Trovärdigt nr 1 2015

NR 1 2015

E T T M A G A S I N O M T R O , H O P P O C H K Ä R L E K F R Å N S V E N S K A K Y R K A N M A L M Ö

GÄSTKRÖNIKANOm vägen till måletFredrik Ekelund om relationen mellan bön och fotboll

MILJÖDiakoni i bästa skrudKlädkaféet i Slottstaden gör succé

Sjung och må bättre!Presentation av alla våra 79(!) körer – stora som små – och du är välkommen

TEMA BÖN

Frågor och svar om ditt hjärtas röst

NYA BISKOPEN I LUND:

ATT VARA KYRKA ÄR ATT VARA

NÄRVARANDE

2 TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 3

8

12

16

18

24

30

Bild: J Pressing

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

Vi lever våra liv andetag för andetag. Oftast obemärkt andas vi in nytt liv och andas ut. Dag efter dag. Stund efter stund. Trofast fyller andetagen oss med liv och kraft. Andetag för andetag. Tänk om att födas till detta liv är att komma ur Guds stora andning. Ur Guds Ande. Och i detta liv, då förutsättningen för livet ges andetag för andetag, så är vi genom varje andetag i en oupphörlig relation till vårt ursprung – till Gud. Som en ständigt pågående bön ger varje andetag liv, gör oss till ett med allt levande och är vår djupaste relation. Den till Gud. Ibland upplever jag att bön blir så fyllt av prestation, av de många orden och ibland någon form av magi. När bön kanske djupast sett, bara handlar om att andas. På djupet. I det djupa vara som är våra liv. Där vi förenas med allt levande. Och med Gud. I detta ordlösa kan orden för en stund få hålla om, ge riktning och ge någon form av

början och slut. Så är våra enkla andetag del av hela tillvarons hyllning till Gud. Vi andas och ber med Gregorios av Nazianz Hymn till Gud från 300-talet.

Alla varelser tillber dig, de som har röst, de som är stumma.Alla varelser ger dig sin hyllning, de som har tankeförmåga, de som inte har det.Världens innersta dröm söker sig till dig. Allt som är ber till dig och från varje varelse som kan läsa tillvarons tecken stiger en hymn av tystnad till dig.Allt som består, förblir i dig och ingen annan.Universums krafter bryts och kommer till ro i dig.Du alla varelsers hem och mål, du är den ende.

SID 8 DITT HJÄRTAS SAMTAL Bönen har inga gränser. Man kan be var som

helst, när som helst och på vilket språk som helst.

SID 12 ETT LIV I BÖN Utanför Södra Sandby finns Rögle kloster. Hur

är det att leva ett liv i bön och stillhet?

SID 16 GÅR PÅ DJUPET Kyrkan ska bli bättre på att fånga upp andliga

sökare. Peter Englund berättar hur.

SID 18 RYTMISKA BÖNER Kan bön ta sig uttryck i rörelse och dans?

Visst, säger Pia Lamberth som leder kurser i helig dans i kyrkan.

SID 24 TROVÄRDIGT PÅ STAN Vi frågade sex personer vad kyrkan betyder

för dem.

SID 30 MÅ BÄTTRE – SJUNG I KÖR All forskning visar på samma resultat. Vi mår

bra av att sjunga tillsammans! Här presenterar vi alla Svenska kyrkan i Malmös körer. Du är välkommen att vara med!

BARA ATT ANDAS ÄR EN BÖN


Trovärdigtnummer 1, 2015Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhälls-information. Nästa nummer kommer i mars 2015.

Chefredaktör: Karin [email protected]

Ansvarig utgivare: Anders [email protected]

Redaktör: Göran Engströ[email protected]

Grafisk form/redigering: Mårten Lindahl [email protected]

Referensgrupp:Ann Aldén, Jonas Persson, Ida Wreland, Karin Bergendorff, Anders Friberg, Lars Micael Adrian, Ingrid Petersson.

Nummer 1, januari 2015Upplaga: 152 000 ex

Omslagsbild Gunnar Menander: Barnkör Kirsebergskyrkan.Repro: Jesper ArvidssonDistribution: Tidningsbärarna

Utgiven avSvenska kyrkan MalmöBox 346201 23 MALMÖtel: 040-279000

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. [email protected]

Svenska kyrkan MalmöTrovärdigt Box 346201 23 Malmö

om ny blogg, arbetsmiljöer och ekonomisk hjälpkort och gottTROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

Svenska kyrkan i Uppsala har utsett en ny forskningschef. Hon heter Cecilia Nahnfeldt och kommer från Karlstads universitet, där hon är föreståndare för Centrum för genusforskning. Hon är också präst sedan 1991 och har disputerat i religionsvetenskap.

Cecilia Nahnefeldt har arbetat både teologiskt och tvärvetenskapligt. Hen-nes kommande bok Luthersk kallelse - handlingskraft och barmhärtighet, är en del av ett större forskningsprojekt om Luthersk teologi och etik. Källa: Svenskakyrkan.se

TVVarje söndag, året runt, sänder Sveriges Televi-sion (SVT) en gudstjänst från någon av landets många kyrkor. SVT:s ambition är att visa den geografiska och ekume-niska bredd som finns i landets kyrkoliv. Vill du se en gudstjänst i efter-hand kan du göra det på:

www.svt.se/gudstjanst

Radio P1Gudstjänsten är ett av Sveriges Radios äldsta program. Det sändes första gången den 1 januari 1925 från Klara

kyrka i Stockholm. Sänd-ningarna ska så långt det är möjligt avspegla variationen i svenskt gudstjänstliv.

Programmet sänder också gudstjänster som innehåller möten mellan religioner. Så arbetar många kyrkor runt om i Sverige och i Europa för att främja religionsdialog.

Du hör gudstjänster från olika platser i Sverige varje söndag klockan 11 i P1.

Källa: sverigesradio.se, svt.se

Vid Kyrkomötet i november togs bland annat beslut om en kyrklig barnportal på nätet samt utökat stöd till för-samlingarnas arbete med flyktingar. Läs om besluten på webben och se sändningar i efterhand i webb-tv. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Dagens Nyheters granskning av arbetsmiljön i Svenska kyrkan fick stor uppmärksamhet i slutet av förra året. Bakom rubriker om missförhållanden och avgångsvederlag i miljonklassen finns människoöden som måste tas på allvar, konstaterar ärkebiskopen Antje Jackelén. – Svenska kyrkan ska vara en bra

arbetsplats. Visar det sig att det trots de senaste årens satsningar på arbetsmiljöfrågor finns grava missförhål-landen måste vi jobba ännu hårdare med frågan, säger hon.Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000 anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare. Forskning visar att organisationer som arbetar med män-niskor följer samma mönster vad gäller stressrelaterade sjukdomar. – Det är fantastiskt att få arbeta med människor och mänskliga relationer, men det är också påfrestande. Den som arbetar i kyrkan använder sig själv och sin tro som arbetsredskap och det kan vara både på gott och ont. Den som brinner kan också bränna och brännas, avslutar ärkebi-skopen.

Källa: svenskakyrkan.se

AV KARIN ROSVALL

Ny forskningschef

Arbetsmiljön i kyrkankan bli bättre

Gudstjänst – när du har tid!

BEHÖVER DU EKONOMISK HJÄLP?

En del församlingar kan ge tillfällig ekonomisk hjälp till privatpersoner. Pengarna kommer bland annat från fonder och stiftelser. Mer informa-tion om stiftelser i Malmö finns på hemsidan. Svenskakyrkan.se/malmo

Ökat stöd till flyktingarbete

Att se och berätta. Detta är en viktig del i kyrkans diakon-ala uppdrag och det är också utgångspunkten för bloggen: ”Samtidigt – röster från diakonin i Malmö” Genom bloggen vill vi synliggöra vad diakoniarbetare i Malmö Pastorat möter och dela med oss av våra reflektio-ner kring detta. svenskakyrkan.se/malmo

NY BLOGG FRÅN MALMÖ:


VI GILLAR

Malmö Högskola startar i år ett nytt ledarskapsprogram för framtida ledare inom näringslivet, den idéburna sek-torn* samt den offentliga sektorn. Den nyinstiftade Anna Lindh-akademin skall i samverkan med internationella världsledande experter och inspiratörer utveckla ledar-skapet för mänskliga rättigheter och demokrati i en global kontext.

* exempelvis ideella föreningar, trossamfund eller stiftelser. Källa: Region Skåne

sociala medierSolidaritet med EU-migranterSolidaritet med EU-migranter är ett Malmöbaserat politiskt nätverk som arbetar med både akuthjälp och långsiktiga lösningar för Malmös hemlösa EU-migranter. Nätverket samlar bland annat in kläder, mat och tält. Målet är att EU-migranterna ska få en bättre tillvaro och ett humant bemötande. Nätverket består av människor som delar över-tygelsen om att rättvisa och solidaritet även måste gälla dem som hamnar mellan EU-byråkratins stolar. På fb-sidan publiceras artiklar om orsaker till fattig-domen i Östeuropa och den utveckling som vi nu ser i bland annat Sverige. Nätverkets avsikt är att agera praktiskt och politiskt för att visa att alla har rätt till tak över huvudet, skydd undan förföljelse och ett drägligt liv och att ingen ska förnekas detta utifrån idéer om etnicitet eller härkomst.

facebook.com

inspiration från vår samtid

Mitt i Malmö, på en tomt som inte för så länge sedan stod helt öde, håller en ny mötesplats på att växa fram. Malmö Live är ett helt nytt kvarter där kulturen kommer att stå i fokus. Kärnan i hu-set blir konsert- och kongressverksamheten. Men det ska också finnas rum och ytor för publik-föreställningar, utställningar, föreläsningar, café-er, restauranger och spontana möten. Dessutom byggs kontor och bostäder. Bygget är på 56 000 kvadratmeter. Invigning den 4 juni i år. Malmö Live är ett grönt och hållbart projekt. Målsättningen är att utveckla området med så lite miljöpåverkan som möjligt. Bland annat genom att minska energianvändningen och ut-nyttja lokal energi som bergvärme, solenergi och vindkraft.

Närheten till Citytunneln och Centralstatio-nen gör det enkelt att resa kollektivt. Gröna tak tar upp och fördröjer dagvatten och bidrar till biologisk mångfald. Solceller täcker delar av fast-igheternas behov. Matavfallet tas om hand för att bli biogas och på taken finns holkar för pilgrims-falkar som hjälper den sällsynta fågelarten att häcka. Malmö Live kommer att certifieras enligt det internationella miljösystemet LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) och de siktar på den högsta nivån Platina. Faktorer som materi-alval, inomhusmiljö, design och vattenförbruk-ning vägs in i bedömningen. Huset byggs också i enlighet med Miljöbyggprogram Syd Klass A.

mötesplatsMalmö Live

AV KARIN ROSVALL

ledarskapsprogramAnna Lindh-akademin

Bild: Pressbild

JESUS SA: "Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig."

