TidsAxelnCarl Johans, Högsbo, Oscar Fredriks och Masthuggs

församlingstidning nr 1 2015

I GÖTEBORG

Fyra församlingsblad blir ett

Resandefolket och Antje Jackelén

Påskbetraktelse Saken är Oscar!

En husvagn för EU-migranter Bokrecensioner

Ledare

2

LedareUnder en veckas tid kommer det en mängd olika erbjudanden angående kurser i de mest skilda slag och här verkar ledarskapskurser vara en av de vanligaste för närvarande.

Det handlar om allt ifrån arbetsledning, personalansvar och strategitänkande, till behovet av goda förebilder. Och det som var inne i går, är ute idag.

Kurserbjudandena visar på vackra, välklädda, vinnande kvinnor och män med behagligt ledande uppsyn. Är det dessa som svarar upp till behovet av de goda förebilderna? För nog behöver vi sådana, och när vi talar om dem så tar vi oftast fram maktens kvinnor och män. Men nu så här i påsktid, skulle jag vilja visa

på en annan bild av ledarskap och den bilden handlar om herdar och får.

För de flesta betyder ordet herde ett gammalt och för länge sedan utdött yrke, åtminstone här i Sverige. De får vi ser beta går för det mesta i inhägnader och är helt utan herde – ägaren finns visserligen, men han syns inte till. Ledarskapsbilden av herden och fåren verkar gammal och trött.

Men om vi skrapar lite på bilden så kommer det fram ett motiv, så knivskarpt som om det hade fram-tagits av en ledarskapskonsult. Bilden visar på hur det traditionella synsättet på hur en ledare bör vara, byts ut mot ordet tjänande. I detta ledarskap finns förlåtelsen och förståelsen för den som misslyck-ats, för den som sviktade och inte höll måttet. Helt annorlunda mot den gängse modellen, där ledar-

skapsramsan kan lyda: Ut i kylan, du får inte vara med för du har gjort bort dig! Och många fårskallar bräker med i ramsan.

I detta märkliga ledarskapsprogram, som det berättas om idag, fanns också fina erbjudanden, frestelser om stor makt erbjöds, men avvisa-des. Underligt, för vem verkar idag kunna stå emot feta kontrakt och härliga erbjudande. Den ledare, som talar om tjänande som ledarskap, är Jesus från Nasaret, och han vi-sar oss en bild av ett sådant som är olikt alla andra.

När Jesus målade upp bilden av herden och fåren, då visste hans åhörare vilken sorts ledare som av-sågs. Herden som skyddade fåren mot faror, som såg till att de som inte orkade hålla takten ändå fick vara med. Ett ledarskap som berättar om att du duger, du får

3

Fyra församlingsblad blir ett

Carl Johans, Högsbo, Oscar Fredriks och Masthuggs församlingar sam-arbetar sedan flera år. Kyrkoråden har utsett en samverkansstyrelse som fattar beslut om samverkan. Vi har en gemensam postadress och intern administration för ekonomi, post och löner.

Församlingarna har dock kvar sina respektive receptioner. I receptionen kan ni bland annat boka tider för dop och vigslar, boka lokaler och komma med frågor om våra guds-tjänster och verksamheter. Vi fyra församlingar samarbetar också alltmer i olika verksamheter, inte minst i konfirmand- och ungdomsarbetet.

I april skall stiftsstyrelsen i Göteborg fatta beslut om en ny organisation för församlingarna i Göteborg. Be-slutet kan innebära att hela Göteborg från år 2018 blir ett pastorat med en kyrkoherde och ett kyrkoråd, eller att vi fyra församlingar bildar ett eget

pastorat. Oavsett beslut vill vi fyra förbli enskilda församlingar men fortsätta samarbeta.

Under 2015 prövar vi att ha ett gemensamt församlingsblad. I detta kommer ni att få inblick i försam-lingarnas liv. I varje församling finns dessutom ett månadsblad som berättar mer om vad som händer i respektive församling. Informa-tion finns även på församlingarnas hemsidor och på Facebook. Kontakt-uppgifter för alla fyra församlingar finns på sista sidan.

