Västmetron sätter deadline page 1

Västmetron sätter deadline

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Automatiseringen av Helsingforsmetron går trögt och nu hotar avtalsfnurrorna även västmetron.

Text of Västmetron sätter deadline

  • 2 NYHETER Mndag 19 september 2011 HUFVUDSTADSBLADET

    Helsingforsvdret

    P gng

    Hufvudstadsbladet

    KUNDSERVICE & PRENUMERATIONERTfn: 09-1253 500, Mfr kl. 8.3016.30

    HAR DU BLIVIT UTAN TIDNING?Tfn: 0200-127127. (Mfr kl. 6.3016, l kl. 712, s kl. 7.3012.). land: 018-22777. (Vardagar kl. 714. vriga tider te-lefonsvarare.)

    NYHETSTIPS Tfn: 09-1253 220, E-post: nyheter@hbl.fi.

    Se hela vder-prognosen p sista sidan.

    I marginalen

    14

    Metroprojektet

    Vstmetron stter den absoluta deadlinenOm metron mste kras av chauffrer lngre n planerat kostar det Helsingfors stad 2 mil-joner euro p ett r. Men Trafikverket hller fast vid att allt r klart 2014.

    19.9PPET HUS I GRANITBORGEN. I r fyller riksdagshuset 80 r och ett stt att fira det r att ppna upp parlamentet fr allmnhe-ten. Mellan kl. 14 och 18 i dag, mndag, kan man bekanta sig med huset som J. S. Sirn ritade. Plenisalen, regerings-rummet och talmannens rum r ppna fr alla. Man kan ocks se Riksdagens konstsamling.

    19.9TILL SVARS. Rttegngen mot Italiens premirminister Silvio Berlusconi fortstter i Rom. Berlusconi anklagas den hr gngen fr mutor.

    22.9VRLDENS LNGSTA BORD? Lilla Nagu tvlar med miljonstaden Singapore om vem som bygger det lngsta bordet. P plats i Nagu r domaren Kaoru Ishikawa frn Guinness rekordbok fr att se p nr naguborna snickrar ihop bordet med sikte p 161 m. Jippot r en del av den str-re satsningen Septemberfestival.fi som lockar ver 500 utlndska turismfretagare till Nagu.

    25.9SG DIN SIKT! Ska Sjunde kommun g ihop med Lojo stad och Nummi-Pusula kommun r 2013? Den frgan stlls i folkomrstningen i de berrda kommunerna. Rstnings-lokalerna r ppna p sndagen 920.

    KRISTOFFER BERG

    NYHETER 3HUFVUDSTADSBLADET Mndag 19 september 2011

    Metroprojektet

    S fungerar det

    $XWRPDWPHWURQ avgr med snabbare intervaller n i dag, med 2,5 minuters mellanrum. Den har hgst fyra vagnar mot dagens sex. Det har ocks diskute-rats om den kan kra dyg-net runt.

    $OODVWDWLRQHUutrustas med perrongdrrar och vggar vid spren s ingen kan hoppa eller ramla ner. Varje tgvagn och station ska f kameravervakning och brandvarnare. Perrong-drrarna har sensorer och varningsljus och -ljud. Dr-rarna r ppna lika lnge som i dag.

    )UQNRQWUROOUXPPHWi Hertons fljer personalen med alla tg och varnings-system. De kan vid behov ha rstkontakt med per-ronger eller tgvagnar.

    3URMHNWHWinleddes 2009. Budgeten r 115 miljoner euro.

    Det var en verraskning fr oss att det blev s hr svrt. .,0025(,0$1chef fr automatiseringenav Helsingforsmetron

    Hbl frgar

    Frarlst bekymrar

    +EOIUJDGHPHWURSDVVDJHUDUQDYLO-NDWDQNDUDXWRPDWLVHULQJHQYFNHU'HRURDUVLJIUDWWWHNQLNHQLQWHVNDYDUDOLNDSOLWOLJVRPHQPQVNOLJFKDXIIU

    3$8/$9,/1ker frmst mellan Hertons och cen-trum.

    Det knns skrare med ett mnsk-ligt ga n med teknik. Och om jag be-hver vnta tv minuter eller fem p perrongen har inte s stor betydelse. Vad ska alla frare gra, fr de andra jobb? Och kommer alla att kunna an-vnda automatmetron, ocks lngsam-ma passagerare?

    3,$+23($9,57$ker frn Hertons till Nordsj.

