INTERNATIONELL

AFFÄRSJURIDIK Stockholm 16/3 2015

INTERNATIONELLA AVTAL När behöver vi avtal ?

Varför behöver vi avtal ?

Baliavtalet i hamn – värt 1 000 miljarder dollar

årligen

Det första frihandelsavtalet i Världshandelsorganisationens

historia har efter många stormar blivit verklighet. Baliavtalet,

som ska ge en skjuts åt världsekonomin värd 1 000 miljarder

dollar årligen, klubbades formellt igenom på

torsdagseftermiddagen i Genève.

Avtalet innebär att krånglig tulladministration och byråkrati

ska minskas så att handel över gränserna blir smidigare och

mindre kostsam. De fattigaste länder ska få ekonomisk hjälp

att modernisera sin tullhantering.

Några snabba fakta om internationell ekonomi och handelVärldsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln har emellertid

vuxit snabbare än världsekonomin; den globala exporten har femdubblats.

EU:s inre marknad består av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20

miljoner företag.

EU är den största aktören i världshandeln med varor och tjänster.

Världens tre största varuexportländer är Kina, Tyskland och USA. De tre största

varuimportländerna är USA, Kina och Tyskland.

Utvecklingsländernas andel av världs-handeln med varor är drygt 30%.

Handelsavtalet GATT(Allmänna tull- och handelsavtalet) trädde i kraft 1948. WTO

grundades 1995 och övertog GATT:s roll. Tjänsteavtalet GATS slöts 1995.

Sedan GATT började gälla har genomsnittstullen för industrivaror i industri-länder

sjunkit från 40 % till några få procent.

Totalt har WTO i dagsläget 153 medlemmar som täcker omkring 95% av världs-

handeln. Alla stora länder är medlemmar i WTO.

VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN

(WTO)

I världshandelsorganisationen (WTO)

förhandlar världens länder om villkoren för

internationell handel.

WTO:s regelverk - GATT, GATS och TRIPS

Läs mer http://www.regeringen.se/sb/d/2653

BEGREPP OLIKA AVTAL

GATS / General Agreement on Trade in Services är ett

internationellt handelsavtal vilket fungerar som regelverket för

handel med tjänster på en global nivå.

GATT reglerar handeln med varor

TRIPS innehåller regler om upphovsrätt, varumärken,

geografiska ursprungsbeteckningar, mönster/design, patent,

kretsmönster för halvledare samt företagshemligheter.

(Regler från Pariskonventionen, Bernkonventionen, Romkonventionen och Överenskommelsen om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter har inkorporerats i TRIPS-avtalet.)

WTO

Avtalen i WTO

GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) är ursprunget till det

multilaterala regelverket på handelsområdet. GATT trädde i kraft

1948 och från början deltog 23 länder. Fram till 1994 hade avtalet

utvecklats och omfattade flertalet länder med undantag främst av

statshandelsländer. Det övergripande målet var då som nu att

bidra till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd genom att underlätta

handeln.

GLOBALISERING ÖKAR BEHOVET AV

GEMENSAMMA AVTAL HUR VI LÖSER

TVISTER

”Bilaterala avtal om särskild tvistlösning vid

handelsavtal har funnits under hela

efterkrigstiden.

Sverige har redan ingått ett hundratal, EU runt

1 500 och i Världen ska det finnas över 3 000

handelsavtal med klausuler om tvistlösning

via neutrala institut.

Tvistlösningsavtalen har blivit mer populära i

takt med demokratisering och ökar välstånd.”

HANDELSAVTAL – INTE SJÄLVKLARA!

Det förhandlas just nu intensivt om ett

frihandelsavtal mellan EU och USA.

Tanken är att det ska bli fritt fram att handla med

varor över Atlanten.

Men kritiker varnar för att det kan leda till att vi får hit

produkter som strider mot europeiska hälsoregler.

FRÅGA ?

Vilka områden är aktuella och varför är lokala

producenter rädda ?

