 539 577 Morot
TOMATO 4,61 574 610 Tomat
HOUSE 3,16 600 606 Hus
ARM 192 608 593 Arm
LEG 3,00 589 601 Ben
WINDOW 231 621 602 Fönster
FOOT 3,44 583 597 Fot
CHURCH 278 560 616 Kyrka
DOG 169 598 636 Hund
HORSE 4,15 560 624 Häst
CAT 3,68 582 617 Katt
BALL 150 575 622 Boll
DOLL 161 503 565 Docka
Lego - - - Lego
SOAP 222 594 600 Tvål
TRUMPET 6,28 490 628 Trumpet
HARP 7,55 430 621 Harpa
COW 3,94 529 632 Ko
FLUTE 8,47 496 581 Flöjt
DRESS 222 588 595 Klänning
BOAT 3,84 584 631 Båt
SKIRT 258 551 573 Kjol
PANTS 3,23 575 630 Byxor
SUMMER 253 612 618 Sommar
WINTER 236 615 621 Vinter
SCISSOR 4,56 - - Sax
SPRING 5,5 588 585 Vår
TABLE 6,83 599 582 Bord
CHAIR 3,43 617 610 Stol
CABINET 383 472 524 Skåp
BUTTON 192 573 580 Knapp
PEAR 4,0 567 590 Päron
APPLE 211 598 637 Äpple
LAND 286 574 566 Land
KIWI 7,56 - 510* Kiwi
47
WATER 153 641 632 Vatten
MILK 3,37 588 638 Mjölk
CARD 6,2 543 578 Kort
SOFT 3,95 590 476 Läsk
BONFIRE 8,8 - - Brasa
OVEN 236 577 599 Ugn
ICE 261 564 635 Is
STOVE 297 525 592 Kamin
MOUTH 3,58 572 613 Mun
EAR 3,63 560 597 Öra
SCHOOL 228 582 599 Skola
EYE 167 611 603 Öga
CROW 308 490 578 Kråka
SPARROW 7,49 523 583 Sparv
FOLDER 8,21 567 565 Mapp
OWL 269 477 595 Uggla
CLOTH 5,3 561 547 Trasa
OAK 311 515 590 Ek
BIRCH 10,84 518 561 Björk
PINE 5,53 557 617 Tall
BUCKET 5,61 506 586 Hink
POT 217 577 598 Kanna
VASE 297 452 563 Vas
LETTER 256 610 595 Brev
BOOT 251 566 604 Stövel
SHOE 2,6 569 601 Sko
STOMACH 5,26 547 551 Mage
SANDAL 5,21 494 613 Sandal
SHIP 249 553 612 Skepp
WASP 5,58 - 643* Geting
MOSQUITO 6,1 512 612 Mygga
FLY 3,05 537 582 Fluga
QUILT 6,55 490 554 Täcke
PILLOW 217 602 624 Kudde
TREE 3,57 613 622 Träd
SHEET 5,33 616 594 Lakan
HAT 3,33 580 562 Hatt
PATH 6,11 531 537 Stig
STREET 4,58 602 577 Gata
ROAD 206 604 609 Väg
LEAD 400 526 488 Bly
ZINC 12,47 - - Zink
STEEL 7,68 553 534 Stål
HAIR 3,17 575 580 Hår
CAP 5,53 429 - Keps
BUTTER 206 615 603 Smör
CHEESE 211 588 592 Ost
HAM 3,1 536 570 Skinka
MONTH 5,79 598 448 Månad
ROSE 5,11 556 623 Ros
TULIP 7,15 546 641 Tulpan
LILY 317 437 541 Lilja
FORK 225 584 598 Gaffel
KNIFE 4,15 573 633 Kniv
SPOON 186 612 584 Sked
MOON 4,82 585 585 Måne
PEN 5,11 554 576 Penna
APPLE 211 598 637 Äpple
CRAYON 3,2 - - Krita
BRUSH 214 579 570 Pensel
MOOSE 5,22 518 604 Älg
48
WOLF 4,5 537 610 Varg
BEAR 3,58 526 572 Björn
GLASS 4,47 611 585 Glas
PIG 233 509 635 Gris
CORD 6,0 477 549 Sladd
GOAT 5,28 469 585 Get
LAMB 186 519 614 Lamm
COMPUTER 9,7 - - Dator
RABBIT 206 523 611 Kanin
Rat 5,11 548 588 Råtta
HAMSTER 4,37 467 581 Hamster
PASTA 5,78 - - Pasta