(Matt 25:31-40)

mah.se annalindhsminnesfond.se

Bild: Shutterstock

Bild: Shutterstock

TROVÄRDIGT NR 1 2015 TROVÄRDIGT NR 1 2015 9

TROVÄRDIGT TEMA BÖN

Bönen är hjärtats samtal med Gud. Bönen kan vara ett rop i förtvivlan eller ett uttryck för tacksamhet. Bönen kan vara ett sätt att gråta eller att förundras. Ofta är bönen ett sätt att stärka och

bevara hoppet. Bönen har inga gränser. Vi kan be var som helst, när som helst och på vilket språk som helst.

Text: Ida Wreland, Karin Rosvall, Göran Engström samt text från Svenskakyrkan.se

Ditt hjärtas samtal

HUR FÖRKLARAR DU VAD BÖN ÄR?Man kan säga att bön är ditt hjärtas samtal med Gud, som kan se ut på en massa olika sätt. En bön kan innehålla många ord och vackra formu-leringar, men den kan också vara helt ordlös. Det finns inga regler för hur en bön ska eller bör se ut eller vad du kan be om eller för. Ibland kan en bön vara ett förtvivlat rop på Gud och ibland en stilla viskning eller en tanke och ibland ett ljus som du tänder i en kyrka eller någon annanstans. När jag själv känner att mina ord inte räcker till eller när det är svårt att be brukar jag tänka på en låttext som går: ”Jag har svårt för att be, men mitt liv är en bön” och det brukar ge mig tröst. Bara att andas är en bön.

VARFÖR BER MAN? Det beror på vem du frågar och i vilken situation det är. Man kan be för att man behöver stöd och hjälp i en svår tid i livet. Men man kan också be för att man känner tacksamhet över livet och allt man får uppleva. Du har säkert hört hur männ-iskor som befunnit sig i en akut krissituation och som efteråt har sagt att de inte är troende eller så, men i den situationen så kunde de inte göra något annat än att be till Gud. Många känner att bönen bär i svåra stunder.

KAN MAN FÅ BÖNESVAR? Jag tror att Gud hör våra böner. Men jag tror inte att Gud är som ett trollspö eller trollformel som man kan använda för att få allt man ber om. Det finns många människor som kan berätta att de

fått bönesvar, samtidigt finns det nog lika många som kan berätta om hur de bett och bett, men inte upplevt att de fått något bönesvar. Fast det har de kanske fått ändå, fast på ett annat sätt än vad de själva hade tänkt. För mig är det ett bönesvar när du känner att bönen bär dig.

”BÖN BÄR” – VAD MENAS MED DET? Att när du ber så upplever du på något sätt Guds närvaro i ditt liv eller i just den stunden. Att bönen i sig ger en känsla av trygghet, lugn, värme eller någon annan bra känsla du får när du ber. Ungefär som när du berättar något jobbigt för en annan människa, så känns det lite lättare efteråt eftersom du fått dela dina bördor med någon annan.

GÅR DET TRENDER I ATT BE? Det gör det säkert. En trend som vi ser idag är att man ber för varandra på sociala medier. Man kan också skicka eller tar emot exempelvis en godnattbön via en app i mobilen. Jag har också märkt att flera av mina vänner eller församlingar lägger ut böner på t ex Facebook eller Twitter. Detta är särskilt vanligt om det hänt något särskilt i Sverige eller världen, vid t ex en katastrof eller som vid regeringskrisen som blossade upp i början av december.

Frågor och svar om bönenIda Wreland, gymnasiepräst i Svenska kyrkan i Malmö

"JAG HAR SVÅRT FÖR ATT BE, MEN MITT LIV ÄR EN BÖN”



Samtal med Gud sker mitt i vardagen, kanske mellan hem, jobb eller skolan. Tidigt om morgonen, i stillheten på kvällen eller på natten. För många människor är riten kring bönen viktig, att till exempel få tända ett ljus eller knäppa sina händer och bli stilla en stund. Det kan man göra i en kyrka eller hemma. Andra ber sina böner i vardagens brus, i bilen, på jobbet eller under en rask promenad. Naturen är för många ett ställe att också bli stilla och känna att det finns något större än oss själva och den värld vi lever i. Den dagliga rytmen ser olika ut för alla människor och bönen är en gåva som är oberoende av tid och plats.

BÖN I GUDSTJÄNSTENHjärtats samtal med Gud kan också ta sig uttryck i den gemensamma bönen i Gudstjänsten. Där bär vi fram vår bön av tacksamhet över allt gott Gud ger, vår bön om förlåtelse för det som gått fel i livet, och vår bön för världen och varandra. Där ber vi också den bön som Jesus lärde sina lärjungar att be. Det är bönen Vår Fader.

Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.

I Vår Fader visar Jesus att Guds relation till oss är sådan att vi kan tala med Gud som till en förälder som lyssnar på sitt barn och vill ge det allt gott. Vår Fader kan sägas vara en sammanfattning av all bön.

OM BÖNEN INTE RÄCKER Ibland är livet jobbigt. Då kan bön vara ett sätt att få hjälp och kraft från Gud. Men ibland räcker inte det. Du känner att du behöver någon att prata med, en närvarande människa. I alla Svenska kyrkans församlingar finns utbildade människor att prata med. Om du vill komma i kontakt med en församling, kan du ringa eller mejla dit.

SKRIV DIN EGEN BÖN!På svenskakyrkan.se kan du skriva din egen bön anonymt och välja vilken kyrka du vill skicka den till. På hemsidan kan du också chatta med en präst och där fråga om prästen kan be för dig. Testa! Ofta känns det bra och fint efteråt.

JESUS:Bed och ni skall få, sök och ni skall finna,

bulta och dörren skall öppnas för er.

Matteus 7:7-11

SINNESRO

För barnGud, som haver barnen kär,se till mig som liten är.Vart jag mig i världen vänder,står min lycka i Guds händer.Lyckan kommer, lyckan går.Du förbliver Fader vår. Amen.

VÄRLDSBÖNDAG 6 MARS 2015Kristna har en världsböndag som alltid infaller första fredagen i mars. Över 170 länder med-verkar och deltagarna ber på över 1 000 olika språk. Tanken bakom Världsböndagen är att visa tacksamhet över hur den kristna tron förenar människor världen över, oavsett nationstillhörig-het. Sverige har varit delaktiga i världsbön-dagen sedan 1933. Var med och fira i din kyrka den 6 mars!

Fakta om bönen

I VARDAGENBÖNESTUND 06

0315VårFader

Många gånger kan det vara svårt

att veta hur man ska formulera sig i bönen. Man vet att man vill be men inte

riktigt hur. Då kan man ta hjälp av de tre orden

TACK, HJÄLP OCH FÖRLÅT.

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”

BÖNEN

12 TROVÄRDIGT NR 1 2015 13


Ett liv i bön

På utsidan ser byggnaden inte alls ut som man tänker sig ett kloster. En vitkalkad skånelänga från förra sekelskiftet, byggd i vinkel och med en modern tillbyggnad i glas som fungerar som entré. Syster Céline bär en ljus fotsid ordensdräkt och den traditionella slöjan för nunnor. Längs sidan av dräkten hänger ett långt pärlband, rosenkransen. Syster Céline kommer från Alsace i Frankrike. Hon växte upp i en, som hon själv beskriver det, ”from familj”. – Mina föräldrar var djupt troen-de och försökte verkligen leva efter evangelierna. Som barn älskade jag Jesus, berättar syster Céline.

Efter tonåren hände något. Syster Céline flyttade till Paris för att stu-dera. Hon lämnade tron bakom sig. Studierna, vännerna och dansen tog en allt större plats i hennes liv. – Jag levde så i fem år, sedan hände något. Alla mina vänner i Paris flyttade och jag kände mig väldigt ensam. Paris kan vara en mycket svår stad att leva i. – Vid ett tillfälle, när mina föräldrar var på besök, följde jag med dem till en kyrka. Jag bara grät och grät. Inte för att jag var ledsen, utan för att Gud rörde vid mig. Jag kände så starkt att detta inre liv som jag tidigare fått uppleva inte går att ersätta med något annat, berättar syster Céline.

Hur är det att leva sitt liv i avskildhet och bön? Trovärdigt begav sig till Sankt Dominikus kloster – Rögle kloster – utanför Södra Sandby för en pratstund med syster Céline. För 25 år sedan lämnade hon det hektiska storstadslivet och jobbet som danslärare i Paris för att bli nunna.



Besöket i kyrkan födde en längtan att hitta tillbaka till den kristna tron. Men det skulle ta tre hela år att nå ända fram. – Jag deltog i en reträtt (bön eller mässfirande där deltagarna i lugn och ro fokuserar på Gud genom bön; reds anm), där vi mediterade över en speciell text. Plötsligt kände jag att Guds ord var levande och att det talade direkt till mig. Efter det följde en tre månader lång tortyr, det var en enorm kamp. Jag ville ju gifta mig och skaffa många barn. Att gå i kloster ingick inte i mina planer, berättar sys-ter Céline. En tidig morgon, efter en lång natt av tillbedjan då hon försökt urskilja vad Gud verkligen ville med hennes liv, förstod hon. – Jag sa ja till Gud. På en gång

försvann all min oro. Det är drygt 25 år sedan nu. Syster Céline sökte sig till ett kloster utanför Montpellier i Frankrike. Där bodde hon i 14 år innan hon flyttade till klostret i Rögle.

BER OM FRED OCH FÖRSONING Med så mycket tid i bön – vad finns det egentligen kvar att be om? Syster Céline berättar att det finns en del grundläggande saker som de alltid återkommer till, exempelvis den helige ande. – Jesus sa att herren alltid kommer att ge den helige ande till dem som ber honom om den. Men vi ber också om mer konkreta saker, det kan vara något man önskar för egen del eller för andra. Vi ber om fred och försoning och allt gott som herren vill ge oss.

– För egen del brukar jag be att Gud ska ge mig vishet och ödmjuk-het. Jag är priorinna i klostret och det innebär ett visst ansvar. Jag ber att jag ska få det jag behöver för detta upp-drag, så att jag inte blir ett hinder för Herrens handling trots mina synder och tillkortakommanden. Jag avslutar alltid mina böner med orden ”Herre, så som du vill”, för jag vet att om det sker som han vill så är det alltid det bästa, säger syster Céline. Åren i kloster har fördjupat syster Célines relation med Gud. Vissa dagar upplever hon Guds närvaro mer än andra. Bönen är visserligen en väldigt central del av klosterlivet, men det är inte där hon vanligtvis upplever Guds närhet mest. – Den blir ofta starkast i de små detaljerna, i vardagliga händelser och i möten med andra människor. Det

Syster Céline lämnade storstadslivet i Paris för att bli nunna för 25 år sedan.

Rosenkransen är en meditation över evangeliet, betraktad genom jungfru Marias blick.

kan vara små ingivelser och bekräftel-ser som skapar en återknytning i mig, något som en människa säger eller ett bibelord som kommer till mig.

