sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2016

premiere: english!The last spread of Lundagård is now in English. Page 30-31

malmös håkanJonathan Johansson känner viss sorg på Malmös gator och torg. Sid 18-19

mer makt åt luNytt system möjliggör för LU att bedöma sin egen kvalitet. Sid 12-15

vit, skånsk - och kvinna

Lundagård har undersökt gemensamma nämnare för kårordföranden vid universitetet. Sid 6-7

s.1 Ettan.indd 1 2016-01-25 02:57

ledare

lundagård nr 1 2016

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se

Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.seRedaktion Jonas Jacobson, Saga Sandin, Tindra Englund, Gustav Wirtén.

Läkarstudenter lider av stress och hög arbetsbelastning.

Välkommen till

Victoriastadion!

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI MotionscenterVictoriastadion, Lovisastigen 2–4046-16 22 30 • www.lugimotion.se

Terminskort 520 kr(studentpris giltigt t.o.m 5/6 2016)

Motionsturneringar VT 2016Dags att anmäla lag till vårens motionsturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.

Sista anmälningsdag: Onsdag 3/2.

Anmälan/Avgifter/Lag: Innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.

Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, step- maskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅTRÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

delar i början av juni 2016 ut bidrag till:

• Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2016.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel

042-14 66 50, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

10% studentrabatt på alla behandlingar

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne FridStora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se

www.tandlakare-larsson.se

Välkomna!

s.2-3 ledaren.indd 1 2016-01-25 03:03

Redigering: Tove Nordén och Christina Zhou lundagård nr 1 2016 3

ledareINTERNATIONALS WELCOMEAs far as we know this is the first issue of Lunda-gård that has an entire spread in English. It will hopefully not be our last. Just flip your way to the last spread of the maga-zine and/or go to lunda-gard.net to know what's going on both news-and leisurewice in student life at LU. And please contact us at lundagard@lun-dagard.se if you want to join our crew or have any questions/feedback. VIRVE IVARSSON

SPEGEL SPEGEL PÅ VÄGGEN DÄRKuratorskollegiet (KK)kommer under våren att inleda ett samarbete med nationerna för att mot-verka sexuella trakasse-rier. Men efter nyheterna kring Malmö nation hade de nya ordförandena för KK knappast något val. Det är bra att något görs, men väldigt tråkigt att det ska krävas hemska vittnesmål för att de sty-rande ska få upp huvudet ur ektunnan och se sitt fula tryne.

CASPER DANIELSSON

lika kårer leka bäst

Överläkare. Professor. Jurist. När jag var liten minns jag aldrig att jag höjde på ögonbrynen ens för de mest pre-stigefyllda jobb mina kompisars föräldrar hade. Jag är uppvuxen mestadels i Lund, och det var så vanligt att föräldrarna jobbade inom universitetet eller hade höga positioner, att det var vardagsmat för mig. Det är ett intressant fenomen och just av den anledningen kallas Lund ofta för en akademikerbubbla. Men det är inte helt problemfritt.

DET ÄR INTE bara skolbarnens för-äldrar som har bra jobb, även s t u d e n t e r n a s föräldrar har högutbildade föräldrar. Hela 73 procent kommer från ett hem med föräldrar som har eftergym-nasial utbildning (Lundagård nummer 7 2015). Sedan finns de där 27 övriga procenten. Sådana studenter är i princip obefintliga på de högre kårposterna inom uni-versitetet.

I DETTA NUMMER av Lundagård har vi nämligen under-sökt representationen i studentkåren. Vilka sitter på ordförandeposterna? Vad har de för bakgrund? Detta vi-sade sig vara en väldigt känslig fråga. Jag har fått mejl om att undersökningen är fel och att de granskade kän-ner sig kränkta. Vänta, va? Kränkta? För att majoriteten av kårordförandena är från akademiska hem, är vita och i samma åldersspann. För att alla är väldigt lika. Som studentkårer för universitetet, med ett ansvar att re-presentera alla, borde en bred representation vara något fint och viktigt att sträva efter. Det ger fler perspektiv,

nya idéer och frågor att driva. Och framför allt får fler komma till tals.

PRECIS SOM PÅ alla andra tidningar gör vi på Lundagård ibland granskningar. Jag skulle aldrig drömma om att strunta i en granskning för att jag får mejl som försö-ker få mig att inte publicera. Eller försöker påverka hur granskningen ska se ut. Precis som kårordföranden har ett ansvar att representera alla studenter, har vi journa-

lister ett ansvar att vara oberoende. Hur skulle det se ut om vi backar för yttre påtryckningar? Det gör vi bara inte.

EN BRIST PÅ bred representation är inte enbart ett problem bland kårerna. Det ge-nomsyrar hela universitetet. Men att vara öppen för att uppmärksam-ma och diskutera problemet är en bra början. Den som vill kommentera granskningen (se sid 6-7) är väl-kommen att göra det till adres-sen lundagard@lundagard.se. Samtidigt som vi granskar är det vår önskan att Lun-dagård ska vara ett forum för debatt om ett universi-tet mot ständig förbättring.

TOVE NORDÉN REDAKTÖR OCH

ANSVARIG UTGIVARE

"Jag skulle aldrig drömma om att strunta i en granskning för att jag får mejl som försöker få mig att inte publicera."

Att prata om universitetets försök att rekrytera brett är okej. Men i kårvärlden är det helt plötsligt ett väldigt känsligt ämne.

lundagård nr 1 2016

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se

Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.seRedaktion Jonas Jacobson, Saga Sandin, Tindra Englund, Gustav Wirtén.

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Filip Rydén, Q, Jonas Jacobson, Hedvig Wrede, Jakob Ehde, Tindra Englund, Gustav Wirtén, Saga Sandin, Angelica Kauntz, Christina Zhou, Åsa Pålsson, Robert Söderqvist, Viva Ivarsson, Vanja Ivarsson, Frida Malmgren, Lukas J. Herbers, Miranda Gatti, Anna Åkesson, Anna Folkesson, Aydin Ramezani, Tindra Englund, Paula Dubbink, Eleonora Kleibel, Marcus Bornlid Lesseur, Dimitris Kalandranis.Omslag Anna Åkesson.Kattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För ut-landsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

Pressläggning 29 februari 2016.Deadline nr 2/2016 19 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tid-ning levererad.

"The delay is blamed on the refugees."

Mochamad Ridwan had to wait for five months to get his residence permit extended.

News in English – page 30

"Därför kan det vara hög tid att börja fundera på det där med ens gränser."

Virve Ivarsson drar paralleler mellan Hungerspelen och hur politiken bygger upp murar. Kultur – sid 22-23

Läkarstudenter lider av stress och hög arbetsbelastning.

Vilken nation ska jag välja?Lundagård har en gång för alla korat en vinnare.

Frågan – sid 10

Nyheter – sid 8

"Då var han en okänd 29-årig medarbetare..."

...Nu lockar han hundratals till Studentafton.Kulturreportage – sid 24

Välkommen till

Victoriastadion!

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI MotionscenterVictoriastadion, Lovisastigen 2–4046-16 22 30 • www.lugimotion.se

Terminskort 520 kr(studentpris giltigt t.o.m 5/6 2016)

Motionsturneringar VT 2016Dags att anmäla lag till vårens motionsturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.

Sista anmälningsdag: Onsdag 3/2.

Anmälan/Avgifter/Lag: Innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.

Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, step- maskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅTRÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

delar i början av juni 2016 ut bidrag till:

• Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2016.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel

042-14 66 50, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

10% studentrabatt på alla behandlingar

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne FridStora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se

www.tandlakare-larsson.se

Välkomna!

s.2-3 ledaren.indd 2 2016-01-25 03:07

4 lundagård nr 1 2016

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣FO

TO: C

HR

ISTIINA ZH

OU

december och januari i korthet

15-12-14NATIONSKÖRERNAS LUCIAKONSERT – ALLT MAN KAN FÖRVÄNTA SIG AV ETT LUCIAFIRANDENationskörernas luciakonsert hade inga problem med att få de levande ljusen att flacka nöjsamt i mörkret.

Redigering: Casper Danielsson

nyheter från www.lundagard.se

321 998 ... personer besökte sidan.

16-01-19

Universitetet går miste om miljoner ef-ter höstens ökade flyktingmottagande

"Så länge jag har varit i bran-schen har hyrorna höjts hela tiden. Hyrorna kommer att fortsätta höjas framöver."

– AF Bostäders vd Henrik Krantz fortsätter att lämna glädjebesked efter att precis ha höjt hyran för tolfte året i rad.

Höstens migrationskostnader gör att Sveriges regering behöver spara på det som sparas kan. Därför väljer regeringen att dra tillbaka de tidigare utlovade 303 miljonerna till landets högskolor och universitet. Lunds universitet går miste om ett belopp i 30-miljonersklassen.

MEST LÄST PÅ LUNDAGÅRD.SE UNDER 2015

200 000 kronor...... lyckades ett initiativ från sektionen för industriell ekonomi samla in. Teknologer från hela Sverige bidrog till insamlingen och pengarna skänktes till flyktinghjälp.

16-01-12

1. Vi borde få lön för att studera2. Konsten att ragga 3. Lunds svåraste tenta fortsatt svår4. Ny maskot ska locka studenter5. Deklarera smart som student

16-12-08 FOTO

: PRESS

FOTO

: CH

RISTIN

A ZHO

U

FÄLLDA: Malmö nationEn svankande kvinnas rumpa skulle locka besö-kare till Malmö nations 125-årsjubileum. I stället har reklamen inneburit att nationen fälldes hos Reklamombudsmannen för sexistisk reklam.

15-12-01

s.4-5 webbuppslag.indd 1 2016-01-25 03:10

lundagård nr 1 2016 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

FOTO

: CH

RISTIIN

A ZHO

U

ny bloggare: jens hansen En duktig och deprimerad flicka Studentlivskrönikör Julia Karlsson har insett att hennes motstånd mot ”duktig flicka-idealet” ibland handlat om att und-vika en jobbig insikt. Det finns mycket i samhället jag skulle vilja förinta. Ett exempel är ”duktig flicka-syndromet”, vilket smusslar sig in i unga kvinnors hjärnor och gör oss till people pleasing, utbrända och ängsliga människor.

Detta är något jag försökt motverka hos mig själv på olika vis. Jag har sett till att inte ha ett städat duktig flicka-rum. Jag har struntat i att sitta på föreläsningar om de inte stimulerat mig. Vägrat gå upp ur sängen om jag känt för att ligga kvar. Förkastat idén om att vara ”lagom full” när jag velat dricka elva öl. Och jag har sagt till mig själv att jag varit rätt ute, att jag genom mitt motstånd övervunnit någonting. Här har ni en frigjord, okuvad människa.

Men till slut så krackelerar det där resonemanget.För vad revolterar jag mot när mitt hem är fullt av kaffekoppar med mögelhinnor på botten? När snus ligger överallt på nattduksbordet och inga rena kläder finns i någon byrålåda? Det är ingen feministisk aktion att stanna hemma från skolan om det är för att jag bröt ihop när jag sminkade mig, och jag har legat på golvet i mitt rum och gråtit i fyrtio minuter. Jag inser när jag pratar i te-lefon med min mamma, att det inte är för att jag är ung och förvirrad som det är svårt att genomföra ansökan till nästa termin. Det beror på att jag inte ser någon framtid över huvud taget.

Jag har inte haft en kväll som säger fuck off till ”duktig flicka-idealet” när jag är så full att promenaden hem, som borde ta fem minuter, tar tjugo. Eller när jag vaknar nästa morgon och har hudflagor på underarmarna där mina naglar rispat för att avvärja panikångest.

Då är det i stället dags att vara lite duktig. Duktig och ringa vårdcentralen, duktig och prata med en psykolog, duktig och säga ”det låter bra” när en läkare undrar om det känns okej att hon skriver ut antidepressiva.

Duktig och göra motstånd mot ett annat förödande synsätt: det som säger att de-pression inte är en sjukdom som vilken annan.

Jag kanske borde vara en duktig flicka och erkänna att jag är deprimerad och att det inte är mitt fel. Och att det inte heller är mitt ansvar att vara någonting annat.

JULIA KARLSSON,STUDENTLIVSKRÖNIKÖR

16-01-21"DET SKA VARA EN OSLIPAD VERSION AV VERKLIGHETEN"Jens Hansen ska under våren vara praktikant vid svenska generalkonsulatet i Hong kong. Under tiden kommer han också att blogga om sin upp-levelse på lundagard.se. I sina inlägg kommer han berätta om hur det är att vara praktikant, men också om sina erfarenheter från ett nytt land.

FOTO

: JENS H

AN

SEN

... lyckades ett initiativ från sektionen för industriell ekonomi samla in. Teknologer från hela Sverige bidrog till insamlingen och pengarna skänktes till flyktinghjälp.

FOTO

: CLAU

DIO

GA

ND

RA

FOTO

: CH

RISTIN

A ZHO

U

15-12-01

Mumien åter till jorden Mumien Peder Winstrup, initiativtagaren bakom Lunds universitet, vilar åter i frid efter intensiva dagar i rampljuset. Men det var inte förgäves – nu vet 400 miljoner människor vem han var.

15-12-14

Miljöaktion stoppades –utanför UniversitetshusetLunds universitet borde vara helt fossilfritt. Det tycker ett 60-tal studenter som försökte ta sig in i Universitets-huset under för att genomföra en miljöaktion, men blev stoppade av väktare.

"Vi har kommit jättelångt i vårt arbete och jag är jättestolt"– Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz höll inte med demonstranterna.

15-12-11

21 448...ansökningar kom in till internationella masterutbildningar vid Lunds universitet för hösten 2016. Det är en ökning på 45 procent se-dan förra året.

Vägen till svenska universitet har precis blivit mycket kortare för iranska studenter. I och med EU:s hävda sanktioner mot Iran, kan studenternas förhållanden i Sverige un-derlättas.

Efter avtalet: Fler iranska studenter att vänta i Lund

16-01-20 16-01-21

Färgglada vägen– en hal isbanaTanken var god – men vä-gen mellan Helsingborgs central och Campus har efter den färgglada upp-fräschningen i september blivit en isbana.

"Det är jobbigt eftersom man är rädd för att halka"

– Studenten Linn Danielsson om vägen från centralen till Campus.

16-01-21

Vad kommer du att blogga om?– Jag ska blogga om mina dagliga upple-velser och erfarenheter under mina fem månader i Hong Kong som praktikant - särskilt då ur perspektivet av någon som inte har pluggat på ett tag!

Varför ska man läsa din blogg?– För att den är rakt på sak, en väldigt "oslipad" version av verkligheten - ibland är det bättre och ibland är det mindre bra. Det är många studenter som gärna vill praktisera men ofta drar de sig för det, ef-tersom det ses som krångligt eller för att deras utbildning inte erbjuder det. Så kan-ske finns där lite i form av inspiration i det hela också.

Vad hoppas du uppnå med bloggen?– Jag hoppas att få dokumentera fem må-nader i ett främmande land och det hela dagliga - något som man kan blicka bak på i framtiden och kanske inspireras av, eller att det hur som helst var en oerhört nyttig grej att göra.

s.4-5 webbuppslag.indd 2 2016-01-25 03:11

nyheter

Redigering: Filip Rydén6 lundagård nr 1 2016

granska lundagard.se ◣

Det har gått sex år sedan Lunda-gård senast granskade mångfal-den i studentkårerna. Sedan dess har det blivit fler kvinnor, perso-ner med högutbildade föräldrar och skåningar på kårernas högsta poster. På många sätt speglar kå-rerna studenterna vid universite-tet, som också har en hög andel kvinnor, personer med akademi-kerbakgrund och skåningar. Men det finns brister. Sedan 2010 har inte mycket hänt på mångfalds-området, och det är fortfarande en homogen grupp som sitter på kårernas topposter.

Problemen generellt storaElisabeth Gehrke var vice ordfö-rande för Lunds universitets stu-dentkårer (Lus) 2009-10. Därefter har hon varit vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS) och ordförande för det euro-peiska kårsammarbetet ESU. Hon tror att problemen med snedre-krytering är generellt stora på kårerna.

– Vi kan pra-ta om utländsk bakgrund, om hudfärg, stu-denter som har barn, studenter som pluggar deltid eller på distans. Alla de här grupperna är ju underrepresente-rade, säger hon.

Enligt henne släppte många kårer sitt mångfaldsarbete efter den lagändring 2010 som gjorde att studenter inte längre var tvungna att vara medlemmar i en kår.