RICE 3,72 548 506 Ris
NOODLES 5,3 - - Nudlar
BOTTLE 3,56 591 619 Flaska
COFFEE 292 625 618 Kaffe
TEA 5,74 572 599 Te
PAPER 229 635 590 Papper
JUICE 250 567 593 Saft
LAKE 4,61 583 616 Sjö
SEA 4,74 537 606 Hav
RIVER 7,9 565 633 Flod
NEEDLE 264 533 589 Nål
FROG 258 507 617 Groda
RAIN 211 604 618 Regn
SNOW 4,11 615 597 Snö
FOG 6,21 546 606 Dimma
FIR 8,75 407 461 Gran
STEERINGWHEEL 5,41 - - Ratt
WHEEL 4,4 566 576 Hjul
SEAT 4,58 597 574 Säte
WALL 3,79 596 576 Vägg
FLOOR 4,44 551 544 Golv
CEILING 4,75 531 557 Tak
RING 208 589 601 Ring
BRUSH 214 579 570 Borste
JACKET 3,95 596 611 Jacka
SWEATER 5,22 - - Tröja
CARDIGAN 10,1 - - Kofta
TENNIS 7,53 528 634 Tennis
BASKETBALL 5,3 - - Basket
FOOTBALL 233 565 597 Fotboll
DRUM 4,63 506 599 Trumma
TOOTH 3,61 578 624 Tand
TONGUE 4,47 531 621 Tunga
CORK 9,05 544 631 Kork
LIP 3,79 568 619 Läpp
GREENHOUSE 9,22 - - Växthus
ARMCHAIR 6,56 - - Fotölj
COUCH 3,74 521 536 Soffa
STOOL 203 531 584 Pall
VIOLIN 7,45 468 606 Fiol
GUITAR 5,32 550 - Gitarr
BANJO 8,44 - - Banjo
TIGER 4,0 513 606 Tiger
NECKLACE 5,0 536 606 Halsband
COD 11,55 - 561* Torsk
SALMON 8,0 - 609* Lax
PIKE 12,06 418 334 Gädda
POUCH 367 373 513 Påse
BAG 217 634 570 Väska
49
BACKPACK 5,38 - - Ryggsäck
BENCH 311 488 555 Bänk
PORRIDGE 6,38 - - Gröt
SANDWICH 4,79 - 644* Macka
GLOVE 228 575 596 Handske
CEREAL 4,44 621 608 Flingor
SECOND 289 598 371 Sekund
MINUTE 264 621 473 Minut
HOUR 5,85 608 408 Timme
HANDKERCHIEF 289 551 583 Näsduk
RASPBERRY 5,33 513 636 Hallon
BLUEBERRY 6,22 - - Blåbär
CHERRY 317 514 582 Körsbär
STONE 4,44 564 585 Sten
GRAVEL 7,19 502 569 Grus
LION 244 511 626 Lejon
SAND 217 519 603 Sand
YEAR 269 601 428 År
LEAF 4,6 556 608 Löv
DAY 3,5 595 526 Dag
WEEK 5,11 577 481 Vecka
CINNAMON 5,37 515 571 Kanel
SALT 233 612 570 Salt
PEPPER 269 554 587 Peppar
LAMP 283 578 575 Lampa
LETTER 256 610 595 Brev
BUTTERFLY 3,67 481 624 Fjäril
POSTCARD 6,74 - - Vykort
PACKAGE 364 497 529 Paket
THREAD 267 522 568 Tråd
COMPUTER 9,7 - - Dator
TV 3,4 - 643* Tv
MOBILE 8,74 - - Mobil
HAT 3,33 580 562 Hatt
CAP 5,53 429 - Keps
HAT 3,33 580 562 Mössa
DOVE 6,63 415 616 Duva
FIREFIGHTER 5,16 - - Brandman
POLICE 5,05 - 674* Polis
EGG 186 608 599 Ägg
DOCTOR 4,6 573 600 Doktor
CHURCH 278 560 616 Kyrka
DOLPHIN 6,05 - 626* Delfin
CASTLE 5,8 415 - Slott
CASTLE 5,8 415 - Borg
BUN 5,79 - - Bulle
CAKE 214 594 624 Kaka
CAKE 214 594 624 Tårta
FIRE 3,25 580 634 Eld
CUCUMBER 5,72 536 623 Gurka
TAIL 3,7 533 551 Svans
PAW 5,89 - - Tass
NOSE 206 584 605 Nos
AXE 311 461 597 Yxa
SAW 269 552 531 Såg