Ny gemensam postadress för de fyra församlingarna:Högsbo församling Carl Johans kyrkoplan 1 414 55 Göteborg

Anders Leitzinger,kyrkoherde i Masthuggs församling

4 1följa med trots att du har skavanker, är gammal och trött eller för liten och svag. Även på den andliga markna-den ropas det: Följ mig, vi kan lova dig all lycka! Följ mig och du skall glömma alla dina sorger. Följ mig och jag skall tala om för dig hur din framtid kommer att gestalta sig.

Förhållandet mellan fåren och herden är unikt – bland allt bräkande och bökande så kan fåren känna igen sin herdes röst. Bland tio, tjugo andra herdar så urskiljer fåret sin her-des röst. De hör på rösten om det är äkta – sant eller falskt. Rösten, man kan tala så vackert, säga så mycket fint och gott, men rösten prövas ständigt. Om falska herdar dyker upp och vill leda, då kommer inte fåren.

Påskens ledarskap är annorlunda, för här försvinner bilden av ledaren som förväntar sig att vi skall offra oss för honom. Fram träder istället en ledare som ger sitt liv för dem som följer honom. Det brukar vara tvärtom, människor bör ge sitt liv för ledaren.

Glad påsk önskar Britta Broman,kyrkoherde i Högsbo församling

4

Resandefolket och Antje Jackelén

Söndagen den 1 mars firade Högsbo församling gudstjänst tillsammans med Kulturgruppen för resandefolket.

Det var tredje året i rad som vi samlades under temat: Gud, ditt folk är vandringsfolket. De tidigare åren har ärkebiskop Anders Wejryd varit med. I år fick vi besök av vår nya ärkebiskop Antje Jackelén. Vi är naturligtvis glada och stolta över deras besök och medverkan i guds-tjänsten.

Vid gudstjänsten överlämnades en ”budkavle”, i form av en koppar-cylinder, till Mariefreds församling. Meningen är att arbetet försam-ling/resande ska ske också där.

Gruppen resande har bott i Sverige sen 1500-talets första år. De kallades förr ”tattare”. Det bor ca 50.000 i Sverige och är en av våra nationella minoriteter. Kanske den av våra minoriteter som är mest stigmati-serad? En grupp som genom årens lopp råkat illa ut genom förföljelser, sterilisering och tvångsomhänder-taganden.

Högsbo församling har sedan flera år en mycket god samverkan med resande. Mycket återstår, därför gläds vi åt de gudstjänster vi har till-sammans och därför gläds vi också åt att budkavlen nu kommer att gå vidare till svenska kyrkans olika stift runt om i landet.

Kyrkans uppdrag är att i olika tider möta människor. Ibland också att möta de ”nedersta”. Dessa möten ser olika ut runt om i socknar och städer. Här i Högsbo möts männ-iskor i sorgegrupper, vid soppa, i

5

Budkavlen gjorde Högsbo församlings vaktmästare Reidar Staaf av en utbytt orgelpipa.

veckomässor, på äldreboenden, vid dopsamtal och gudstjänst.

I andra församlingar har man kanske fokus på sverigefinnar, samer, hör-selskadade, sjukhus och fängelser.

Att vi nu under en tid har vandrat och lärt av varandra tillsammans med gruppen resande är och har varit till stor välsignelse. En resa som ännu inte är avslutad utan kommer att fortsätta här i församlingen.

Du som tror, eller vet om, att du är resande, får gärna kontakta församlingen för att kanske bli en resurs i det fortsatta arbetet.

Ju mer vi lär känna varandra desto tydligare ser vi att: ”Så är vi fastän många en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.”

En välsignad vår!Hans-Owe Arvidsson, präst i Högsbo församling.