– Jag tror att det var en grej som föll igenom lite när man var tvungen att göra så mycket an-nat, som att sitta i förhandlingar och medlemsrekrytering och lik-nande. Det finns ju bara en viss mängd saker man kan göra på en dag, säger hon.

Universitetets ansvarCecilia Skoug är Lus nuvarande ordförande. Även hon håller med om problemen med snedrekry-tering men tror att grunden till problemet ligger på universitetet som har svårt att locka till sig de

underrepresenterade grupperna.– Det gör också att det blir en

mer homogen population här, vil-ket avspeglar sig när det blir kårval om det inte finns några andra stu-denter att välja mellan, säger hon.

Det konkreta arbete som finns sker i valberedningarna, som en-ligt Cecilia Skoug tar hänsyn till vissa variabler, som kön, ålder och fakultetsbakgrund. Men i Lus stadgar finns inga krav på att mångfalden ska tas hänsyn till av valberedningen, eftersom de inte har några stadgar som detaljstyr valberedningens arbete.

Olika förutsättningarCaroline Sundberg är nuvarande ordförande för SFS. Hon säger att det är olika om och hur mycket kårerna jobbar med breddad re-presentation.

– Syftet är att studentpopula-tionen ska bli representerad, och i en idealvärld speglas student-

populationens sammansätt-ning. Men hur kårerna aktivt jobbar med b r e d d a n d e t varierar. Det svenska kår-

landskapet är inte homogent, alla kårer har olika förutsättningar, säger hon.

Tror du att det kan vara ett problem om det är en homogen grupp som företräder studen-terna?

– Det är svårt att säga, men har studenterna valt kårpresidium så är det ett demokratiskt val. Så det handlar om att uppmärksamma kårval, så att det är en bred popu-lation som faktiskt väljer att rös-ta, säger hon. Caroline Sundberg menar att kårerna inte är de enda som brottas med problem kring breddat deltagande och bred-dad rekrytering – utan att det avspeglas inom hela den akade-miska världen. Hon tycker liksom Cecilia Skoug att det är universi-tetet som i grund och botten har ansvaret för breddad rekrytering, men att det inom kårerna också krävs ett ökat engagemang.

– Det är viktigt att studenter röstar men också vågar ställa upp i kårvalet. Utan många studenter som röstar så blir det svårt att veta hur man vill forma både uni-versitetet och kåren, säger hon.

– Det krävs en aktiv agenda på lokal nivå så att frågan kan dri-vas. Utan personer som driver en fråga eller har en idé kommer inte den utvecklingen att ske, fortsätter hon. En av de som har drivit en sådan agenda är Elisa-beth Gehrke. Hon ser en poäng i att arbeta aktivt med mångfald-sfrågor.

– Det är ju inte unikt för kår-världen, utan alla organisationer i samhället drabbas av samma

strukturer om man inte väldigt aktivt arbetar mot dem, säger hon.

Av den anledningen grundade hon tillsammans med andra kå-raktiva ett nätverk för kvinnor och transpersoner som vill ta sig in i kårvärlden.

– Det handlar om att kvinnor är dåliga på att framhäva sig själva, och då kan man behöva en extra push för att man ska ta och göra det helt enkelt, förklarar hon.

Startade peppmötenFör två år sedan startade Jenny Pobiega, ordförande i samhälls-vetarkåren 2009-10 och en av nät-verkets medlemmar, peppmöten för kvinnor som var intresserade

Ensidigt i Lunds kårtoppLunds studentkårer ska representera alla universitetets studenter. Men hur väl speglas egentligen studentpopulationen? Lundagård har granskat mångfalden i Lunds studentkårer.

UtbildningAndel som har föräldrar med eftergymnasial ut-bildning oavsett längd:

91%

72%

2015

UtbildningAndel som hade föräldrar med eftergymnasial utbild-ning längre än tre år:

60%

2010 kårerna

47%

2011 studenterna

Andel i kårtop-pen

Andel bland studenterna vid Lunds univer-sitet

Lundagårds granskning

Lundagård har tittat på de nio kårordförandena samt Lunds universitets student-kårers (Lus) ordförande och vice ordförande. För 2011 inkluderades även Lus generalsekreterare. Informa-tionen om Lunds studenter generellt kommer från Universitetskanslerämbetets statistik för höstterminen respektive år. Siffrorna från

2015 är från vårterminen.Granskningen 2010 under-sökte endast ordförandena för de tio kårer som fanns då.

"I en idealvärld speglas studentpo-pulationens sammansättning."

s.6-7 representation.indd 1 2016-01-25 03:13

nyheter

lundagård nr 1 2016 7

granska lundagard.se ◣

av kårengagemang höstterminen 2014. Jenny Pobiega upplevde att jämställdheten och kvinnornas representation var på tillbaka-gång och bestämde sig för att göra något åt det.

– Det var en allmän reaktion på att vi upplevde att det hade blivit en grabbig stämning och obalanserat få kvinnor i kårvärl-den, säger hon.

Två peppmöten har hållits, 2014 och 2015. Där går man ige-nom vad det innebär att vara kå-raktiv och vad man kan få ut av det, vad man lär sig, men även mer praktiska saker om hur pro-cessen går till.Sedan mötena startade har andelen kvinnor på

de högsta kårposterna ökat från en tredjedel till två.

Men Cecilia Skoug tror att ök-ningen mest beror på slumpen.

– Det är inte fler kvinnor i år än förra året exempelvis, det är mer än för två år sedan men året innan dess var det högre igen, sä-ger hon.

Men Jenny Pobiega menar tvärtom att peppmötena faktiskt har haft en effekt.

– Det vet jag att de har haft, det är folk som har sagt att de tack vare nätverket har vågat söka poster de inte vågat annars, och fått dem, säger hon.

Enligt henne har enskilda kå-rer även reagerat positivt på ini-

tiativet, och vänt sig till henne för att få hjälp att rekrytera fler kvinnor till sina poster.

– Kårerna vill gärna ha in en blandad studentgrupp i sina verksamheter, men det är svårt att plocka upp vissa grupper om man gör saker som man alltid har gjort dem. Det är inte så många som tänker ”tjoho, nu ska jag sitta i möte och lära mig formalia” om

man inte har uppfostrats in i en föreningsanda, säger hon, och får delvis medhåll av Cecilia Skoug:

– Som kår funderar man alltid på hur tillgänglig man är. Men vi har ett ansvar enligt lagen att visa att vi är en demokratisk organisation, och därmed vara transparenta. Men med det till-kommer mycket formalia och man bygger såklart också in hin-der, så det är ju en avvägning som finns, säger hon.

TEXT OCH RESEARCH FILIP RYDÉN & TOVE NORDÉN

GRAFIK FILIP RYDÉNILLUSTRATION ANNA ÅKESSON

2010

30%

52%

2011

33%

53%

2013

36%

53%

2012

36%

53%

2014

45%

54%

2015

64%55%

Andel kvinnor: Jenny Pobiega håller i första peppmötet

33%

39%*

2011

27%

34%*

2013

54%

39%*

2015

30%

37%*

2010

Andel från Skåne:

*Gäller andelen bland nyantagna studenter på grund- och avancerad nivå (ej doktorander)

100%

76%*

2011

73%

74%*

2013

100%

78%*

2015

90%

73%*

2010

Andel från Sverige:

*Gäller andelen bland nyantagna studenter på grund- och avancerad nivå (ej doktorander)

"Kårerna vill gärna ha in en blandad studentgrupp, men det är svårt."

Gör mig till kårrepresentant!

s.6-7 representation.indd 2 2016-01-25 03:14

nyheter

Redigering: Åsa Pålsson8 lundagård nr 1 2016

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Sex dagars arbetsvecka och långa arbetsdagar. Schemalagd tid under julledigheten och tenta direkt efter nyår. Läkar-studenter lider av stress och hög arbetsbelastning under sin praktik och trots det verkar konkreta åtgärder dröja.

Samtidigt som det blir lättare att komma in på läkarprogrammen i landet är arbetsbördan och ris-ken för stress hög. Det är under praktikperioderna som proble-men är värst, då flera studenter vittnar om orimligt hög arbets-belastning. Lundagård har pratat med Kim och Elsa som berättar om sina upplevelser. Kim är lä-karstudent och Elsa tog examen förra året. Kim menar att de flesta känner sig stressade på program-met, och att det egentligen inte är något studenterna ifrågasätter. I stället ses det som en självklar-het.

– Det är så det är när man job-bar som läkare, då jobbar man mer än heltid, säger Kim.

Hög arbetsbördaEn kombination av schemalagda ordinarie arbetstider och jour-

pass gör att dagarna kan bli ex-tremt långa.

– En vanlig dag jobbar man kanske mellan åtta och fyra och har sedan jour fram till nio. Man får gå dit och sedan försöka hinna hem för att sova ut innan nästa pass börjar, berättar Kim.

Utöver de långa arbetsdagarna på praktikplatsen förväntas stu-denterna läsa in mycket teoretisk kunskap som man inte lär sig på praktiken.

– Vi har haft dagar när jag åkt hemifrån vid sex och kommit hem vid tio på kvällen. Sen har vi tenta direkt efter praktiken är slut också, och det man inte lärt sig på praktiken ska man ha läst in på sin fritid, säger Kim.

Tvingas skolkaProblemen bekräftas av Elsa, som känner igen sig och menar att det ligger på studenterna själva att hantera sin tid.

– Alla moment var inte obli-gatoriska, så då hoppade jag över vissa moment för att hinna med något annat eller helt enkelt bara för att ta igen mig. Jag tror att det är ganska vanligt förekomman-de, säger hon.

Men att stressproblemen är utbredda är inget som diskuteras studenter emellan.

– Det kanske inte går att kom-ma ifrån. Man pratar inte riktigt om det, att man skolkar för att hinna med, säger Elsa.

Problemen har funnits längePå Medicinska föreningen (MF), som är kårsektionen för bland annat läkarprogrammet, jobbar man mycket med att lokalisera vart stressen uppstår. Tillie Jo-hansson, som är ordförande på MF, berättar att många studenter har problem under praktiken.

– Tyvärr är det en fråga som har varit aktuell väldigt länge nu och som vi arbetat kontinuerligt med under lång tid, säger hon.

Hon berättar också att den förra styrelsen gick ut med en psykosocial enkät på läkarpro-grammet för att undersöka stu-denternas upplevelser av stress och belastning. Med resultaten från enkäten och från andra na-tionella undersökningar jobbar man tillsammans med medi-cinska fakulteten för att minska problemen.

– Just nu håller vi på att arbeta

med att studenter tidigare ska få ut sina scheman för praktiken till exempel, säger Tillie Johansson.

Mycket av arbetet handlar om att kartlägga problemen. Kon-kreta åtgärder måste enligt Tillie Johansson implementeras på lång sikt och då är förarbetet viktigt.

– Framför allt jobbar vi med att belysa var stressen ligger och hur man på olika sätt kan stötta och hjälpa drabbade studenter, säger hon.

Universitetet bör ta sitt ansvarTillie Johansson menar också att eftersom det är ett så stort pro-gram behöver man jobba långsik-tigt. Enligt henne borde universi-tetet agera.

– Det behövs en ordentlig ut-redning där man lyfter ut exakt vad det är som orsakar stressen och var man hittar en lösning som inte påverkar utbildnings-kvalitet, säger hon.

*Kim och Elsa heter egentligen något annat.

TEXT JAKOB EHDEFOTO JONAS JACOBSON

Utbredd stress bland läkarstudenterAtt läkarstudenter har det stressigt under utbildningen har länge varit känt, speciellt under praktiken.

s.8-9 nyhet lärare.indd 1 2016-01-25 03:20

nyheter

lärarutbildningen vid lunds universitet 1970-talet - Lärarhögskolan i Malmö blir till en gren under Lunds universitet. 2008 - Planerna för en ny lärarutbildning vid Lunds universitet påbörjas. HT 2011 - Den nya ämneslärarutbildningen startar på Campus Helsingborg, ihop med Kristianstads högskola. 30 april 2016 - Samarbetet med Kristianstads högskola ska fasas ut och LU ser över möjligheterna för lärarutbildning i egen regi. HT 2016 - Studenter ska antas till LUs ämneslärarutbildning, men med begränsat utbud av ämnen för lärare.

lundagård nr 1 2016 9

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Utbredd stress bland läkarstudenter

Lunds universitets ämneslä-rarprogram har byggt på ett samarbete med Kristianstads högskola. Det avtalet kommer att gå i graven, och framtiden för utbildningen ser nu oviss ut.

Dagens ämneslärarutbildning vid Lunds universitet bygger på att studenterna läser både vid uni-versitet och vid Kristianstad hög-skola. Samarbetet har reglerats i ett avtal mellan de två lärosäte-na, men i april 2016 går avtalet ut. För att säkerställa att de ämnes-lärarstudenter som nu studerar vid universitetet ska få möjlighet att ta examen är ett nytt avtal framtaget. Men det nya avtalet kommer att bli ett skilsmässoav-tal, i vilket det regleras att Lunds universitet och Kristianstads högskola inte längre kommer hålla utbildningen tillsammans.

- Det har varit svårt att sam-köra en utbildning på två olika lärosäten, och det har förekom-mit vissa problem kring ansvars-fördelning och det rent studie-administrativa, säger Bo-Anders Jönsson, prodekan vid Naturve-tenskapliga fakulteten och rek-torsrådet för vissa utbildnings-frågor.

- Det hela går nu in i en ny fas, där samarbetet ska fasas ut, säger Oskar Johansson, vice ordförande med utbildningsansvar på Hu-manistiska och teologiska stu-dentkåren (HTS). De nuvarande studenterna ska skyddas och er-bjudas möjlighet att få genom-föra sin ämneslärarutbildning, men hur villkoren för kommande studenter ser ut verkar något mer komplext.

”Ingen har en jäkla aning”Att samarbetet med Kristianstads högskola försvinner medför ock-så att Lunds universitet i dag inte har en färdig ämneslärarutbild-ning. På längre sikt har univer-sitetet som ambition att kunna ge en ämneslärarutbildning, och en arbetsgrupp ser för tillfället över möjligheterna att hålla utbild-ningen i egen regi. Men på kort sikt får brytningen med Kristian-stad högskola konsekvenser. Det finns idag inget formellt beslut om att lärarstudenter kommer att kunna antas med start hösten

2016, och synen på hur planerna ser ut varierar. En källa säger till Lundagård att ”ingen har en jäkla aning om vad som ska hända” och att det är ”riktigt kaos på mötena”.

I flera intervjuer med univer-sitetspersonal som arbetar med lärarprogrammet framkommer också att bilden av den närmaste framtiden knappast är unison.

- Jag utgår från att arbetsgrup-pen kommer att lägga fram ett förslag som gör att studenter i vår kan söka lärarutbildningen till hösten. Möjligen finns det en risk att vissa ämnen inte sätts igång i höst, men som det ser ut nu så tror jag inte att det kommer hända, säger Bo-Anders Jönsson, som också är ordförande i nämn-den för den gemensamma äm-neslärarutbildningen och sitter i arbetsgruppen som tar fram en plan för lärarutbildningens ny-start. Prorektor Eva Wiberg har däremot en helt annan bild av situationen. Hon tror att det blir ytterst svårt att hinna sätta igång en ämneslärarutbildning med start hösten 2016.

Nystart år 2017Sinikka Neuhaus, utbildnings-chef på ämneslärarutbildningen, kan däremot bekräfta att det kommer antas studenter till lä-rarprogrammet hösten 2016, om än mer begränsat än tidigare år då samarbetet med Kristianstads högskola fanns.

- Vi stod i valet mellan att er-bjuda ingenting eller att åtmins-tone erbjuda någonting utifrån de förutsättningar vi själva hade att ge en ämneslärarutbildning. Och vi valde det senare, säger Sinikka Neuhaus. De ämnen universitetet kan erbjuda höstens lärarstu-denter är svenska, engelska, fysik och matematik. Samtliga finns redan i ansökningssystemet på antagning.se. Dessvärre saknas populära ämnen som historia och samhällskunskap som ingångs-ämnen för lärarstudenter.

Till hösten 2017 däremot, sat-sar Lunds universitet på en ny-start där ämneslärarutbildningen förhoppningsvis kommer att ha ett bredare utbud av ämnen.