NATUREN GER KRAFTRögle kloster ligger ute på landet, omgivet av vacker natur. Syster Céline berättar att hon tycker mycket om att vara ute. – Naturen ger mig kraft. Det kom-mer spontant till mig att jag ber när jag är ute. Det är ett kapell där ute, hela skapelsen. Rögle kloster tar även emot gäster utifrån. Människor med olika bak-grund – gamla och unga, fattiga och rika – som är i behov av en eller ett par dagars timeout från det vanliga livet. – Det har blivit mer och mer po-pulärt med dessa reträtter. Alla som kommer hit är inte troende. En del är sökande. Många kommer för att de är utmattade och har förlorat kontakten med sig själva. De söker efter mening-en med livet, även om de inte alltid uttrycker det så. – Vi får ofta höra att det är så fantastiskt här, att de får ut så mycket av att komma hit trots att vi inte gjort något speciellt. Vi kanske knappt har pratat med dem. Jag tror att det finns en vila och harmoni i själva bilden, att få se en kommunitet som ber tillsam-mans. Det är det enkla och det äkta.

DANSAR FÖR GLÄDJENHar hon då aldrig saknat det gamla livet, dansen, människorna och stor-stadspulsen i Paris, allt det som var en så viktig del av henne förut? – Nej. Jag tyckte jättemycket om det då, men känner mig färdig med det. Fast de senaste åren har jag faktiskt börjat igen, numera händer det att jag dansar lite för mig själv på kvällarna. För min egen skull och för glädjen, säger syster Céline.

Rögle kloster tisdag till fredag:

06.40 Tillbedjan i kapellet, cirka en timme.

07.45 Laudes - en halvtimmeslång gudstjänst där systrarna lovsjunger skapelsen och den nya dagen som hänvisar till påskmorgonen.

11.50 Rosen-kransen - en meditation över evangeliet betraktad genom jungfru Marias blick.

12.10 Middagsbön. Kort bön som påminner oss om att vår dag verkligen är given till Gud. Det är också den tid på dagen då solen står som högst, och vi påminns om att hela vårt liv står under hans blick och ljus.

16.50 Oratio. Tyst bön i cirka en halvtimme.

17.30 Vespermässa. Det är dagens största gudstjänst och innehåller både predikan och nattvard. Alla andra gudstjänster under dagen är ett slags eko av den. Att mässan ligger sist på kvällen är för att även utomstående ska kunna delta.

19.30 Lectio divina - stillsam kontemplativ bön med utgångspunkt i de heliga skrifterna.

20.40 Kompletorium - överlåtelse av dagen och livet i Guds händer.

FRÅN RÖGLE KLOSTERS HEMSIDA: "Livet i ett kloster får inte uppfattas som en tråkigt inrutad rutin som man tvingas att underkasta sig, utan snarare som ett hemligt och spän-nande ”rum” där Gud äntligen får plats att tala och verka. Just därför att allt går ut på att ge plats för Gud i livet är tystnaden så viktig, och det behövs en daglig ordning för att man överhuvudtaget skall kunna be tillsammans. Men ordning är inte något tråkigt och tungt, utan något vackert som gör att människor kan leva tillsammans och skapa ett ge-mensamt liv! Ordet kosmos betyder ”vacker ordning”; hela skapelsen och hela universum är vackert ordnat av Gud." roglekloster.se



Det kan tyckas självklart. Att det inom kyrkan – för kyrkans eget folk, präster och diakoner –

ska finnas utrymme att reflektera över andliga frågor och vad det egentligen innebär att vara kristen. Men Peter Englunds erfarenhet är en annan. Han menar att han och hans kollegor alldeles för ofta fastnar i det praktiska arbetet, och att den andliga fördjupningen sätts på undantag när de hela tiden förväntas producera åt andra. – Tyvärr är det väldigt lätt att drunkna i det praktiska försam-lingsarbetet. Sedan i höstas är Peter Englund samordnare för en nystartad grupp med inriktning på andlig fördjup-ning. I gruppen finns representan-ter för alla Malmös församlingar. Totalt rör det sig om sju personer, både präster och diakoner. – Vi träffas en gång i månaden för att i lugn och ro fundera över frågor som har med andlig för-djupning och vuxenvägar till tron att göra. Det är ett jättespännande uppdrag vars syfte är att finna former för hur Malmös kyrkor utifrån sina lokala förutsättningar ska arbeta med andlig fördjupning, förklarar Peter Englund.

ANDLIGA UPPLEVELSERVad är då andlighet? Peter Englund håller med om att det är ett väldigt vitt begrepp som kan betyda

Även som präst är det lätt att fastna i praktiska vardagsgöromål på jobbet. I fördjupningsgruppen ges möjlighet till både reflektion över andlighet men framförallt eftertanke hur vuxna människor som söker andlighet och Gud i kyrkan kan bemötas på ett bättre sätt än vad som görs idag i Malmö, menar Peter Englund.

många olika saker. För en del är andliga upplevelser förknippade med litteratur, teater och konst. För andra kan det vara stäm-ningen på en rockkonsert eller en fotbollsmatch. – Man behöver inte alls vara kristen eller medlem i kyrkan för att vara andlig. Men från kyrkans sida har vi ett särskilt ansvar att definiera andlighet utifrån vår tro. Peter Englund tycker sig mär-ka ett ökat intresse för andliga frågor bland Malmös invånare. Oavsett om man har det bra eller dåligt ställt ekonomiskt, så finns det en längtan efter något mer än det materiella. Människor söker andra svar, något som märks inte minst i kyrkorna där vuxendo-pen och inträdet av vuxna ökat de senaste åren. Peter Englund liknar det andliga sökandet vid en resa, där människor kryssar fram mellan olika andliga traditioner för att till slut landa i en nyfikenhet på den kristna tron. – Man vill veta vad tron på Gud egentligen handlar om, och så finner man en väg in i kyrkan och den kristna gemenskapen.

För att fullt ut kunna förstå vad den kristna tron innebär krävs enligt Peter Englund en viss grundkunskap. Det är kyrkans uppgift att tillhandahålla den kunskapen.

VUXNA SÖKARE ÖKAREtt av målen med den andliga fördjupningsgruppen är att skapa en bättre beredskap, så att

man kan fånga upp de andliga sökare som knackar på kyrkans dörr. Det är lite si och så med den beredskapen idag, menar Peter Englund. – Vi har varit bra på att berätta om den kristna tron för barn och ungdomar, men sämre när det gäller de vuxna, säger han. I första skedet handlar det enligt Peter Englund om att hitta former för hur man arbetar med de vuxna sökare som redan finns

i kyrkan och som vill fördjupa sig i sin tro. Sedan är det naturligtvis önskvärt att arbetet får ringar på vattnet, och att man även ”når utanför kyrkorna”. En tanke Peter Englund har är att skapa ett kyrkligt centrum för andlig fördjupning i Malmö. Där ska man kunna erbjuda allt från

retreater och stilla da-gar till kurser i kristen tro som vänder sig både till kyrkans anställda, personal och förtroen-devalda, och allmänhe-ten. – Det skulle kännas fantastiskt om vi kunde

erbjuda något sådant. Med den nya organisationen av Svenska kyrkan i Malmö på plats tror jag att förutsättningarna finns. Peter Englund påpekar att mötet med det heliga inte be-höver ske i kyrkan. För egen del kan han uppleva Guds närvaro på många olika platser. – Det kan vara i kyrkan i samband med nattvarden, men det kan också vara i naturen eller i mötet med andra människor.

Vad innebär det att leva som kristen? Det är en fråga som allt fler Malmöbor ställer sig enligt Peter Englund, präst i S:t Johannes församling och ledare för en nystartad samordningsgrupp för andlig fördjupning. På sikt vill Peter Englund skapa ett kyrkligt centrum dit människor som vill dyka djupare in i den kristna tron ska kunna vända sig.

Kyrkan ska bli bättre på att fångaupp andliga sökare

GUDS NÄVARO FINNS PÅ SÅVÄL EN FOTBOLLSMATCH SOM I NATUREN

18 TROVÄRDIGT NR 1 2015 19


– Det här är ett perfekt golv för dans, konstaterar Pia Lamberth och drar med skosulan över brädgolvet.Pia Lamberth är sedan 20 år tillbaka ledare och ledarutbildare i ”Heliga danser”, en dansform med urgamla traditioner och stark förankring i flera kulturer och religioner. Numera har dansen även en stark ställning i Svenska kyrkan. I samband med stora högtider som påsk och Allhelgonahelgen är den ett vanligt inslag i gudstjänster och mässor. Dessutom lockar studie-cirklar i Heliga danser – som den här i Kirseberg – varje vecka många deltagare. Så har det dock inte alltid varit, berättar Pia Lamberth. Under lång

tid trängdes dansen undan för att ge plats åt det intellektuella samtalet. – Man la allt fokus på huvudet. I kyrkan skulle man sitta stilla och förstå snarare än uppleva något. I början av 1990-talet bjöds det på nytt upp till dans i kyrkan. Det var tack vare prästen Maria Rönn, som började arrangera kurser i heliga danser. Tydligen fanns det ett uppdämt behov, för dansen spred sig snabbt över landet. Inte minst i Skåne var kyrkorna snabba med att upplåta sina lokaler.

Strax innan halvsju börjar delta-garna droppa in i kyrkan. Det är kvinnor från 30 år och uppåt. Efter att ha hängt av sig ytterkläderna,

Dansen blir till bönMåndag kväll i Kirsebergskyrkan. Klockan är lite över sex och Pia Lamberth tömmer främre delen av kyrkan. Altaret och den stora bruna flygeln knuffas åt sidan. Om en liten stund kommer ett tiotal personer att röra sig rytmiskt till toner från Mellanöstern och Balkan.

bytt vinterstövlar och tunga kängor mot mer dansvänliga skor, samlas de i en cirkel. När musiken startar fattar de varandras händer. Cirkeln börjar röra på sig åt sidan, in mot mitten och ut igen. Med jämna mellanrum stoppar Pia Lamberth musiken och kommer med nya instruktioner. Stämningen är glad och förväntansfull. Deltagarna träffas i kyrkan varan-nan vecka, oftast är de mellan tio och tjugo personer. Långt ifrån alla är troende, men det finns en andlighet i dansen som man inte kommer ifrån, konstaterar Pia Lamberth. – Dansen är så mycket större än vad kyrkan är. Det har dansats i alla tider och i alla kulturer, långt innan kristendomen såg dagens ljus. Ibland får vi höra att dansen skulle vara ett nytt och kul inslag i svenska kyrkan. Men så är det ju inte, det är bara det att den glömdes bort under några hundra år, säger hon. Heliga danser har en hel del ge-mensamt med traditionella folkdan-ser, men skiljer sig från den moder-na dansen i ett väsentligt avseende. – Det här är ingen utlevande dans, som rituell eller frigörande dans. Här kommer dansen till krop-pen, istället för tvärtom.