OLIKA FORMER AV AFFÄRSAVTAL

Distributionsavtal

Återförsäljaravtal

Agentavtal

Kommissionsavtal

Franchiseavtal

Mäklaravtal

Samarbetsavtal

Kompanjonavtal

Joint venture-avtal

Licensavtal

Optionsavtal

Letter of intent

Konsultavtal

Sponsoravtal

Övriga affärsavtal

Entreprenadavtal

Kreditavtal

Bemanningsavtal

Avtal om transport och spedition

Avtal om företagsköp

OH 2:5

ÅTERFÖRSÄLJARAVTAL

Klädföretaget Maximus har återförsäljaravtal

med vissa ut, hur skyltningen av Maximus

kläder ska utformas osv. förnimmelse av det

framtida livet med alltmer av dataskärmar,

återförsäljaravtalet.

AGENTAVTAL

Solitaire AB har agenturen för det ryska företaget

Dobre Viva som tillverkar dryckesglas. Man har

enligt ett agentavtal ensamrätten för Skandinavien,

och företagets försäljare åker runt till butiker och tar

upp beställningar.

Dessa skickas vidare ordervärdet. Man arbetar inte

under sitt eget namn utan i uppdragsgivarens namn

Dobre Viva.

KOMMISSIONSAVTAL

Ett företag som förmedlar försäljning av bilar via

en webbsida på Internet beskriver sina tjänster på

följande sätt:

”När du anlitar oss för att sälja din bil skriver vi ett

avtal. Avtalet kallas för ’kommissionsavtal’ och vi

arbetar under låsen om kommission.

Vi som är bilmäklare kallas för ’kommittent’.”

FRANCHISEAVTAL

Burger Bum AB är ett företag som hjälper till att

starta hamburgerrestauranger Man utbildar

butiksägare, skaffar lämpliga lokaler, hyr ut och

planerar restauranginredning.

Arbete tar man en avgift på 8 % av butikens

omsättning enligt franchiseavtalet.

MÄKLARAVTAL

Net Express AB är ett reseföretag som

förmedlar flygresor och flygbolag och

hotellbokningscentraler.

För varje förmedlad resa eller bokat rum får

Net Express mäklarprovision .

LETTER OF INTENT

En avsiktsförklaring används ofta för att fastställa grunddragen i ett avtal som ska förhandlas,

dvs. innan själva avtalet fullbordas. Avsiktsförklaringar påminner om vanliga avtal, men är

vanligen (om de är korrekt utformade) inte bindande i sin helhet. Bindande delar i

avsiktsförklaringar inbegriper vanligen sekretess, förhandlingsexklusivitet och en allmän

lojalitetsplikt mellan parterna.

Avsiktsförklaringar benämns med engelska termer, vanligen ”letter of intent” (ofta förkortat ”LOI”).

Det händer även att avsiktsförklaringar kallas ”memorandum of understanding” (förkortat

”MOU”).

Ett problem med avsiktsförklaringar är att de kan tolkas som bindande i större utsträckning än

vad åtminstone en av parterna avsåg vid tidpunkten vid dess tillkomst. Det är därför viktigt att

avsiktsförklaringar formuleras riktigt och verkligen återspeglar parternas avsikter.

UPPGIFT

Förklara innebörden av detta avtal genom att använda

läroboken och /eller källor via internet.

Joint venture avtal – Förklara och utveckla fördelar och

eventuella nackdelar med detta avtal

MARKNADS-

RÄTT

MARKNADSFÖRINGSLAGEN

Lagen ska främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare (1 §).

Med marknadsföring avses reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången på produkter (3 §).

Marknadsföringen ska stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare (5 §).

Budskapet ska kunna identifieras (9 §).

Marknadsföringen får inte innehålla vilseledande påståenden (10 §).

Förpackningen får inte vara vilseledande (13 §).

OH 11:1

MARKNADSFÖRINGSLAGEN

Vilseledande efterbildningar är förbjudna (14 §).

Endast konkursboet får i marknadsföring använda ordet ”konkursutförsäljning” (15 §).