TEXT ROBERT SÖDERKVISTFOTO JONAS JACOBSON

Oklar framtid för lärarutbildning

Nästa år kommer betydligt färre kunna tas in till lärarutbildningen vid LU..Personen på bilden har inget med artikeln att göra

s.8-9 nyhet lärare.indd 2 2016-01-25 03:26

plock

Redigering: Filip Rydén och Christina Zhou10 lundagård nr 1 2016

21 448...internationella studenter har sökt masterprogram vid Lunds universitet till höstterminen 2016. Det är en ökning på 45 procent jämfört med samma period förra året.

Varje år tävlar Lunds tretton nationer i olika grenar i Valborgslekarna.

i korthet

Vilken är den bästa nationen?

"The capital, Malmo, is home to a handful of terrific casual places."

Margot WallströmSom så många andra som lämnar Lund för ett jobb i Stockholm hade uni-versitetets förra styrelseordförande problem att hitta boende. Men sällan går det så illa. Med mutanklagelser och överhängande misstroendeförklaring kan hennes lägenhetsaffär ha startat en ny regeringskris.

bra månad

StudentaftonI januari sällade sig Studentaftonutskot-tet till samma skara som Bob Dylan, Hå-kan Hellström och Metallica när de sålde slut på sina biljetter inom några minuter efter släppet. Drömbokningen hette Edward Snowden, men han kommer av givna skäl inte ens att närvara.

Skåne listas som resemål nummer 9 i New York Times “52 Places to Go in 2016”. I den här delen av världen hittar vi, enligt tid-ningen, det nordiska kökets mest intressanta mat. Det är inte bara i Malmö som de bästa smakerna finns, även restaurangerna på landsbyggden är värda ett besök.

dålig månad

…år är den maxålder man kan vara för

att ta studiemedel. En grupp stu-denter som ökar stadigt de senaste åren, enligt en rapport från CSN.

56

frågan?

citatet"

Som ny student i Lund kan det vara svårt att veta vilken nation man ska en-gagera sig i. Som tur är har Lundagård korat det bästa alternativet.

Länge har de lärde akademikerna tvistat om de stora frågorna på vårt anrika universitet. Skamligt nog har emellertid den viktigaste frågan av alla har förbisetts. Det vill säga, vilken är den främsta studentnationen. Men detta har vi ridit ut i strid emot.

I vår bedömning har vi försökt ta hänsyn till alla sidor av vikt av nationernas verksam-heter. Bland annat huruvida nationen kan er-bjuda tak över huvudet, varierad underhåll-ning värd namnet, eller begriplig information för alla studenter.

Våra parametrar är således: vilken nation har flest bostäder; vilken har bokat den störs-ta artisten; vilken ger förmånligast rabatter till sina medlemmar; vilka har flest klubb-koncept; vilka som har information på eng-elska på sina hemsidor; och vilka har erhållit miljöcertifieringen Nationsgrodan.

Varje nation som kammar hem en toppno-tering på de fyra första punkterna tilldelas en poäng, och likaså de nationer som har erhål-

lit Nationsgrodan. Den som tilldelas flest är enligt vårt poängsystem sålunda Lunds bästa nation.

Vad vi har kommit fram till:Helsingkrona har flest bostäder (354). Malmö nation har bokat den kommersiellt största artisten (Avicci). Malmö nation ger bäst för-måner, då alla medlemmar har fri entré till varje nattklubb. Smålands, Blekingska, och Sydskånska har flest roterande klubbar (fyra stycken).

Nationerna som har engelsk information på sina hemsidor är: Blekingska, Kalmars, Wermlands, Hallands, Smålands och Kristi-anstad.

Slutligen är nationerna som har tilldelats Nationsgrodan följande: Wermlands, Små-lands, Helsingkrona, Kristianstad och Syd-skånska.

Sammantaget landar alltså Smålands som vinnare, med sina tre starka poäng.

Nu kan ni alla sova lugnt i förvissningen om att studentlivets främsta nation en gång för alla är korad.

TEXT MARCUS BORNLID LESSEUR

FOTO

: DIM

ITRIS K

ALA

ND

RA

NIS

debattFO

TO: C

HR

ISTINA ZH

OU

s.10-11 plock och debatt.indd 1 2016-01-25 03:28

plock

Redigering: Åsa Pålsson lundagård nr 1 2016 11

citatet

debatt

I artikeln Frankrikes ödes-frågor påstås våldsdåden vara "kopplade till mot-sättningar mellan delar av Frankrikes judiska och muslimska befolkning".

Men franska judar skjuter inte islamister. Detta är inte motsätt-ningar mellan två jämlika parter. Det är en parts terror mot den andre. Judehat av militanta isla-mister. Artikeln ger lätt bilden av att: franska judar inte är en av de främsta måltavlorna för hatbrott i Frankrike. När de ändå bevis-ligen är måltavlor, förmodas de vara medskyldiga till våldet mot dem. Som om det vore rationellt och förståeligt att dessa mörker-män mördar på tidningsredak-tioner, i skolor, mataffärer och klubblokaler.Judar uppmålas som konfliktpar-ter, istället för som de våldsoffer de är. I samma anda anses det av somliga rimligt att:* Franska judar hålls ansvariga för Israel-Palestina konflikten.* Algeriska judar i synnerhet och franska judar i allmänhet hålls ansvariga för Fransk kolonialism.Och antisemitism är en ickefak-tor. Åtminstone inte en faktor värd att nämna. Artikelförfatta-ren kunde gott ha beskrivit den

franskjudiska minoritetens fak-tiska utsatthet, i ljuset av Frank-rikes ödesfrågor. ATTENTATET MOT BATACLAN kan t.ex. ganska tydligt länkas till judehat. Banden har ofta varit judiska, israeler, eller som atten-tatskvällens EODM framträtt i Is-rael trots hot. Klubben var judiskt ägd t.o.m. september, då ägarna sålde och flyttade till Israel. Nå-got tusentals judar också gjort, på grund av upplevd otrygghet i Frankrike. Tillfrågad expert sä-ger att ”Den judiska befolkning-en som bodde i Nordafrika upp-fattades som européer som stod på Frankrikes sida i den mycket blodiga konflikten i Algeriet." UPPFATTADES SOM OCH var är inte alltid samma sak. Faktum är att judar som föreställd grupp både i Mellanöstern och här i Europa, med förödande konsekvenser, anklagats och förföljts – ofta pga antijudiska skrönor - för att vara illojala mot de nationer de tillhört och trott sig vara inte-grerad del av. Judar har genom historien straffats hårt för inbil-lad illojalitet. Konflikten beskrivs som mycket blodig. Legitimerar det då att, som uttryck för före-ställningen om algeriska judars

förmodade missdåd, med våld bestraffa dessa judar – en mi-noritet med begränsat infly-tande i både Frankrike och Al-geriet - för att antagits ha valt sida? Om inte, varför talar man inte om det? Den palestinsk-israeliska konflikten nämns också. Israels agerande be-skrivs som en invasion, inget sägs om Hamas agerande.

VAR GÅNG NÅGOT sker i konflik-ten ökar hatbrott mot judar i Frankrike. Men franska judar är inte ansvariga för Israels eventuella förehavanden. Det finns ingen ”judisk världs-konspiration”. Vi måste skilja på fakta och extremisters fö-reställda verklighet.

Som sannolik följd nämns slutligen ökande islamofobis-ka attacker mot moskéer och muslimer. Beklagligt och full-komligt oacceptabelt. Muslimer i allmänhet ska inte hållas ansva-riga för islamisters våldsdåd.

Varför nämns inte det som re-dan har dödat och kommer att döda? Den antisemitism mili-tanta islamister ger uttryck för. Antisemitism som ofta ogenerat sprids i moskéer, vid lärosäten, av medier och av politiska ledare i Mellanöstern och Nordafrika.

Samt allt oftare och allt mer hög-ljutt även här på hemmaplan. I tidningen finns en artikel med rasism i fokus. Där nämns heller ingenting om negativa attityder mot judar. Men det är hög tid nu, att prata om judehatet.

REBECCA KOPELMANSTUDENT

"Judar uppmålas som konfliktparter"

FOTO

: CH

RISTIN

A ZHO

U

Lundagård nummer 8 2015

detta är lundagårds debattsidaVill du också nå ut till 38900 studen-ter med din åsikt? Skicka in din text till lundagard@lundagard.se och märk den med "Debatt".

REBECCA KOPELMAN HAR rätt i att den antijudiska dimensionen av terrorvågen i Frankrike 2015 ofta försvinner i debatten. Det gäller också antisemitiska före-ställningar som sprids i förorter bland unga muslimer med röt-ter i Mellanöstern och Nordaf-rika. Den oroväckande tendensen att urskulda intolerans när det framförs av en redan utsatt grupp är inte bara djupt beklaglig utan också problematisk då det ska-par olika moraliska måttstockar i samhället.

TERRORN PÅVERKAR OCKSÅ rela-tionen mellan judar och musli-mer i Frankrike som försämrats drastiskt sedan 60-talet. I inter-vjun lyfte jag fram avkolonise-ringen av Nordafrika och Mellan-östernkonflikten som två viktiga faktorer i sammanhanget för att spåra hur de tidigare avspända kontakterna i städer som Mar-seille och Paris förändrats. Här hade jag kunnat vara mer utförlig

i mina kommentarer till Lunda-gård och betonat att det inte är en förklaring till terrorn eller ursäkt för dagens antisemitism, utan just bakgrund till de ansträngda relationerna i Frankrike.

I FRAMTIDA HISTORIEBÖCKER kommer våldsvågen 2015 dock inte bara ihågkommas som ett nationellt trauma. En given plats har också de unika solidaritets-yttringar då miljontals fransmän manifesterade på gatorna för ytt-randefrihet och tolerans.

JOHANNES HEUMANHISTORIKER VID UPPSALA UNIVER-

SITET OCH ÉCOLE PRATIQUE DES HAUTES ÉTUDES I PARIS.

Replik från Johannes Heuman

40% RABATT FÖR STUDENTER VID LU

MER ÄN 200 PASS I VECKAN

VÅRA GYM ÄR ÖPPNA DYGNET RUNT

GRATIS PROVTRÄNING

HELGONAVÄGEN 8223 62 LUND046-222 96 49

s.10-11 plock och debatt.indd 2 2016-01-25 20:04

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Åsa Pålsson 12 lundagård nr 1 2016

s.12-15 reportage.indd 1 2016-01-25 03:30

läs fler reportage på lundagard.se ◣

lundagård nr 1 2016 13

att angöra rätt en bildning

TEXT VIRVE IVARSSON FOTO CHRISTINA ZHOU

- Vi vet inte riktigt vad vi håller på med just nu. Men det ska tydligen visa sig efter hand, skrattar Lovisa.

Lovisa och Fredrik går första året på arkitektutbild-ningen vid Lunds tekniska högskola och är såhär i bör-jan på vårterminen mitt inne i ett skissprojekt som sägs avslöja sin nytta i etapper. För nästan tio år sedan fick studenter i deras situation agera typexempel på att kva-litet går att mäta på många olika sätt.

- ARKITEKTPROGRAMMET VID LTH var ökänt för att ha då-lig arbetsmiljö där studenter i princip gick in i väggen på löpande band. Samtidigt kunde man se att utbildning-en fick fina utvärderingar, säger Christian Stråhlman, som mellan 2010 och 2013 satt i en expertkommitté för kvalitetsfrågor i Sveriges universitets högskoleförbund. Han understryker att han inte vet hur det ligger till med arbetsmiljön på arkitektutbildningen i dag. När han un-der 2007 var ordförande för Lunds naturvetarkår hörde dock denna arkitektprogrammets paradox till hans fa-voritexempel på vad som kan gå fel i systemet för kva-litetsgranskning.

- Det har väl i allmänhet funnits en känsla av att man i det gamla systemet inte alls tog hänsyn till lärosäte-nas olika förutsättningar. Att man genom att fokusera så mycket på att granska examensarbeten snarare mät-te studenternas kvalitet än utbildningens, säger han.

Ämnet vi rör oss i är alltså utbildningskvalitet. Hur mäter man egentligen sådan på bästa sätt? Den frågan har varit föremål för häftiga strider i högskolevärlden under de senaste tio åren och är nu aktuellt igen efter-som ett nytt utvärderingssystem snart ser ut att börja gälla. Frågan är såklart vad det går ut på och kommer att få för konsekvenser. Men för att förstå det måste vi nog börja med en tillbakablick.

I BÖRJAN PÅ 2000-talet fick dåvarande utvärderings-system kritik för att det i princip bara mätte just läro-sätenas förutsättningar och fokuserade för mycket på saker som lokaler och antalet disputerade lärare. När det systemet sedan skulle göras om kring 2010 försökte man från högskolehåll betona vikten av att i det nya systemet snarare mäta processer och innehåll i utbild-ningarna. Utbildningsdepartementet valde dock i stäl-let att satsa på ett system som främst mätte resultat på examensarbeten - dessutom var det inte särskilt för-ankrat i högskolesektorn. Två faktorer som kanske kan förklara varför det system som nu ska ersättas fått så pass mycket kritik under sin giltighetstid.

SISTA DROPPEN FÖLL dock först våren 2014 när beske-det kom om att Sverige skulle komma att förlora sitt medlemskap i den europeiska organisationen ENQA som arbetar för att kvalitetssäkra högre utbildning. Al-liansregeringen gav då Harriet Wallberg, som strax där-efter blev Sveriges universitetskansler, i uppdrag att ta fram ett nytt system för kvalitetsgranskning av högre utbildning. Det är detta system som nu är på väg att in-föras. När Harriet Wallberg fick uppdraget var det dock inte direkt någon fri brainstorming som efterfrågades.

- Direktiven som jag hade var ganska preciserade så det fanns inte hur mycket svängrum som helst. Det är ett politiskt beslut att gå i den här riktningen – att läro-sätena ska få ett större ansvar. Så det var inte så mycket att välja på, säger hon.

Harriet Wallbergs uppdrag gick i stora drag ut på att skapa ett sammanhållet system som bygger på både lä-rosätenas kvalitetsarbete och Universitetskansleräm-betets granskningar. Hösten 2014 presenterade hon så sitt förslag och i mitten på december förra året la ef-ter en remissomgång regeringen fram en skrivelse till riksdagen. Den 25 mars kommer förslaget att debatte-ras i riksdagen. Harriet Wallberg tycker att skrivelsen stämmer ganska väl med hennes ursprungliga förslag och är positivt överraskad av att remissinstanserna va-rit så övervägande positiva. Detta dessutom i en fråga som hon menar att universitetssektorn annars brukar ha väldigt olika åsikter i.

MEN VAD ÄR det då för system man kommit fram till? Jo, tanken med det nya systemet är att det både ska mäta resultat och fungera kvalitetsutvecklande. Utvärde-ringarna ska inte bara betona brister utan också tydli-gare visa hur kvaliteten kan stärkas. Det kanske mest framträdande med det nya utvärderingssystemet är troligen att mer ansvar nu läggs på lärosätena själva för att sköta kvalitetsutvärderingen av sina utbildningar. Lärosätena ska ha större möjligheter att avgöra själva vad som är utbildningskvalitet och hur detta bör mä-tas. Dock kommer UKÄ att fungera som kontrollerande organ och granska alla lärosätenas kvalitetsutvärde-ringsarbete inom en sexårsperiod. Dessutom kommer UKÄ att utreda vissa utbildningar särskilt noga. De ska själv avgöra vilka utbildningar som kan ha ett så-dant särskilt behov men kan också agera på önskemål från regeringen. Utöver detta är tanken att man också kommer att utreda lärosätenas arbete inom bredare re-levanta teman som jämställdhet, breddad rekrytering och internationaliserig. Precis som innan kommer UKÄ

Ett nytt utvärderingssystem ska öka kvaliteten i högre utbildning. Kritik har dock framförts mot att det främst är lärosätena själva som ska mäta sin egen kvalitet – och att detta extra arbete inte får kosta något extra.

reportage

s.12-15 reportage.indd 2 2016-01-25 03:31

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Åsa Pålsson 14 lundagård nr 1 2016

att ansvara för prövning av examenstillstånd. Upp-täcker man brister ska lärosätet ges tid till att åtgärda dem. Skulle inte det göras eller hjälpa kan UKÄ dra in examenstillståndet.

TYCKER DU ATT det är svårt att hänga med? Då är du troligen inte den enda. Det nya utvärderingssystemet har, bland annat av företrädare för Alliansens stu-dentförbund, fått kritik för att vara spretigt och för-söka åstadkomma för mycket på en och samma gång.