TILLIT ÖVASNamnet till trots, så särskilt heliga är inte danserna. Åtminstone inte om man med helig menar kyrklig eller helgonlik. Istället pratar Pia Lamberth om helig i bemärkelsen hel och helande. – Svenska kyrkan har inte patent på helighet, konstaterar hon. På samma sätt som det inte finns åhörare till psalmsången eller den gemensamma bönen i en gudstjänst, finns det heller inga åskådare till Heliga danser. Rent praktiskt består

dansen av enkla upprepade rörelser och stegkombinationer som i de fles-ta fall utförs hand i hand, antingen i cirkel eller som en långdans. Cirkeln är central eftersom den gör alla deltagarna till viktiga länkar, förklarar Pia Lamberth. Tillsammans ger cirkeln en bärighet som står över de enskilda delarna. Deltagarna står i mitten, mellan två personer, samti-digt som de utgör ett stöd åt dem som står bredvid. – I grunden handlar He-liga danser om att öva tillit, att inte släppa taget även om man märker att de andra gör något helt annat med föt-terna.

KAN DANS VARA BÖN? Ja visst, svarar Pia Lamberth. – En vanlig föreställning är att bön måste vara något långsamt och stillsamt, men så är det ju inte alls. Bön handlar mycket om rytm och mantran, till exempel en sångrad eller några danssteg som upprepas. Influenserna till Heliga danser

kommer från hela världen. Gamla danstraditioner blandas med ny koreografi. De allra äldsta danserna kommer enligt Pia Lamberth från folk som inte har något hemland. – För människor som inte har någonstans att bo blir traditionerna extra viktiga. Det är ett sätt att bära med sig sin identitet. Se på de armeniska, judiska och inte minst

romska kulturerna, där har dansen en väldigt central roll. Samma sak gäller i Malmö, det finns nog inte en invandrarförening som inte har dans på sitt program. Pia Lamberth har själv alltid tyckt om att dansa. Intresset för Heliga danser väcktes när hon anmälde sig till en kurs i – som hon trodde – meditation för kvinnor. – Jag hade väl läst beskrivningen slarvigt. Jag kopplade inte att kursen hade med dans att göra, men väl där var det väldigt mycket av den varan. Jag blev helt såld, berättar hon. Numera finns det ett stort stöd för dans i olika former inom kyrkan. Lunds stift är ett av de mest ak-tiva. I Malmö arrangeras kurser i Kirseberg samt Fosie- och Kulladals församling. Även i Lund, Höllviken och Skurup dansas det mycket.

CIRKELN ÄR CENTRAL EFTERSOM DEN GÖR

ALLA DELTAGARNA TILL VIKTIGA LÄNKAR

INTRESSERAD AV ATT VARA MED?Den nya dansterminen startar 26/1 2015. Läs mer på studieförbundet Sensus [sensus.se] eller Svenska kyrkan i Malmö. [svenskakyrkan.se/malmo] Kontakt: [email protected]

Pia Lamberth har lett Heliga danser i över 20 år. Intresset har vuxit mycket de senaste åren, berättar hon.

Visst kan dans vara bön. Men så speciellt heliga i bemärkelsen kyrklig eller helgonlik är inte de heliga danserna, säger Pia Lamberth.


TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR

På ett gratulationskort kunde man läsa."Älskling, du är svaret på mina böner." När man sedan tittade på insidan, stod det skrivet "Du är inte exakt vad jag bad om, men tydligen är du svaret”.Bön är ett annat ord för samtal med Gud. De flesta berättelser i bibeln förutsätter detta samtal mellan människa och Gud. Det förutsätter att vi även stannar upp och lyssnar.

TEXT: KENTH CARLSSON, PRÄST I HYLLIE KYRKA

DELA GUDS GÅVOR

Föreställ dig att du gett upp allt du äger och har för att vandra med Jesus i tre år. Du hoppas säkert på en stor belöning eller en parkett-plats i himlen. Han har hjälpt folk till höger och vänster utan att by sig om vem eller vad det var för människor. Borde han inte gilla sina lärjungar lite mer än kreti och pleti? Då kommer förklaringen om Jesus affärsmodell. Han säger: det spelar ingen roll om du slitit halvt ihjäl dig hela dagen eller enbart jobbat en timme eller två, lönen kommer att bli densamma… Du hade kanske blivit lika galen som arbetarna i bibeltexten. Men detta är Guds natur och handlar egentligen inte om något annat än en galen vild nåd. Det spelar ingen roll vad eller vem du är. Du är innesluten i denna nåd.

Parkettplats i himlen?SEPTUAGESIMA

Dagens rubrik Nåd och tjänst

GammaltestamentligläsningJeremia 9:23-24

Episteltext Första Korinthierbrevet 1:1-3

EvangeliumMatteusevangeliet 20:1-16

1 FEB

När hade du en änglauppenbarelse eller hörde Gud tala till dig senast? För-modligen har det inte hänt så väldigt ofta. När Maria fick sin uppen-barelse, står det att änglauppenbarelser var ovanliga och att Guds röst inte hade hörts på långa tider. På den tiden hade man en bild av Gud, som en Gud som i bästa fall inte brydde sig om folket och i sämsta fall var en grym Gud som hela tiden ville straffa människorna i deras orättfärdighet. Det är väl ungefär som det är idag? När läget i Israel var som mörkast, fick Maria klart för sig vad Gud ville göra, vilket resulte-rade i den väldiga bekännelsen i dagens bibeltext. Vad var då Guds svar på människans rop? Det barn hon själv gick och bar på. För mig talar detta om en Gud som inte är långt borta och ouppnåelig, snarare att Gud är oss nära och möter oss just i vår litenhet och hjälplöshet.

Gud är oss näraJUNGFRU MARIA BEBÅDELSEDAG

Dagens rubrik Guds mäktiga verk

Gammaltestamentligläsning Jesaja 7:10-14

Episteltext Romarbrevet 8:1-4

EvangeliumLukasevangeliet 1:26-38

22 MAR

Det spelar nog ingen större roll, vilket samfund eller religion man än tillhör så är man stolt över den. Det känns kanske naturligt att min tro och tradition är den enda rätta. I dagens bibeltext berättar Mat-teus att en romersk officer, med andra ord – en hedning, kommer till Jesus och ber om hjälp. Lärjungarna blev säkert förvånade över att han överhuvud taget ville hjälpa honom – men berättelsen slutar inte där – för nu kommer det hårda stampet på stortån. Jesus konstaterar: Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. Skulle en hedning ha starkare tro än lärjungarnas och gudsfolkets? Författaren vill under alla omständigheter visa på att lärjungarna måste lämna sina etniska och kulturella fördomar för att kunna uppfylla sitt uppdrag. En tro som är inkluderande är nödvändig även om den kanske kräver mer.

Stamp på stortånTREDJE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDAGEN

Dagens rubrik Jesus skapar tro

GammaltestamentligläsningFörsta Kungaboken 8:41-43

Episteltext Romarbrevet 1:16-17

EvangeliumMatteusevangeliet 8:5-13

25 JAN

Den som kräver ett under för att kunna tro kommer ändå aldrig att kunna hantera det tvetydiga i undret. Tron däremot ser hela livet som ett äventyrligt solbelyst under. Är det inte fantastiskt att du lever? Att du kan se, höra och tala? Vad har då Gud gjort för mig? Gett mig livet och det dagliga brödet och människorna att leva tillsammans med och älska. Det är ett under att leva, det är ett under att vara människa. Det är ett under att höra evangeliet - forntida ord som kastar ljus över mitt liv, idag och intill min sista stund. Därför ställer berättelsen idag en mycket närgången fråga. Den handlar inte om hur vi vill förklara bespis-ningsundret, snarare hur vi vill förklara varför bespisningsundret inte sker bland oss idag? I evangeliet är brödet en gåva och en upp-gift. Det ska tas emot, men det ska också delas.

Jag – ett under!MIDFASTOSÖNDAGEN

Dagens rubrik Livets bröd

GammaltestamentligläsningAndra Kungaboken 4:42-44

Episteltext Andra Korinthierbrevet 9:8-10

EvangeliumJohannesevangeliet 6:1-15

15 MAR

Bild: Shutterstock

JOHAN TYRBERG:

ATT "VARA KYRKA"

Ett begrepp och en uppmaning som hörs allt oftare är att Svenska kyrkan ska ”vara kyrka”. Men vad innebär det egentligen? Vi frågade nya biskopen i Lund, Johan Tyrberg.

– Att ”vara kyrka” för mig betyder att vi ska fortsätta det samtal och arbete som lärjungarna påbörjade, vi ska förmedla hopp om evigt liv och berätta om vad Gud har gjort för oss genom Jesus. Jag tycker nog att Svenska kyrkan gör det genom det samtal som vi för i samhället, fast ibland skulle vi nog kunna höras lite starkare. Kanske är vi för blyga eller lite rädda för hur det ska tas emot.

Hur tycker du då att Svenska kyrkan ska vara kyrka?– Först och främst genom att fira guds-tjänst. Vid altaret möts vi i samtal mellan varandra och med Gud. I gudstjänsten får vi kraft och kunskap för att sen sändas ut, föra samtalet vidare och för att sprida hopp. Sen är det viktigt att vi lyssnar i samtalet. Förr tenderade speciellt präster att först predika, och sedan gå. Så är det inte i dag.

Hur har Svenska kyrkans sätt att vara kyrka förändrats de senaste 100 åren?– Svenska kyrkan har haft en total majo-ritetsställning i samhället när det gäller att prata om Gud. Så är det inte längre. Från att alla har vetat precis vad Svenska kyrkans budskap är och vad hon står för är det i dag inte ovanligt att man får höra beskrivningar som grundar sig på gamla erfarenheter och gamla ”sanningar” som inte alls stämmer längre.

Hur kan Svenska kyrkan öka människors kunskaper om den kristna tron och om organisationen?– Vi ska inte sitta och vänta på att människor ska komma till oss. Svenska kyrkan är en del av samhället och vi ska engagera oss i de sammanhang där människor redan samlas – det är en av mina hjärtefrågor! Naturligtvis ska vi bedriva sådan verksamhet som ingen annan kan bedriva, till exempel diakonimot-tagningar, men mycket av det vi gör kan vi göra tillsammans med andra och därmed bli en naturlig del av människors liv. Prata med folk – ta samtalet eller debatten och lyssna. Det är en bra början på en livslång relation.

Namn: Johan TyrbergFamilj: Hustrun Katharina och barnen Anna, 23, Sofia, 21, Jacob 18. Karriär: Prästvigdes 1990 för Lunds stift. Kyrkoherde och kontraktsprost. Sedan 2007 verksam i Karlshamn. Kyrkoherde i Frankfurt am Main, Svenska kyrkan i utlandet 2002-2007.Engagerad i båtklubben och scouterna. Orienterade i lumpen och i skolan. Medlem i Rotary och i en vinförening.