PACIFIER 4,56 - - Napp
DRILL 7,14 473 571 Borr
BIRD 206 592 614 Fågel
GOLD 7,1 550 594 Guld
BRONZE 10,0 398 588 Brons
SILVER 317 528 582 Silver
50
SLEDGE 10,06 - - Pulka
SLEIGH 6,0 531 608 Släde
SKI 6,68 551 615 Skidor
MICROWAVE 7,67 - 577* Micro
BUMBLEBEE 4,11 - - Humla
IRON 281 555 561 Järn
POPPY 10,37 - - Vallmo
VIOLET 344 461 560 Viol
EAGLE 5,83 465 601 Örn
HANDLEBAR 6,26 - - Styre
SADDLE 344 436 578 Sadel
51
Bilaga 6: Resultat från pilottestning
Deltagare i pilotstudien (28 st), avsnitt 6.2.1
Nedan presenteras alla deltagare i pilotstudien sorterade efter utbildning och ålder. Udda
siffror representerar den ena testledaren och jämna motsvarar den andra testledaren.
Antal felsvar skrivs ut i parenteser och eventuella tillägg i testmiljön redovisas sist. Med
rörig miljö menas störande inslag så som ljud och andra personer i rummet. Deltagare
inom parantes i understruket typsnitt exkluderas.
Utbildning <1 år högskolestudier (13 st)
18–29 år =8 deltagare
nr: 9 kvinna (0) rörig miljö
nr: 15 kvinna (2) dyslexi
nr: 1 man (0)
nr: 14 man (1) rörigt moment i mitten av uppgiften
nr: 18 kvinna (0)
nr: 28 kvinna (1) rörig miljö, paus vid brev, fjäril, vykort, paket, ADHD-diagnos
nr: 30 man (0) rörig miljö
nr: 32 kvinna (2) trött
30–39 år =3 deltagare
(nr: 11 man (15) rörig miljö, trött, ofokuserad)
nr: 17 man (0)
nr: 26 man (0)
40–49 år =0 deltagare
50–59 år =3 deltagare
(nr: 13 kvinna (18) slutför inte testet)
nr: 3 man (0)
nr: 12 kvinna (0)
60–69 år =1 deltagare
nr: 23 man (5)
Utbildning >1 år högskolestudier (13 st)
18–29 år =7 deltagare
nr: 2 kvinna (1)
nr: 7 man (0)
nr: 6 kvinna (0)
nr: 8 man (1)
nr: 10 man (0)
nr: 16 man (5)
nr: 22 kvinna (0)
30–39 år =1 deltagare
nr: 19 kvinna (1) rörig miljö
52
40–49 år =1 deltagare
nr: 2 man (0)
50–59 år =1 deltagare
nr: 4 man (0)
60–69 år =3 deltagare
nr: 5 kvinna (4) saknar glasögon
nr: 20 man (1)
nr: 24 kvinna (0)
Antal fel, avsnitt 6.2.2
Totalt = 24 felsvar Medel = 0,92 felsvar Median = 0 felsvar
Typvärde = 0 felsvar Variationsbredd= 0–5 felsvar
0 felsvar = 15 personer 1 felsvar = 6 personer 2 felsvar = 2 personer
4 felsvar = 1 personer 5 felsvar = 2 personer
Antal fel, utbildning <1 år högskolestudier (13 st) = 11, medel: 0,85
Antal fel, utbildning >1 år högskolestudier (13 st) = 13, medel: 1
Antal fel, yngre (18–39) (18 st) = 14, medel: 0,78
Antal fel, äldre (40–69) (8 st) = 11, medel: 1,38
En högre utbildningsnivå medför ett marginellt sämre resultat. En ålderseffekt går att
utläsa, de äldre deltagarna hade fler fel än de yngre.