- Det är många olika utvärderingar som ska gö-ras och vi tror väl att det kan bli väldigt byråkratsikt krångligt.

- Dessutom riskerar det ju att bli svårt för till exempel unga som tän-ker studera att jämföra utbildning-arna om alla lärosäten har sina egna system, säger David Sikström, för-bundsordförande för kristdemokra-ternas studentförbund.

Han vet samtidigt att många läro-säten vill ha sina egna utvärderings-system och förhåller sig ändå positiv till flera delar av förslaget.

EN SOM DÄREMOT är bestämt skeptisk är Tobias Hä-gerland, studierektor vid centrum för teologi och re-ligionsvetenskap vid Lunds universitet. Han tycker att det var bra att de som hade relevanta ämneskun-skaperna i det tidigare systemet träffades över läro-sätesgränserna och bedömde examensarbeten. Han är orolig att kvalitetsbedömningar med det nya sys-temet allt mer kan komma att överlåtas till personer som saknar ämneskunskaperna men är ”proffs på att kvalitetssäkra processer”. Han är också orolig att

den nya ordningen riskerar att leda till att problem i utbildningarna i lägre grad upptäcks eftersom läro-sätena rent ekonomiskt bör kunna tjäna på att inte uppmärksamma dem.

Sammantaget tycker Tobias Hägerland att det är synd att man så snabbt gjort sig av med så många de-lar av det gamla systemet.

- Det systemet hade flera nackdelar där den största kanske var just att man fokuserade så mycket på exa-mensarbeten, säger han.

- Men det hade också flera fördelar – som att det var lätt att jämföra utbildningar och att man kunde ekonomiskt premiera lärosäten som fick höga betyg.

Det tar man ju bort nu.

HELENE HELLMARK KNUTSSON är minister för högre utbild-ning och forskning. Hon tror inte att det ligger i lärosäte-nas intresse att försöka mörka problem i utbildningarna.

- Men sedan är det ju vik-tigt att vi har den nationella granskningen också så man kan uppmärksamma om det skulle finnas sådana brister, säger hon.

Hon tror inte heller att det finns någon direkt risk att kvalitetsbedömningarna flyttas till en mer admi-nistrativ nivå.

- Det är ju viktigt att kvalitetssäkringen sker av lä-rare och de som tillhör fakulteten och de allra flesta har det ju så. Men sen är det självklart en del insam-ling av uppgifter som ingår i arbetet också, säger hon.

Helena Hellmark Knutsson menar att det hör till läosätenas ansvar att rigga sådana här system så att de inte blir för administrativa.

- De ska ju bygga på att man har kompetenta lärare och forskare, säger hon.

LÄROSÄTENA, JA. HUR stäl-ler Lunds universitets led-ning sig egentligen till att man nu ser ut att få ett så-dant ökat ansvar för kvali-tetssäkring av utbildning-arna? Prorektor Eva Wiberg menar att man överlag är positiva.

- Det känns som en na-turlig del i utvecklandet av lärosätenas autonomi att man får ta mer ansvar för sin kvalitetssäkring, säger hon.

Hon tror dock att mindre lärosäten kan få problem, inte minst eftersom det nya systet är tänkt att genom-föras utan att det ska kosta något extra.

- Vår största farhåga är ju egentligen att man kan komma att få utvärderingar

"Det vi saknar är ett organ som syftar till att främja kvalitet även finansiellt"

Tobias Hägerland, studierektor vid centrum för teologi och religionsvetennskap vid Lunds universitet, är skeptisk till det nya utvärderingssystemet. Bland annat är han orolig att kvalitetsutvärderingen kommer att ske på för långt avstånd från lärare och studenter.

s.12-15 reportage.indd 3 2016-01-25 03:33

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

lundagård nr 1 2016 15

av väldigt olika kvalitet, sä-ger hon

EVA WIBERG MENAR att det nya systemet inte kom-mer innebära att univer-sitetet granskar sig själ-va.

- Vi kommer att ha ex-terna bedömare och vill i görligaste mån samarbeta med andra lärosäten. Nu diskuterar vi till exempel med Göteborg och Uppsala universitet om vi kan utvär-dera samma ämnen samti-digt och då använda oss av samma paneler, säger hon.

Men kommer universite-tet att klara det nya ansva-ret rent ekonomiskt?

- Sätts det ett lagkrav på oss att sköta det här så får vi ju se till att ha de resurser-na. Men måste vi ta allt ur samma pengapåse så riske-rar vi ju att i stället få skära ner på kontakttimmarna för studenterna, säger Eva Wiberg.

PERSONLIGEN TYCKER EVA Wiberg att regeringen borde se över upplägget med resurser till lärosätena eftersom man nu flyttar över så mycket ansvar från UKÄ till dem.

- Det krävs ju resurser för att uppnå kvalitet och kunna vidta åtgärder, menar hon.

LINNEA JACOBSSON, VICE ordförande för Lunds uni-versitets studentkårer är även hon positiv till det nya systemet. Hon tycker bland annat att det är bra att man i det nya systemet betonat att UKÄ har ett kvali-tetsutvecklande ansvar och inte bara ett bedömande. Och att man från universitetshåll kommer att tvingas att syssla mer systematiskt med kvalitetsarbete.

– Vi ser även positivt på att UKÄ skulle arbeta mer utifrån teman som jämställdhet och breddad rekryte-ring, säger Linnea Jacobsson.

Själva har Lus nyligen tillsatt en studentgrupp som består av representanter från olika studentkårer som under våren ska ta fram ett ställningstagande om vad de vill se för arbete för kvalitetssäkring. Än så länge är det arbetet dock bara i startgroparna.

MEN HUR HADE då det nya systemet sett på stressade arkitektstudenter? Eftersom varje lärosäte kommer att kunna bestämma lite själva hur de ska mäta kva-litet är det svårt att säga något allmänt om vad som kommer att mätas. Men är stress över-huvudtaget en faktor som ett bra ut-värderingssystem borde mäta?

MAX SCHEJA ÄR Sveriges enda forskare i högskolepedagogik. Han tycker att det

är svårt att säga något allmänt om vad stressade stu-denter egentligen indikerar om utbildningens kvali-tet. Det viktiga tror han är att man utvärderar utbild-ningar långsiktigt och brett så att eventuella problem hittas. Han tycker också att det är positivt att man i det nya utvärderingssystemet betonar processernas vikt och det kvalitetsutvecklande inslaget.

- Sedan tycker jag i allmänhet att man mer borde lyfta och aktivt diskutera lyckade exempel på utbild-ningar och vad de gjort bra som andra kan lära sig av.

EN BRA UTBILDNING menar han är en där studenterna lär sig något men också förstår hur många olika saker hänger samman. En förutsättning för att få alla ut-bildningar att bli bra utbildningar tror han dock är att man satsar mer på högskolan. Gör man inte det tror Max Scheja att det kommer att bli svårt att verkligen få igenom en kvalitetsförbättring. Oavsett hur många fina skisser man gör för ett sådant system.

- Akademiker är visserligen bra på att klara sig på lite pengar, men det finns bara en pengapåse här och tillslut är den tom.

- Det vi saknar i Sverige i dag är ett organ som syf-tar till att befrämja kvalitetsutveckling även finan-siellt. Att man ser till att det verkligen finns resurser för kvalitetsutveckling, säger Max Scheja.

Linnéa Jacobsson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, ser överlag positivt på det nya utvärderingssystemet. Bland annat tycker hon att det är bra att man nu kommer arbeta mer med att utvärdera jämställdhet och breddad rekrytering.

5 fakta om nya systemet1. Ger lärosätena ett större ansvar för utbild-

ningsutvärdering.2. Betonar kvalitetsstärkande aspekter.3. Ska rymmas inom gällande budget.4. Debatteras i riksdagen den 25 mars. 5. Bör börja gälla på allvar först 2017.

s.12-15 reportage.indd 4 2016-01-25 03:34

läs förra numrets miljöspecial på lundagard.se ◣

Redigering: Tindra Englund 16 lundagård nr 1 2016

internationell

Detta är bara börjanEfter 17 timmar släpper bussen av oss i ett grått parkeringshus. Det är jag och ett gäng studenter, och när vi kliver av och baxar upp ryggsäckarna på ryggen är vi trötta efter nat-tens mer eller mindre sömnlösa timmar.

DET ÄR FREDAG, vi befinner oss i Paris och det är sista veckan av det två veckor långa klimat-toppmötet COP21. Två studenter som tidigt bestämde sig för att åka till klimattoppmötet är Sara Nyberg och Karl Holmberg.

– Jag känner att jag verkligen vill vara på plats, känna av stämningen, få inspiration och träffa andra likasinnade, säger Sara Ny-berg, som läser till miljöingenjör i Lund.

Karl håller med. Han pluggar statsveten-skap, är engagerad i Hållbart Universitet, och vill vara här för att kunna påverka.

– Jag vill på något vis försöka påverka. När jag blir gammal och ungdomarna frågar mig: varför gjorde du ingenting? så ska jag kunna säga att jag var med och försökte, säger han.

Det är inte bara politiker, diplomater och journalister som samlats i Paris för att be-vaka och påverka FN:s klimattoppmöte. Här finns också en massa aktiva människor inom olika organisationer. De har kommit från alla hörn av världen, med en sak gemensamt: en vilja att sätta stopp för användandet av fos-sila bränslen, och visa politikerna att det är viktigt.

VI ÅKER TILL aktivistcentret. Det är en grå betongbyggnad i mark och källarplan, med stora öppna rum som mest liknar en kon-serthall. Här inne samlas de största miljöor-ganisationerna och deras aktiva medlemmar för att träffas och planera aktioner, visa fil-mer och ha workshops.

Varje dag efter förhandlingarna presente-ras en genomgång om vad som egentligen har hänt där inne i förhandlingsrummen. Hur har avtalet ändrats? Vad tog de bort, vad lades till? Vad var de stora diskussionspunkterna idag?

IDAG, DAGEN INNAN den största av demonstra-tionerna under klimattoppmötet, är förbere-delserna i gång. Vi sitter en stor grupp på be-tonggolvet, de flesta i skräddarställning.

– Tomorrow, we’re going to do some civil disobedience, vrålar en man på scenen fram-för oss.

Publiken applåderar, visslar och ropar. Demonstrationen arrangeras av organisatio-nen 350.org och för tillfället är den inte laglig eftersom det i Paris har blivit utlyst undan-tagstillstånd. Närvaron av terrordådet ligger i luften, och många är oroliga för hur polisen kommer att agera när de trotsar lagen. De-monstrationens syfte är att på ett fredligt sätt sätta ner foten. Aktivisterna vill vara de som har sista ordet, därför har de valt den sis-ta dagen att agera.

INNAN AKTIONEN GÅR vi igenom skyddsåt-gärder. Att bryta mot undantagstillståndet kan ge både böter och fängelse upp till några

På Klimattoppmötet i Paris är man antingen inne eller ute. Inne på förhandlingarna eller ute på gatorna bland aktivisterna. Lundagård var med på Paris gator när det historiska avtalet skrevs på.

Den sista dagen av Klimattoppmötet gav sig över tio tusen människor ut på gatorna för att visa att klimatet är en viktig politisk fråga.

s.16-17 klimatfeature.indd 1 2016-01-25 03:35

läs förra numrets miljöspecial på lundagard.se ◣

lundagård nr 1 2016 17

internationellmånader. Därför är det stor förberedel-se ifall det skulle gå illa.

– Så här skyddar ni er mot polisen om de skulle gå till angrepp, säger en av killarna som leder genomgången. Han sträcker ut sina armar rakt fram, böjer på dem och håller dem tätt intill kin-derna. Armbågarna pekar framåt och händerna är knäppta i ett fast grepp bakom nacken.

Runt omkring testar alla denna nya färdighet. Två små damer i 65-årsål-dern håller upp sina armar, kontrolle-rar varandra så att de gör rätt och kikar fram mellan armarna.

– Håll ihop två och två, förkla-rar ledarna för oss. En demonstra-tion är enligt fransk lag minst tre personer som tillsammans delar en politisk åsikt – men delar vi upp oss gör vi inget olagligt, berättar de.

PETRA VAN DER Kooij håller också till på aktivistcentret. Hon är masterstudent i humanekologi i Lund och startade in-tiativet Cooperide, en cykelresa från Lund till Paris, med andra miljöenga-gerade studenter. Det började nästan som ett skämt, berättar hon, men snart insåg de att det faktiskt kunde vara möjligt.

– Till slut blev det en resa som inne-bar mer än bara att cykla till Paris. Vi har stannat i olika städer och mött upp andra miljöorganisationer och klima-tengagerade aktivister, och ordnat allt från workshops till cykeldemonstra-tioner och filmvisningar, säger hon.

SÅ ÄR DET lördag den 12 december. På L’avenue de la Grande Armée, gatan som leder upp till Triumfbågen fylls med folk, alla med något rött på sig. Vi vandrar omkring bland visselpipor, skyltar och plakat. Strax efter tolv hörs en stark hornsignal, och två tysta mi-nuter börjar. Två tysta minuter för alla människor som redan lider på grund av att vårt klimat har förändrats. När

hornen blåser igen börjar folk dansa och ropa – ett salsaband spelar några hundra meter bort. Det är upp emot 15 000 människor på gatorna, och tillsam-mans lägger vi ner ett långt rött band på marken, lägger röda tulpaner och ropar tillsammans.

EFTER DEMONSTRATIONEN OCH slutet av klimattoppmötet har reaktionerna på avtalet varit olika. Vissa är positiva, an-dra menar att det var ett avtal som inte var tillräckligt skarpt. Petra van der

Kooij är en av dem som hoppades på ett mer ambitiöst avtal, med tydligare rikt-linjer. Hon var också aningen besviken på demonstrationen, som hon tyckte inte skickade ett tillräckligt tydligt budskap.

– Det var jättehärlig stämning och en fin demonstration. Men för mig kändes det mer som en folkfest. Och jag önskar att vi hade lyckats förmedla ett starkt politiskt budskap istället för att det upp-fattades som att vi firade, säger hon.

SAMTIDIGT ÄR HON glad att det blev ett avtal och att de stora länderna, som USA och Kina verkligen skrev på. Bättre ett avtal än inget alls. Och Markuu Rummu-kainen, som är klimatexpert och fors-kare vid Lunds universitet, håller med.

– Det viktiga är att det blev ett avtal. Det är verkligen en stor sak. Framför allt är det en väldigt tydlig markering från internationellt håll, bland annat till nä-ringslivet, säger han.

TILL SKILLNAD FRÅN aktivisterna befann han sig på förhandlingarna, och trots

att det gick trögt i början, menar han att avtalet är en viktig ram för det fortsatta klimatarbetet. Samtidigt önskade han att vissa saker kunde vara mer ambi-tiösa, som till exempel delmål för i vil-ken takt utsläppen ska minska. Vad som också blivit kritiserat är avtalets luddiga beskrivningar, men Markuu Rummukai-nen menar att de också kan vara positiva i vissa fall.

– Tidigare har det varit ett gemensamt mål på under 2 grader. Men att istället sträva mot 1,5 grader betyder att man ökar ambitionen och samtidigt medve-tenheten över hur stort problemet är, säger han.

ATT VISSA LÄNDER skulle smita undan och inte bry sig om avtalet är inte så stor risk, enligt Markuu Rummukainen. När tillräckligt många länder har godkänt avtalet som en del av deras nationella la-gar träder det i kraft.

Vad hoppas du inför framtidens kli-matarbete?

– Det här är en start för det fortsatta arbetet. Jag hoppas att länderna arbetar för att öka ambitionen innan det här nya avtalet ska träda i kraft år 2020. Jag hop-pas också på tydligare klimatfinansie-ring, rapportering och övervakning av de åtaganden som länderna tagit på sig, säger Markuu Rummukainen.

HUR BLEV DET då med året 2015 – är det ett år som har gått i klimatets tecken? Om det var någonting som demonstra-tionen ville visa så var det att detta inte är slutet. För aktivisterna har förhand-lingarna i Paris nått sitt slut. Men nästa kapitel för den globala miljörörelsen har bara börjat.

TEXT TOVE NORDÉNFOTO TINDRA ENGLUND

"En demonstration är enligt fransk lag minst tre personer som tillsammans delar en politisk åsikt."