Diakoni när den är som bäst

I en oansenlig källarlokal, mitt i Slottsstadens exklusiva villakvarter, driver Svenska kyrkan sedan drygt tio år tillbaka ett populärt klädkafé - Klädskåpet. Här möts människor med skiftande bakgrund. Begagnade kläder och skor byter ägare. Och de som bara längtar efter en stunds gemenskap kan slå sig ner, ta en kopp kaffe och en kaka.

TROVÄRDIGT MILJÖ

– Det här är diakoni när den är som allra bäst, utbrister Lars Malmgren, diakon i Slottssta-dens församling i Malmö. Klädskåpet startades 2003 som en kombinerad värmestuga och klädinsamling. Bakom ini-tiativet stod S:t Andreaskyrkans diakoner. Även i en välbärgad stadsdel som Slottsstaden finns det nämligen många människor som är ensamma eller har det tufft ekonomiskt. Idag är kläd-skåpet en av de mest välbesökta aktiviteterna i kyrkan, berättar Lars Malmgren. – Besökarna kan lite grovt de-las in i tre olika kategorier; unga och äldre som gillar idén med secondhand, ensamma männ-iskor som söker gemenskap och hemlösa som behöver värma

sig eller kanske är i behov av en varm jacka inför vintern. – Speciellt tisdagskvällar är här jättemycket folk, berättar Ingrid Björk, som arbetat i Kläd-skåpet i drygt fem år.

IDELL PERSONAL Runt om i lokalen hänger rader av kavajer, rockar, kappor, blu-sar, kjolar och byxor. Barnklä-derna har fått en speciell avdel-ning, liksom skor och böcker. Kläderna kommer från givare eller dödsbon, berättar Ingrid Björk. De kostar inget men de som känner för det kan ge en gåva till församlingens diako-nala verksamhet. Precis som resten av perso-nalen ställer Ingrid Björk upp ideellt. Hon och hennes kollegor

sorterar och hänger upp kläder och ser till att det alltid finns kaffe och kaffebröd framdukat. – Den sociala nöden finns här också, även om den inte är lika synlig som i många andra stadsdelar. Det är allt från äldre med låga pensioner till ensam-stående föräldrar som inte får ekonomin att gå ihop. – Det är alltid känsligt när man inte reder ut sitt privata liv, men i ett område som detta blir det extra känsligt. Tacksamhe-ten är stor när vi kan hjälpa till med mat och kläder till de mest utsatta, säger Lars Malmgren.

ÅTERANVÄNDNING En av de gäster som brukar komma på besök är Ingrid Sah-lin. Hon tycker om tanken på att kläder som en person tröttnat på eller vuxit ur kommer till användning igen. – Jag kommer hit 2–3 gånger i månaden och hittar ofta ett par plagg som jag tycker om. Idag har jag bestämt mig för en kjol och ett par jeans. Allt som skänks till Klädskå-pet hittar inte nya ägare. Därför har Klädskåpet etablerat ett samarbete med Barnmissionen. Kläder som hängt länge i buti-ken packas i lådor och skickas till Ukraina.

TEXT OCH BILD: GÖRAN ENGSTRÖM

Klädskåpet lockar många besökare varje vecka till S:t Andreasgården i Slottstaden. Här kan den som behöver få värmande kläder eller lite sällskap. Personalen arbetar ideellt och den som vill kan lämna en gåva till diakonin.

Klädskåpet håller öppet för allmänheten två dagar i veckan, tisdagar 15–18 samt

onsdagar 10–12.

Bild: Martin Lindebortg


JAN LUNDIUSRELIGIONSVETAREFör mig är kyrkan väldigt betydelsefull. Jag är uppväxt med att gå i kyrkan och har fort-satt med det. Kyrkan är viktig för samhället och ger en annan dimension på den verklig-het som vi lever i. Jag har bott länge utom-lands och är gift med en katolik så jag går även en hel del i den katolska kyrkan. När jag är utomlands kan jag gå i kyrkan två gånger

i veckan men i Sverige blir det kanske någon gång i månaden.

PER INGVAR REUTER (& SONEN HARALD)MUSIKER OCH MUSIKLÄRAREKyrkan för mig är en plats för livets djupare frågor. Här finns rum för tankar kring det som är mest viktigt och centralt i livet, och en miljö som bejakar människans andliga natur. Musiken är också en väldigt viktig del för mig. Svenska kyrkan är en stor aktör inom Musiksverige, och det finns väldigt mycket musik av varierande karaktär för alla att ta del av. Jag går kanske till kyrkan två gånger i månaden.

CAMILLATURIST FRÅN DANMARKFor mig betyder ikke kirken så meget personligt, men det er stadig et sted at be-

søge for dåb, bryllupper og begravelser. Fester i kirken er fint, og det er ok at gå her, men jeg føler ikke, at det giver mig noget dybere i mit liv. Jeg går kun i kirke ved familie arrangemen-ter såsom bryllupper eller dåb.

LEA MEYERSTUDENT FRÅN TYSKLAND

Als ich klein war, sind wir öfters in die Kirche gegangen, aber dann wurde es immer weni-

ger während der Kindheit. Die Familie meines Vaters ist religiös, aber ich besuche den Got-tesdienst in der Kirche nicht. Ich mag es, Kir-

chen manchmal zu besuchen und eine Kerze anzuzünden; es fühlt sich in einer besonderen

Weise gut an. Es ist schwierig zu sagen, wie sehr man an einen Gott glaubt und wie religiös

man ist, aber ich denke, dass es etwas gibt, das größer ist als ich und mein Leben auf

der Erde. Ich gehe ein paar Mal im Jahr in die Kirche.

MARTA DELL’ANNAINREDNINGSARKITEKT

För mig är kyrkan betydel-sefull på flera sätt. Kanske

tänker jag främst på högtider. Både jul och påsk men även famil-

jehögtider så som dop eller vigsel. För mig är kyrkan också en plats för eftertanke

och harmoni. Jag tycker om att kyrkan hjälper många människor som har det svårt. Min morfar fick själv

hjälp av kyrkan och mötte Gud vilket förändrade hans liv.Jag går i kyrkan några gånger per år i samband med högtider och för att jag sjunger i kyrkokören.

Trovärdigt begav sig till S:t Johannes kyrka för att få svar.

VAD BETYDER KYRKAN FÖR DIG?

VOJISLAV, TURIST FRÅN BOSNIENFor me, the church is mostly the bearer of culture and history,

especially if you think of all the church buildings around the world. Personally I am not a believer but I respect all religions and find it

interesting with church buildings. I like to visit churches when I am travelling. Church buildings look almost the same - in one way - all

over the world and yet they are all unique. It's interesting. I don’t attend services, but I visit churches a few times a year when I am travelling just to see the buildings, the history and

the architecture.

Bild: Karin Rosvall


Bibeln i mobilen eller paddan

Det finns många olika bibel-appar att ladda ner från nätet. Svenska folkbibeln har nyligen utkommit med en ny app där hela eller delar av Bibeln kan läsas.

Från flera appar kan man också få dagens bibelvers/citat till frukost.

…KENT WISTI, PRÄST I SVENSKA KYRKAN I MALMÖ, SOM HAR FÅTT 2014 ÅRS MÅNGFALDS-HJÄLTEPRIS

Grattis! Hur känns det?

– Tack! Jag är glad, stolt och lite överraskad. Det är jätteroligt när någon ser ett värde i det man gör som man kanske inte alltid ser själv.

Juryns motivering löd: ”Genom att förespråka dialog mellan religioner, genom att tydligt stå emot extremismen och rasismen i alla former och genom sina inlägg i sociala medier, skapar han frågeställningar som gör att vi andra tar en fundering om våra roller i samhället.”

Tycker du att de har träf-fat rätt om man tänker på hur du jobbar?

– Absolut. Det är roligt att områden som social media nämns positivt i samband med opinionsbildning med tanke på allt tal om det hätska tonläget där. Jag tror att kyrkan har en viktig plats att ta i social media, och jag önskar att man skulle våga pröva sig fram lite mer.

Priset till mångfaldshjältar delades ut i sju olika kategorier i samband med eventet Kreativa Skåne. Syftet är att lyfta fram personer som agerar i bakgrunden och sällan syns, de som ser respekt, acceptans av varandras olikheter, tolerans och dialog som huvudingredienser i ett fungerande samhälle. Bakom priset står diversityindex.seKent Wisti fick utmärkelsen i kategorin ”trosuppfattning”.

HALLÅ DÄR... lättsmält

@OveSolsidan twittrar;

”Anette testade mina mattekunskaper idag. Hon: Om du har 10 chokladbitar och någon frågar efter 2. Hur många har du då kvar? ... Jag: 10..”

om choklad, cement och våren

TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

AV KARIN ROSVALL

BIBELN I SIFFROROrdet Bibel kommer från grekiskans biblia och betyder böcker. Bibeln består av 35 690 verser

och 1 346 kapitel. Om man läser fyra kapitel varje dag tar det 336 dagar att läsa igenom dem.

2012 fanns hela bibeln översatt till 469 språk. bibeln.se

Bild

: Pie

rre M

ens

En liten bit av Malmö i Kristusstatyn

Snart är våren här! Eller?

Väldens största Kristusstaty står på berget Corcovado i Rio de Janeiro. Den är 38 meter hög och väger 1145 ton. Monumentet har en del Malmömolekyler i sig eftersom betongen till fundamentet delvis kommer från dåvarande Skånska Cement och Limhamn i Malmö.

Helen Keller:

”Det finns inget bättre sätt att tacka Gud för sin syn än att ge en hjälpande hand till någon i mörkret...”

Mellan år 4 och 8 (före Kristus) tror de flesta historiker att Kristi födelse egentligen ägde rum. Munken som ut-vecklade tideräkningen räknade helt enkelt fel.

4–8Världens minsta tryckta bibelDen minsta kända bibel som har tryckts är lika lång som

en tändsticka, alltså 4 cm lång, 3 cm bred och 2 cm tjock. Den trycktes i England och har 878 sidor. Den går alldeles

utmärkt att läsa om man har en lupp. Bibeln väger 20 gram.

DEFINITION ENLIGT SMHI:”Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Den meteorologiska definitionen av vår i Sverige är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. Några exempel på när våren normalt brukar anlända är; Kiruna 1 maj, Stockholm 16 mars och till Malmö 22 februari”.

smhi.se


När jag var barn bad jag aftonbön. Farmor var troende och jag älskade min farmor,

hennes berättelser och, på något vis, också hennes kristna tro. Men mitt sätt att be var inte relaterat till tro i kristen bemärkelse och utvecklades till ett milt tvång innan jag somnade. Om jag inte bad, kunde världen gå under, resonerade jag. När jag under min gymnasietid drabbades av ett existentiellt skov med återkommande ångestattacker, som ett resultat av att jag inte kunde besvara frågan om varför vi finns, då slutade jag be. Om ”han” nu inte ville lyssna på mig, var-för skulle jag då så enträget fortsätta be, be om att bli bönhörd? Jag slutade be och istället fick lit-

teraturen en roll för mig som kunde påminna om religionens, något att tro på. Ordkonsten gav en tröst och vägledning som Kristendomen inte förmådde ge mig och författare som Hermann Hesse, André Gide, Tho-mas Mann och Hjalmar Söderberg gav lindring när världens tomhet slog upp som stora, kalla råkar i isen. Så har det fortsatt sedan dess och är det något jag tror på och som ger mig en självklar meningskänsla, är det litteraturen och musiken, och varje gång jag erfar att något är riktigt bra och rycks med och sugs in i littera-turen eller musiken får jag en känsla av samhörighet med något större, en ordning som kastar sitt ljus över värl-den och som det också går att hämta tröst ur. I somras var jag i Brasilien, under Fotbolls-VM. Dagligen skrev jag brev till den norske författaren Karl

är vi framme nu?

