2012:3 • Årgång 53 • 99 kr

ARBETSPLATSENLennart Levi, Töres Teorell, Marie Hallander-Larsson m fl

Revideringen av diagnosbiblarna

INNEHÅLL

Inledning 4

TEMA: Psykisk hälsa på arbetsplatsen

Frisk av jobbet Lennart Levi 6

Arbetsmiljö frågan i 2010-talets Sverige Töres Theorell 16

Personal arbete och psykisk hälsa på Swedbank Marie Hallander-Larsson 24

Hjärnkolls undersökning av attityder till psykisk ohälsa Emma Thelander 30

Hälsofrämjande ledarskap inom kommunal sektor Andrea Eriksson 36

Hur kan företag förebygga psykisk ohälsa? Anders Karlsson 42

Massmord och tyst våld Yeshiwork Wondmeneh 50

Revideringen av diagnosbiblarna Per-Anders Rydelius 54

Hjälp via Internet för alkohol- och drogmissbruk Kristina Sinadinovic 60

Aktuell litteratur Björn Wrangsjö 68

4

Psykisk hälsa på arbetsplatsen: Rimliga krav och hälso-samma värderingar

Under vilka förutsättningar blir vi friska respek­tive sjuka av arbetet? Hur hanterar man psykisk sjukdom på jobbet? Och hur ser attityderna till psykisk ohälsa ut på våra arbetsplatser idag?

Det är några av kärnfrågorna i detta tema­nummer om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Lennart Levi och Töres Teorell, två av Sveriges ledande arbetsmiljöforskare, har bidragit. Lennart Levi inleder med att diskutera ”jobbets” hälso­befrämjande betydelse och hur ett meningsfullt arbete kan inverka positivt på den enskilde, familjen och samhället.

Teorell fortsätter och visar i sin översikt att det finns klara samband mellan dålig arbetsmiljö och påfrestningar under arbetsdagarna, s k ”spänt arbete” (job strain, kombinationen av höga krav och små möjligheter att kontrollera sin egen arbetsituation) och risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Intressant är också hans forskning som visar hur psykosocial chefsutbildning och kulturella aktiviteter kan förbättra arbetsmiljön.

Anders Karlsson, arbetsmiljöingenjör och råd­givare på tjänsteföretagens arbetsgivar organisation Almega, konstaterar att samarbetet mellan företagshälsovården och den allmänna vården skulle kunna utvecklas. Det finns fortfarande en del missuppfattningar om vad som är företags­hälsovårdens roll, dvs att förebygga och arbeta med hälsan och den arbetsförmåga som finns.

Det är tyvärr uppenbart att stigman kring psy­kisk ohälsa fortfarande är ett stort problem. Den statliga kampanjen Hjärnkoll har gjort en enkät som vi redovisar på sid 30, som visar att varannan chef med personalansvar tror att 10 procent eller färre av deras anställda kommer att utveckla psy­kisk ohälsa någon gång under sitt yrkesliv. Den verkliga siffran är 20–40 procent enligt Social­styrelsens uppskattningar.

Vi har också gjort ett nedslag på en av Sveriges största arbetsplatser, Swedbank. Deras personal­direktör Marie Hallander­Larsson säger att man på banken allt oftare talar om psykisk hälsa och att må bra, om exempelvis mindfulness och meditation, men att man inte pratar om psykisk ohälsa. Det bekräftas av Kommunals utredare Yashiwork Wondmeneh, som också har kartlagt förekomsten av diskriminering på arbetsplatser.

Andrea Eriksson har forskat i hälsofrämjande ledarskap i den kommunala sektorn. Hennes avhandling visar att många chefer tänker i hälso­främjande termer, men att tidspress gör att de får svårt att gå från ord till handling.

Det som författarna i numret pekar på är att hälsofrågorna, såsom att ha rimliga prestations­krav och att arbeta för en sund värdegrund på arbetsplatsen, måste prioriteras mycket högre.

Redaktionen

5

BARN uPPfoSTRAdE Av föRväRvSARBETANdE MödRAR

”Alltfler mödrar söker sig ut i förvärvsarbete. Är det en bra eller olycklig utveckling med hänsyn till barnen?

...För att göra en allsidig och objektiv undersökning insam-lade jag under åren 1957–1958 med hjälp av lärare och skolsköterskor ett material, som omfattade 3600 barn i Göteborg, Stockholm och Malmö. Barnen var till hälften 8-åringar i klass 2 och till hälften 12–13-åringar i klass 6. Insamlingsmaterialet valdes rent slumpmässigt.