6

Påskbetraktelse

”Vad är egentligen döden?”, frågar han sig medan han kliver in över tröskeln till begravningskapellet en smutsgrå eftermiddag i februari och torkar fötterna noga på dörrmattan för att vara säker på att inte föra med sig grus och salt från utsidan in till begravningen. Inne i väntrummet möts han av en varm fuktighet från pälsar och rockar som äntligen fått komma in och börja torka. I hans högra hand en bukett med blommor inslagen i papper. Han skiftar hand för att hälsa på de som redan kommit: en representant för begravningsbyrån och prästen som står och småpra-tar, de övriga släktingarna, några för honom okända bekanta till den avlidne, alla med ett igenkännande

leende på sina läppar.”Döden som ett sätt att umgås. En avdramatiserad händelse i våra liv, lika stel som en anställningsintervju”, tänker han medan de vanliga häls-ningsfraserna går rundgång i det lilla väntrummet. Han har tagit ledigt på eftermiddagen från sitt jobb för att gå på sin farbrors begravning. Det är egentligen inte hans uppgift känner han, de stod varandra inte så nära, men nu är han här.

Han går runt och hälsar på samma händer som han alltid hälsat på, blir kramad av samma famnar som han alltid blivit kramad av. De äldre släk-tingarna, de som alltid funnits där och han vet hur deras handslag känns, hur

de pratar och doftar. Men den här gången har något hänt. Dofterna är annorlunda och handslagen tröttare. Erik, hans andra farbror, han som var boxare i sin ungdom sitter i rullstol och möter knappt hans blick. Hand-slaget är tunt, knappt märkbart som om livet är på väg att sakta rinna ur hans stora, förr så starka, händer.

”Döden som livet som tar slut”, tänker han. Det är kanske här, i Eriks sänkta blick, som döden blir som allra mest påtaglig. Det kanske till och med är det här som är döden som vi kan känna den. Vissheten om att allting kommer att försvinna och den allt mer påtagliga resan mot detta för-svinnande. Det som är åldrandet och

7

det ofrånkomliga som avspeglar sig i de rynkiga ansiktena och leverfläck-arna.

Innan begravningen skall börja river han försiktigt bort omslagspapp-ret kring blommorna och knyck-lar sedan ihop det och trycker ner i den överfulla papperskorgen då skär han sig på pappret. I den tunna hu-den mellan tummen och pekfingret väller blodet fram och han sätter läpparna över såret för att hindra blodflödet medan han går in i kapel-let. Han ser sig omkring, vita bän-kar med gröna stoppningar, sten-golv, tunga fönster. Där framme vid altaret ligger döden. Dold under blommorna, bårtäcket och innanför kistan ligger den kropp där blodet inte längre rinner.

Till tonerna av ”inbjudan till Bohuslän” tar begravningen sin början och medan prästen går fram till kistan och bockar som så många gånger förr, tar han på sig läsglasögonen för att kunna sjunga med i den första psalmen tryckt på det tjocka papp-ret, den om släkten som följa släk-tens gång och tonen från himlen som aldrig förstummas. ”Döden som det oförklarliga”, tänker han, och ceremonin som ett sätt att hantera döden. Att klä det oförklarliga i en dräkt vi alla kan relatera till, en dräkt som vi klätt våra döda i så länge vi kan minnas. För att vi inte kan han-tera det oförklarliga. För att vi inte

kan förstå det som inte har någon mening. För att vi inte kan sjunga om det som saknar språk.

Kanske är det också detta som är döden: det som saknar språk. Döden som någonting utanför språket, utanför förståelsen och vi famlar oss fram med det språk och de symboler vi ändå har.

Och när prästen lagt mull på kistan för att påminna om vår oundvikliga dödlighet, vårt deltagande i det stora kretsloppet av jord – kött – jord, så lägger han sen sin blomma på mul-len för att påminna prästen om livet som aldrig dör, ur jorden växer det alltid nytt liv. En påminnelse om att det finns något som faktiskt aldrig kan begravas, något som aldrig kan kläs i ord och förstås helt och hållet.