Red Lines action hette den demonstration som leddes av organisationen 350.org, där alla som deltog bar något rött.

s.16-17 klimatfeature.indd 2 2016-01-25 03:35

porträttet

Redigering: Tindra Englund18 lundagård nr 1 2016

TEXT PONTUS BARKILLUSTRATION ANGELICA KAUNTZ

FOTO PRESSBILD/ TOBIAS HÄGGBOM

Försvarare utan sjömansdräktJonathan Johansson har genom exilboendet i Stockholm insett att han aldrig kommer kunna släppa Malmö. Den 27 februari kommer han hem även fysiskt. Lundagård passsade på att frå-ga honom om spelningen, bilden av Malmö samt om en platta som fått sitt namn efter ett ord taget ur Hitlers vokabulär.

När jag når Jonathan Johansson sit-ter han i bilen. På bred skånska frågar han hur läget är. En gång i tiden var han också akademiker men bröt efter studier i kulturturvetenskap och konst upp från det livet för att satsa på mu-siken. Sedan dess har han bland annat fått fyra Grammis-nomineringar och nominerades 2009 till Årets artist till P3 Guld. Den 27 februari ska han nu spela på Malmö Live. Uppträdandet är en del av hans turné Triologi och kom-mer att bestå av en stor mängd låtar från hans tre popplattor samt skif-tande scenografi. Jonathan Johansson menar att det känns bra att återvän-da, både till Malmö men också till det gamla materialet. Samma kväll som spelningen kommer ett fördjupande samtal också att äga rum där Malmö ska diskuteras ur olika aspekter. Un-der vårt samtal är det när han pratar om bilden av Malmö och de politiska vindar som blåser i samhället som Jo-nathan Johansson låter som mest en-gagerad. Eller, som mest förbannad, ska man kanske snarare säga.

I VÅRAS SLÄPPTE Jo-nathan Johansson plattan Lebensraum! och gjorde i och med det något helt nytt. Från att ha blickat inåt valde han denna gång att vara mer politisk, tex-terna är samhällskritiska och samtida. Med plattan ville han sätta ner foten, precis som hans mamma gjorde när han var tolv år och hade köpt en platta med kontroversiella nationalisterna Ultimathule, en sekvens han sjunger om i låten Dröm En Dröm. Som tolvåring köpte han en skiva med bandet.

– Jag var så ung att jag inte ens fat-tade vad det handlade om. Som en her-pesblåsa spred de sig över Sverige. Så jag köpte den där skivan och jag minns att mamma hittade den, hon visste vad det handlade om och vad det stod för. Hon satte ner foten.

MED LEBENSRAUM!, SOM för övrigt är ett ord Hitler använde för att beskriva det livsrum han ansåg att ”herrefol-ket” förtjänade på bekostnad av ”un-

dermänniskorna”, blickar Jonathan Johannson alltså ut över Europa sam-tidigt som han försöker ta efter den där bestämdheten hos sin mamma. Skivans namn bottnar i bilden han har av den politiska utvecklingen som han i låten Ny/Snö beskriver som öppet för vissa, taggtråd för andra. Låtarna menar han är hans eget sätt att gestalta det dåliga samvete som han bär på, exem-pelvis genom raderna kropparna flyter, i det perfekt turkosa vattnet, vi ska på fest ikväll, tema 80-tal.

JONATHAN JOHANSSON VÄXTE upp i ett område i Malmö med människor från många olika kulturer och bakgrunder . Han ville berätta om vad som uppstod i det och genom sin egen berättelse ge den stora berättelsen ”kropp”.

– Jag ville berätta om Europa och om dess historia, om fascism och var gränserna går nu när allt har ställts på ända. Jag ville inkorporera det med mina privata möten och min privata uppväxt.

TIDIGARE HAR JONATHAN Johansson sagt att han inte vill bli ytterligare en i raden av kulturmän som skriver om uppväxten i staden de lämnat, som Markus Krunegård från Norrköping eller Göteborgsromantikern Håkan Hellström. Han hade en princip att inte skriva om Malmö som brutits i och med Lebensraum! På plattan får vi ta del av minnesbilder från sena nätter på KB, han sjunger om Limhamn och Rosen-gård, men också om Ibrahimovic som såg regnbågarna över Pildammarna.

– Jag var i Malmö och skulle skriva på materialet till skivan i några da-gar, så jag lånade mina föräldrars bil och körde runt i mina gamla områden där vi bodde förut och lät mycket av min uppväxt komma tillbaka. Det blev så tydligt för mig då att jag kunde an-vända mig av berättelserna från min uppväxt.

Av alla helveten på jorden, av alla hel-veten som finns, vill jag inte komma från någon annanstans.

JONATHAN JOHANSSON BERÄTTAR att han kan känna sig främmande i situa-tioner han ställs inför i Stockholm.

– Jag kan hamna i sammanhang där

som är så vita och borgerliga att jag blir förundrad. Jag kan känna mig helt främmande till sättet dom pratar om ”orten”, det är så uppenbart att de inte har haft riktig kontakt med det.

Med låten Alla Helveten ville han hylla Malmö, en stad han menar ofta framställs orättvist i media.

– Malmö får ta så himla mycket skit på grund av vissa SD-idioters prat om att Malmö är staden man pratar om när man ska berätta om en plats där allt har gått åt helvete. Till dem ville jag bara säga – fuck you.

DET ÄR INTE bara en skillnad i textför-fattandet som märks på senaste plat-tan, också musikaliskt är inriktningen en annan. Med funkgitarrer och influ-enser från många olika genrer har han lyckats skapa en lättsam bakgrund till texter som ofta ifrågasätter rådande värderingar och strukturer. Han me-nar att detta är viktigt för att inte hamna i något han beskriver som en känslotorsk.

– Hade jag skrivit de här texterna med det här innehållet tillsammans med samma ödesmättade musik som tidigare tror jag att det hade blivit för mycket, en känslotorsk. Nu lägger sig musiken som ett förlåtande filter över texternas allvar, jag tror att det är lätt-are att ta till sig dom då.

- Men först och främst var det dags att move on och det tänker jag fortsätta göra, säger han.

PÅ DEN RESAN är Malmö live snart näs-ta uppehåll. För Jonathan Johansson blir det en chans att komma hem, både fyiskt och mer musikaliskt. Men också att visa de bilder av Malmö som han menar att såväl hipsters som Sverig-demokrater så ofta tenderar att missa.

Har pluggat: Kulturvetenskap och konst innan han helt satsade på musiken.Aktuell med: Spelning på Malmö Live den 27 februari samt nya singeln The real thing i samarbete med Oscar Linnros

jonathan johansson

"Mamma hittade den, hon visste vad det handlade om. Hon satte ner foten"

s.18-19 porträtt.indd 1 2016-01-25 19:55

porträttet

s.18-19 porträtt.indd 2 2016-01-25 03:41

bli nostalgisk på lundagard.se ◣

20 lundagård nr 1 2016

s.20-21 kulturreportaget.indd 1 2016-01-25 03:42

bli nostalgisk på lundagard.se ◣

Redigering:Åsa Pålsson lundagård nr 1 2016 21

I maj 2013 skrev Edward Snowden en lapp till sin flickvän. På den stod det att han skulle åka på jobbresa. Sedan packade han fyra laptops i en ryggsäck och klev på ett plan till Hong kong för att regissera en av historiens största underrättelseläckor.

Då var han en okänd 29-årig medarbetare på den amerikanska underrättelsemyndighe-ten National Security Agency, NSA.

Han såg inte mycket ut för världen. Journa-listen Ewan MacAskill, som tillsammans med Laura Poitras och Glen Greenwald mötte upp Snowden i Hong kong, har erkänt att det dröj-de ett tag innan han trodde på honom. Men de hundratusentals dokumenten han läckte talade för sig själva.

DE VISADE HUR NSA med hjälp av data från amerikanska internetföretag kunde kartlägga en människas liv in minsta detalj.

De bedrev systematisk övervakning av var-je mail och facebook-meddelande. Avlyssnade telefonsamtal och spionerade på privatperso-ner genom webbkameror.

Snowden avslöjade en gigantisk statlig in-frastruktur som hade möjligheten att ringa in vilken individ som helst på jorden. Dessutom hade allt monterats upp utan ett enda demo-kratiskt beslut. Han hade funderat på att be-rätta om övervakningen länge. Men han be-stämde sig när han såg en högt uppsatt chef inom NSA sitta och ljuga om övervaknings-programmen i ett kongressförhör.

Edward Snowden visste mycket väl att odd-sen för att han skulle lyckas var mycket små, säger Brian Palmer, forskare vid civilkurage vid Uppsala universitet.

– Att han ensam kunde genomföra läckan utan att bli gripen är helt otroligt. När Snow-den gömde sig med de tre journalisterna i

Hongkong satt Obama och hans medarbe-tare i två veckor och väntade på att han skulle göra ett enda misstag. Det gjorde han inte, be-rättar Brian Palmer.

ÄVEN SVENSKA MYNDIGHETER som Försvarets radioanstalt, FRA, har möjlighet att samla in enorma datamängder efter den omtalade FRA-lagen 2009.

Edward Snowden har beskrivit den svenska underrättelseapparaten som en av NSA:s vik-tigaste bundsförvanter.

Men övervakningen kan väl inte uppstått ur intet? Vad är det som göder den? Och varför gör den inte folk mer upprörda?

Susanne Wigorts Yngvesson är docent i etik vid Stockholms universitet. Hon tror att räds-la är den stora förklaringen till att övervak-ningssystemen tillåtits växa.

Trots att västvärlden är säkrare än någon-sin upplever de flesta samhället som otryggt. Dessutom präglar skräcken för yttre hot, framför allt terrorism, de västerländska sam-hällena på djupet.

– Rädslan har skapat ett permanent undan-

tagstillstånd. Många, både i Sverige och USA, tolererar att de är övervakande om det skyd-dar dem mot terrorism, säger hon.

DESSUTOM VERKAR DEN teknologiska revolu-tionen ha övermannat hela samhället, menar hon. Vardagen har förenklats med bankomat-kort, GPS och alla tänkbara sociala nätverk i fickan. Vi har lärt oss mycket om teknologins fördelar men har inte fått en lika tydlig bild av dess nackdelar.

Detsamma gäller för underrättelsetjänsten. När tekniken plötsligt finns för att kartlägga människors liv på minsta detaljnivå sätts den omedelbart i arbete. Utan några övervä-ganden om vad det skapar för samhälle.

– Man samlar in data för att man kan, tycks det. När tek-nologin finns så ska den användas, sä-ger Susanne Wigorts Yngvesson.

EN LIKA OMFATTANDE övervakning med gamla klassiska Stasi-metoder hade lett till rama-skri, naturligtvis. Men den nya övervakning-en är tekniskt avancerad, ofta svår att förstå både för allmänhet och politiker. De har inte haft en chans att hänga med.

Emanuel Karlsten, frilansjournalist specia-liserad på internetfrågor, menar att detta lett till att gamla samhällskontrakt har satts ur spel.

– Det är bara de sex-sju år sedan internet började ta sig in i varje del av våra liv. Det har uppstått ett kunskapsglapp, politiker och lag-stiftare har inte förmått skydda de medbor-gerliga rättigheterna på nätet, säger han. Frå-gan om övervakning leder till olika reaktioner i olika länder. Varken i Sveriges eller USA:s historia finns erfarenheter från totalitär stat-lig övervakning av medborgarnas åsikter och tankar. I Tyskland däremot sitter ärren från Gestapo och Stasi djupt i det kollektiva min-net.

När det under sommaren 2013 visade sig att den tyska underrättelsetjänsten BND hade samarbetat med amerikanska NSA ledde det till stora protester i fyrtio tyska städer.

I augusti samma år sa den tyska regeringen upp flera av landets samarbetsavtal om över-vakning med USA och Storbritannien.

– I Tyskland reagerade folk med magen. Har man aldrig varit utsatt för integritetskränk-ningar från staten är det inte lika självklart, säger Emanuel Karlsten.

EDWARD SNOWDENS HUVUDPOÄNG när han bestämde sig för att avslöja övervakningsma-skineriet var att detta ytterst är en demokra-tifråga. Den amerikanska allmänheten hade inte gett NSA sitt godkännande, menade han.

De kongressledamöter och senatorer NSA lyd-de under hade inte en aning om övervakning-ens omfattning.

– ”Jag har ju inget att dölja”, hör man ofta folk säga. Men det här är inte en individuell fråga, det är en demokratisk grundbult att de som utövar makt ska representera medbor-garna och inte övervaka dem, säger Emanuel Karlsten och fortsätter:

– Om målet hade varit att skydda med-borgare från alla brott hade staten kunnat sätta upp kameror i varje hem. Det är en bi-sarr tanke, ingen hade tyckt att var okej. Men i praktiken är det vad som har hänt på internet.

I FRAMTIDEN GÅR det att ana två väldigt olika sce-narion.

I det ena har tiden hunnit ikapp diskussionen om rättigheter och skyl-digheter på internet och ett mognare samtal har tagit vid. Medborgare och politiker, kommersiella

företag och statliga myndigheter har kommit överens om vilken data som är privat och vil-ken som är offentlig. Var gränserna går för när en persons integritet kränks.

I det andra scenariot har övervakningen slagit rot på djupet. Ett moln av datalagring och kontroll svävar över varje del av med-borgarnas liv. Att utöva självcensur var man än befinner sig, vem man än pratar med, har blivit en naturlig del av tillvaron. Varken en-skilda visselblåsare eller demokratiska beslut kan omkullkasta övervakningssystemet. En-ligt Emanuel Karlsten är det omöjligt att veta vilket av scenarierna som slår in.

– Möjligheten finns att samhället mognar och inser hur viktiga de här frågorna är, sä-ger Emanuel Karlsten. Men det kan verkligen gå åt skogen också. Jag tror att de kommande åren är oerhört viktiga, de kommer avgöra vilken väg samhället väljer att gå.

BRIAN PALMER ÄR pessimistisk om framtiden. Han tror att vi mycket väl kan leva i ett tota-litärt system om 50 år. Krafterna för att för-svara demokratin är inte tillräckligt starka, menar han. Men han sätter en särskild tilltro till en viss Edward Snowden.

– Snowden är en sådan figur som kan ena rörelsen för demokrati i den nya tiden. Han är genomtänkt, talför och smart. Han bär på en speciell karisma.

Kanske kan vi enas runt honom.

Edward Snowdens avslöjande av USA:s massövervakningspro-gam fick världen att häpna. Tre år senare har kampen för demokrati på internet fortfarande bara börjat.

TEXT GUSTAV WIRTÉN ILLUSTRATION FRIDA MALMGREN

"Om målet hade varit att skydda medborgare från alla brott hade sta-ten kunnat sätta upp kameror i varje hem."

TILL STUDENTAFTON Den 4 februari kommer Edward Snowden att gästa Studentafton i Lund på länk. Evenemanget har sålt slut två gånger om och kommer att hållas på engelska.

s.20-21 kulturreportaget.indd 2 2016-01-25 03:42

VAR GÅR GRÄNSEN? Det är en fråga som blivit allt mer relevant den senaste månaden. För de som färdas utan ID-handlingar genom Europa, förstås. Men också i hög grad för oss andra. Vi som kanske satt och såg på Ivanhoe och åt fryspizza medan murliknande stängsel byggdes på Kastrup. Som frå-gar oss vad det egentligen ska krävas för att vi ska lyfta på arslet och även utanför sociala medier tydligt markera att nej, nu går faktiskt någonting för långt för mig. För Katniss Everdeen, huvudperson i Hungerspelen – den samhällskritiska bokserien vars sista del hade biopremiär i skuggan av Star Wars i slutet på förra året – behövde politiken ta sig in i hennes familj för att hon skulle knuffas över gränsen till handling.

HUNGERSPELEN SKILDRAR EN fiktiv värld där tolv distrikt lever i fattigdom och förtryck under den rika och mäk-tiga Huvudstaden. Denna bjussar dess-utom sig själv på att årligen anordna en dödlig kamp - ”Hungerspelen” - mel-lan unga deltagare från varje distrikt från vilken endast en person kan över-leva. Uppväxt i denna miljö och utan någon riktig förälder att lita på varken söker eller tror Katniss på sådant som revolution. Istället är det hennes kon-stanta fokus på att hålla sig själv och de hon bryr sig om vid liv som gör att hon trillar in i ett uppror. Väl intrillad har hon dock svårt att gå tillbaka till att

bara fokusera på att hålla de hon bryr sig om vid liv. Eller, rättare sagt, hon inser att den där gruppen med männ-iskor som hon bryr sig om faktiskt är större än vad hon trott.