...Under bearbetningen av materialet har det visat sig att någon skillnad i fråga om skolprestationer mellan förvärvsarbetande respektive hemmamödrars barn icke förekommer vare sig i klass 2 eller 6. När det gäller lärar-nas uppfattning av barnens beteende finns vissa bestämda skillnader mellan 8-åringarna och 12–13-åringarna. I Göte-borg och Malmö har heltidsarbetande mödrars barn i klass 2 statistiskt säkert oftare s k beteenderubbningar, som i frågeformuläret kallades ”anmärkningsvärda avvikelser från vanligt uppträdande”, 29 procent beteenderubbningar hos heltidsarbetande mödrars barn mot 19 procent hos hemmamödrars barn.

...Om modern arbetar för att hon är intresserad av sitt yrke eller önskar höja familjens standard, t ex med tanke på barnens studier, eller andra ”positiva” orsaker, har barnen inte oftare beteenderubbningar än hemarbetande barn. Om modern däremot arbetar utanför hemmet av

övervägande ekonomiskt nödtvång ligger i klass 2 barnens beteende rubbningar kring 40–45 procent.

...Om man jämför barnens skolprestationer visar det sig att barn till mödrar som arbetar av ”positiva” skäl ligger mycket högt över de barn vars mödrar arbetar av ekonomiskt nödtvång. Här finns också en annan faktor som säger en del, nämligen hur lång arbetsdag mamman har. Om hon kommer hem före kl 6 på eftermiddagen eller tidigare har barnen statistiskt säkerställt mindre beteenderubbningar än om hon kommer hem senare eller har natt- och skiftarbete.

...Jag har också tagit reda på hur barnen blir omhänder-tagna på eftermiddagarna. Så hög procent som 46 lämnas utan någon tillsyn. Barn som har tillsyn har lägre procent beteenderubbningar men skillnaden är inte statistiskt säker.

...Personligen tycker jag att det är bäst och lyckligast om modern stannar hemma medan barnen är små. Men erfa-renheten säger mig att det inte finns så många otillfreds-ställda kvinnor någonstans som i hemmakvinno gruppen.”

Doktor Gerd Blume-Westerberg/Synnøve Bellander (ur Psykisk Hälsa 1962:3)

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA Tidskrift för främjandet av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. Utkommer med 4 nr/år. Årgång 53ISSN: 0033­3212Copyright © Föreningen Psykisk Hälsa 2012

CHEFREDAKTÖR & ANSv. UTGIVARE: Per­Anders RydeliusREDAKTÖR: Carl von EssenOmslagsillustration: Jonas RahmREDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Cecilia Modig, socionom och författare; Per­Anders Rydelius, professor i barn­ och ungdomspsykiatri, överläkare och Ann­Charlotte Smedler, professor i psykologi.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 StockholmTelefon 08­34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se

MEDLEMSKAP (inkl. prenumeration på tidskriften och det elektroniska veckobrevet samt rabatter på skrifter och seminarier)Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år,Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/årLösnummer 99 krOrg.nr. 802002­7291Plusgiro 541 73­0, bankgiro 944­4043Föreningen har 90­konto, pg 900853­3

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: Maila info@psykiskhalsa.seANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08­34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

Form & Produktion: Pelle IsakssonTRYCK: Edita, Västra Aros 2012. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

– för 50 år sedan

6

Frisk av jobbet

7

Sedan länge har patienten och hans/hennes funk­tioner enkelt och praktiskt delats in i två kategorier: soma och psyke, i kropp och själ – som om vatten­täta skott var inbyggda i höjd med kragknappen. Det som låg norrut var psykiatrins domäner. Söderut låg det övriga, den somatiska medicinens. Detta var grundmurat när jag påbörjade mina medicinstudier vid Karolinska institutet för över 60 år sedan. Och detta trots att man ju fak­tiskt sedan länge visste att både nervsystem, insöndringskörtlar och immunsystem utgjorde mycket effektiva budbärare mel­lan de båda ”nivåerna”. Och att orgnismen därför fungerar, och måste fungera, som en helhet.

Men vårt samhälle är inte planerat för en sådan helhetssyn. Såväl planering som diagnostik och terapi följer en långt mer fragmenterande plan­ritning (Levi, 2009).