Kvalitativ analys av resultat pilottestning, avsnitt 7.4
Alla felsvar kategoriserat efter feltyper. Vid specifika förhållande skrivs detta i parantes
enligt beskrivning nedan. Vilken deltagare som lämnar felsvaret redovisas sist. Vid
felaktiga svar har ordet som läses upp markeras med understrykning.
Följande tillägg används för att tydliggöra felsvaren/missarna:
(rad) = ett felaktigt svar/ett uteblivet svar i uppgiften innan
(dis) = distraherad vid uppgiften
(sen) = svarar rätt under nästa uppgift dvs. ej inom tidsintervallet
Flera svarsvarianter (antal 1):
kort (säger både substantivet och adjektivet) (nr 1, 3, 7, 19)
Uteblivna svar (antal: 13)
hjul, ratt, säte, gran (nr 5)
bulle, kaka, tårta eld (nr 16)
styre, sadel, mjölk, hjul (nr 15 dis, nr 16)
boll, docka, pussel, tvål (nr 8)
vägg, golv, tak, ring (nr 14)
tand, tunga, kork, läpp (19)
53
dator kanin, råtta, hamster (15 dis)
pulka, släde, skidor, brev (nr 23)
brev, fjäril, vykort, paket (nr 16)
pasta, ris, nudlar, flaska (nr 16 i rad)
brasa, humla, ugn, kamin (nr 20)
hink, kanna, vas, tråd (nr 32)
fiol, gitarr, tiger, harpa (nr 32)
Felaktiga svar (antal: 11)
brasa, humla, ugn, kamin (nr 5)
penna, äpple, krita, pensel (nr 5)
groda, regn, snö, dimma (nr 5)
brev, fjäril, vykort, paket (nr 5)
ratt, hjul, säte, gran (23)
styre, sadel, mjölk, hjul (nr 23 sen)
påse, väska, ryggsäck, bänk (nr 21)
påse, väska, ryggsäck, bänk (nr 23 sen)
mun, kind, skola, öga (nr 23 sen)
dator kanin, råtta, hamster (nr 16)
fiol, gitarr, tiger, harpa (nr 28)
Kommentarer om testet generellt, avsnitt 6.2.3
Efter pilottestningen fick alla deltagare se över hela testet och lämna kommentarer om
testförfarandet samt specifika ord. För att underlätta läsningen har kommentarerna
kategoriserats. Vilka deltagare som lämnat specifika kommentarer redovisas sist.
Tidsaspekter
Går snabbt (nr 1,14)
Stressigt (nr 5, 7, 9, 11, 13, 23, 14)
Tidsaspekten är det svåraste (2, 20)
Vande sig med tidsintervallet (nr 17)
Ordaspekter
Målordet är på plats 2-3 svårare (nr 3, 19, 23)
Målordet är på plats 1-2 svårare (nr 9, 17, 4)
Alla ord var ganska självklara (nr 9)
Lätt (nr 21, 6)
Lättare när orden var aktivitetsbundna ex mat (2)
Personliga aspekter
Svårt fokusera / lätt distraherad (nr 9, 11, 15)
Tänker / fastnar på uppgiften innan (11)
Ger upp (13)
Sa för snabbt ibland / ångrar sig i efterhand (nr 11, 19)
54
Kommentarer i efterhand om specifika ord, avsnitt 6.2.3
kork – lite svårt att koppla ordet (nr 19 missa kategorin)
säte – svårt ord, kan kopplas till mycket (nr 23 missa kategorin)
duva – lite svår (nr 17)
humla - humlor bränns också (10)
land - i grönsaks-kategorin känns lite förvirrande (30)
Övriga som fick se hela testet (inkl. felsvaren) reagerade inte på något ord i efterhand.