    En frare r alltid en frare. Jag tycker inte man alltid skulle behva driva tekniken till sin yttersta spets s hr. Vem gr ngot om det blir teknis-ka problem eller hnder ngot i vag-nen? Jag kan inte tnka mig att n-gon hinner ingripa lika fort som fra-ren i dag. Dessutom sparar man ju ar-betsplatser, r det rtt stlle fr bespa-ringar?

    5,.83$8..8ker mellan Nordsj och centrum dag-ligen. Det knns lite skrmmande. Man vet ju aldrig med teknik, vad hnder om den sviker? Metron knns sker i dag. Men klart att ocks mnniskor kan g-ra misstag.

    Arbetet med att automatisera Hel-singforsmetron har dragit ut p ti-den ordentligt. Frseningen och allt extra arbete som de tekniska problemen lett till har hittills inte kostat staden ngonting, eftersom rkningen gr till leverantren Sie-mens. Men om projektet frsenas yt-terligare kan det bli dyrt.

    Det enda som kan orsaka strre utgifter r om vi behver kra med nuvarande system lngre n tnkt, sger Matti Lahdenranta, vd fr Hel-singfors stads trafikverk.

    Automatmetron betyder lgre personalkostnader. Den frarlsa metron har tg- och perrongvrdar, men de r frre och kostar hlften s mycket som frarna gr i dag: tv miljoner jmfrt med frarnas fyra miljoner per r.

    Redan ngra mnaders frlngd tid med frarkostnader kan allts ge en fet rkning.

    Men Lahdenranta hller fast vid att det inte blir s. Projektet har en mycket konkret deadline: automat-metron mste vara i gng tills vst-metroavsnittet ppnas.

    Vstmetrons perronger kan inte frlngas i det hr skedet.

    Vstmetrons stationer r alla bygg-da fr maximalt fyra vagnar, det vill

    sga kortare metrotg som kr med snabba intervaller, frarlst. Lah-denranta avvisar bestmt tanken att automatiseringen blir s frse-nad att passagerarna behver byta tg i Grsviken, eller att tgen gr med frare till Esbo.

    Vstmetron brjar g frst i no-vember 2015, s vi har spelrum.

    Planen r att automatmetron kr med passagerare r 2014.

    *DPODWJVWOOHUWLOOGHWDe andra frarlsa metrolinjerna i vrlden har alla moderna tg. I Hel-singfors r tgen trettio r gamla. De r tunga och breda och har en annan fjdring n moderna tg, och deras inbromsningsprecision kan variera med upp till 50 centimeter.

    Kombinationen nytt och gammalt har orsakat problem bland annat med perrongdrrarna som testas i Nordsj. Drrarna mste st s n-ra tget som mjligt s ingen mn-niska ryms mellan dem och metro-drrarna, men inte s nra att tget kan rra vid drrarna om det gung-ar eller svnger till.

    Det var en verraskning fr oss att det blev s hr svrt. Det finns ti-otals liknande lsningar ute i vrl-den. Men det hr r frsta gngen

    man bygger perrongdrrar p en gammal metrolinje, sger Kimmo Reiman, automatmetrons projekt-chef vid HST.Hur lnge till ska de gamla tgvag-narna anvndas?

    De ska hlla i 1520 r till.I Kpenhamns frarlsa metro har

    utomhusstationerna inga perrong-drrar. Sprvervakningen skts med sensorer och larm, men det alternativet r uteslutet i Helsing-fors.

    Erfarenheterna frn Kpenhamn r dliga. Det skulle inte fungera i finska frhllanden med mycket sn p spren. I Kpenhamn har till och med tidningar ftt tgen att stanna.

    Nu beror allt p hur vinterns test kommer i gng.

    Vi siktar p att inleda testkr-ningarna i novemberdecember. Det skulle vara viktigt att komma i gng fre vintern som r den mest kritiska tiden p ret.

    Testperioden ska pg i 14 mna-der och omfatta tv vintrar, men den behver eventuellt frkortas. Vi vet betydligt mycket mera efter vintern.

    Marianne Sundholm029 080 1378, marianne.sundholm@hbl.fi

    DE BESVRLIGA DRRARNA. 170 centi-meter ansgs vara rtt hjd fr perrong-drrarna s de passar alla Helsingforssta-tioner. Kimmo Reiman tror att drrarna ntligen kan testas i november. LEIF WECKSTRM