STuPRöR ocH HäNgRäNNoRMina 50 år i forskarsamhället och efterföljande fyra år i Sveriges Riksdag har lärt mig att ett ut­brett ”stuprörstänkande” råder, och att vi är i ett

skriande behov av ”hängrännetänkande”, eller med ett finare ord ett ”systemtänkande”. Likaså råder en oförmåga att överbrygga klyftan mellan tillgängligt vetande och politiska beslut, och mellan beslutens intentioner och deras faktiska genomförande och effekter. Låt oss ta arbetslivs­frågorna som ett illustrationsexempel.

Två av grundpelarna i EU:s Lissabonstrategi är: Fler och bättre jobb.

”Fler” jobb betyder ett inkluderande arbetsliv – inklu­derande för alla som kan och vill arbeta och är i arbetsför ålder. För yngre såväl som för äldre. För kvinnor som för män. För utrikes födda såväl som för

inrikes. För generellt anställningsbara som för mer betingat arbetsföra.

”Bättre” jobb betyder ett arbetsliv som främjar såväl hälsan som verkningsgraden i arbetsinsatsen, och därmed produktiviteten.

ARBETSLINjENAlliansregeringens politiska huvudmålsättning är jobb åt alla i arbetsför ålder. Alla som kan och

Lennart Levi är medicine doktor och professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet. Han har varit rådgivare till FN-organen WHO och ILO och till Europeiska kommissionen och var riksdagsledamot (c) 2006–2010.

Två av grundpelarna

i EU:s Lissabon-strategi är: Fler och bättre jobb.

16

Arbetsmiljö-frågan i 2010-talets Sverige– ur ett subjektivt forskarperspektiv

17

Sverige hörde under efterkrigstiden och kanske framförallt under 1970–90­talet till arbetsmiljö­forskningens föregångsländer i världen. Vi satsade procentuellt mycket pengar och fick också fram forskning som enligt oberoende internationella utvärderingar var världsledande på området. Forskningen gick också hand i hand med lagstift­ningen. Flera forskare hade stort inflytande över de arbetsmiljölagar som stiftades på 1980­talet i de nordiska länderna. Dessa lagar markerade en historiskt viktig epok eftersom de betonade vikten av demokrati och medinflytande för de anställda. Framförallt inom tillverkningsindustrin gjorde man intressanta experiment med helt nya arbetsorganisatoriska modeller som uttryckte en väg bort från löpande bandet.

Inom forskningen byggde mycket av detta på sociologisk teori bl a kring den känsla av aliena­tion som uppstår om arbete delas upp i mycket små delar enligt de principer som Taylor hade formulerat för bilindustrin i USA. En av de mest inflytelserika forskarna var socialpsykologen Bertil Gardell vars forskning påverkade flera av företagsledarna i vårt land. Hans forskning tydde på att långt driven ”taylorisering” hade menliga effekter på de anställdas hälsa. Men också de biologiskt orienterade stressforskarna, bl a psy­

kologen Marianne Frankenhaeuser och läkaren Lennart Levi hade inflytande över forskningens huvudinriktning. Ett viktigt steg togs när Bertil Gardell och Marianne Frankenhaeuser med sina medarbetare startade ett viktigt samarbete som innebar att man slog ihop den biologiska stressforskningen med den sociologiska. Detta samarbete stimulerade uppkomsten av två sedan mycket använda teoretiska modeller för arbets­miljöforskning, nämligen Frankenhaeusers och hennes medarbetares respektive Robert Karaseks och hans medarbetares.

Den Frankenhaeuserska modellens perspektiv var individens reaktion på påfrestning – en stor/liten ansträngning kan kombineras med en känsla av lust/olust. Om man anstränger sig mycket kan man antingen göra det med en lustkänsla vilket i den teoretiska modellen motsvarar ”eustress” (ungefär glad stress) eller också med olust vilket då motsvarar distress (ungefär negativ stress). I Karaseks modell var perspektivet istället omgiv­ningens krav respektive de kontrollmöjligheter som omgivningen ger de anställda. Höga krav i förening med små kontrollmöjligheter för de an­ställda ger upphov till en ”spänd” situation (som ökar risken för distress enligt Frankenhaeusers terminologi) medan höga krav i förening med

Töres Theorell är läkare, specialist i internmedicin och professor emeritus vid Karolinska Institutet. Han var 1995–2006 chef för Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin. Hans vetenskapliga produktion har handlat om stress i relation till hjärtinfarkt och psykosomatiska sjukdomar.