Ludvig Lindelöf, präst i Carl Johans församling

8

Saken är Oscar!

Clownen Oscar sågs första gången på 10-årsjubileet. Nu dök han upp igen när 20-åringen skulle firas. Clownen tycks vara en nära själs-frände med Anders Lundmark, en av samordnarna på Oscar sedan 19 år. Denne clown har en förmåga sätta ord på viktiga saker. Han pratar gärna om den anda som sitter i väggarna på Oscar och anger då och då tonen för samvaron. På jubileumsfesten var han en av talarna och lyfte då fram Oscars själ och hjärta: - Den som kliver in genom våra dörrar är rätt person.

Alla människor bär på enorma resurser. Sedan har livet farit fram lite olika med oss. Men ges man tid och utrymme, tolerans och tillåtelse vågar man lätta på förlåten till sin skattkammare. Det är viktigt att man får göra det på sina egna villkor. Därför är krav-lösheten och frivilligheten så viktiga ingredienser på Oscar. Vi ska inte vara problem orienterade. Alla har vi problem och skavsår, och vi undviker inte dessa. Men vi fokuserar inte på

Frivilligcentralen Oscar jubilerar. Oscar var en av de första frivilligcent ralerna i Göteborg och har haft en otrolig utveckling under sina 20 år. Denna sanna mötesplats vid Linnégatan har 400-500 besök varje vecka! Intressegrupperna är Oscars pulserande hjärta. Det finns ett 50-tal att välja mellan, mest kring kultur och hälsa. Saknas det något är det bara för deltagarna att dra igång, om någon känner för det. Den 4 mars firades Oscar med en fest som pågick halva dagen. Korta tal, mycket musik, quiz, invigningar av rum, kaffe och tårta, blommor, glädjetårar och skratt fyllde dagen på detta tillåtelsens tillhåll.

Kanske var det festdagens mest känslosamma höjdpunkt när An-ders Lundmark ringde till Oscars idé-givare och allra första samordnare, Ubba Nyman. Hon svarade från sin sjuksäng på Sahlgrenska och bör-jade med att säga: ”Jag mår fint”, läs morfin(t). Ubba har alltid varit snabb i tanken, och glimten i ögat har inte grumlats, trots sjukdom. I samtalet fick hon veta att det största och finaste rummet på Oscar nu fått namn efter henne, Ubbarummet.

Affisch av Jan Khouback

problemen, utan försöker hitta glädjen varhelst den glimmar till.

Två andra viktiga ingredienser är glädje och snällhet. Att vara snälla och generösa mot varandra är kanske det viktigaste av allt, poängterar Anders.

FAKTARUTAN Huvudman: Oscar Fredriks församling Finansiering: Oscar Fredriks församling, Sociala resursnämnden i Göteborg och SDN Majorna-Linné. Adress: Linnégatan 21. Tel 031-12 35 35. www.frivilligcentralenoscar.se frivilligcentralenoscar@svenskakyrkan.se

OSCARS TROSBEKÄNNELSEVi tror på den allmänneliga människan som ser andra och inte bara tänker på sitt.Vi tror på den generösa människan som vill dela med sig av kunskaper och färdig-heter för att glädja andra - och sig själv. Vi tror att generositeten håller ihop samhället och att girigheten sliter isär den.

9

Kerstin Hegström deltar med sin akva rell ”Oscars atmosfär” på frivillig-centralens utställning ”Oscar 20 år”. - Man går som på rosenblad när man går hit, säger Kerstin. Muggarna är sinnebilden för hemtrevnad och alla goa pratstunder i köket. Det är åtskil-liga kaffemuggar som åker in och ut i diskmaskinen varje dag, berättar hon. Efter en aktiv vecka på Oscar går Kerstin gärna upp till kyrkan och rundar av veckan med en gudstjänst på söndagar kl 17. Hon vill också hinna med Lectio Divina (meditativ bibelläsning) på onsdagar.