Uttrycket ”utförsäljning” eller liknande ska avse slutförsäljning av hela eller delar av lagret, gälla under begränsad tid och innebära väsentligt lägre priser (16 §).

Uttrycket ”realisation” får bara användas om försäljningen avser varor som ingår i det ordinarie sortimentet, gäller under begränsad tid och innebär väsentligt lägre priser (17 §).

Jämförande reklam får inte vara missvisande (18 §).

OH 11:1 forts

MARKNADSFÖRINGSLAGEN

Marknadsföring via e-post, telefax eller liknande får endast skickas till den som på förhand har tackat ja till den. Undantag är om säljaren har fått e-postadressen vid en tidigare försäljning (19 §).

Vid marknadsföring med e-post ska det alltid finnas avsändaradress, om man vill att marknadsföringen ska upphöra (20 c §).

Andra marknadsföringsmetoder för individuell kommunikation än de som nämns i 19 § får användas om inte berörd person har motsatt sig detta, t ex genom det s k nixregistret (21 §).

Säljare som erbjuder garanti ska informera om vad den innebär och hur man ska kunna utnyttja den (22 §).

OH 11:1 forts

SANKTIONER ENLIGT MARKNADSFÖRINGSLAGEN

Förbud mot fortsatt marknadsföring som strider mot god

marknadsföringssed eller på annat sätt är otillbörlig (23§).

Åläggande att i marknadsföringen lämna sådan information

som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt (24 §).

Åläggande att betala marknadsstörningsavgift vid brott mot

lagen. Avgiften är lägst 5 000 kr och högst 5 miljoner kr (31 §).

Konsument eller annan näringsidkare kan få skadestånd av en

säljare som har brutit mot lagen och därmed orsakat skada (37

§).

OH 11:2

SANKTIONER ENLIGT MARKNADSFÖRINGSLAGEN

Beslut om sanktion kan kombineras med vitesföre-läggande, som utfaller om överträdelsen upprepas. Stockholms tingsrätt (och vissa andra tingsrätter) kan utdöma vite (26 § och 49 §).

Talan om sådant som strider mot marknads-

föringslagen kan väckas i Marknadsdomstolen av

Konsumentombudsmannen (KO)

näringsidkare som berörs av marknadsföringen

sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller

löntagare (47 §)

OH 11:2 forts

ALKOHOLLAGEN

Marknadsföring får inte riktas till barn eller ungdomar under 25 år.

Storleken på annonsen är begränsad och den får bara visa enstaka varor samt varumärke eller annat kännetecken.

Dryckens alkoholhalt ska anges.

Alkoholhaltiga drycker får inte marknadsföras i TV.

Drycker med mer än 15 procent alkoholhalt får inte finnas med i annonser som riktar sig till konsumenter.

Reklam för lättöl, som är tillåten, får inte kunna förväxlas med reklam för starköl.

Det får inte framstå i annons att hög alkoholhalt är positivt och inte heller att alkohol är ett naturligt inslag i t ex högtider eller att den ger social framgång eller ökar prestationsförmågan.

Tidningsannonser om alkohol ska innehålla information om alkoholens skadeverkningar som ska täcka minst 20 % av annonsytan.

OH 11:3

PRISINFORMATIONSLAGEN Lagen har som mål att konsumenter ska få korrekt och tydlig

prisinformation om produkter.

Priset kan anges på förpackningen,

på hyllkanten eller i en prislista.

Om det finns praktiska hinder kan priset finnas i en prislista eller prisfrågeterminal.

Huvudregeln är att priset ska anges

skriftligt och inklusive moms.

Om avgifter eller andra kostnader

tillkommer ska detta anges.

Priset för en vara ska anges dels per

förpackning, dels per enhet, t ex kilo eller liter.

Priser för tjänster ska finnas lätt tillgängliga där verksamheten bedrivs eller marknadsförs.