24

Personal-arbete och psykisk hälsa på SwedbankIntervju med Marie Hallander, koncernpersonaldirektör på Swedbank

25

Kan du kort beskriva HR-funktionens upp-drag och organisation?

HR­avdelningen har ett väldigt tydligt upp­drag – att hjälpa andra att göra ett så bra jobb som möjligt. Swedbanks HR­avdelning har en lite annorlunda struktur. När jag blev HR­ansvarig på företaget bestämde jag mig för att jag skulle se mig själv som VD. En VD har vissa kringfunk­tioner som får allt att flyta. Jag har därför bland annat en CFO (ekonomichef ) som sköter alla resurser och allt som har med ekonomi att göra, en marknadschef som ”paketerar” HR­frågorna, dvs tar fram informationsmaterial osv och en IT chef som hanterar alla IT­frågor.

Förutom dessa stödfunktioiner är HR uppdelad i tre affärsområden:

• Ledarskap• Medarbetarskap• Performance and Pay (lönefrågor etc)

Swedbank är ett företag med cirka 18 000 anställda och har totalt 8 utlokaliserade personal­chefer. De anställdas genomsnittliga anställnings­tiden är relativt lång, 19,3 år för män och 16,4 år för kvinnor.

Vad förknippar du med begreppet psykisk hälsa?

För mig är det någonting som man själv upplever, hur bra man mår. En ”glad gubbe” när man går till jobbet helt enkelt, den upplevda känslan av att det känns schysst att gå till jobbet. Det fysiska och det psykiska hänger ihop och utgör tillsammans känslan av hur man mår. Det går inte heller att särskilja en god hälsa på jobbet och hemma.

Vad förknippar du med begreppet psykisk ohälsa?

Gränsen för ohälsa är när det blir destruktivt, när det psykiska börjar ta sig fysiska uttryck. När det finns varningssignaler på att allt inte står bra till. Problemet är kanske att man inte alltid vågar be om hjälp när man har hamnat i ett tillstånd av psykisk ohälsa.

Har du själv någon erfarenhet av psykisk ohälsa? – egen, närståendes, kolleger?

Nej, inte på det personliga planet. Men jag har däremot erfarenhet av personal som mått mycket psykiskt dåligt. När jag jobbade på Posten körde jag själv en medarbetare till psykakuten. Där visade sig en psykisk sjukdom i botten.

Marie Hallander-Larsson är koncernpersonaldirektör på Swedbank och chef för bankens HR-funktion (Human Relations). Hon är fil kand i psykologi och pedagogik och var tidigare personaldirektör på Posten och Scandic Hotels AB. Redaktionen intervjuade henne inför detta nummer av Psykisk Hälsa.

30

Hjärnkolls under-sökning av attityder till psykisk ohälsa

31

Mer än varannan chef underskattar hur vanlig den psykiska ohälsan är i arbetslivet. Men fak-tum är att psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivning-arna i Sverige. Hjärnkoll, en regeringsinitierad satsning som syftar till att öka kunskaper och förbättra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning, har i två separata undersökningar belyst attityder kring psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt gör arbets­givare och chefer alldeles för lite för att förebygga den på arbetsplatserna, enligt Hjärnkolls projekt­ledare Rickard Bracken. Han menar att man underskattar hur vanlig ohälsan är. Det förklarar också varför så många chefer står dåligt rustade när deras anställda utvecklar psykisk ohälsa.

I två olika undersökningar; Attityder till perso-ner med psykisk ohälsa – Underlag för kommunika-tionsstrategi och Chefer och psykisk hälsa och ohälsa – attityder, kunskap och beteende, har Hjärnkoll studerat psykisk hälsa och psykisk ohälsa på arbetsplatsen och tittat på den kunskap och de attityder som finns kring ämnet.