55
Bilaga 7: Den nya versionen av semantic odd word out
bil
gardin
cykel
tåg
sallad
morot
tomat
hus
arm
ben
fönster
fot
kyrka
hund
häst
katt
pussel
lego
klossar
tvål
trumpet
flöjt
ko
trumma
klänning
båt
kjol
byxor
sommar
vinter
sax
vår
bord
stol
skåp
knapp
päron
äpple
land
kiwi
vatten
mjölk
öra
läsk
mun
kind
skola
öga
kråka
örn
mapp
uggla
trasa
ek
björk
tall
hink
kanna
vas
tråd
stövel
sko
mage
sandal
skepp
geting
mygga
fluga
täcke
kudde
träd
lakan
56
hatt
stig
gata
väg
bly
stål
järn
hår
keps
smör
ost
skinka
månad
ros
tulpan
viol
gaffel
kniv
sked
måne
penna
äpple
krita
pensel
gris
sladd
get
lamm
pasta
ris
nudlar
flaska
kaffe
te
papper
saft
sjö
hav
flod
nål
groda
regn
snö
dimma
vägg
golv
tak
ring
borste
jacka
tröja
kofta
tennis
basket
fotboll
trumma
tand
tunga
kork
läpp
växthus
fåtölj
soffa
pall
halsband
torsk
lax
gädda
gröt
macka
handske
flingor
57
sekund
minut
timme
näsduk
pärm
hallon
blåbär
körsbär
sten
grus
lejon
sand
år
löv
dag
vecka
kanel
salt
peppar
lampa
berg
dator
tv
mobil
hatt
keps
mössa
duva
brandman
polis
ägg
doktor
kyrka
delfin
slott
borg
bulle
kaka
tårta
eld
gurka
svans
tass
nos
yxa
såg
napp
borr
58
Övningsuppgifter (2)
bok
hav
tidskrift
tidning
älg
varg
björn
glas
Extrauppgifter (6)
brasa
humla
ugn
kamin
dator
kanin
råtta
hamster
ratt
hjul
säte
gran
fiol
gitarr
tiger
harpa
påse
väska
ryggsäck
bänk
brev
fjäril
vykort
paket
59
Bilaga 8: Originalversion av semantic odd word out
NL Eng
boek book
zee sea
tijdschrift magazine
krant newspaper
auto car
gordijn curtain
fiets bike
trein train
sla lettuce
wortel carrot
tomaat tomato
huis house
been leg
arm arm
raam window
voet foot
kerk church
hond dog
paard horse
kat cat
bal bal
pop doll
lego lego
zeep soap
piano piano
harp harp
koe cow
fluit wisstle
jurk dress
NL Eng
boot boat
rok skirt
broek pants
zomer summer
winter winter
schaar scissors
lente spring
tafel table
stoel chair
kast closet
knoop button
peer pear
appel apple
land country
kiwi kiwi
water water
melk milk
kaart map
cola coke
haard fireplace
oven oven
ijs ice
kachel heater
mond mouth
oor ear
school school
oog eye
vink finch
mus sparrow
NL Eng
map folder
uil owl
dweil mop
eik oak
beuk beech
den pine
emmer bucket
gieter watering can
vaas vase
brief letter
laars boot
schoen shoe
buik stomach
sandaal sandal
vlieg fly
schip ship
kever beetle
mug mosquito
deken blacket
kussen pillow
boom tree
laken sheet
hoed hat
laan avenue
straat street
weg road
lood lead
zink zinc
staal steel
60
NL Eng
haar hair
worst sausage
pet hat
boter butter
kaas cheese
maand month
roos rose
tulp tullip
lelie lily
vork fork
mes knife
lepel spoon
maan moon
pen pen
appel apple
krijt chalk
potlood pencil