Maite BartosNär livet var som svartast sa en väninna till Maite: ”Ring till Oscar. Annars får du stryk”. Maite ringde och livet ljusnade. – Man ska inte inbilla sig att man kan gå hit och tro att Oscar löser alla ens problem med bostad, mat, jobb eller vad det nu kan vara. Men här kan man få tillbaks sitt självför-troende och sin glädje så att man själv kan börja lösa sina problem. På jubileumsdagen spred Maite glädje tillsammans med ”Våga uppträda-gruppen”. Hon fick i gång publiken att sjunga så att det stod härliga till.

Stefan Björklund kommer till Oscar tre gånger i veckan och då framför allt till Filosofiskt forum på onsdagar. Tro och vetande eller avundsjuka kan vara ämnen som avhandlas. Stefan gillar atmosfären på Oscar, tycker att människorna där är trevliga. Gillar också att ta sig en fika i köket då och då. Här får han sig en pratstund med Barbro och Tomas.

Karin Johansson går på drama och måleri och tycker att Oscar är en fristad från alla prestationer och krav i samhället.

Kerstin Moberg– Dagen idag när Oscar firats har varit helt magisk. Ja, allting är så bra här. När man målar glömmer man bort sina krämpor. Oscar är som ett andra hem. Det är så skönt att träffa sina vänner här för då slipper man att städa hemma, skrattar Kerstin. Alla säger att det är ett underbart ställe. Kerstin fortsätter att strö rosor över Oscar och visar sen den ros hon själv har målat.

Doris Andrén, Oscar Fredriks församling

10

SKÄRTORSDAGSMÄSSA 2 april kl 19

LÅNGFREDAG i ord och ton 3 april kl 15 ”Så älskade Gud världen” Vocalis & stråkar

PÅSKNATTSMÄSSA 4 april kl 23”Från mörker till ljus”

ANNANDAGSMÄSSA 6 april kl 17

Påsk i Oscar Fredriks kyrka

Musik i Oscar Fredriks kyrka i vårTisdag 12 maj kl 19.30Körkonsert med Oscar Fredriks Kammarkör.”Italian salad” m.m. från körens Toscanaresa.

Lördag 23 maj kl 19.30Johannes Brahms Oscar Fredriks Sinfonietta spelar Brahms 2:a symfoni. Viktoria Stjerna spelar bl.a. Mozarts Violinkonsert nr 5. Maria Strindlund, gästdirigent.

Lördag 30 maj kl 18Vårkonsert Oscar Fredriks Vågspel med gästerunder ledning av Franz L Pålbrand.

Söndag 31 maj kl 17 Evensong. Anglikanskt i kvällsmässan med Oscar Fredriks Vocalis.

Påsk i MasthuggskyrkanTorsdag 2 april kl. 18.30 Skärtorsdagsmässa Anders Leitzinger, Christopher Asker, Lina Melander.

Fredag 3 april kl. 11 LångfredagsgudstjänstAnna Dubár, Svetla Tsvetkova, vokalensemble.

Söndag 5 april kl. 11 PåskdagsmässaAnna Dubár, Anders Leitzinger, Svetla Tvestkova, blåsarensemble. Enkel påskbrunch.

Måndag 6 aprilRepslagargården kl. 13 Mässa på teckenspråk Emma Jacobsson, Camilla Jansson, Gun Bothén. Kyrkkaffe.

Masthuggskyrkansöndagen den 19 april kl. 11

Nicaraguanska bondemässanKören VåghalsarnaTeresa Indebetou, dragspelMichael Indebetou, gitarrViktor Turegård, basMartina Almgren, slagverkKlara Öjerot, flöjtBerit Palmgren, musikalisk ledning Anna Dubár och Anders Leitzinger, präster

Söndagsskola, kyrkkaffe

11

Påskens gudstjänster i Carl Johans församling

2 april kl 17. Skärtorsdagsmässa med altarets avklädande, Kungsladugårds kyrka, Hans Damerau

2 april kl 19. Skärtorsdagsmässa med altarets avklädande, Carl Johans kyrka, Hans Damerau