Kampanjen Hjärnkolls syfte är att slå hål på

fördomar om psykisk ohälsa och öppna upp för samtal kring frågan. De tre huvudbudskapen är:

• Att det är vanligt med psykisk ohälsa• Att psykisk ohälsa ar viktigt att prata om• Att du kan göra skillnad

Hjärnkoll drivs av Handisam (den statliga myndigheten som samordnar funktionshinder­politiken) i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. Kampanjen var inled­ningsvis tänkt att avslutas vid nyåret 2011/2012, men nu har Handisam fått i uppdrag att lämna en plan för fortsatt arbete i tre år till.

cHEfER ocH PSYKISK HäLSA ocH oHäLSA Chefer och psykisk hälsa och ohälsa – attityder, kunskap och beteende heter en undersökning utförd av Hjärnkoll. I studien har man undersökt de attityder, den kunskap och de beteenden som finns bland chefer i relation till deras anställdas psykiska hälsa. I studien deltog 429 svenska chefer med personalansvar i en webbaserad enkät undersökning. Urvalet var befolknings­representativt med avseende på ålder, kön och region i åldersspannet 16–74 år.

Emma Thelander är informationskonsult och medarbetare i bl a Psykisk Hälsas elektroniska nyhetsbrev.

36

Hälso-främjande ledarskap inom kommunal sektor

37

Det talas ofta om hälsofrämjande ledarskap och om chefens betydelse för medarbetarnas hälsa. Men vad innebär egentligen begreppet hälso-främjande ledarskap, och finns förutsättningar att arbeta hälsofrämjande? I mitt avhandlings arbete om hälsofrämjande ledarskap kom jag fram till att chefer vet ganska väl vad hälsofrämjande ledarskap innebär, men inom skola, vård och om-sorg saknas ofta de förutsättningar som behövs för att skapa hälsosamma arbetsplatser. Utifrån min forskning kommer jag att diskutera vad ett hälsofrämjande ledarskap innebär, och vilka för-utsättningar chefer inom den kommunala sektorn har för att utveckla ett sådant ledarskap.

BAKgRuNdSverige har en lång tradition när det gäller arbets­miljöarbete. Genom tillämpad forskning, reglering och lokalt arbetsmiljöarbete har riskerna för fysiska skador minskats. Trots dessa framsteg har den arbetsrelaterade hälsa, som bland annat visar sig i sjukfrånvaro, inte minskat utan snarare tilltagit under flera perioder under de senaste decennierna. Forskare är överens om att sjukfrånvaron i en arbetsorganisation kan ses som en indikator på de anställdas hälsoläge men att en låg sjukfrånvaro

inte alltid behöver innebära god hälsa hos den enskilda individen. Hälsa har inte enbart definie­rats som frånvaro av sjukdom, utan också som en resurs i det dagliga livet där fysiskt, mentalt och so­cialt välmående inkluderas. Hälsofrämjande arbete brukar definieras som den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa (WHO, 1986). En sådan process innebär att anställda ses som resurser i arbetsplat­sens verksamhet och att de görs delaktiga i sådant på arbetsplatsen som påverkar deras välmående. Holistiska ansatser som inkluderar ledarskap, or­ganisationskultur och hur arbete är organiserat har i allt större utsträckning lyfts fram som viktiga för möjligheten att utveckla en arbetsplats som främjar de anställdas hälsa (Paton m.fl. 2005).

Förutsättningarna för att starta en hälsofrämjan­de organisationsutveckling skiljer sig mellan olika typer av arbetsplatser. Kommunal vård och omsorg är till exempel en kvinnodominerad arbetssektor som kännetecknas av högre sjukfrånvaro och en sämre psykosocial arbetsmiljö jämfört med de mansdominerade kommunala sektorerna. Chefer inom vård och omsorg möter inte sällan motsägel­sefulla krav i sitt arbete att hantera medarbetares arbetsvillkor och arbetsmiljö, och upplever ofta att de är i behov av mer stöd (Kankkunen, 2009).

Andrea Eriksson är beteendevetare och doktor i folkhälso-vetenskap och arbetar som forskare vid Skolan för Teknik och Hälsa vid Kungliga Tekniska Högskolan. I december 2011 lade hon fram en avhandling med titeln ” Health-promoting leadership: A study of the concept and critical conditions for implementation and evaluation” vid Nordic School of Public Health NHV.

42

Hur kan företag förebygga psykisk ohälsa?

43

HuR KAN dET HäLSoföREBYggANdE ARBETET uTvEcKLAS, SÅ ATT MAN SLIPPER PSYKISK oHäLSA PgA STRESS M M? Tydlighet och tillit är alltid viktigt för en sund organisation. Vi kan se till att ha ett utvecklande ledarskap och att uppdrag, roller, mål, förvänt­ningar, m.m. är kommunicerade och förstådda. Av naturliga skäl finns all­tid oklara förhållanden i en verksamhet som vi måste leva med. Dock, en i övrigt tydlig verksamhet ger en skärpa att kunna identifiera de brister som ändå finns, att gränsen till det oklara blir synligare. Att jag även ser ´tigern´, inte bara vet att den finns där någon­stans i buskarna. Jag kan då lättare förhålla mig till detta, vad som eventuellt fattas mig för att kunna lösa problemet.

