Institutionen förMiljöanalys

Foto framsidan: Sur sjö, F. Ehrenström (överst), Slättsjö, E. Willén, Naturskog, S. Bråkenhielm (nederst)Produktion: Ord & Vetande AB, UppsalaFoto sid 3: M. LundstedtTryckt på Munken Cream av Wikströms, Uppsala 1999

Institutionen för miljöanalys bildades vid årsskiftet 1993/1994

av Bekämpningsmedelsenheten vid Statens lantbrukskemiska

laboratorium och Enheten för miljöövervakning vid

Naturvårdsverket.

Förutom en stödgrupp för administration är institutionen

organiserad i fyra sektioner:

• Sektionen för geokemi

• Sektionen för biodiversitet

• Sektionen för organisk miljökemi

• Sektionen för data och modeller

För verksamheten ansvarar en grupp som består av prefekt,

ställföreträdande prefekt, forsknings- och utbildningsansvariga

och cheferna för de fyra sektionerna. Till de tre förstnämnda

sektionerna hör laboratorier som är ackrediterade av SWEDAC

för flertalet av analysmetoderna.

Institutionen har ett drygt sextiotal anställda, varav tre pro-

fessorer, tjugotalet övriga lärare/forskare, ett tiotal doktorander

och ett trettiotal teknisk/administrativ personal.

Förutom de stora inhemska uppdragen är institutionen även

aktiv internationellt, bland annat i u-landsprojekt som rör

metoder för kemiska analyser av vatten och analyser av

moderna bekämpningsmedel.

Fakta om IMA

I

3

Institutionen för miljöanalys är ettkompetenscentrum för mark och vatt-ten och spelar en central roll för mil-jöanalysen i Sverige.

Med våra rötter i Naturvårdsverkethar vi en 30-årig historia av nationellmiljöövervakning och blev 1994 insti-tution på SLU.

Lantbruksuniversitetets inriktningmot naturresurser och miljöanalys geross en unik möjlighet att bedriva mil-jöövervaking och förena den medforskning och undervisning. Universi-tetsmiljön innebär därmed ett nyttavstamp för vår verksamhet.

Miljöanalys är institutionens speci-ella uppdrag. Vi identifierar nyckelin-formation om miljön, samlar in ochanalyserar data för att svara på aktuell-la samhällsfrågor. Samtidigt förnyaroch ökar vi ständigt vår kunskap föratt vara beredda att svara på morgon-dagens frågor.

Våra ackrediterade laboratorierborgar för hög kvalitet på mätdata.Långa tidserier insamlade över helalandet används vid de miljöanalysersom våra forskare utför. Alla datafinns fritt tillgängliga via vår webbsida.

Institutionen är i huvudsak verksaminom tre områden:

• Miljöövervakning med uppdrag frånbåde Naturvårdsverket, länssty-relser, vattenvårdsförbund ochkommuner,

• Forskning som stödjer och stöds avmiljöövervakningen och

• Undervisning för framtidens miljö-övervakare.

Institutionen för miljöanalys – en viktig kugge i Miljösverige

– På vår institution satsar vi på samarbe-te både inom och utom institutionens grän-ser. Tillsammans löser vi många problemoch utgör en skapande och nyfiken gruppsom gärna delar med oss av våra erfaren-heter och insamlade data.

Ewa Bringmark, Prefekt vid institutionen

H

44

Hur ser situationen ut för vår miljö? Vilkaeffekter får åtgärderna? Det är viktiga frå-gor i vår strävan mot ett ekologiskt håll-bart samhälle.

Vi gör mätningar i naturen och jämförmiljötillståndet med uppsatta miljömål ochtolkar varför det varierar med tiden ochmellan olika områden. Miljöanalysen geräven svar på om nya miljöförbättrandeåtgärder behöver sättas in.

Data från mätningarna är väl doku-menterade och tillgängliga på våra data-baser via Internet.

