Upload
savea
View
129
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft . Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert. Seminarium Näringsdepartementet 23 januari 2013 . Innehåll. Introduktion Globala värdekedjors framväxt och betydelse En enkel modellram för globala värdekedjor och offshoring - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft
Seminarium Näringsdepartementet 23 januari 2013
Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert
Innehåll
1) Introduktion
2) Globala värdekedjors framväxt och betydelse
3) En enkel modellram för globala värdekedjor och offshoring
4) Offshoring och utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden
5) Den svenska FoU-paradoxen ─ en illusion?
6) Strukturförändringar, internationell konkurrenskraft och omvandlingseffekter inom tjänstesektorn
Vad är globala värdekedjor?
Separation av produktion och konsumtion (1st unbundling)
• Utbyggnad av järnvägsnät och ångfartyg i mitten och slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet → möjliggjorde rumslig separation av produktion och konsumtion
• I kombination med skalfördelar och komparativa fördelar ekonomiskt lönsamt
*
Världshandel och handelskostnader 1870-2000
1870 1878 1886 1894 1902 1910 1918 1926 1934 1942 1950 1958 1966 1974 1982 1990 19981
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8
1.9
8
9
10
11
12
13
14
15
Handelskostnader
Världshandel
Måt
t på
hand
elsk
ostn
ader
Världshandel (logaritm
erad)
Källa: Jacks, Meissner och Novy (2011) och Baldwin (2012)
Uppdelning av produktionen i aktiviteter/steg (2nd unbundling)
• IKT revolutionen → drastiskt minskade informations- och kommunikationskostnader → avsevärt lättare att samordna olika aktiviteter på distans → produktionsaktiviteter som tidigare utförts nära varandra kunde nu spridas geografiskt
• Har förbättrat möjligheterna att kombinera teknologi från de utvecklade länderna med billig arbetskraft från de mindre utvecklade länderna
• Skiftat fokus från sektorer/branscher mot aktiviteter/steg inom de globala värdekedjorna
• Värdekedjorna har blivit alltmer finfördelade (fractionalisation) samtidigt som aktiviteterna/stegen blivit mer geografiskt utspridda (dispersion)
• Första globaliseringsvågen: Ökad handel i varor (och ökad migration) Andra globaliseringsvågen: Handel i varor har fortsatt att stiga, i synnerhet insatsvaror och komponenter. Ökad tjänstehandel och kraftigt ökade direktinvesteringar.
i
Implikationer av GVK
Den leende värdekedjan
Anmärkning: Grundidén bakom den leende värdekedjan kommer från Acers grundare Stan Shih. Han använde den för att illustrera de problem taiwanesiska IT tillverkare skulle möta om de fortsatte att enbart förlita sig på sina konkurrensfördelar inom tillverkning.
Den svenska FoU paradoxen − en illusion?
0 2 4 6 8 10 12 1402468
1012141618202224262830
Irland
Ungern
And
el h
ögte
knol
ogis
k pr
oduk
tion
(pro
cent
)
Sverige
FoU intensitet (procent)
Korea
Finland
JapanUSA
Tyskland
ÖsterrikeNederländerna
Belgien
Island
Storbritannien
Norge
Slovenien
Tjeckien
Italien
Spanien
Portugal
Polen
Frankrike
Danmark
Källa: OECD Science, Technology and R&D Statistics och National Accounts Statistics
Den svenska FoU paradoxen − en illusion?
• Paradoxen består i att Sverige varit ledande vad gäller FoU-intensitet samtidigt som andelen för högteknologisk produktion varit medelmåttig eller låg.
• Sverige förefaller ha haft komparativ fördel i FoU-verksamheten, men inte i tillverkningen.
• FoU-paradoxen skulle mycket väl kunna förklaras inom ramen för ett resonemang kring globala värdekedjor och frågan är om den då egentligen utgör ett problem.
Lärdomar av FoU paradoxen
• Det är viktigt att göra en väl underbyggd analys av problemet innan rekommendationer av policyåtgärder görs.
• De globala värdekedjornas ökade betydelse har gjort att det blivit allt svårare att identifiera internationell konkurrenskraft med mått som enbart bygger på produktionsvärden.
”Revealed comparative advantage” RCA
RCA är större än ett indikerar att Sverige har komparativa fördelar i sektor i
WorldSwiWorldiSwi XXXXRCA ///
RCA kontors- och telekommunikationsutrustning
År Kina Sverige
1985 0.22 0.88
1990 0.89 0.7
1995 1.01 0.75
2000 1.19 1.05
2005 1.85 0.78
2011 1.92 0.84
Källa: WTO
Genomsnittlig utbildningstid i Sverige och Kina i befolkningen över 25 år
År Kina Sverige1985 4,32 9,52
2010 7,54 11,61
Källa: Barro and Lee
Globala värdekedjor och internationell handel i tjänster
• Ökad internationell handel inom globala värdekedjor → internationellt utbyte på alltmer finfördelad nivå → handeln i tjänster får ökad betydelse
• Identifikation i vilka branscher inom tjänstesektorn som det förekommer (eller potentiellt skulle kunna förekomma) internationell handel baseras på hur regionalt koncentrerad verksamheten är i en bransch.