Det handlar mycket om tillit till egen och andras förmåga, förväntat stöd, att processer och rutiner fungerar. Trots allt handlar stress mindre om arbetsbelastning, även om det är en betydande komponent. Vi har ambitioner och

vill göra gott. Otydliga gränssnitt till varandras roller och arbete gör att vi gärna vidgar och markerar våra revir. Det kan skapa osäkerhet, stress och konflikter. Situationen kan bli svår att hantera och riskerar att bli sjuklig om tydlighet och tillit saknas.

Den kanske viktigaste frågan för chefen att ställa som ledare är därför:

Har jag rustat mina medarbetare så att de klarar av sina uppdrag? Att de kan ta beslut och är trygga med dessa beslut; att de har adekvat kompetens, tillräck­liga befogenheter och resurser för sina uppdrag; finns och känner medarbetarna att de har ett tillräckligt stöd?

IT­revolutionen har för­ändrat arbetslivet i grunden. Det är viktigt att i organisa­

tionen diskutera vilka möjligheter IT­verktyg ger att minska stressen och främja balans i livet res­pektive hur IT kan öka stressen och (o)beroende i livet. Diskussionen om trådlös uppkoppling i (distans)arbetet har många gånger varit miss­riktad då det är en väsentlig skillnad mellan att

Anders Karlsson är arbetsmiljöingenjör och beteendevetare. Han har arbetat med arbetsmiljöfrågor i 25 år och är idag rådgivare på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation, Almega. I denna artikel besvarar han ett antal frågeställningar från redaktionen runt psykisk hälsa och arbetsmiljön.

Otydliga gränssnitt till varandras roller

och arbete gör att vi gärna vidgar

och markerar våra revir. Det kan skapa

osäkerhet, stress och konflikter.

50

Massmord och tyst våld

51

Ännu en gång inträffade en vansinnig dödsskjut­ning, denna gång på en biograf i Colorado, USA. En ensam ung man i tjugoårsåldern dök upp i biografsalongen i full skyddsmundering och med automatvapen i handen och sköt 12 personer till döds, däribland en sexårig flicka, och skadade svårt 58 andra. Det hände 20 juli i år och nyheten var chockerande. Genast satte media igång med att gräva fram förövarens identitet: Vem är han? Är han sjuk eller inte? Är det något avvikande i hans hemmiljö, i den sociala tillvaron eller i hela hans väsen som gjorde honom till ett sådant monster? Är det ett politiskt hat eller ett rent vansinne som ligger bakom dådet?

James Holmes, som förövaren heter, beskrivs som en begåvad och välrenommerad forskar­studerande som hade hoppat av sin utbildning i neurovetenskap efter första året. Nästan ingen i hans bekantskaps krets har något ont att säga om honom. Men flera vittnar också om att han

mer eller mindre öppet hade sagt att han höll på att tappa fotfästet. En psykiater som han haft kontakt med hade, åtminstone vid ett tillfälle, meddelat universitetet om att han kunde vara farlig.

Denna tragiska incident har lett till krismöten på universitet, där Holmes lärare och kolleger

stötte och blötte svåra frågor ungefär av följande slag: ”hur kunde vi missa tecken och signaler? Var­för lät vi honom dra sig undan sociala umgängen? Varför försökte vi inte titta in i hans privatliv?”

Man kanske tänker på de teoretiska chanser man hade haft för att förhin­dra en sådan stor tragedi, men inte utnyttjat dem

och känner ångest på grund av det. Eller man kanske känner skuld för sin oförmåga att iden­tifiera ”sjukliga symptom” eller för att man inte orkat engagera sig för sin medmänniska.

Men tragiska incidenter inträffar också i ”det tysta”, i vardagen. De kan inträffa på arbets­platsen, där en enskild individ systematiskt kan

Yeshiwork Wondmeneh är utredare på Svenska Kommunalarbetareförbundet med särskilt fokus på arbetsmiljö och hälsa. Hon är romanförfattare på fritiden och har bl a skrivit När Bergen andas (2001).