FREDRIK EKELUND:

Fredrik Ekelund är malmöbaserad författare, krönikör, översättare och har gjort dokumentärfilmer. Som barn bad Fredrik aftonbön. Vägen från tron och till tron på att

gemenskap är samhällets kärna och att det är gemenskap som vi borde prioritera, har bland annat gått via fotbollen. När är ett samhälle färdigutvecklat? Är det när vi uppnått både materiellt välstånd och andlig, själslig lycka? Är det med en Gud eller med gemenskapen mellan människor? Kommer vi någonsin dit? Är vi där nu?

Ove Knausgård, brev som nu finns i boken Hemma-Borta. I mina brev återkom jag hela tiden till frågan: Är vi framme nu? En fråga som jag ställ-de utifrån det jag så ofta tycker mig känna här, i vår del av världen, att vi tillryggalagt den långa resan från fat-tigdom till välstånd men att något förlorats längs vägen: en känsla av ge-menskap som fortfaran-de tycks finnas i länder som Brasilien, i Syd. Men i och med att länder som Brasilien nu också lyfter mot nya, materiella höj-der finns mycket som talar för att de också kommer att förlora något av det viktigaste människan har: känslan av gemenskap. Om de inte lär sig av våra misstag, vill säga. Ensamheten i det moderna sam-hället är ett gissel och går att se som

modernitetens skuggsida. Folk som ligger döda i sina lägenheter i två månader utan att någon märker det. Och folk som ska göra allting på egen hand eftersom Individen, med stort I, alltid sitter i förarsätet. Kanske är det ett av skälen till att min kärlek till fot-

bollen bara blir starkare ty även om Beethoven och Thomas Mann fortfa-rande kan få mig att känna samhörig-het med något större, har jag ju också behov av konkret, mänsklig gemen-skap bortom min familj. Och när VM tonade bort som vit rök vid horison-ten ersatte Malmö FF denna ”enkla” glädje i höstas genom att bjuda på ett

antal ”maranatamöten” på Swedbank Arena, mot Prag, Salzburg, Atlético Madrid och Olympiakos. Vi som var där kommer aldrig att glömma den starka känslan av gemenskap, sång-ens sammansvetsande förmåga, ex-tasen vid målen och hur vi bars fram

av magin i den ljusblåa tröjan.Religion? Inte alls. Men som kollektiv glädjekälla kan fotbollen och den

enkla lek den representerar ändå, om än tillfälligt, läka och ge tröst. Och skulle jag då drista mig att be om något inför det kommande året, får det bli om något liknande i år. För stadens – och gemenskapens – skull ty inget framstår som sannare än orden ur Havamal: människan är människans glädje.

Bild privat pressbild

TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

ENSAMHETEN I DET MODERNA SAMHÄLLET ÄR ETT GISSEL

[email protected]

Bild Shutterstock.Bild Shutterstock


MÅ BÄTTRE

Vill du uppleva sångglädje och gemenskap? Vill du följa årets rytm med lättsamma sommarpsalmer, stämningsfulla adventssånger eller passionerade påskdraman? Då kanske körlivet är något för dig!

I KÖR!–SJUNG

Bild: Karin Rosvall


BARN- OCH UNGDOMSKÖRER 4-25 ÅRBunkeflo Strandkyrka: HIMLAVÄSEN tid Torsdagar 14.30-15.30 ålder 6-8 årkörledare Maria Grundberg anmälan Exp. 040-27 94 10

Bunkeflo Strandkyrka: CECILIAKÖREN tid Torsdagar 15.45-16.30 ålder 9-12 årkörledare Maria Grundberg anmälan Exp. 040-27 94 10

Fosie kyrka:ANGELKIDS tid Måndagar 17.00-17.45 ålder 8-15 åranmä[email protected] 040-27 92 83

Heliga Trefaldighetskyrkan: SUPERSTJÄRNORNA tid Måndagar 17.30-18.15 ålder 6-9 åranmälan [email protected] 040-27 92 06

Heliga Trefaldighetskyrkan: UNGDOMSKÖR tid Torsdagar 17.00-18.15 ålder 15-25 åranmälan [email protected] 040-27 92 34

Glädje och gemenskap står i centrum när vi

sjunger!

Nästan alla barn och ungdomar älskar att sjunga tillsammans med andra. I kyrkan ges massor av tillfällen till detta. De flesta barn- och ungdomskörer deltar på familjegudstjänster, har konserter och går luciatåg eller har konserter vid jul. En del körer sätter upp minimusikaler och åker på körläger. Andra uppför stora klassiska verk, spelar in skivor och medverkar i TV. Vill du ha mer information om de olika körerna och vad de gör är du välkommen att besöka vår hemsida eller kontakta oss.

KÖRER FÖR BARN

BARN- OCH UNGDOMSKÖRER 4-25 ÅRHusie kyrka: MINIORKÖRtid Onsdagar 16.30–17.15 ålder 6-7 åranmä[email protected] 040-27 93 52

Husie kyrka: BARNKÖRtid Onsdagar 17.30–18.15ålder 8-9 åranmä[email protected] 040-27 93 52

En del körer har

ett begränsat antal platser. När det är fullt tillämpas ett

kösystem.

Husie kyrka: UNGDOMSKÖRtid Torsdagar 18.45-20.30 ålder 14-25 åranmä[email protected] 91 37

Hyllie kyrka: HYLLIE BARNKÖRtid Tisdagar 17.00-17.45 ålder 6-8 år Vi sjunger, leker och använder hela kroppen i våra sångeranmä[email protected] 040-27 93 07

Hyllie kyrka: HYLLIE JUNIORKÖRtid Tisdagar 17.45-18.45ålder 9-12 år Vi blandar sång och dramatikanmälan [email protected] 040-27 93 07

Bild: Karin Rosvall

Bild: Gunnar Menander


Vad är det bästa med att vara barnkörledare?

– Att barn är så frimodiga och har en så oslagbart ren klang i rösten. De har också lätt att lära sig och är genuint positiva.

Ni har en speciell pedagogik här i Kirsebergskyrkan - sce-nisk barnkör, berätta! – Scenisk kör innebär att man arbetar med både sång och drama. Vi sjunger utantill och dramatiserar från olika platser i rummet. För att lära sig utantill är det härmning och gehör som gäller. Jag sjunger och agerar före och barnen härmar. Peda-gogiken bygger på att alla lär sig ta egna initiativ och vågar ta ansvar, känna sig viktig! Man kan inte luta sig mot någon

annan som sjunger ens stämma om man till exempel står utspridda i rummet. De flesta barn vågar agera, och frimodig-heten brukar smitta av sig även på dem som är lite blyga.

Har du någon speciell föreställ-ning som du drömmer om att få sätta upp med barnkören?– Ja, faktiskt. Jag håller just nu på att skriva en visopera som baseras på Astrid Lindgrens bok Allrakäraste syster. Sedan har jag en dröm om att turnera med musikteatern ”Den själv-iske jätten” som jag skrivit och som vi uppförde med barnkö-ren och en orkester förra året. Den är baserad på en bok av Oscar Wilde. Att få jobba med en regissör och turnera med den hade varit häftigt.

Sofia Thelin Edgren har varit barnkörledare i Kirsebergskyrkan i 8 år och jobbat lika länge i Svenska Kyrkan. Förutom det frilansar Sofia som sångare och låtskrivare.

Emmanuel 7 år: ”Att sjunga i kör är superkul och så träffar man nya kompisar”. Henry 7 år: ”Jag tycker det är bra att jag lär mig sjunga, det är kul. Jag vill gärna vara med i Idol när jag blir större” Ella 8 år ”Jag gillar att sjunga i kyrkan, för där lyssnar alla”.

På frågan om varför de sjunger i kör säger Stella Ågren 8 år ”Jag blir så glad av att sjunga, det känns i hela kroppen”, Livia Martos 9 år, fyller på; ”Jag blir pigg när jag sjunger och sjunger även hemma i duschen”. Amelie Ottosson 8 år ”Jag spelar fotboll också och jag blir nästan lika trött i kroppen när man varit på kören. Det är så härligt att sjunga ut och det är så kul. Varje gång.”

–BARN ÄR GENUINT POSITIVA

BARNKÖRLEDAREN SOFIA THELIN EDGREN:

BARN- OCH UNGDOMSKÖRER 4-25 ÅRHyllie kyrka: HYLLIE UNGDOMSKÖRtid Torsdagar 17.00-18.00ålder 13-20 år.Ungdomskör med högt tempo och sångnivå, upp till 7-stämmigt. Sånger även på latin, tyska etc.anmä[email protected] 93 07

Kirsebergskyrkan: BACKAHOPPET - SCENISK BARNKÖRtid Tisdagar 17.45-18.45 ålder 6-9 årVi arbetar med sång och musikdra-matik utifrån improvisation och ryt-mik. I anslutning till körrepetitionerna finns prästen Sara i ett öppet café med pyssel för föräldrar och syskon. anmä[email protected] 0735-001 003

Kirsebergskyrkan: STJÄRNFALLET - SCENISK BARNKÖRtid Tisdagar 16.15-17.30 ålder 10-13 årSång och musikdramatik, som musik-teater. I anslutning till körrepetitio-nerna finns prästen Sara i ett öppet café med pyssel för föräldrar och syskon.anmä[email protected] 0735-001 003

Kirsebergkyrkan: PROJEKTBARNKÖRtid Övning såväl vardagseftermidda-gar, kvällar och helger. Datum ej satt. ålder 8-13 årNy kör för barn och unga som vill sjunga klassisk musik och lära sig notläsning. Vi framför ett verk per termin med orkester. Våren 2015 kommer vi framföra ”Pergolesis Stabat Mater”. anmä[email protected] 040-27 91 37

BARN- OCH UNGDOMSKÖRER 4-25 ÅRKirsebergskyrkan: UNGDOMSKÖRtid Torsdagar 18.45-20.30ålder 14-25 årRepertoar från musikalmusik till a cappellaanmälan [email protected] 91 37

Limhamns kyrka: BARNKÖRtid Torsdagar 14.30-15.30 ålder 6–9 år Pyssel och sång.