OH 11:4

PRODUKTSÄKERHETSLAGEN

Enligt produktsäkerhetslagen måste varor och tjänster som företag tillverkar, importerar eller säljer vara säkra

En näringsidkare ska enligt lagen:

lämna säkerhetsinformation som behövs för att bedöma riskerna (13 §)

lämna varningsinformation om en såld vara eller tjänst anses farlig (14 §)

återkalla varor och tjänster om det behövs för att förebygga skadefall (15 §)

Konsumentverket kan meddela förelägganden och förbud som behövs för att lagstiftningen ska efterföljas (27 §).

Regeringen kan utfärda föreskrifter om säljförbud och exportförbud för varor och tjänster som är farliga (36 §).

OH 11:5

LAG OM LEKSAKERS SÄKERHET

Konsumentverket kan utforma

regler för leksaker för barn under

14 år avseende

skydd för hälsa och säkerhet

utformning

märkning och annan

produktinformation

Näringsidkare kan överklaga

Konsumentverkets beslut till

kammarrätten.

OH 11:6

KONKURRENSLAGEN

Lagen har till ändamål att undanröja och

motverka hinder för en effektiv konkurrens i

fråga om produktion av och handel med

varor, tjänster och andra nyttigheter (1 kap

1 §).

Lagen ska således förhindra skadliga begränsningar i konkurrensen, bl a genom

Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete

mellan företag (2 kap 1 §), t ex prissamarbete,

ensamrättsavtal, marknadsuppdelning och

karteller

OH 11:7

KONKURRENSLAGEN

Förbud mot missbruk av dominerande ställning (2 kap 7 §), t ex oskäliga priser och diskriminering av vissa kunder

OH 11:7 forts

KONKURRENSLAGEN

OH 11:7 forts

Utvecklande beskrivning av dominerande ställning

Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braathens Sverige AB, enligt

vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att på olika samverkans förfarande

missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesflygmarknaden.

Några veckor efter klagomålet från Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta

klagomålsärendet och istället på eget initiativ pröva SAS förfarande.

Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillämpa sitt

Eurobonussystem på inrikeslinjerna där det fanns andra konkurrenter.

I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm-

Sundsvall.

SAS överklagade domen hos Marknadsdomstolen, men Marknadsdomstolen höll fast vid

Konkurrensverkets dom om att SAS Eurobonus-system på den svenska inrikesflygmarknaden

skulle förbjudas vid de linjer på vilka det fanns andra konkurrenter.

Konkurrensverket hade genom sin granskning kommit fram till att SAS missbrukat sin

dominerande ställning på den svenska inrikesmarknaden genom sin tillämpning av Eurobonus

på inrikes flygresor.

Detta strider mot konkurrenslagen eftersom det försvårar för andra flygbolag att starta eller

upprätthålla konkurrerande inrikes flyglinjer. Marknadsdomstolen fastställde därför

Konkurrensverkets åläggande för SAS att ändra tillämpningen av Eurobonus

vad gällande inrikes flygresor.

KONKURRENSLAGEN

Kontroll av företagskoncentration, t ex genom uppköp och samgåen-de (4 kap 1 §). Stockholms tingsrätt kan utfärda förbud mot före-tagskoncentration efter anmälan från Konkurrensverket (4 kap 13 §)

En företagskoncentration ska enligt lagen anmälas till Konkurrensverket om företagen tillsammans har en årsomsättning på mer än 4 miljarder kr och minst två av de berörda företagen vardera har en årsomsättning i Sverige på över 100 miljoner kr (4 kap 6 §)

Åtgärder. Konkurrensverket är övervakande myndighet och kan vidta följande åtgärder:

Undersökningar (gryningsräder) av misstänkta överträdelser, efter beslut Stockholms tingsrätt (5 kap 3 §)

Ålägga företag att upphöra med överträdelser av förbuden i lagen (3 kap 1 §).