3 april kl 11. Långfredagsgudstjänst, Kungsladugårds kyrka, Ludvig Lindelöf. Musiker: Åsa Johansson

3 april kl 15. Långfredagsmusik, Carl Johans kyrka, Carl Johans vokalensemble under ledning av Rolf-Åke Fält

3 april kl 18. Musik vid Jesu grav, S:ta Birgittas kapell Solist: Mats Persson, baryton, vid orgeln: Rolf-Åke Fält

5 april kl 11. Påskdagshögmässa, Carl Johans kyrka, Johanna Risenfors Lindmark

6 april kl 18. Emmausmässa på klippan, S:ta Birgittas kapell, Johanna Risenfors Lindmark6 april kl 18. Emmausmässa på klippan, S:ta Birgittas kapell, Johanna Risenfors Lindmark

12 APRIL kl 18 ”Bröllopsmusik på klippan”. Orgel och klaviatur: Rolf-Åke Fält. Trumpet: Janne Bjerger. Kom och lyssna till musik och inspireras till ert bröllop.26 APRIL kl 18 ”Hopp och uppståndelse”.En musikalisk resa till hoppet med musik av bl.a. Laleh, Uno Sandén, Pergolesi. Kören Cardia under ledning av Eva Sundqvist med musiker Kent Andersson, Kristoffer Wallin, Rolf-Åke Fält.

S:TA BIRGITTAS KAPELLVälkommen till vår

Second handbutik, bokcafé och verkstad vid Högsbo kyrka. Öppet: mån-tors 11-15

Kaffe och kaka 20:- Välkommen in att fynda, läs en bok, få hjälp med enklare

reparationer ellr njut av fi ka med hembakt.

Telefon butik: 0737-73 86 18

Gå in på vår hemsida, svenskakyrkan.se/hogsbo, för att se vad som händer i påsk.

2 april kl 12 Skärtorsdagsmässa med påsklunch i Kaverös kyrka

5 april kl 11 Påskmässa med påsklunch i Högsbo kyrka

Högsbo församling

12

En husvagn för EU-migranter

Masthuggs församling fick under hösten 2014 en fråga från Rädd-ningsmissionen om att upplåta mark till en husvagn för EU-migranter. Församlingen skulle förbinda sig att ta emot barnfamiljer under en period av minst tre månader, därefter kunde kontraktet förnyas. Svaret var givet både från medarbetare och kyrkoråd.

I oktober kom husvagnen, och en familj flyttade in. Församlingen ordnar med vatten, el och duschmöjligheter. Räddningsmissionen och Frälsnings-armén hjälper till praktiskt och erbjuder bland annat kläder och ett lagat mål mat om dagen. Barnen får gå i skolan medan föräldrarna försöker försörja sig.

Ibland möter vi frågor och påståenden som: Skall inte myndigheterna i hem-länderna ta hand om sina medborgare? Ni förvärrar situationen genom att erbjuda en form av konstgjord and-ning. Om vi hjälper dessa människor kommer det bara hit fler.

Absolut är dessa människors liv och framtid i första hand ett ansvar för hemländernas myndigheter. Men samtidigt har vi alla ett ansvar för människor vi möter, inte minst vi som vill kalla oss kristna.

EU:s gränser är öppna för alla med-borgare inom unionen, inte enbart för de välutbildade och välbeställda som fritt kan röra sig över alla gränser. De öppna gränserna innebär att även fattiga människor har rätt att söka sin inkomst överallt inom EU. Dessa människor kommer inte att åka hem om vi slutar hjälpa dem. De bor i bilen eller i skjul i skogen. De vill, till varje pris, skapa en bättre framtid för sina barn och vi har nog svårt att före-

”Jorden kan du inte göra om,stilla din häftiga själ.Endast en sak kan du göraen annan människa väl.Detta är redan så mycketatt själva stjärnorna ler.En hungrande människa mindrebetyder en broder [en syster] mer.”(Ur dikten ”En broder mer” av Stig Dagerman)

13

ställa oss under vilka villkor de tvingas leva i sina hemländer.