SMAJLtid Torsdagar 16.00–16.40 ålder 10–13 år

anmä[email protected] 040- 27 94 82

Oxie kyrka: LILLKÖRENtid Tisdagar 15.45–16.15 ålder 5–7 åranmä[email protected] 040-279383

Oxie kyrka: BARNKÖRtid Tisdagar 16.30–17.15 ålder 8–11 åranmälan [email protected] 040-279383

Oxie kyrka: UNGDOMSKÖRtid Tisdagar 17.30–18.30 ålder 6–20 årBlandad repertoar, inga förkunskaper krävsanmälan [email protected] 040-279383

S:t Andreas kyrka: LILLKÖRENtid Tisdagar 16.30–17.00 ålder 4–5 åranmälan [email protected] 040-27 90 84

AVAN-CERAT

NYKÖR

FÖR DE MINSTA



MÄTBARA HÄLSOEFFEKTER AV KÖRSÅNG

Att sjunga i en kör är rena rama hälsokuren. Kroppen syresätts, spänningarna släpper och stresshormonerna minskar. Nyttig

djupandning och avslappning är centrala inslag i all körsång. Många upplever dessutom att de

får energi och blir glada. Christina Grape, sjuksköterska och folkhälsovetare på Ersta sjukhus, har studerat vilken påverkan körsång har på hälsan och genom att sammanställa befintlig forskning kommit

fram till att bland annat:

FORSKNINGEN VISAR ATT KÖRSÅNG ÄR FRISKVÅRD:

immunförsvaret påverkas positivt, enligt den tyske forskaren

Günther Kreutz, som mätt immunoglobulinhalten hos

körsångare.

fibrinogenhalten i blodet minskar, visar ett svenskt

forskningsprojekt. Detta leder bland annat till minskad risk för

blodpropp.

hormonutsöndringen av oxytocin ökar, enligt en annan svensk studie. Detta hormon

förknippas med känslor av lugn och välbefinnande.

testosteronhalten ökar, visar svensk forskning hos personer

med nervös mage (Irritabel Bowel Syndrome) som fått sjunga i

kör i ett år och jämförts med en kontrollgrupp. Testosteronökningen kan bland annat påverka cellernas

återuppbyggnad och skelettet positivt.

BARN- OCH UNGDOMSKÖRER 4-25 ÅRS:t Andreas kyrka: STORKÖREN tid Torsdagar 17.00-17.40 ålder 6-11 år anmä[email protected] 040 – 27 90 84

S:t Andreas kyrka: UNGDOMSKÖR tid Torsdagar 17.45-18.45 ålder från 12 åranmä[email protected] 040 – 27 90 84

S:t Matteus kyrka: SMÅSÅNGARNAtid Onsdagar 16.00-16.30 ålder 4–5 åranmä[email protected] 040-279185

S:t Matteus kyrka: BARNKÖRtid Onsdagar 16.00-17.30 ålder 6-9 årVi sjunger halva tiden och gör något kreativt pyssel halva tiden. anmä[email protected] 040-27 91 85

S:t Matteus kyrka:MATTEUS VOCALERtid Onsdagar 17.45-18.30 ålder 10-14 årAvancerad kör med fokus på sång-teknik och stämmor. anmä[email protected] 040-27 91 85

S:t Mikaels kyrka: SÅNGFÅGLARNAtid Tisdagar 14.00-16.00 ålder ca 6-9 åranmä[email protected] 93 40

S:t Pauli kyrka: MUSIKLEKGRUPP tid Torsdagar 16.30–18.00 ålder 4–6 år anmälan [email protected] 040-27 91 09

BARN- OCH UNGDOMSKÖRER 4-25 ÅRS:t Pauli kyrka: MUSIKALGRUPPEN tid Måndagar 16.30–18.00 ålder 7 år +anmälan [email protected] 040-27 91 09

S:t Petri kyrka: S P U K tid Torsdagar 17.00-18.30 ålder 14 år + Fyrstämmig blandad kör med ca 30 sångare. Repertoaren är främst klas-sisk musik med inslag av musikal, jazz och afro. Killar och tjejer.anmälan [email protected] 040-279128

Tygelsjö kyrka: LILLKÖREN tid Torsdagar 12.45–13.30 samt 13.45–14.30 ålder 6 år anmä[email protected] 040-27 94 46

Tygelsjö kyrka: MINIKÖREN tid Torsdagar 14.45–15.30ålder 7 år anmä[email protected] 040-27 94 46

Tygelsjö kyrka: BARNKÖREN tid Tisdagar 15.15–16.00ålder 8–9 år anmä[email protected] 040-27 94 46

Tygelsjö kyrka: STÄMMORNA tid Tisdagar 16.30–17.15ålder 10–13 år anmä[email protected] 040-27 94 46

Tygelsjö kyrka: UNGDOMSKÖREN tid Tisdagar 17.15–18.00ålder 14 år + anmä[email protected] 040-27 94 46

AVAN-CERAT


De flesta av kyrkans vuxenkörer har en repertoar som innehåller allt från mässor och psalmer till schlagers, folkvisor och pop. Körerna medverkar i gudstjänster och konserter. Någon gång per termin försöker en del av körerna arrangera ett större framträdande ihop med en eller flera instrumentalister, ibland en hel orkester. Några körer åker på körläger eller har konserter utomlands. De flesta körerna är öppna för alla, men för vissa krävs att man provsjunger. Ta chansen att må bra – sjung i kör. Våra körer fokuserar på sångglädje, musikalitet och gemenskap.

KÖRER FÖR VUXNA

S:a Maria kyrka: MARIA VOKALENSEMBLEtid Torsdagar 19.00-21.00Från klassiskt till visa och pop.anmä[email protected] 040-279424

S:a Sallerupkyrka : SÖDRA SALLERUPS KYRKOKÖRtid Måndagar 18.30-20.00 Bred repertoar. OBS! Övar i Husie församlingshem.anmälan [email protected] 040-279110.

S:t Andreas kyrka: ALLEMANSKÖREN tid Torsdagar 10.00-11.30Vi sjunger förutom på gudstjänster även på äldreboenden, Öppet hus.anmä[email protected] – 27 90 84

S:t Andreas kyrka: FADDERKÖRENtid Onsdagar 18.30-20.30Fyrstämmig blandad kör med över-komlig nivå för nybörjare. Samlar in pengar till ett behövande projekt varje termin. anmä[email protected] 040-27 90 82

S:t Andreas kyrka: KYRKOKÖREN tid Tisdagar 18.45-21.15För dig som är relativ van körsångare och notläsare. Sjunger tre oratorier per år samt vid högmässor.anmälan [email protected] 040-27 90 83

S:t Andreas kyrka: SJUNG MED GUNG-KÖRENtid Tisdagar 19.00-20.30, varannan veckaanmälan [email protected] – 27 90 84

S:t Johannes kyrkan: GOSPEL ROSE CHOIRtid Onsdagar 19.00-21.00Blandad gospelkör med ca 70 med-lemmar. hemsida: gospelrosechoir.wordpress.comanmälan [email protected] 040-27 91 56

DAM-KÖR!

DAM-KÖR!

Kirsebergskyrkan: KIRSEBERGS SÅNGENSEMBLEtid Torsdagar 18.45 – 21.00Riktar sig till vana körsångare som kan läsa noter. Allt ifrån klassiska verk till nykomponerat. anmälan [email protected] 91 37

Limhamns kyrka: GOSPELKÖREN - PEARLS OF JOYtid Måndagar 19.00-21.00Gospelkör med målet att uppleva och sprida glädjen i genren.anmälan Tove Mattisson0734-473796

Limhamns kyrka: KYRKOKÖRtid Måndagar 19.00-21.00Vi sjunger kyrkomusik från 900-talet till nutid och ger konserter tillsam-mans med musiker.anmälan [email protected] 040-27 94 72

Limhamns kyrka: NOVA KÖRENtid Torsdagar 19.00-20.00 Inga krav på förkunskaper - bara sångglädje! anmä[email protected] 040-27 94 72

Limhamns kyrka: OPTIMISTKÖRENtid Tisdagar 10.30-11.30Mogen sångarglädje för dig med bar-nasinnet kvar! Inga förkunskaper. anmälan [email protected] 040-27 94 72

Oxie kyrka: TRIVSELKÖRENtid Tisdagar kl 10.15-11.30Välkommen till sång och gemenskap samt fika. Inga förkunskaper krävs. anmälan [email protected] 040-27 93 87

Oxie kyrka: KYRKOKÖRtid Torsdagar kl 19.00-21.00 Blandad kör med bred repertoar, viss körvana önskvärd. anmä[email protected] 040-27 93 87

RENGLÄDJE!

Hyllie kyrka: KYRKOKÖRtid Onsdagar: 18.15-19.30anmälan [email protected] 040-27 93 02

Hyllie kyrka: HYLLIE GOSPELtid Torsdagar 19.00-21.00 Sjung härlig gospel! Kören drivs som en förening.hemsida www.hylliegospel.se anmälan [email protected] 040-27 93 07

Kirsebergskyrkan: GOSPEL GLOWtid Tisdagar 19.00-21.30Goda förkunskaper krävs. Kören sjunger afro-amerikansk kyrkomusik. Medverkar i gudstjänster och har egna konserter. anmä[email protected] 0733-56 85 00

Kirsebergskyrkan: MORELLERNAtid Tisdagar 17.30-19.00Morellerna är kören för dig som vill sjunga i kör på nybörjarnivå. Inga förkunskaper krävs. Repertoaren är blandad och vi sjunger allt ifrån visor till spirituals och psalmer. anmälan [email protected]

Kirsebergskyrkan: PROJEKTKÖRtid Vardagar, kvällstid. Datum ej bestämt.Kören har flera projekt varje termin och övar 2-3 ggr inför varje tillfälle. Repertoaren är allt från klassiska körverk till jazz, visa och nya kompo-sitioner. Kören är för vana körsångare med god kunskap i notläsning och möjlighet att öva själva. anmä[email protected] 040-27 91 37

Kirsebergskyrkan: SINIKELLOTVår sverigefinska kör som sjunger repertoar på finska. anmä[email protected] 0709-267078

VUXENKÖRERBunkeflo Strandkyrka: BUNKEFLO KYRKOKÖR tid Onsdagar 19.30-21.15anmä[email protected] 040-279415

Bunkeflo Strandkyrka: BUNKEFLO VOKALENSEMBLE – PROJEKTKÖRtid Dag eller datum för övningar ej bestämt.anmälan [email protected] 040-279415

Heliga Trefaldighetskyrkan: ERIKS FÄLTSÅNGARE tid Tisdagar 18.30 - 20.15 För alla sångglada vuxna utan krav på förkunskaper eller erfarenhetanmälan [email protected] 040-279210

Heliga Trefaldighetskyrkan: SENIORKÖR tid Måndagar 16.00 - 17.30Det är aldrig försent att börja sjunga!anmälan Ann-Christine Hyleborg 070-549 66 44

Heliga Trefaldighetskyrkan:

LOVSPELSORKESTERN För dig som spelar något instrument. Träffas i projektform cirka 5 ggr/å[email protected] 040-279210

Husie kyrka: HUSIE KYRKOKÖRtid Tisdagar 19.00-21.00Allt från vanlig fyrstämmig kyrkomu-sik via de klassiska större verken till nyskrivet och modernt. hemsida www.husiekyrkokor.se anmälan [email protected] 040-279110.