Miljöanalys av mark och vatten

Institutionen för miljöanalys har tagitsig an den utmanande uppgiften attinom ramen för Naturvårdsverketsövervakningsprogram ge en helhets-bild av tillståndet och utvecklingen i100 000 svenska sjöar, minst likamånga vattendrag och några natur-skogsområden. Hur många sjöar ochvattendrag är försurade? Hur mångaär övergödda? Var finns metallförore-nade sjöar? Finns storskalig regionalpåverkan från luftburna förorening-ar? Har det skett någon förändring,och i så fall till det bättre eller sämre?Vad får vi för resultat av insatta åtgär-der? Alla dessa frågor och många flerförsöker vi besvara med data från våra

löpande övervakningsprogram ochspeciella forskningsinsatser.

Institutionen har ett stort ansvar förövervakningen av sjöar och vatten-drag. Vi inventerar vart femte år fleratusen sjöar och vattendrag landetrunt, och varje år hundratalet sjöarvarav ett mindre antal mycket nog-grant.

Som en del av det internationellaarbetet inom konventionen ombegränsning av långtransporteradeluftföroreningar gör vi referensunder-sökningar i små avrinningsområden iopåverkad skogsmark. Syftet är att påett samordnat sätt följa effekterna påmark, vatten och vegetation av främstsvavel, kväve och metaller.

Nyligen har vi undersökt rester avbekämpningsmedel i vattenmiljön,främst i intensiva jordbruksområden isödra Sverige. Liksom tidigare studiervid SLU pekar resultaten på att under-sökningar av bekämpningsmedels-rester bör finnas med i miljöövervak-ningen.

Riksinventeringen – ett kraftprov

Under hösten 1995 genomfördes eninventering av landets sjöar som ettled i ett internationellt projekt. Provertogs i en mängd sjöar på Kolahalvön, i

Miljöövervakning

Miljöövervakningsstationer

• Stora sjöar

• Flodmynningar

• Övriga sjöar och vattendrag

Hur mår den svenska naturen?

Ett avrinningsområde fungerar som enskål med pip.

55

Danmark, Norge, Sverige, Finland,ryska Karelen samt Skottland ochWales. I området finns fler än 300 000sjöar, varav de fem djupaste sjöarna iEuropa och två av de fem största.

Genom det internationella samarbe-tet har Riksinventeringen 1995 intebara blivit ett viktigt underlag förbeskrivningen av miljötillståndet iSverige utan i hela norra Europas vat-ten.

I den svenska inventeringen togskemiska prover i 4 000 sjöar och 700vattendrag. Dessutom togs ca 2 500prover för analys av bottendjur både isjöar och vattendrag. Efter mer än ettårs krävande arbete fanns såväl enskil-da mätvärden som sammanställningarfrån alla provplatser i Sverige tillgängli-ga via Internet i vår databas.

Där kan man se att fyra procent avsjöarna var näringsrika, tjugo procentstarkt färgade (humösa), och att enförhållandevis stor del av Sveriges sjöaroch vattendrag är kalkade eller påver-kade av kalkning från omgivande mar-ker.

Med hjälp av modeller och data frånriksinventeringen har den mängd för-surning naturen tål kunnat beräknasför olika delar av riket.

Fördelningen av vattendrag medföroreningspåverkade botten-djurssamhällen enligt ett använtekologiskt index.Värden > 5,5antyder opåverkade vatten.Från Riksinventeringen 1995.

Sulfatet i sjövatten kommer främst från neder-börden men även från marken.Trots att sulfat-koncentrationen i nederbörden är högre i syd-västra Sverige blir halterna i sjövattnet större isydost, beroende på torrare klimat med störreavdunstning som koncentrerar sulfatet.Från Riksinventeringen 1995.

Eko

log

iskt

ind

ex

Totalfosforhalt (µg/l)