Vi har dem här och kan inte annat än att tillsammans försöka skapa ett gott samhälle för oss alla. Vi är inte naiva och tror att husvagnen vid Masthuggskyr-kan kommer att lösa grundproblemen. Politiker, beslutsfattare och opinions-bildare måste också göra sitt för att trycka på berörda regeringar och skapa bättre ekonomiska och sociala förut-sättningar för romer i Europa. Samtidigt som Masthuggs församling har upplåtit plats för en husvagn stöder vi genom kollekter vid bland annat dopguds-tjänster ett socialt center och en skola i Rumänien. Det är ett projekt som vill hjälpa romer på plats så att de inte skall behöva lämna sina hemländer.

Vi ville hjälpa utsatta medmänniskor men efter sex månader med husvagn på kyrkplan frågar vi oss vem som egentligen hjälper vem? Mötet med familjen i husvagnen har för alltid för-ändrat många av oss. Det finns ett starkt engagemang för familjen runt om i församlingen. Människors utsatthet har kommit nära och det är inte längre lika enkelt att diskutera i enbart principer. Vi kan inte göra allt men vi kan göra något, och tillsammans kan vi göra ännu mer!

Anna Dubár och Anders Leitzinger, präster i Masthuggs församling

14

Ru*Kim Thúy

En av de grundläggande rörelserna i Böckernas Bok, är den som skildrar uppbrott, vandring och hemkomst. Israels folk lämnar Egyptens kött-grytor för öknens alla utmaningar i längtan efter det land som flyter av mjölk och honung. Josef och Maria tvingas fly med sin nyfödde undan våld, hot och förföljelse.

Tillsammans tolkar de två berättel-serna erfarenheten av att vara män-niska: att bryta upp, färdas, förvandlas och landa i något nytt och okänt. Berättelser är viktiga, för när vi hör talas om andra, får vi samtidigt syn på oss själva; på det som är gemen-samt; på det som länkar människa till människa.

I Kim Thúys debutroman RU skildras just detta grundläggande mönster av uppbrott, flykt, umbäranden och nydaning i en sällsam text som spän-ner över 154 sidor. Vi får möta den lilla flickan Nguyen An Thin. Tio år

Bokrecension

gammal är hon, när hon flyr med sin familj ur ett Vietnam i våndor. Tio år är hon när hon riskerar li-vet på öppet hav i en båt full av människor i samma situation som hon själv. Via flyktingläger i Malay-sia kommer hon och hennes familj till Kanada, där ett nytt liv, en ny tillvaro tar vid.

I små korta stycken skildrar Kim Thúy flickans minnen, intryck och vuxenblivande. Poesi blandas med konkreta beskrivningar och fram träder en berättelse som både fascinerar och gör ont; en mäktig skildring av ett barns färd mot framtiden. Och som med alla goda berättelser får den mig att se klarare, för det som boken skildrar, händer mitt för våra ögon. Havet är ett annat, krigen har andra härdar, men människorna är fortfarande på flykt. Några av dem når våra stränder. Några av dem är barn. Och jag tänker: Måtte vi som läser och tar emot Kim Thuys vackra

”Vaggvisa för vägarnas barn”

berättelse också bli människor som öppnar vår hand i ”ett ögonblick av kärlek som fortsätter in i sömnen, in i uppvaknandet, in i vardagen.”

Lotti Sharif, präst i Högsbo församling

*Ru= vaggvisa, att vagga

15

De dunkla butikernas gata Patrick Modiano

Patrick Modiano, nobelpristagare i litteratur 2014, har skrivit ett tret-tiotal böcker varav många finns översatta till svenska. Liksom de flesta av hans böcker handlar ”De dunkla butikernas gata” (utgiven på franska 1978) om minnet. Eller snarare förlusten av minnet. I boken får vi följa med privatdetektiven Guy Roland i hans eftersökningar efter sig själv.