MOTSÄTTNINGAR MELLAN GRUPPER. Generellt ingenting som det borde fin-nas egenvärde i att sträva efter. Sam-tidigt någonting som historiskt sett har gett genvägar till makt. I allmän-het blir människor med jämna mel-lanrum trötta på att politiska beslut tar lång tid och längtar kanske efter något lite snabbare och nyare. Frågan för politikerna kan då bli hur man ska vara snabb och ny och samtidigt se till att till exempel värna principer om alla människors lika värde. En genväg till makt kan man då få om man – med rätt

tajming - insinuerar att alla människor inte är lika viktiga att bry sig om. Då kan man nämligen flytta pengar från gruppen som inte bedöms vara så viktig till resten av populationen och på det sättet snabbt frigöra medel.

SÅ ÄR LÄGET i Hungerspelen i och med att man i huvudstadens ledning be-stämt att människorna i distrikten inte är lika värdefulla som befolkning-en i huvudstaden. Köper en majoritet av människorna med makt att det för-håller sig på det sättet möjliggör de ett system där resurser tas från gruppen som man definierat som ”oviktig" och ges till den "viktiga" gruppen. En pa-rallell går här att dra till hur västvärl-den i allmänhet länge skott och skor sig på utvecklingsländers bekostnad. Det går också att se på Donald Trump när han nu i jakt på presidenttiteln

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

22

När Katniss mot spelets logik börjar samarbeta med och hedra andra deltagare ger det upphov till någonting.

förlorarnas revanschTidskriften Ordkonsts senas-te nummer är en hyllning till de refuserade och bortglöm-

das ära. Under tema Loser har redak-törerna samlat dryga 100 sidor dikt, essä och prosa som utforskar vad det är att vara en förlorare i vår tid. Olycka, håravfall och att gilla rap-metal bandet Limp Bizkit är några av de obehagliga ämnen som behandlas.

Trots det motsträviga temat är det ett sympatiskt och humorfyllt nummer med (oroväckande) hög igenkänningsfaktor. Hittas bland annat hos Studentinfo i AF-borgen.

JOSEFIN GRANETOFT

med nöjesguiden i skötväskanJag vet att det finns en liten grupp studenter som har barn. Det är inte så man tänker sig den gängse studenten kanske, men jag vet att ni finns, ni brukar dyka upp en i varannan kursgrupp sisådär. Det är främst för er som jag skriver det här.

JAG HADE JU liksom inte tänkt att jag skulle få barn såhär medan jag ännu var student, det var inte helt planerat om man säger. Men nu går jag här och stör mig på den nyuppkomna respekt som så många behandlar mig med, den subtila men ändå påtagliga. För det är inte bara uppenbara grejer som att hålla upp dör-rar och sånt, nej, det är den där tonen i rösten: vänligheten och stadigheten... Som att man pratar med en lite mer tillräknelig person, en rekorderlig. Ni vet väl inte vem jag är, tänker jag. Jag kan väl vara kriminell och narkoman eller vad som helst. Som att mamma (som jag absolut inte är, gud nej) tar en till helt nya höj-der av duktig flicka, där förväntningarna på ens pålitlighet trotsar alla tidigare gränser.

Filmen A diary of a teenage girl som går på bio just nu gestaltar en fyrtioårig tvåbarnsmorsa som lever livet och ligger med en yngre kille. Porträttet sticker i ögonen med sin ovanlig-het. Caroline Ringskoug Ferreira, nybliven mamma, ger i podcasten En varg söker sin pod en betraktelse över filmen: att låta identite-ten kretsa kring andra saker än barn är fort-farande tabu för en kvinna. Jämnåriga pappor lägger ut bilder på fiskpinnar på Insta med bittra kommentarer som ”förfest”, men att en kvinna skulle skriva något liknande händer inte, säger hon.

JAG FÖR MIN del letar barnvaktstimmar som en vessla, allt för att kunna fortsätta springa på fester med glitterstrumbyxorna på, gå på technoklubb eller sjunka ostört ner framför kino-filmen... Och komma hem igen, med varma kinder till min bäbis, för det är inte det att jag inte älskar henne. Det är bara det att det gör mig så förbannad att någon kan tro att jag på något sätt skulle vara förändrad. Ty-värr kan jag bara konstatera: även om en del vänds upp och ner runtomkring så förblir man skrämmande lik sig själv.

Så det är kanske det jag vill säga till er med barn, det är nog helt okej att det är så. Och det jag vill säga till er studenter utan barn, snälla glöm inte att bjuda med den där personen på festen, även om hen tackar nej så kan det faktiskt vara barnvakten som sak-nas, inte intresset. Och till mig själv vill jag säga: när ska du fatta att det är helt okej att vara föräld-er, att problemet bara är dina egna och andras idéer om sätten att vara det på? Man kan ju faktiskt vara hur som helst. Till och med ung.

KARIN FURENHED

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

Hopp över stängslenNär samtiden har ett stort behov av en syndabock gäller det att hålla hårt i sin tro på en jämlik värld. Virve Ivarsson ser på Hungerspelen och poängterar att det finns andra gränser än fysiska som är värda att vårda.

lundagård nr 1 2016

s.22-23 kulturuppslaget.indd 1 2016-01-25 03:44

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

lundagård nr 1 2016 23

byggt på grundantagandet om alla männis-kors lika värde? Och hur beredda är vi att anstränga oss för att ett sådant ska upp-rätthållas? Troligen ligger i svaret på de frågorna också svaret på var (eller om) våra gränser kommer att gå i framtiden.

På detta tema kan några saker vara in-tressanta att poängtera: 2013 kartlagde en global studie från Crédit Suisse hushållens finansiella och reella tillgångar över hela världen. En av slutsatserna var att världens förmögenhet – om den varit jämt fördelad – hade lett till att varje person skulle ha cirka 335 000 kronor var. Någonting som tyder på att det inte är brist på resurser så mycket som brist på fördelning som ställer till det. Vidare finns i det gemensamma europeiska asylsystemet en artikel om att principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördel-ning ska genomsyra asylpolitiken på EU-nivå. I diskussionen om vilket ansvar EU:s medlemsländer har för att ta emot flyk-tingar kan den vara intressant att hålla koll på framöver. År 2015 har även av Charles Kenny, författare och senior medlem av Globala centret för utveckling, konstate-rats vara det bästa året i världshistorien för den genomsnittliga människan. SÅ KANSKE FINNS det viss anledning att känna hopp om ett jämlikt samhälle, även om man kanske inte uppfylls av den käns-lan när man står i kö till en ID-kontroll. Det kan då vara bra att komma ihåg att vad som helst faktiskt fortfarande kan hända. I all-mänhet anpassar sig politiker mycket efter hur de tror att befolkningen vill ha saker och ting. Därför kan det vara hög tid nu att börja fundera på det där med var ens egna gränser går. Samt att minnas ett citat från Hungerspelen som går ”Remember who the real enemy is”. För det vore ju faktiskt synd om det i framtiden visade sig att det var just dem man råkade stängsla in sig tillsam-mans med.

TEXT VIRVE IVARSSONILLUSTRATION VANJA IVARSSON

flytande sexualitetorhan vs. turkietFör elva år sedan blev Turkiets framgångsrikaste författare, nobelpristagaren Orhan Pamuk,

åklagad för att ha kränkt nationens heder. Skälet: han hade i ett uttalande påtalat att trettiotusen kurder och en halv miljoner armenier hade dödat i landet under nittonhundratalet. Åtalet lades sedermera ned, men samtidigt som Norstedts i februari återutger tre av

författarens främsta verk, bland annat den fantastiska Snö, är Turkiets president Erdogan synbarligen mer intresserad av att bekämpa landets kurder än den Islam-ska Staten. För den som är intresserad av att närmare lära känna detta viktiga land som går mot ett potentiellt inbördeskrig rekommenderas Orhan Pamuk varmt.

MARCUS BORNLID LESSEUR

Bowie lämnar efter sig näst-intill odödlig musik. Men inte bara det, han rubbade synen på

sexualitet som något statiskt. Det råder diskussion huruvida Bowie var hetero, homo eller bi - men möjligen spelar det ingen roll. För kan vi verkligen katego-risera sexualitet? Snarare kanske vi alla är flytande.

ANGELICA KAUNTZ

Hopp över stängslen

talar om att han vill ”make America great again” - men samtidigt också vill förhin-dra muslimer från att ta sig till USA. Man kan också hänvisa till någonting som Sve-rigedemokraterna ofta säger när de förkla-rar hur de ska finansiera olika delar av sin politik. Nämligen att det ju inte är någon hemlighet att förändringarna bland an-nat finansieras genom en mer restriktiv invandring. Genom att smalna av grup-pen människor som man behöver bry sig om kan man helt enkelt få mer resurser att lägga på varje person som är i den. GRUPPINDELANDET ÄR GANSKA märkligt. Smaka bara på ordet ”flyktingar” till ex-empel. Är det inte underligt hur mycket vi nu verkar acceptera att man gör mot en person så länge hen kan placeras i den gruppen? I Hungerspel-universumet hetsas som sagt de olika distrikten mot var-andra i en tv-sänd dödskamp – allt medan huvudstadsfolket ser på från behörigt av-

s t å n d . Förh opp-

ningen från ledningen i hu-

vudstaden är att del-tagarna i spelen ska agera så bru-

talt mot varandra så att det skapar djupa splittringar mellan distrikten. När

Katniss mot spelets logik i stället börjar samarbeta med och hedra andra spel-deltagare ger det upphov till någonting som den totalitära regimen gjort sitt bästa för att förinta – nämligen hopp. Tron på att en annan typ av värld är möjlig. Det syn-liggör vad ledningen i huvudstaden vetat hela tiden – att om distrikten bara samar-betar så har de möjlighet att slå sig fria.

2016 ÄR HITTILLS ett år som för Sveriges del inleddes med gränskontroller och som för EU troligen kommer att handla mycket om att Storbritannien i juni ska rösta om i fall de ska fortsätta vara med i EU eller inte. Kanske är, i försök att kunna sia om framtiden, den viktigaste frågan att ställa sig därför denna: i hur hög grad känner vi - röstberättigade och kapabla människ-or världen över - hopp om att det går att skapa och upprätthålla ett politiskt system

s.22-23 kulturuppslaget.indd 2 2016-01-25 03:45

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Åsa Pålsson 24 lundagård nr 1 2016

Om novischen fick veta...Ny termin = nya studenter. Men tänk om man kunde komma till universitetet för första gången så klok som man ju lätt blir efter några terminer nudlar och cykelböter? Kulturredak-tionen tipsar drömskt om vad de önskat att de vetat som novischer.

ILLUSTR

ATION

: FRED

RIK TO

REB

LAD

INTRESSE UNDERLÄTTARVälj en enda bok från kurslittera-turen som du läser på riktigt. Även om det är viktigt att klara sina ten-tor finns det en poäng i att odla ett fritidsintresse för det du ska jobba med. Det kan låta oansvarigt, men tro mig, du kommer lära dig allt mycket snabbare i längden. Och inget går upp mot känslan när du köper gammal kurslitteratur, bara för att det är kul.

filip rydén(10 terminer)

hedvig wrede(6 terminer)

"Aldrig har min cykel varit så iaktta-gen."

"Bibblan är din plånboks räddning."

tindra englund(11 terminer)

KURATEL ÄR INTE COOLANär jag kom till nationsvärlden kändes det som att alla där var så coola och jag kände en press på att bli som dem. Sedan insåg jag att nationerna bara består av människor i min egen ålder som driver klubbar. Många kom dit med en mer avslappnad inställ-ning och gjorde vad de ville. Jag kan önska att jag gjort det i stäl-let för att spela med i någon slags hierarkispel.

SKÅNE ÄR STORTJag önskar att någon påmint mig igen om att inte fastna i Lunda-bubblan. Kom ihåg att det faktum att du nu är student ger dig fet ra-batt på de mest otippade ställen. Till exempel Malmö opera – en annan värld med en levande eld utanför dörren och en medelålder på 60 år! Eller varför inte satsa på att se hela Skåne, köp ett pendel-kort till studentpris.

GRATIS BÖCKER FINNSOm du läser en utbildning i vil-ken det ingår mycket litteratur är bibblan din plånboks räddning. Se till att kolla in litteraturlistan till nästkommande kurs i god tid och spara tusentals kronor genom att reservera/låna böck-erna innan kursstart. Dessutom ger det dig ett gott självförtro-ende att ligga steget före.

LINSSOPPA LÖSER ALLTLåt linssoppan värma din mage. Denna soppa är inte bara billig, snabblagad och klimatsmart, nej smaken kan också varieras i nästan all oändlighet. Personliga favoriter är indiskt med tandori eller medeltida med timjan och vitlök. Dessutom blir den mys-tiskt nog godare för varje gång man äter den. Går även bra att bjuda nyfunna veganvänner på.

HANDLA EJ I CENTRUMNär jag flyttade från Stockholm till Lund var jag övertygad om att det skulle bli lätt att leva bil-ligt. Men efter några rundor på matbutikerna i centrum var jag praktiskt taget ruinerad. Classic novischmiss. Du kommer un-dan genom att handla i periferin. Willys vid Kämnärs, Ica Kvantum vid Nova Lund eller Hemköp ned-anför Stadsparken. Alternativt handla i Malmö.

SMYG MED DIN CYKELI Lund är polisens, pensionärer-nas och tjuvarnas favoritsyssla att spana på rullande studenter. Ald-rig har min cykel varit så iakttagen och förföljd. Skulle du ha glömt cykelbelysningen en kväll, håll dig till smågränder där ingen kan se dig. Annars riskerar du ungefär fem arga kommentarer per minut och över 1000 kronor i böter. In-vestera i ett bra lås och ligg lågt ute på gatorna för att undvika trubbel.

VÄRDERA ESKAPISMEfter någon månad som ny stu-dent i Lund tenderar alla intryck att stiga en åt huvudet. Det är därför viktigt att komma ihåg alla de andra världar som finns att träda in i. Biografer utgör till exempel utmärkta tillflykt-sorter och har dessutom nästan alltid studentpris. Röda kvarn i Helsingborg, Kino i Lund och min personliga favorit Spegeln i Malmö är säkra kort.

TÄNK PÅ EFTERLIVETNär man precis börjat plugga är det svårt att tänka sig livet ef-ter examen - och det måste du inte heller. Under mina första år tänkte jag dock inte längre än till nästa terminsslut, vilket ställde till problem senare. Ställ dig i bo-stadskö och ta ett snack med din studievägledare annars riskerar du att, som jag, flytta in hos din partners föräldrar efter examen.

"Istället för att spela med i något slags hie-rarkispel"

s.24-25 Nöje.indd 1 2016-01-25 03:48

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje

lundagård nr 1 2016 25

matchinfoVad  Hockeymatch mellan LTH-Griparna och Högskolan Jönköping.När  27:e februari, klockan 18.30.Var  Sparbanken Skåne Arena i Lund.Pris  20 kronor förköp och 30 kronor i dörren.

Förfest och tävling i ett

FOTO

: LUK

AS J. H

ERB

ERS

Den 27 februari spelar LTH Griparna mot ännu obesegrade Högskolan Jön-köping. Kvällen erbjuder match, läktar-fest och skridskodisko, dessutom får man ta med egen alkohol.

En hockeymatch på Sparbanken Skåne Arena är kanske det närmaste vi Lundastudenter någonsin kommer det som den etablerade skolidrotten i amerikanska collegefilmer all-tid erbjuder.

Hallen och publiken må vara mindre än i USA, men att ta en tur ner till arenan en lör-dag kan vara såväl ett roligt kvällsnöje som en trevlig förfest.

– Man kan lika gärna sitta på läktaren och dricka öl som att sitta hemma, och det är mycket roligare, säger Adam Eidenvall som är lagkapten för Lunds Tekniska Högskolas hockeylag LTH Griparna.

NÄR DE SPELAR hemmamatch brukar det vara runt 350 personer i publiken och som max nästan 500. Matcherna mot KTH brukar dra mest folk. Ligan som LTH Griparna spelar i nu heter UHL – Universitet- & Högskoleli-gan – och Griparna har varit med sedan laget startades 2012.

Sedan dess har de varit med i toppstriden varje år. Förra året kammade de hem hela serien, men i år har de haft en tuffare start. Adam Eidenvall berättar dock att förra året också startade lite skakigt.