(

((

((

((

(

(

(((

(

(

(

(

((

((

((

((

((

((( (

(

(

((

(

(

((

((

(

(

(

(

(

(

((

(

((

(

((

((

((

(

((

(

((

(

( (

(

((

(

((

(

(

(( (

(

(

(

(((

((

(

(

((

(

( ((

(

(

(((

((

(

(

(((

((

( ((

((((((

(( ((

(((

(((

( (((

((

((

(( (

( (((((( ((

((

(

((((

((

(((

(

( (( (

((

(

(

(

(

((

(((

((

(

(((

(

(

((( (

((

(

((

(

((

(

( ((

(

(

(

((

((

(

(

( (

(

(

((( (((

((

(((

((((

(

( (

(

(((

(

(((

(

( (

((

(

(

(

((

((

( ((

(

(

((

(

((

(

((

((

(

( (((((

((((

(

(

(

(

((( (((

((

((((

(

((

(

(

(

((

(

(

( ((( ((

(

((

(( (

(((

((

(((

(

(

(

((((

( ((((

(

(

( (

( ((

(

(( ((((((

((

((

((( ((

(((

(

((

(

(

(

(((

(((

(

(

(

((

(

(

(

(

((

((

(

(

(

(

((

((

(

(

(((

(

(

(

(((

(

(

((

((

((( (

(

(

(((

((

(

(

((

((

((

(((

((

((

(

(

(

(

((

(

(((((

(

(

((

(

(

(((

(((

((

((

(

((((

( (

(

(

( ((((

(

(

((

(( ((

((

(

(

((

(

(

((

(

(((((

(

((

((( ((

(

((

((

(((

(( (

( (( (

(

(

(((

(

(

((

((

(

(

( ((((((

(

(

(((

((

(((

((((((((((

(((((

(((

(((((

(((((((

(((

(

((

((((((((((((( (

(((

((((

(((

(((( ((((((((((

(((((( (((

((

(((

(

(

((((

((

(

(

((

((((((

(((((

(

(((((((((((

((((

((

((((((

(((

((((((

(

((((

((((((

((

((((((((

(((((((((

(

((((

(((

((((

((((

((((((((((((

((

((((((

(((

(((((((((

(((((((((

((( ((((

(((

((((

(((((( (

(

((((((

((

((((

((

(

(

(

(((

(((

(((

(((((

((

(

((((

(

(

((

(((((

((( ( (( ((((( (

(((

(( ((((((((

(

(((((((

((((

((

(

(

(

(((

( (

(((

(

(

(((

(((

(

( ((

(( (

(

((

((

((

( (

(((

(((

((

(( (

(

((

(

( (((

(

((

((((((((((

(

((

(((((((

(((

((

((

((

((

(

(

(

((( (

(

(

(((

(

((

(

((

(((

(

((

(

(

(((

(( (

(

(((

(

((

(((

(

(

((

(

(((

((((

(((((((((

(((

(( (

(

((

(

(

(

((

(

(

(

(

(((

((( ((

(

(

((

((

( (

(

((

((

((

((((

(

((

(

((

( (

(

(

(

( ((

(((

(( (

((((

((

( (

( (

((

((

((

(

((

((

(((((

(((

(

(((((

(((

( ((

((

((

(((

(

(((

((((

((

((

((((

(((

((

(

((

(( (

(

(

(

(((

(

(

(

(

(

((((((

((

(

(((

(( (

((

((

( (

((

((((

(((

(

(

((((((

((((

(((((

(((

(((

(

((

((

(

(( (((( (

((( (( (((

((

(

(

(

(( ((

(

((

((((((((((((

((((((((

(((((((((

(( ((

(

((

(

(

(

((

(((((((((((((

((

(((

(

(((

((((

((((((((((( (((

(((((

((((((

(

((

((

(

(((

(

( (

((((

(

( ((

((((

(

(((((

(

((((

((

((((((

(( ((

(((

(((

(((((((

( ((

((

(

(

(

(

( (

(

(

((

(

(

(((

((

(

((

((

(

(

(( (

(

((((

((( ((((

((

(((

((

(((

(((

(((

((((

(

(

((( (((

( (((

((

((

(((((

((

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

((

(((

((

(

(

(

(((

((

((

(((

(

((

(

(( (

(

((

(

(((

(

(

((

(

((

((

(((

((

((((

(((((

((

((((

((

(

(

((

(

(

((

( (

(((

((

(

( ((

(((( ((

((

((

((

((

((

( ((((

((

(((

((

((

((

(

((

((

(((

(

((((((

(

((

(

((

((

(((

(

((

(

((

((

(

(

((