Det finns små perversa handlingar som är så

vardagliga att de faller inom ramen för det normala. Det börjar helt enkelt med brist

på respekt, med lögner eller manipulation.

54

Revideringen av diagnos-biblarna

55

ICD-systemet, International Classification of Diseases, är WHO:s instrument för att kunna beskriva och jämföra hälsoläget mellan olika länder runt om i världen. Systemet har utvecklats sedan andra världskriget och har varit föremål för regelbundna upp-dateringar. Under min egen arbetstid har jag varit med om att använda ICD 6, ICD 7, ICD 8, ICD 9 och ICD 10. För närvarande sit-ter jag som den inter-nationella barn- och ungdomspsykiatrins representant i den ”advisory group” som arbetar med ICD 11, den kommande versionen av ICD. ICD-systemet täcker alla sjukdomar, dvs både kroppsliga och psykiatriska sjukdomar och är organiserat i olika kapitel varav ett är ”Mental Disorders”, dvs. de psykiatriska tillstånden.

Varje land för sin lokala hälsostatistik enligt ICD­systemet. Varje land har också möjligheten att anpassa systemet till den egna situationen och

kulturen. Det betyder att ICD­systemet för de psykiatriska tillstånden kan se lite olika ut vid jämförelser länder emellan. Vanligen brukar det gå några år mellan WHO:s beslut att introducera en ny upplaga av ICD­systemet innan de olika länderna inför nyheten. Intres­sant i sammanhanget är att USA fortfarande använder en modifierad version av ICD 9 och planerar övergången till ICD 10 samtidigt som

det amerikanska psykiatriska systemet DSM ”Di­agnostic System of Mental Disorders” revideras från versionen DSM­IV­TR till DSM­V.

Det amerikanska DSM­systemet är ett renodlat psykiatriskt klassifikationssystem som utveck­lats och ägs av APA, the American Psychiatric

Per-Anders Rydelius är professor i barn- och ungdomspsykatri vid Karolinska Institutet, och ordförande i Föreningen Psykisk Hälsa.

Det amerikanska DSM-systemet är ett

renodlat psykiatriskt klassifikationssystem ... Successivt och egentligen

efter introduktionen av DSM-III (som kom

1980) har DSM-systemet fått allt större klinisk betydelse och kommit att användas runt om i

världen.

60

Hjälp via Internet för alkohol- och drog-missbruk

61

Svensk forskning har visat att Internetbaserade interventioner kan fungera som en mycket viktig plattform för att nå grupper med pro-blematiskt substansbruk som riskerar att förbli oidentifierade av den traditionella vården. Användning av en svensk kort Internetbaserad intervention, bestående av 10–11 frågor om eget bruk av alkohol eller droger som generar personlig återkoppling, har visat sig ha samband med en minskning i alkoholanvändningen bland individer med problematiskt alkoholbruk.

Att enbart besvara frågor via Internet utan att få en personlig återkoppling visade sig ha samma effekt. Denna effekt verkade dock vara något mindre än effekten av att använda ett betydligt mer komplext Internetbaserat behand-lingsprogram baserat på principer av kognitiv beteendeterapi. Bland individer med drogbruk verkar dock besvarande av frågor om eget bruk av alkohol eller droger med personlig återkopp-ling vara mer effektivt än att enbart besvara frågorna.

Användningen av alkohol och illegala droger klassas idag som en av de främsta riskfaktorerna som direkt eller indirekt orsakar miljontals döds­fall världen över. Utöver för tidig död, resulterar

substansbruket i en rad fysiska, psykiska och sociala negativa konsekvenser för den enskilda brukaren, för människor i dess närhet liksom för samhället i stort.

ALLT fLER INSTRuMENT ocH METodERIdag finns det en rad evidensbaserade instrument och behandlingsmetoder som i tidigare forsk­ning har visat sig effektiva för att identifiera individer med problematiskt substansbruk och för att hjälpa dem att minska ett sådant. Dessa instrument och behandlingsmetoder är till största delen reserverade för användning av olika yrkes­kategorier som på olika sätt arbetar med denna typ av problem. För att en individ med proble­matiskt substansbruk ska kunna ha nytta av dessa instrument och behandlingsmetoder förutsätts att denne har insikt om att den egna användningen av alkohol eller illegala droger är problematisk, att denne har reflekterat över den egna konsum­tionen och över möjligheterna att förändra en problematisk sådan, att denne är motiverad att göra en förändring och slutligen har sökt profes­sionell hjälp för detta ändamål.