Husie kyrka: MÅ-BRA-KÖRENtid Torsdagar 10.45-11.45Mogen sångglädje för dig med barna-sinnet kvar! Inga krav på förkunska-per. Allt från gamla schlagers till nya låtar och psalmer. anmälan [email protected] 040-279110

SPELAR DU?

DAGTID


Bild: Karin Rosvall


MARIA ROSENSKÖLD:– Jag har sjungit sen jag föddes. Att sjunga ger så mycket glädje. Att dessutom sjunga med andra i en kör gör att man får positiv energi. Jag har sjungit i kör i 12 år. Det känns som lycka att komma hit varje vecka och sjunga och träffa kompisarna.

SOFIA KLINGMANN:– Alla är jättetrevliga och det är så mysig stämning här. Jag har sjungit i kör i sju år och jag mår bra efter att ha varit här. Varje gång.

BONITA SANDECKI :– Det är så roligt. Jag trodde inte jag kunde sjunga, men efter att ha sjungit i kör i ett halvår kan jag säga att alla kan sjunga, och det är väl underbart. Efter en timme här är känner jag ren glädje i kroppen. Jag fylls av kärlek och upprymdhet men också lugn. Jag kan gå hit trött som ett ruttet äpple och komma hem som en solig apelsin.

LOUISE MALMGREN :– Man blir så glad av att sjunga och att träffa kompisarna. Jag har sjungit i kör i fyra år nu och tycker det är härligt. Dessutom tycket jag det är bra att man tränar sin röst.

JÖRGEN GÖL :– Jag har sjungit här i över ett halvår. Det är så härligt att komma hit och träffa andra människor. Det blir ett break i vardagen. Körsång är gemenskap och det är gott att få vila i att känna samhörighet. Körsång för mig är både befriande och vilsamt.

INGEMAR OSCARSSON :– Jag har sjungit i kör i fyra år och det är tydligt att man mår bra av det. För mig är det ett välbefinnande och det är lite friskvård över det hela. Man mår väldigt bra av att sjunga i kör, framför allt blir man glad.

DÄRFÖR SJUNGER VI

I KÖR!

VUXENKÖRERS:t Johannes kyrkan: JOHANNESKÖRENtid Torsdagar 19.00-21.00Körvana och/eller notläsning är ett krav då vi ger större oratorier/projekt varje år. hemsida www.johanneskoren.comanmälan [email protected] 040-27 91 81

S:t Johannes kyrkan: S:T JOHANNES KAMMARKÖRtid Måndagar 19.00-21.15Kören har 28 medlemmar. Reper-toaren är avancerad musik från såväl barocken som vår samtid. Det krävs både god körvana och mycket god notläsningsförmåga för att komma med. hemsida johanneskammarkor.comanmälan [email protected] 040-27 91 81

S:t Johannes kyrkan: SENIORKÖRtid Tisdagar 14.00-15.30 Ålder + 63 årIngen provsjungning men sångvana är ett stort plus.anmälan [email protected] 040-27 91 56

S:t Johannes kyrkan: VEGAKÖRENtid Söndagar, varannan vecka.Vegakören består av cirka 45 tjejer i åldern 20 till 30 år. Repertoaren är pop- och rockklassiker i nya körarrang-emang. Kören har släppt flera CDs och finns på Spotify ”Vega Choir”. hemsida www.vegachoir.comanmälan [email protected] 040-27 91 81

S:t Matteus kyrka: S:T MATTEUS GOSPELtid Onsdagar kl 19.00-21.30anmä[email protected] 040-279424

S:t Mikaels kyrka: KYRKOKÖRtid Måndagar kl. 18.00-20.00anmä[email protected] 040-27 93 40

63+

VUXENKÖRERS:t Mikaels kyrka: SENIORKÖRtid Torsdagar kl. 13.00-14.00.anmälantorbjö[email protected] 040-27 93 02

S:t Pauli kyrka: GOSPELKÖRtid Torsdagar 18.30 – 20.00anmä[email protected] 070-161 96 69

S:t Pauli kyrka: PAULIKÖRENtid Måndagar 19.00-21.00anmä[email protected] 27 91 08

S:t Pauli kyrka:TONMIXKÖRENtid Tisdagar 16.45 – 18.15anmä[email protected] – 27 91 72

S:t Petri kyrka: PETRI SÅNGAREKörens huvudinriktning är konsertant musik för kör a cappella. Tyngdpunkt på 1900-tal och nykomponerad musik och inkluderar även storska-liga verk för kör och orkester. Kören konserterar flitigt i Malmö och södra Sverige men även utomlands. God körvana och notläsning krävs. anmälan [email protected] 040-279128

S:t Petri kyrka: PETRI VOKALENSEMBLEBlandad kör i olika konstellationer som främst sjunger vid kyrkans hög-mässor. Mycket god notläsning och körerfarenhet krävs.anmä[email protected] 040-279128

S:t Petri kyrka: S:T PETRI KYRKOKÖRFörutom uppsjungning på högmässor framförs oratorieproduktioner med orkester. Repertoaren är bred med fokus på musik från barocken och wienklassicismen. God körvana krävs. anmä[email protected] 040-279128


… och i teater-salongenDen 4 december hade pjäsen Bibeln premiär på Stadsteatern i Stockholm. Det är författaren och dramatikern Niklas Rådström som har ägnat flera år åt läsning av Bibeln – hans roman Boken och teaterpjäsen blev resultatet.

PSALM NR 114

Stilla nattStilla natt, heliga natt!Allt är frid. Stjärnan blidSkiner på barnet i stallets stråOch de vakande fromma två.Kristus till jorden är kommen.Oss är en frälsare född.

PSALM NR 249

Blott en dagBlott en dag, ett ögonblick i sänder,vilken tröst vad än som kommer på!Allt ju vilar i min Faders händer,skulle jag, som barn, väl ängslas då?Han som bär för mig en Faders hjärta,giver ju åt varje nyfödd dagdess beskärda del av fröjd och smärta,möda, vila och behag.

PSALM NR 190

Bred dina vida vingarBred dina vida vingar,o Jesus, över migoch låt mig stilla vilai ve och väl hos dig.Bliv du min ro, min starkhet,min visdom och mitt rådoch låt mig alla dagarfå leva av din nåd.

PSALM NR 200

I denna ljuvasommartidI denna ljuva sommartidgå ut min själ och gläd dig vidden store Gudens gåvor.Se härligt smyckad jorden står, se hur för dig och mig hon fårså underbara håvor!

BOK/SERIE

Gudsmän på vita duken …Världens mest lästa och citerade bok är Bibeln. Den har också gett inspiration

till en hel uppsjö filmer. I julas hade Exodus: Gods and Kings svensk filmpremiär. Filmen är regisserad av Ridley Scott (som också regisserade Gladiatorerna) och handlar om Moses uttåg ur Egypten. En annan kontroversiell film är Noah. Berättelsen är hämtad ur gamla testamentet och skildrar Noahs bygge av arken. Noah hade premiär i mars 2014, och bland skådespelarna märks bland andra Russell Crowe och Anthony Hopkins.

Film

kulturellt AV KARIN ROSVALL

Bibeln blir mer folkligTitel: Manga-MessiahFörfattare: Kelly Shinozawa, Hidenori KumaiFörlag: Tyndale House

TROVÄRDIGT KULTURELLT

Bibeln blir mer och mer folklig. Den finns numera i en mängd varianter som riktar sig till olika grupper; bibeln för bikers (BikerBibel), för poliser (Polis Bibeln) eller för de som inte kan ta ögonen från serietidningar finns Jesus liv som en mangaberättelse. ’Manga Messias’ är en riktig japansk manga, tecknad i färg och full med action. Det är inte tolkningar som ges av evangelierna utan de ursprungliga berättelserna om Jesus liv som kommer till liv i serieform.

Vi må leva i ett sekulariserat land men Bibeln gör fortfarande djupa avtryck i samhället.

Att sjunga kan vara ett sätt att be, ensam eller tillsammans med andra. Det finns många psalmer och sånger som har formen av en bön. Det kan kännas som ett innerligt och starkt samtal med Gud, att med sångens hjälp få uttrycka det man vill tacka för eller tycker är svårt.

BÖN I SÅNGVUXENKÖRERS:t Tomasgården:FOSIE KYRKOKÖRtid Torsdagar kl 19.00-21.00Blandad kör med bred repertoar.anmä[email protected] 040-27 92 91

S:t Tomasgården: TOMASKÖREN FOSIE KYRKAtid Tisdagar 18.00-19.30 jämna veckor.Repertoaren är enkla och med-ryckande sånger som vi sjunger på Tomasmässorna i Fosie kyrka.anmälan [email protected] 040-27 92 83

Tygelsjö kyrka: KOMISÅNGKÖREN tid Torsdagar 19.00-20.00anmä[email protected] 040-27 94 46

Tygelsjö kyrka: KYRKOKÖREN tid Tisdagar 19.00-20.30anmä[email protected] 040-27 94 46

Västra Skrävlinge kyrka: KYRKOKÖRtid Torsdagar kl. 19.00- 20.45Förutom deltagande på gudstjänster, uppför vi under våren 2015 den Salvadoranska mässan, övningarna börjar den 29 jan.anmälan [email protected] 040-27 92 25

Teater

www.svenskakyrkan.se/malmo

MÅ BÄTTRE–SJUNG I KÖR!

OMG – OH MY GODHÄR KAN DU FÅ SVAR PÅ FRÅGOR OM LIVET, KRISTEN TRO OCH SVENSKA KYRKAN UR ETT

SVENSKKYRKLIGT PERSPEKTIV.OMG.SVENSKAKYRKAN.SE

Mentormammor stödjer 13 000 kvinnor och barn. Genom att unga utsatta mammor får hembesök av

erfarna mammor kan barnadödlighet minska och hopp om förändring bli verklighet.

Sms:a LJUS till 72905 så stödjer du det livsviktiga arbetet med 50 kronor. #låtflerfåfyllafem

KÖRSTART I JANUARI, ANMÄL DIG NU! www.svenskakyrkan.se/malmo

Vill du samtala och lära dig mer om den kristna tron, kyrkan och livet? I så fall är du välkommen till våra olika grupper och kurser i vår! Vi har grundkurser, fördjupningskurser, samtalsgrupper samt retreat.

Grupperna är öppna för alla och är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra.

Ring eller maila oss så tipsar vi om en grupp som passar dig. Välkommen!

[email protected]. 040-27 90 00

Är du nyfiken på kristen tro?

Documents

Trovärdigt nr 1 2015