((((

(

((

( (

((

(((

(( ((

(

(

(((

(((

((

(

(

( ((((

(

(

((

((

(

(((

(

(

(( (

(

(

((

(((

((

(((

(((

(

((

(

(

(((

(

(((((

((

(

(

(

((((

(

(((

((

((

(((

((

((

(

(

(

(

((

(

((((

(

( (

(( (( ((((

(

((( (((

((( ((( ((

(

((

(

((

((

((

(((

(

(((((

(( ((((

(

((((

(

((

(

((

(

(

((

((((

(((

((

(((

((

(((( ((

((((((

((

(

(

((

(

(((

(((((

((

(((

(

(((((((

(((

(( ((( (

((((((

(((

(

((((((((( ((

(((

(

(

(((

(((

((((( (((

((

(((

(

((((((( ((((((

((

((((

((( (

(

(((

((

(((

(

(

(((

((

((

(

(

(((

(

(

(

(

(((

(

((

(

((

(((

( ((((

((((((((

((

( (

(( (((

((((

(

(((((((((( (

((((((((((( (

(((((

((((

((((((((((((((((

(((((((((((((((((((((

(

(((((((

((((((

((

(((

(( ((

(

( (((((((((( (((((((

(

(((((((((

(((((((

((((((((((((

((((((((((((((

(

(

((

(((((

(( ((

(((((

((

(

(((

(

((

(

(((((((

(((((

((((

((

(((

(((((( (

((((( (

(((

(

((

((

(

((

(((

(

((((

(

(

( ((

(((

(

(

( ((( ((

(

(((((

((

(

(

(((((((((((

((((((

((

(((((

(((( (((( (((

((

( (((

(((

((((((((

((

((

(

(((

(

(((((

(

((

(

((((

(

(

(((

(

((

((

((

((((

((((

(

(

(((

((((

(

(((

(

((( ((

(((((

(

(((

((

((( (

(

(

(

( (((

( (

(((((

(

(

((

(((

(((((

((

(((

((

(( (

(

(

((((

((

((((

(

(

(((

(

((

((

((((

((

((((

(

((

((

( (

(

(

(((

(((((

(

(

((((

(((

(((

((((

(

(((

(

(

(

((((

((

(

(

(

((

(

(((

(

(

(((

(

(((

(((

(

((

(

(( (

(((

(((

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

(((

(

(

( ((

(

((( ((

(

(

( (((

(

((

(

((

(

(

(

((

(

(

(

(((

(

( (

((

(

(

((

(

(

(

(

(

(

(

((((

((

(

((

(

(( (

(

( (

(

((

(

(

(

(

( (

(

(

(

(

(

(

((

(

((((

((((

((

((

(

(

(

((

(

(

(

( (((((

(((((

(

(( (

(

((

(

(

(

(

(

(((

(((

((

(

(((( ((

((

(

((((((

(((

((

(

(

(

((

(

(

(

(

(((

(

(

(

(

((

(

((

(

((

(((

(

(

(

(

(

(

((

(

( ((

( ((

(((

((( ((

((( (

(

(

((

((

(

(

((

(

(((

(

((

(((

(((

(

(

(

(

(

( (

((

(

(

(

(

(((

(((

(

((

(((

((

((((

((

(

(

((

(

((

(((

(((

(((

(

((((

((((((((

((((

(

((

((

(

(

(

(

(

((

((

(

(

((((

(( ( (

(

(( ((

(

(( (( (

(

(( (((((

(

((((((

(

((

(

((

(

((

(

(

(

(( (

((

(

(((

(((

((((

((

((

((((((((

((

(

((((

(((((( (( ((

(

(((

((((

((

(((

(

((

((

(((

((((((

((

((((

(((((

((

((

(

(

(

(

((

(

(

((

((

((

((

(( (

((((((

((((((((((

((((

((

(((

(

(

(

(

(((

(

((

((

((

(

(( (((

(

(

((((

(

((

(

((((

(

(

(

(

(

(((

(( (

((

(((

(

( ((

((

((

((

((

(((

( ((

((

(

(((((

(

(

(((

(((((

(

(

( ((

(

((

(

(

(

((

(

(

((

((

((((((

(

(((

(

(

(

(((

((((((

( ((

(( (

(

((

(

((

((

(

((((((((

((

(((((((

(((((

((

(

((((

(( (

((

((

((((

((

(

(((((

((((((((((

((((((

(((

(((((

(((((((

(((((

(

((

(( (

(

(

(((((((((((((((((

((((((((((((((

((((

((((((

(((

((

(((

((

((

((((

((

(

(

(( (((((((

((((((

((((

((

(((((((((