Geografisk koncentration av branscher inom olika näringsgrenar, 2005
0 .2 .4 .6 .8 1Ginikoefficienter
ByggverksamhetUtbildning
FastighetsverksamhetHälso och sjukvård
Offentlig förvaltningParti och detaljhandel
El, gas och vattenAnnan service
Hotell och restaurangUthyrning
FöretagstjänsterTransport och kommunikationJordbruk, skogbruk och fiske
Finansiell verksamhetTillverkning
Utvinning
Sysselsättningsandelar i tillverkning, exponerad och icke-exponerad
tjänstesektor 1990-2010
0
10
20
30
40
50
60
70
Tillverkning
Exponerade tjänster
Icke-exponerade tjänsterProc
ent
Källa: SCB RAMS
Andel kvalificerad arbetskraft i tillverkning, exponerad och icke-exponerad
tjänstesektor 1990-2010
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
0
10
20
30
40
50
60
Tillverkning
Exponerade tjänster
Icke-exponerade tjänster
Proc
ent
Källa: SCB RAMS
Partiellt samband mellan andel sysselsatta med högskoleutbildning och exportintensitet 2008
Byggverksamhet
Trävaru
Detaljhandel
Stål- och metall
Plast-, jord- och sten
Transporttjänster
Konfektion
Livsmedel
Hotell, restauranger och rekreation
Övriga företagstjänster
Parti- och agenturhandel
Maskin- och konsumentvaru
Massa- och papper
Offentlig tjänster och annan service
Transportmedel
Förlag och grafisk
Avfall, vatten- och kraft
Instrument
Bränsle- och kemisk
Teknisk konsultverksamhet
IT- och kommunikationstjänster
Juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet
TeleproduktFoU
Läkemedel
-2-1
01
2ln
exp
ortin
tens
itet
-1 -.5 0 .5 1ln andel högskoleutbildade
Anmärkning: Egna beräkningar baserade på data från SCB över varu- och tjänstehandel, Företagens ekonomi samt den longitudinella integrationsdatabasen LISA.
Antal högskoleexamina bland 20-29 åringar som andel av befolkningsgruppen 20-29 år
1977
1979
1981
1983
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
0.0
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
3.0
3.5
4.0
Pro
cent
Källa: Högskoleverket och SCB Befolkningsstatistiken
Lönepremier för sysselsatta i exponerade branscher och yrken 2005
Hela ekonomin Tjänster0
2
4
6
8
10
12
14
11.6
12.7
7.1 6.8
3.2 3.5
Exponerad bransch och exponerat yrke
Exponerad bransch och icke-exponerat yrke
Icke-exponerad bransch och exponerat yrke
Pro
cent
Sannolikhet att bli friställd och bli återanställd om man arbetar i exponerad tjänstesektor eller tillverkning
jämfört med icke-exponerad tjänstesektor
Sektor Friställd ÅteranställdExponerad tjänstesektor + +
Tillverkning + -
Anmärkning: Resultaten baseras på probitskattningar för perioden 2000 till 2009
Effekter av friställning på årsbruttolön
t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4
-12
-10
-8
-6
-4
-2
0
2
Tillverkningsindustri
Exponerade tjänster
Icke-exponerade tjänster
Pro
cent
Anmärkning: Inkomsteffekterna är skattade för individer som blivit friställda under perioden 2000 till 2005.
Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta i exponerade
tjänstebranscher 2010
2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 6.0 6.50
5
10
15
20
25
30
35
40
And
el i
expo
nera
de tj
änste
bran
sche
r (pr
ocen
t)
Sysselsättning (logaritmerad)
Stockholm
Göteborg
Malmö
Östergötland
ÄlmhultBorås
Umeå
Eda Fagersta
Åsele
Arjeplog
Källa: SCB RAMS
Samband på regionnivå mellan storlek och andelen sysselsatta inom tillverkning 2010
2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 6.0 6.50
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Sysselsättning (logaritmerad)
And
el in
om ti
llver
knin
gsin
dustr
in (p
roce
nt)
Stockholm
Göteborg
Malmö
Fagersta
Värnamo
Arjeplog Sollefteå
Dorotea
Östergötland
Källa: RAMS
Varför är exponerad tjänstesektor koncentrerad till stora regioner?
• Företag kan dra fördel av en större pool av arbetskraft med de kvalifikationer de behöver och arbetskraften värdesätter att de lätt kan röra sig mellan olika arbetsgivare inom sin profession.
• Företag kan utnyttja kunskaps- och informationsspillovers när företag inom liknande verksamheter är samlokaliserade.
• Det finns olika inrättningar i stora urbana regioner som attraherar välutbildad arbetskraft inom tjänstesektorn
Regionala effekter av expansion av exponerade tjänster
• Ökad tjänsteexport innebär att i stora regioner kommer sysselsättningen sannolikt att öka och de jobb som skapas har höga löner.
• Även om det kommer att ske omlokaliseringar som ett resultat av ökad internationell handel i tjänster är dessa regioner så pass stora, diversifierade och dynamiska att de med stor sannolikhet kan absorbera dessa chocker utan alltför stora svårigheter.
• Strukturomvandlingsproblemen blir förmodligen större om det är regioner som är starkt koncentrerade på industriell verksamhet som drabbas.
Några avslutande kommentarer
• Expansion av exponerad tjänstesektor kräver lägre hinder för tjänstehandel i snabbväxande länder
• FoU: positiva externa effekter, men stort läckage utomlands
• Human kapital: positiva spillovers och låg mobilitet