– Vi förlorade våra två första matcher men vann sedan allt, så det finns fortfarande goda chanser att det vänder.

OM INTE ADAM Eidenvall hade spelat själv, hade han velat vara på läktaren, förklarar han.

– Det är en otroligt rolig grej, även om man inte är hockeyintresserad.

Efter matchen erbjuder LTH Griparna skridskodisko för alla som är intresserade.

– Spelarna är ute på rinken och det är bara att ta tag i någon och be oss lära er åka skrid-skor, eller skälla på oss om vi spelat dåligt, säger Adam Eidenvall.

PÅ BÅDE LÄKTARNA och på rinken får egen alkohol medtagas. Laget har också en sup-porterförening, med det tvetydiga namnet ”för griparna”. De sjunger ramsor, får igång publiken, skapar stämning och motiverar spelarna.

TRUPPEN BESTÅR AV 30-40 spelare och de för-söker hålla den i ungefär den storleken. Alla som vill får vara med om de håller en hyfsad nivå och inte förstör träningarna. Det finns dock inget lag för tjejer som vill spela – men de som vill komma och träna är välkomna. Adam Eidenvall vet dock inte om de får spela i serien.

– Men vill några tjejer starta ett eget lag hjälper vi till med saker som behöver fixas och med att reda ut frågor, säger Adam Eiden-vall.

jessica gustafsson

Förra året vann LTH Griparna ligan - i år ligger de sist . På matchen i februari kan alltså vad som helst hända.

ENSAM OCH HUNGRIG...…på en söndagskväll? Behöver du varva ner efter en hektisk vecka? Kafé Matiné på Syd-skånska erbjuder både mat, film och sällskap varje söndag klockan 17 för 35 kronor. Unna dig lite söndagsmys när tentorna äntligen är skrivna.

CHRISTINA ZHOU

PRYLAR I ÖVERFLÖDLunds största prylmarknad hittar du på Sparbanken Skåne Arena. Med plats för 150 bord och fikaförsäljning kan det bli ett roligt lördagsnöje. Eftersom nästa loppis äger rum den 13 februari är det dessutom det perfekta tillfället att köpa en rolig eller söt gåva till kursaren du är hemligt kär i.

TINDRA ENGLUNDVITA KULLARMan är aldrig för gammal för att leka i snön. Är du sugen på pulkaåkning ska du bege dig till Sankt Hans backar i norra Lund. Back-arna domineras i vintertid huvudsakligen av barn, men om man tittar efter kan man även hitta en och annan student eller teknolog iklädd overall som susar nedför backen.

CHRISTINA ZHOU

DANSA BORT VINTERDEPPENDen 27 februari spelar Movits! på Moriska Paviljongen i Malmö. Då är det hög tid att snöra på sig dansskorna och glömma allt vad tentor heter. Från äppelknyckarjazz och inspiration från Sammy Davis Jr. till vad recensenter har kallat ett råare sound - ban-det gör ingen danssugen besviken.

MIRANDA GATTI

3 tips

missa inte…

…När dokumentärklubben Doc Lounge i Helsingborg (som även finns i Lund och Malmö) drar igång igen efter julen. Den 3 februari kl 17 är det premiär på Mindpark med filmen Dream-catcher. En hoppfull berättelse i

vintermörkret.

JAKOB EHDE

FOTO

: PRESS/D

REA

MC

ATCH

ER

s.24-25 Nöje.indd 2 2016-01-25 03:49

vinterdeppig? surfa in på lundagard.se ◣

Redigering: Angelica Kauntz och Saga Sandin 26 lundagård nr 1 2016

nöje

Nytt år och ny termin innebär fulla gym och nya kurser som drar igång. Mycket är nytt, men för alla behöver inte ett nytt år vara lika med nystart. Vilken inställning till nyår och nystarter har du? Gör testet och ta reda på det.

FRÅGA 1 - Måndagar är allmänt kända som dagar att börja om. Vilken känsla har du inför måndagar?

Det är starten på en ny vecka, men den tycks alltid komma så fort. Om helgen ändå kunde vara lite längre. Jag försöker fylla alla mina dagar med spännande saker. Så det beror väl på vilken måndag du menar. Måndagar betyder att man äntligen får lite mer struktur på livet efter helgens slappande. Känslan är att det är nu som ordningen börjar och sedan är det bara två dagar till lill-lördag.

FRÅGA 2 - Det finns alltid en sak som vi skulle ha svårast att klara oss utan. Vilken pryl skulle du inte kunna klara dig utan?

Datorn. Ett liv utan tv-serier och utan tillgång till internet är inget liv jag vill leva. Jag måste säga telefonen. Hur ska man annars få information om allt kul som händer eller höra av sig till folk? Helt klart min kalender! Utan den skulle allt bli en enda röra. Min cykel. Den är riktigt snygg och tar mig dit jag behöver i tid.

FRÅGA 3 - Nytt år är samma sak som nytt jag – eller?

Ja, det har gått ett år utan att jag hunnit göra vissa saker och ett läsår då jag kanske inte gjort mitt bästa med studierna. Men nu kommer ett nytt år där jag kan få chansen att ta nya tag. Nej, skillnaden är att jag måste vänja mig att skriva och säga 2016 i stället för 2015. Kanske, det betyder att det är dags för en utvärdering av föregående år för att kunna sätta nya mål att nå detta år. Ja, jag tror på det här året och att det kommer bli magiskt! Förra året var bra, men jag tror att det här året kan toppa det. Jag välkomnar 2016 med öppna armar!

FRÅGA 4 - En del ser nyår som årets fest medan andra hellre äter middag med familjen. Hur firar du helst nyår?

Helst av allt på avlägsen ort eller hemma. Jag tror inte riktigt på det här med förväntningar och att en dag betyder så mycket. Jag brukar inte planera något, men det slutar oftast med någon fest någonstans. Planeringen sker redan några månader innan för att säkerställa att något speciellt händer. Det är ju faktiskt bara nyår en gång om året! Middag hos mig eller någon annan av mina närmaste vänner. Sedan drar de som vill vidare till någon fest.

FRÅGA 5 - Man brukar ibland likna personligheter vid djur. Om du var en karaktär i Nalle Puh vilken skulle du vara då?

Nalle Puh - jag är lite glömsk och inte den smartaste, men har ett hjärta av guld och är alltid intresserad av det folk har att säga. Lilla-Ru - jag är nyfiken och alltid på jakt efter nya äventyr. Jag är inte så förtjust i tanken på att något håller mig tillbaka utan jag gör helst min egen grej. Kanin - jag gillar ordning och reda. Jag gillar att ha kontroll och om det är någon som har problem hjälper jag gärna till. Tiger - jag är energisk och har många nya idéer. Idéer som kanske inte alltid funkar så bra att genomföra, men det är tanken som räknas.

flest a - fördröjaren Mañana mañana - fördröjaren har inga problem att skjuta på saker och tror starkt på andra chanser. Det är få saker som inte kan vänta till på måndag eller nästa månad. Saker löser sig oftast och om det inte är en fråga om liv och död finns det ingen anledning till stress. Även om det oftast känns bättre när saker är avklarade.

flest b - chillaren Chillaren känner inga pliktkänslor alls utan lever mer i stunden. Går oftast på känsla och det som känns bäst för tillfället. Det är ingen idé att ta ut saker i förskott och om det inte känns rätt där och då – varför ska man göra någonting alls? Då är det bättre att leta vidare tills allt känns hundra, men det innebär inte att det sker en nystart. Livet funkar inte så.

flest c - planeraren För planeraren är det viktigt att sätta upp mål och att hålla dem. Personlig utveckling är alltid viktigt, precis som att se resultat och röra sig framåt. Kontrollen och strukturen kan ibland se ut att gå till överdrift, men tro det eller ej så är det så som planeraren trivs som allra bäst. Nystarter innebär en tom kalender att fylla och nya mål att nå!

flest d - optimisten Att sätta upp mål är ingenting för optimisten, men hen är säker på att det bästa inte har hänt än. Bech 2016 kanske inte händer i år heller, men optimisten kommer säkerligen att vara med om upplevelser som kommer bli till minnen för livet. Att försöka är ändå det som räknas och förstås att ha kul på vägen.

...

TEXT MIRANDA GATTIILLUSTRATION MALIN JOHANNESSON

GRAFIK ANGELICA KAUNTZ

s.26-27 test och skåneland.indd 1 2016-01-25 03:50

vinterdeppig? surfa in på lundagard.se ◣

lundagård nr 1 2016 27

nöje

De första månaderna på året har en tendens att vara alltför mörka, grå och kalla. Inte precis den härligaste starten på terminen. Här kommer Lundagårds tips på vad du kan göra i ett vintrigt Skåne!

Hej, mitt Skåneland

mys på caféKanske den mest klassiska sysselsättningen under det mörkare halvåret. Men ibland kan det vara svårt att upptäcka nya caféer, det är lätt att ta den “enkla vägen ut” och besöka någon av alla cafékedjor. Besök istället det 50-talsinspirerade Ebbas fik i centrala Helsingborg. Där kan du njuta av de hembakta, överdimensionerade kakorna och lägga en femma i jukeboxen.

Andra mysiga caféer är Lilla Kafferosteriet i Malmö och Ebbas Skafferi i Lund.

kalla fötter bra för humöretTa dig kallt vatten över huvudet! På flera ställen i Skåne finns kallbadhus, med allt som hör till: bastu, hav och utsikt. Det kalla vattnet framkallar endorfiner som gör att livet känns lite härligare. I vissa kallbadhus går det även att äta gott eller gå på spa, om du känner för att lätta lite på januaris stora CSN-check.

Några kallbadhus i Skåne: • Bjärreds saltsjöbad• Pålsjöbaden i Helsingborg• Ribersborgs kallbadhus i Malmö• Ystads saltsjöbad

njut av konst och showHar du inte vanan att gå på shower eller utställningar så är det lätt att glömma bort att det finns ett stort utbud i Skåne. Surfa in på ticnet.se eller kommunernas webbsidor för att se vad som händer just nu.

Två saker som händer i februari:• Henrik Fexeus besöker Lunds stadshall

med en show som sätter våra föreställ-ningar om minnen och verkligheten på spel.

• Fotografen Johan Bävmans utställning "Swedish dads” har fått stort genomslag, där han följt det relativt svenska fenome-net att papporna är hemma med barnen. Visas på Malmö muséer.

ge dig ut på hal isSkridskoåkning är kanske något som inte sker allt-för spontant i Skånes sjöfattiga landskap. Att havet fryser igen är ju inte att hoppas på. Därför kommer här ett tips! Om vädret tillåter kan du åka på isbanan på Emporias tak i Malmö. Där går även att hyra skridskor på plats. I Malmö har även Folkets park en isbana och i Lund finns en ishall. Fördelen med en ishall är att du kan åka skridskor oavsett väder.

TEXT SAGA SANDINGRAFIK SAGA SANDIN OCH ANGELICA KAUNTZ

beundra landskapetSnötäckta skogar, gnistrande fält och så har vi havet. Naturen imponerar även på vintern. Ta med dig en termos och ett gott sällskap. Eller varför inte ge dig ut ensam för att rensa huvudet? Vill du göra utflykten mer äventyrlig kan du till exempel boka en ridtur och uppleva den vintriga naturen från hästryggen. På turridning.se kan du boka turer och rida på flera ställen runt Söderåsen.

s.26-27 test och skåneland.indd 2 2016-01-25 03:51

lunds universitets studentkårer

The winter holidays are over. Many of us have returned to our everyday life with studies or work after spending time with our loved ones. The holidays have hopefully been spent relaxing with family and friends to gain some new energy for a new intense semester.

But not all of us have this privilege!

Shortly before the holidays the Student Health Centre closed its self-referrals and students that needed someone to talk to had a very limited possibility to do so. The reason for closing the Stu-dent Health Centre was that too many students required counselling. The time just before Christmas is stress-ful for most people, students are no exception, as they struggle with fa-mily issues and upcoming exams. The counselling that the Student Health Centre offers is often necessary for many students to handle the everyday life of studies.

According to the Higher Education Ordinance the university is obliged to care for the physical and mental health of the students. To close the Student Health Centre in a critical time period is not to care for the students well being. Unfortunately the univer-sity leadership are aware of this, but doesn’t seem to see the importance of the matter. Nor do they give any straight answers or suggestions for improvement. The function of the Stu-dent Health Centre is essential for the University to not only fulfill its obliga-tions, but to view students as people and not just scoreboards for academic achievements.

For 2016 we wish for real solutions. For the Student Health Centre to be able to do their job. The students, at least, de-serve that much!

EMIL NILSSON PRESIDENT

SOCIAL SCIENCES UNION

KÅROBLIGATORIETS FALL HAR på många sätt helt omorganiserat det formella studentin-flytandet och påverkat Sveriges lärosäten och kårsammanslutningar på olika sätt. Förhopp-ningsvis kan utredningen skapa en större de-batt om studentinflytande rent generellt.

ALDRIG KAN VI bli färdiga med att diskutera demokratisering och fundera kring nya sätt för inflytande och medbestämmanderätt. Frågor som jämställdhet på landets lärosäten, vilka rättigheter du har som student, hög-skolans omfång, vad utbildningen får kosta, vilka socialförsäkringssystem som ska gälla för Sveriges studenter är på intet sätt avgjorda frågor utan aktuella politiska diskussioner. Det är frågor som, för studentintressets skull, kräver modiga studentrepresentanter på alla formella nivåer.

NÄR DU LÄSER den här tidningen har kårerna i Lunds universitets studentkårer precis lan-serat en kampanj för att uppmärksamma studentrepresentation på Lunds universitet. Kampanjen är vårt sätt att belysa värdet av studentinflytande och det omfattande arbete som görs av studenter runtom på universitetet samt vårt bidrag till att initiera en ny debatt

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes intressen gentemot universi-

tetet, kommunen och regionen.

om värdet av och situationen för studentre-presentationen på vårt eget lärosäte.

KAMPANJEN GÅR UNDER hashtaggen #stu-dentrepLU och under kampanjtidens gång kommer nuvarande studentrepresentanter i bild och text presentera utvalda delar av vad de gör i sina uppdrag som just studentrepre-sentanter. Vi kommer också att få se glimtar av tidigare studentrepresentanter vid Lunds universitet som berättar om vad de gör nu och hur de påverkade och påverkades av sitt tidi-gare engagemang inom studentrörelsen. All-deles för få känner till det arbete som de dry-ga tusen studentrepresentanterna vid Lunds universitet gör för att företräda sina och dina intressen gentemot institution, fakultet och universitet.

STUDENTRÖRELSENS FORMALISERADE DEL är studentkårernas verksamhet (likt partiorga-nisering är folkrörelsernas formaliserade de-lar). En engagerad student som vill förändra och förbättra kan göra det på många vis i det breda studentliv och studentrörelse vi har. Tror du inte att så är fallet? Ta en kik under #studentrepLU.

#studentrepLU

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

28 lundagård nr 1 2016

lus kramarDe dryga tusen studentrepresen-tanter som lägger sin tid på att er och vår utbildning på LU ska bli bättre.

lus sparkarDe som tycks tro att nedskär-ningar inom högre utbildning är en samhällsbesparing.

kårkrönika

FOTO

: SAM

HÄ

LLSVETA

RK

ÅR

EN V

ID

LUN

DS U

NIV

ERSITET

CECILIA SKOUGORDFÖRANDE LUS

LINNÉA JACOBSSONVICE ORDFÖRANDE LUS

FOTO CHRISTINA ZHOU

Regeringen presenterade i dagarna att de gett universitetskanslersämbetet i uppdrag att utreda hur det står till med studentinflytandet i Sverige såhär ett par år efter kårobligatorets fall. En för student- och kårsverige välkomnad utred-ning.

WWW.LU.SE

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

VILL DU BLI MENTOR?Du som har studerat ett par terminer

– varför inte hjälpa en student med

funktionsnedsättning genom att vara

mentor?

Att arbeta som mentor åt en stu-

dent är både utvecklande och lärorikt,

eftersom du får en möjlighet att repete-

ra och dela med dig av dina kunskaper.

Det är också meriterande för ditt CV

och du får efter avslutat uppdrag ett

intyg på att du under din studietid

arbetat för en person som behöver ditt

stöd. Som mentor får du ersättning per

timme.

Din uppgift som mentor är att

fungera som bollplank och att förkla-

ra de saker som studenten upplever

som svåra. Du kan också hjälpa till att

organisera studierna och komma med

tips på studieteknik.