Men majoriteten av alla individer med proble­matiskt substansbruk kommer inte så långt och

Kristina Sinadinovic är kriminolog och utredningssociolog, disputerade nyligen på Karolinska Institutet med en doktorsavhandling om korta Internetbaserade interventioner för problematisk substansanvändning.

68

Aktuell litteratur

69

dET äR INTE KäRLEK. NäR SEx BLIR EN dRog.Kerstin Rydberg & Erik Sundby. Norstedts, 2012, Recension av Björn Wrangsjö.

depressioner ökarEnligt WHO är depression på väg att bli den största folksjukdomen i västvärlden. I en depression finns ofta en upplevelse av ensamhet och att vara avstängd från att kunna uppleva det som gör livet

värt att leva. Parallellt förefaller problem kring beroende och missbruk bli allt vanligare eller åtminstone bli allt tydligare. Förutom välkända missbruksformer såsom alkohol och droger, har på senare år ”shoppingmissbruk”, spelmissbruk, samt även sexmissbruk börjat komma i fokus. Allt missbruk har vissa komponenter gemensamma, beroendet av drogen i vid mening, ångesten om tillgången blockeras, upplevelsen av tvång samt att det inre smärtsamma läge den beroende försöker hålla ifrån sig med självmedicinering snarare för­stärks än lindras genom de negativa konsekvenser beteendet på längre sikt för med sig.

Bok om sexmissbruk på svenskaKerstin Rydberg, journalist och Erik Sundby, beroendebehandlare, har skrivit den första boken på svenska om sexmissbruk. Här finns hela skalan av svårigheter beskriven från milda former som övervägande kan hållas i schack med beslut­samhet och förebyggande åtgärder till uppsli­tande, livshotande tillstånd för missbrukaren och trauman för en utsatt person om missbruket är förenat med maktutövning och aggressivitet.

Författarna pekar på att det inte är särskilt märkligt att allt missbruk har gemensamma drag. Man kan säga att ur missbrukssynpunkt leder alla vägar till Rom som i detta fall är hjärnans belöningscentrum vilket stimuleras av transmittor­substansen dopamin. Denna stimulering ger en

kick, ett momentant välbefinnande vilket, förutom lustkänslan i sig, kan fungera avledande och i nå­gon mån förbyggande mot att inre smärttillstånd tar över det subjektiva upplevelsefältet.

onda cirklarKicken i missbrukarupplevelsen blir också en plattform för omgivningens moralisering över missbruksbeteendet, vilket försvårar inlevelsen i missbrukarens djupaste dilemman, som enligt författarna är skräcken för att bli övergiven. Bakom detta dilemma ligger ofta djupt plågsam­ma obearbetade livserfarenheter inom ursprungs­familjen. Det är en ödets ironi att det beteende, drogmissbruk, som kommer till användning för att hantera denna skräck samtidigt leder till att omgivningen tenderar att dra sig undan. Undan­taget är en medberoende partner som vanligen är djupt kluven men ändå inte lämnar missbruka­ren. Här blottläggs en annan ironi: Samma part­ner som då tenderar att inte överge missbrukaren bidrar genom sitt beteende till att missbruket upprätthålls. Ett övergivande leder inte sällan till manifest depression.

Författarna lyckas göra dessa problematiska be­teende och deras konsekvenser tillräckligt konkreta för att läsaren ska få en klar och relativ detaljerad bild av händelseförlopp och dilemman, men utan att skildringarna i sig blir erotiserade.

upplevelsebubblanDen sexberoende skapar sig en egen ”upplevelse­bubbla” skild från verkligheten genom en kombination av några av följande beteenden: fantasisex, tittarbeteende, tvångsmässigt förföran­de, blottande, sexköp, byte av andra tjänster mot sex, ”sexstöld” genom olämplig sexualisering i kontakt med andra, anonymt sex, koppling av sex och smärta, exploatering och sexuella övergrepp. Vissa av dessa beteenden kan ha oskyldig karaktär

Hur kan man främja den psykiska hälsan på jobbet? och hur är attityderna till psykisk ohälsa? de frågorna granskas i detta temanummer om psykisk hälsa på arbetsplatsen. dessutom recensioner, revideringen av diagnos- manualerna Icd och dSM, och jämförelser av internet-baserade metoder för att behandla missbruk.