Väcka talan om s k konkurrensskadeavgift, lägst 5 000 kr och högst 10 procent av företagets omsättning (3 kap 5-6 §). Beslut fattas av Stockholms tingsrätt

Ålägga företag att lämna uppgifter (5 kap 1 §)

OH 11:7 forts

GRUPPUNDANTAG FRÅN SAMARBETSFÖRBUDET

Regeringen har beslutat om följande undantag:

vertikala avtal, t ex franchiseavtal

vertikala avtal inom motorfordonssektorn

specialiseringsavtal

avtal om forskning och utveckling

avtal om tekniköverföring

avtal inom försäkringssektorn

avtal om viss taxisamverkan

OH 11:8

OFFENTLIG UPPHANDLING OCH KONKURRENS

Verksamhet som drivs av statliga myndigheter, kommuner och

landsting är i mindre grad konkurrensutsatt.

Varor och tjänster kan dock köpas upp, konkurrensutsättas, vilket

ofta görs genom ett upphandlings- eller anbudsförfarande.

Det är främst två lagar som rör offentlig upphandling och

konkurrens:

lagen om offentlig upphandling (LOU)

lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter

och posttjänster

Exempel på överträdelser är om en offentlig beställare väljer en

leverantör som inte uppfyller villkoren i anbudsförfrågningen eller

inte väljer den som har lämnat det mest förmånliga anbudet.

OH 11:10

Exempel på konkurrensbegränsande samarbeten•Prissamarbete. Det är förbjudet för företagen att samarbeta med varandra både direkt och indirekt i

till exempel en inköpsorganisation eller en branschförening. Förbudet gäller både horisontellt och

vertikalt prissamarbete.

•Begränsningar eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar. Avtal om

produktionskvoter, specialiseringsavtal, exklusivavtal eller patentlicensavtal kan begränsa

konkurrensen.

•Marknadsuppdelning. Det händer att konkurrenter delar upp ett geografiskt försäljningsområde eller

en kundkrets mellan sig. I allmänhet hindrar, begränsar eller snedvrider den sortens avtal konkurrensen

och är därför förbjudna.

•Diskriminering. Diskriminering till följd av avtal, beslut eller samordnat förfarande är förbjudet om det

leder till en konkurrensnackdel för en handelspart. Ett exempel är när en leverantör kommer överens

med sina återförsäljare om att en viss kund ska få sämre villkor vid leverans.

•Kopplingsförbehåll. Ett exempel är om en köpare, för att få köpa en produkt, tvingas köpa även en

annan produkt eller tjänst som köparen annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband

mellan tilläggsprodukten och huvudprodukten i avtalet kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet

accepteras bara kopplingar som är motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl.

KKV.SE

Juridiska begrepp

Marknadsföring – Försäljningsfrämjande åtgärder , tex reklam mm

Otillbörlig marknadsföring – Brott som begås av näringsidkare som i sin marknadsföring agerar i strid

mot god affärssed eller på annat sätt uppsåtligen (avsiktligt) vilseledenande

Marknadsstörningsavgift – En särskild avgift som kan åläggas en näringsidkare vid otillbörlig

marknadsföring

Vite – I förväg bestämt penningbelopp som ett företag måste betala om det inte följer åläggande

eller förbud enligt beslut av domstol eller myndighet

Produktsäkerhet – Krav som ställs på varor och tjänster som företag tillverkar , importerar eller säljer

för att motverka risk för skada på person eller egendom

Konkurrensbegränsande samarbete – Avtal mellan företag vars syfte eller resultat är att

konkurrensen på marknaden hindras , begränsas eller snedvrids

Juridiska begrepp

Samordnat förfarande – Fall då företag utan att ha ett direkt avtal tillämpar ett viss förfarande i

samförstånd

Horisontellt avtal – Avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan , tex mellan butiker

Vertikalt avtal – Avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan , te x mellan butik och

leverantör

Kartell – Överenskommelse mellan annars konkurrerande företag om att avstå från konkurrens på

en marknad (dela upp en marknad)

Dominerande ställning – Fall då företag har en så stark ekonomisk ställning att man kan hindra en

effektiv konkurrens på en marknad (prisdumpning mm )

Leveransvägran – Form av diskriminering som innebär att leverantör inte levererar varor till en viss

kund

Företagskoncentration – Fall då två eller flera självständiga företag slås ihop eller då en eller flera

personer som redan kontrollerar minst ett företag får kontroll över ett

annat företag

OH 11:9