Låter det intressant? Läs mer på

www.lu.se / arbeta-som-mentor

REKTOR BLOGGAR

Studier – bästa sättet att minska avstånd mellan länder och kulturer

Jag hälsade nyligen

internationella studen-

ter välkomna till Lunds

universitet. Studenter

från olika världsdelar

behandlade varandra

med en vänskap som

om de varit vänner för

livet, men det visade

sig att de bara hade

känt varandra i några timmar. Finns det bättre

sätt att minska avstånden mellan olika länder,

religioner och kulturer än att unga människor

på detta sätt träffas och studerar tillsammans?

Jag tror inte det!

När jag frågade varför de valde Sverige och

Lund svarade de att Sverige är ett land som på

avstånd har varit lockande och som de velat

bekanta sig med. Att valet sen föll på Lund

berodde på att vårt lärosäte stack ut på ett

positivt sätt. Vi har alla goda anledningar att

vara stolta över Lunds universitet, både vi som

arbetar här och alla ni som studerar här.

Välkommen tillbaka till en ny termin och

ett nytt år!

Följ rektors blogg på: rektor.blogg.lu.se

Rekordstor ökning av antalet sökande till masterutbildningar

Lunds universitet fortsätter att vara Sveriges

mest populära lärosäte för studenter som söker

internationella masterutbildningar.

Cirka 21 500 personer har sökt ett master-

program vid Lunds universitet med start hösten

2016, vilket är ungefär 45 procent fler än i fjol.

De mest populära programmen är:

– Master’s programme in International

Marketing and Brand Management

– Master’s programme in International

Development and Management

– Master’s programme in Public Health

– Master’s programme in Finance

– Master’s programme in International

Strategic Management

Lunds universitet fick ansökningar från

169 länder, flest från Egypten, Bangladesh,

Storbritannien, Tyskland och Kina.

PEDAGOGISKT STÖD FÖR STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGLunds universitet erbjuder alla studen-

ter möjlighet att studera på lika villkor.

Du som har dyslexi eller någon annan

varaktig funktionsnedsättning kan

ansöka om pedagogiska stödåtgärder

under din studietid, till exempel stöd

av en mentor, anteckningsstöd eller

förlängd tid vid tentamen.

Ansök om stöd så tidigt som möj-

ligt, eftersom vissa stödåtgärder kräver

längre planeringstid. Du ansöker via ett

webbformulär – information och länk

finns på

www.lu.se / pedagogisktstod

Torbjörn von Schantz

s.28-29 Lus LU.indd 1 2016-01-25 03:52

lunds universitets studentkårer

FOTO

: SAM

HÄ

LLSVETA

RK

ÅR

EN V

ID

LUN

DS U

NIV

ERSITET

WWW.LU.SE

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

VILL DU BLI MENTOR?Du som har studerat ett par terminer

– varför inte hjälpa en student med

funktionsnedsättning genom att vara

mentor?

Att arbeta som mentor åt en stu-

dent är både utvecklande och lärorikt,

eftersom du får en möjlighet att repete-

ra och dela med dig av dina kunskaper.

Det är också meriterande för ditt CV

och du får efter avslutat uppdrag ett

intyg på att du under din studietid

arbetat för en person som behöver ditt

stöd. Som mentor får du ersättning per

timme.

Din uppgift som mentor är att

fungera som bollplank och att förkla-

ra de saker som studenten upplever

som svåra. Du kan också hjälpa till att

organisera studierna och komma med

tips på studieteknik.

Låter det intressant? Läs mer på

www.lu.se / arbeta-som-mentor

REKTOR BLOGGAR

Studier – bästa sättet att minska avstånd mellan länder och kulturer

Jag hälsade nyligen

internationella studen-

ter välkomna till Lunds

universitet. Studenter

från olika världsdelar

behandlade varandra

med en vänskap som

om de varit vänner för

livet, men det visade

sig att de bara hade

känt varandra i några timmar. Finns det bättre

sätt att minska avstånden mellan olika länder,

religioner och kulturer än att unga människor

på detta sätt träffas och studerar tillsammans?

Jag tror inte det!

När jag frågade varför de valde Sverige och

Lund svarade de att Sverige är ett land som på

avstånd har varit lockande och som de velat

bekanta sig med. Att valet sen föll på Lund

berodde på att vårt lärosäte stack ut på ett

positivt sätt. Vi har alla goda anledningar att

vara stolta över Lunds universitet, både vi som

arbetar här och alla ni som studerar här.

Välkommen tillbaka till en ny termin och

ett nytt år!

Följ rektors blogg på: rektor.blogg.lu.se

Rekordstor ökning av antalet sökande till masterutbildningar

Lunds universitet fortsätter att vara Sveriges

mest populära lärosäte för studenter som söker

internationella masterutbildningar.

Cirka 21 500 personer har sökt ett master-

program vid Lunds universitet med start hösten

2016, vilket är ungefär 45 procent fler än i fjol.

De mest populära programmen är:

– Master’s programme in International

Marketing and Brand Management

– Master’s programme in International

Development and Management

– Master’s programme in Public Health

– Master’s programme in Finance

– Master’s programme in International

Strategic Management

Lunds universitet fick ansökningar från

169 länder, flest från Egypten, Bangladesh,

Storbritannien, Tyskland och Kina.

PEDAGOGISKT STÖD FÖR STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGLunds universitet erbjuder alla studen-

ter möjlighet att studera på lika villkor.

Du som har dyslexi eller någon annan

varaktig funktionsnedsättning kan

ansöka om pedagogiska stödåtgärder

under din studietid, till exempel stöd

av en mentor, anteckningsstöd eller

förlängd tid vid tentamen.

Ansök om stöd så tidigt som möj-

ligt, eftersom vissa stödåtgärder kräver

längre planeringstid. Du ansöker via ett

webbformulär – information och länk

finns på

www.lu.se / pedagogisktstod

Torbjörn von Schantz

s.28-29 Lus LU.indd 2 2016-01-25 03:52

in english

Redigering: Filip Rydén30 lundagård nr 1 2016

read more student news in english at lundagard.net ◣

Mochamad Ridwan from Indo-nesia had already pursued his bachelors in Jönköping, when he started his masters in Finance at LU last September. Therefore, he had gone through the process of extending his residence permit several times before without ma-jor problems. Last year, he howe-ver had to wait for five months to get his permit extended.

“My former permit had expired at the end of June. I applied in May with the letter of admission from LU, at the Migration Agency (Mig-rationsverket). When I hadn’t heard anything from them after a while, I started to do a follow-up call monthly,” Mochamad Ridwan says.

“The first time I rang I was told that the person dealing with my case had resigned. In later fol-low-ups the problem was blamed on the large number of incoming refugees.”

THE DELAY IN the procedure could possibly have great consequences for Mochamad Ridwan. Without a residence permit, he would in all probability not be able to enter Sweden again if he would have to leave the country. When Mocha-mad Ridwan in the beginning of November was invited to attend a seminar in Copenhagen related to his thesis, he was therefore for-ced to decline, as border controls on trains coming from Denmark had just been introduced that week. A similar problem would have come up if he had been for-ced to go home, for example to at-tend a funeral.

Richard Stenelo, International Director at the Division of Exter-nal Relations is aware of the pro-

blems with delayed residence pro-cedures at the Migration Agency.

“We have had several cases, which always have different details, depending on the per-son. It causes inconvenience for students: they cannot leave the country, and neither participate in excursions abroad that are part of their study program.”

Right now, the University is working on a national level to find a solution to the issue:

“We are working in all the dif-ferent commissions and we really hope to find a solution together with the Migration Agency,” Ric-hard Stenelo stays. He can, howe-ver, not give an exact prognosis for when the matter will be sol-ved.

MOCHAMAD RIDWAN SOLVED his own situation by contacting his program coordinator. With the help of her contacts at the Migra-tion Agency, Mochamad Ridwan suddenly started to receive mails with a reconfirmation of his application and requests for ad-ditional documents. Within two weeks, he received his permit.

Asked for an advice for in-ternational students that are currently caught in a similarly long procedure, Richard Stenelo doesn’t really have an answer: “It’s a pity, but there is no advice, even though I wish that I could give one. The only thing that they can do is to wait.”

Even though he now has a resi-dence permit, Mochamed Ridwan is disappointed with the way in which the Migration Agency has handled his case.

“Sweden is not a customer-friendly country in my view. I

Slow migration process frustrates studentsThe application procedure for the residence permits that non-EU students go through can nowadays take up to several months. This puts international students in difficult situations. Contacting the Migration Agency does not always make matters clearer.

paid 1000 SEK for the extension, thinking that I paid for a service. Instead I got waiting time and uncertainty. It’s not okay that it should take so long and that the delay is blamed on the refu-gees. At least there should be a maximum amount of days within which an application should be answered.”

HE THINKS THAT Sweden should

treat its non-EU students better, even if just for economic reasons: “We are the ones paying the tui-tion fee, we bring international perspectives into the classroom, and we contribute to the Swedish economy by bringing in funds from outside the country., he says.

TEXT PAULA DUBBINKPHOTO LUKAS J. HERBERS

Mochamad Ridwan waited for five months to get his residence permit extended.

s.30-31 in english.indd 1 2016-01-25 03:54

in english

lundagård nr 1 2016 31

read more student news in english at lundagard.net ◣

International master student Efe Doğuş Selvi has also suf-fered from the late answers of the Migration Agency. Lunda-gård reached him in his home country Turkey at the end of the first week of the spring term – which he intended to spend in Lund.

Efe Doğuğ Selvi, who is in the second year of his master at the Center for Middle Eastern Studies, had no trou-ble getting a permit for his first year of studies. When his old permit ex-pired in September 2015, he applied a month before the expiration date, as he had been instructed.

However, during the course of the fall term, he never received his resi-dence card. As he spent the term in the USA for an internship as part of his master program, this was in prin-ciple not yet a problem.

“But in October I started to be-come suspicious that something was wrong. What if I would have needed to be in Sweden? They couldn’t know about my internship. So I started to mail with the Migration Agency,” Efe Doğuğ Selvi says.

IN THE MAILS, Efe Doğuğ Selvi was given several reasons for why his applica-tion wasn’t processed yet, one being the high number of refugees arriving in Sweden. But he wasn’t told when he would get a result about his own application.

“It sometimes looked like the answers to the different mails were copy-pasted.”

AFTER SENDING ABOUT six mails to the Migration Agency, Efe Doğuğ Selvi

wrote a last one in December 2015, in which he told that he would take up legal actions if he would not receive his residence card. But to no avail. As of the last week of January, he still hasn’t received his residence permit and with his internship having come to an end, he is stuck in Istanbul – waiting.

Efe Doğuğ Selvi has taken up contact with his department about the is-sue, but he was told that there was nothing they could do for him. He is very frustrated:

“I’m not angry at the people of my department, but I’m angry at the sys-tem. It’s the Migration Agency that decides, but there should be a chan-nel between them and the University. It is ridiculous that I'm a registered LU student with a global scholarship, but at the same time I can’t use it as I can’t enter the country. The Univer-sity should be able to stand up for its students and say that discrimination of this kind is unacceptable. Sweden claims to be a country in which eve-ryone is equal, then they should also make sure that is the case.”

Efe Doğuğ Selvi hopes to come to Sweden for the last term of his mas-ter as soon as possible. He is also working on filing a lawsuit to the Migration Agency.

WE HAVE TRIED to reach the Migra-tion Agency to get their view of the situation. Before the deadline of this article however, they could not give a response. For more news on about this issue check our international website lundagard.net.

TEXT PAULA DUBBINKPHOTO LUKAS J. HERBERS

No residence permit after almost half a year - missed start of semester

living in sweden made me a lazy feministSweden seems to be a Mecca for feminists and gender-aware folks in general. Looking at the representation of women in politics, in other influential positions within private corporations and the reality of how parental care is structured, this seems more than justified.

HAVING LIVED IN  AUSTRIA and Spain, countries that often seem to come from an equality comprehension stemming from Stone Age tradition, moving to Sweden almost natu-rally occurred like a blessing.

However, what occurs to be a blessing might actually also be a curse. Sweden’s apparently broad consensus of gender equality made me feel very comfortable. Too comfortable maybe. I come from a political tradition where it is more common to scandalize, polarise and provoke, regardless of ideological background. Whilst years and years of activism made me somewhat tired, the possibility not to constantly explain myself, my choices and beliefs took me to a slothful, feminist comfort zone.

But, just as any other place on this planet, Sweden is no patriarchy-free zone. This becomes evident when looking at the syllabus of your lectures and realising that you al-most exclusively encounter male scholars but also when observing the usual macho behaviour in a typical Lund student night club.

In comparison to other European countries, Sweden also shows an enormously high rate of gender-based violence. With a rate of 46% of women who have experienced sexual or physical violence since the age of 15, Sweden makes the second place in a European contest not to be proud of.

Thus, just because there is a general acceptance for le-velling out male and female speakers and the fact that there is a linguistic option for a third sex, does not con-sequently mean all issues concerning gender equality be-come obsolete.

THEREFORE, I CAME to ask myself, am I truly encountering certain debates less due to actual equality, broadly shared among all strata of society or is it just the Swedish stereo-type of avoiding conflict?

It often rather comes across as a question of good man-ners that specific issues seemingly do enjoy societal con-sensus and are hence not argued about. The crux of the matter is whether the approval and appreciation of femi-nist concepts factually lead to reflected changes on an in-dividual as well as societal level.

It comes down to the question if what is said, or presu-mably in some cases not, is also what is actually done. It is too easy to get lulled by the apparent agreement. There are still inconsistencies and inadequacies where I feel an honest discourse is often lacking.

IT IS A FALLACY that sexism is less a problem just because it commonly comes across veiled.

There are still reasons to get together, to support each other, to reflect and denounce the status quo.

There are still struggles to fight, maybe less in Sweden compared to elsewhere, but that does not make them any less relevant.

ELEONORA KLEIBEL

Want to work at Lundagård? Send an email to lundagard@lundagard.se

Want to read more news? Go to the English website lundagard.net

Mochamad Ridwan waited for five months to get his residence permit extended.

Late answers from the Migration Agency make students unable to begin their studies.

s.30-31 in english.indd 2 2016-01-25 03:55

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kårUniversitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Ibland är det man önskar det man får -

och därför har denna vers fått temat ömma

tår. De största busen av dem alla fick sin

granskning vänd mot sig själva och tyckte

kattorna var kalla. Har man hus i badkar är

man en sån som andra lätt vill haffa - men

på arbetslösa nördar-våningen lär hon ej

bjuda på kaffa. Kulturmissen hävdar att

ett "Always" aldrig kan kombineras med ett

hate - fastnar så med kvinnliga versionen av

insyltadöverallt i #magikergate

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPAN

Världens nyaste Öresunds-samarbete sedan den för-sta januari. Transnationell,

transregional och transformidabelt tragikomisk superstad som på bästa PR-danska gjort alla skåningar till invånare i Dronningens By. Impone-rande misslyckande som vunnit Q:s uppmärksamhet efter endast fyra veckor.

Det tog bara fyra dagar så var Öst-köpenhamn och Västköpenhamn delade av en mur. Gränsbyråkrati framkallades ur den byrålåda som varit stängd i sextio år.

Det fanns en tid då Öresund var gott nog för varje regionalist. Det var

ILLUSTR

ATION

: VIVA IVA

RSSO

N

q : greater copenhagen

innan kommunpolitikerna i den Östkö-penhamnska förorten började ta "skån-ska traditioner och seder" till Cannes. Ett dike med vatten är inget varumärke, om det inte är spetsat. Några skånska seder senare hette alltsammans "Co-penhagen Malmo Region". Upprördhe-tens svallvågor kändes från Kullen till Skanör, ty sundet må bottenfrysa och Kärnan rämna innan Helsingborg kallar sig Malmö.

Och medan bommar stängs, staket reses och pass fotograferas så rinner det syrefattiga vattnet från Mälardalen under bron. Mycket, mycket, mycket, långsamt.

Q kvad, med TT:

På var sin sida om ett sund, två länder det ena i vattentätt andrum. I det andra hittas syre i gliporna. Kvävehalten hypnotiserar dem båda.Jag tar en HH-färja över de trögflytande vattnen. En röst bryter in. "Nu upphör för-säljningen av öl och vin, och människo-smugglingen börjar."

s.32 BaksidaQ+serie.indd 1 2016-01-25 03:56