Guy lider av minnesförlust efter en olycka 15 år tidigare och när byrån han arbetar på stängs ner och hans chef lämnar Paris för den franska rivieran, tar Guy upp tråden efter det liv han levde innan olyckan. Hans sökande efter sig själv och sin identitet (Guy Roland är inte hans riktiga namn) får med hjälp av några gamla foton, en del tur samt byråns kontakter, en historia om någon, kanske är det han själv, en berättelse att utvecklas framför våra ögon. Boken förvandlas till en historia om Frankrike under andra

Bokrecension

världskriget och om Paris och dess invånare i utkanten av samhället: artister, nattklubbsägare, dansare, fotomodeller och jockeys.

Boken är lätt att läsa men kan, liksom våra egna minnens gångar, ibland vara snårig att följa. Något som visserligen känns som en av poängerna med boken, att sätta fingret på vårt sökande och kon-struerande av vår egen identitet i vårt livs brokiga historia.

Ludvig Lindelöf, präst i Carl Johans församling

Patrick Modiano är född den 30 juli 1945 i Boulogne-Billancourt, en förort till Paris. Fadern var affärsman och modern skådespelare. Modianos verk kretsar kring ämnen som minne, glömska, identitet och skuld. Staden Paris är ofta närvarande i texten, och kan närmast betraktas som medskapande i verken. Inte sällan bygger hans berättelser på en självbiografisk grund, eller på händelser som tilldragit sig under den tyska ockupationen. 2014 tilldelades Patrick Modiano Nobelpriset i litteratur med motiveringen: ”för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”.

Gör såhär:

Smält choklad i vattenbad. Låt svalna något. Dela dumlekolorna på mitten och skumtom-tarna i fyra delar. Blanda godis och nötter med den smälta chokladen. Häll ut blandningen i en bakplåtsklädd form eller på en bricka i ett ganska tjockt lager. Låt stelna i kylskåp.

När kakan stelnat skär i lagom stora bitar.

Inträdestalong

Jag vill gå med i Svenska kyrkan!Namn

Personnummer

Adress

Ort & datum

Namnunderskrift

Lämna talongen på receptionen i din församling eller skicka till Svenska kyrkan, Carl Johans kyrkoplan 1, 414 55 Göteborg

Högsbo församlingBesöksadress: Bankogatan 61414 80 Göteborg

Telefon: 031-731 66 20E-post: hogsbo.forsamling@svenskakyrkan.seHemsida: svenskakyrkan.se/hogsboFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Högsbo församling

TidsAxeln, församlingstidning nr 1 2015Ansvarig UtgivareBritta Broman, kyrkoherdei Högsbo församlingbritta.broman@svenskakyrkan.se

FormAnders Thundal, informatöranders.thundal@svenskakyrkan.se

Foto: Elisabeth Sjöberg, Doris Andrén, Anders Thundal, Photl.com, Anna Pavlovic Dahlberg, Maria Johnsson, Carl G. Rosenberg, Anders Lindell, Anna-Karin Höglind Daud.

Kontaktuppgifter

carl johan, högsbo, oscar fredrik och masthuggs församlingar

Oscar Fredriks församlingBesöksadress: Oscar Fredriks kyrkogata 1413 17 Göteborg

Telefon: 031-731 92 50E-post: oscarfredrik.forsamling@svenskakyrkan.seHemsida: svenskakyrkan.se/oscarfredrikFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Oscar Fredriks församling

Carl Johans FörsamlingBesöksadress: Carl Johans Kyrkoplan 1414 55 Göteborg

Telefon: 031-731 92 00E-post: carljohan.forsamling@svenskakyrkan.seHemsida: svenskakyrkan.se/carljohanFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Carl Johans församling

Masthuggs FörsamlingBesöksadress: Storebackegatan 15413 18 Göteborg

Telefon: 031-731 92 50E-post:masthugg.forsamling@svenskakyrkan.seHemsida: svenskakyrkan.se/masthuggFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Masthuggskyrkan