(((( (

(

((

(

((

(

(

(

((((

((((

(

((((((((

((( (((((

((

(

(((

(

((

(

(( ((

((((((((

(

(( (((((

((

(((

((

(

((

(

(((

(

(( ((((

(((((

(

(

(

(((

((

(((((((((

(((

((

(( (

(((((

(

(

(

((((((

(( ((

((( ((

( ((( (

(((

((

((

(( ((

((

((

((

(

(

(

(

(

(

(

(

(

((

(((

((

(((((

((

(

(

(

((

((

(

( (( (((((

((( ( (

((

((

(

(( (((

(((((

((((

(((

(

((

(

(((

(

(

((

(((

(((((

(((

(

((

(

(

((

((((

((((

(((

(

((((

(

((

(

(

(

(

((((

((

((

(((

(

((

((

(((

((

((

((

(((

(((

((

(

(

((

(

((

(

(((

(

(

(

((

((

((((

(

((

((((

((

(((

((((((

((

((((((((

((((

((((

(

(

((

((((((

((

(

(

(((

(((

(

((((((((

(

((

( ((((((( ((((( (((

((((

(((((

( (

((((

(

(

(

(

(

((

(

(

(

(

(

((

((

((

(((

(

(((((

(((

( (((((

(

((

(((

(

(

(

(

(

((

((( ((((

(

((

(

(

(

(

(

((

(((((((

(

(((((((

((

(

(( ((

((

(

(((( (

((

(((

( ((((((((

(((((((((((

((

((((

((

(

((

(

((( (((

( ((

(

((

(

((

((((( (

((((

((((

(((((((

(

((((

((

(

( (

(

(

((

(((((

((

(

((

(((((((((

(((

(((((

(

(

(( (((

(

((

((((((

(((((

((

SO4 (mekv/l)

• < 0,02

• 0,02 – 0,05

• 0,05 – 0,2

• 0,2 – 0,5

• > 0,5

6

MiljöövervakningTidsserier mäter tillförseln av näringtill havetVarje månad samlar vi in vattenproverfrån ett femtiotal av våra största vatten-drag som mynnar i havet. Detta är ettled i den internationella rapportering-en av Sveriges utsläpp till Östersjön ochVästerhavet. Parallellt drivs ett mot-svarande program som omfattar tillför-seln till bland annat de stora sjöarna.

Minskade utsläpp – friskare sjöarVi har sedan mitten av 80-talet någragånger per år samlat in prover frånknappt 200 skogssjöar som i stort settendast påverkats av sur nederbörd ochskogsbruk. Dessa tidsserier visar attmotståndskraften mot försurningunder de senaste åren har förbättrats i70% av våra sjöar. Mätningarna ger enmöjlighet att se om försurningen min-skar i takt med luftutsläppen av försu-rande ämnen.

Återskapar vi den biologiskamångfalden med kalkning?

I mitten på 80-talet började vi följa uppde kemiska och biologiska effekternaav kalkning. Idag ingår ett trettiotalvatten i programmet som visar attkalkningens vattenkemiska mål nästanalltid uppfylls. Däremot behöver vissagrupper av organismer lång tid för attnå den jämvikt som rådde innan vatt-nen försurades. Som referens användsokalkade sjöar och vattendrag därmångåriga mätserier finns.

Från minsta skogstjärn till de storasjöarnaVid mätningar i små avlägsna skogs-sjöar följer vi i första hand effekternaav luftspridda föroreningar. I de störstasjöarna är problemen annorlunda. I

Sötvattensmärlan Gammarus, är känslig mot surt vatten och försvinner vid pH 5,5. Foto: F. Ehrenström.

Bottnen i en sur sjö med rosettväxter täckta med en matta av alger ochmossor. Foto: F. Ehrenström

7

Mälaren och Hjälmaren finns 30-årigamätserier där de första tidiga, mycketalarmerande mätdata starkt bidrog tillatt kommuner och industrier kom attvidta reningsåtgärder. Effekterna avåtgärderna följs numera inom över-vakningsprogrammen och resultatenligger också till grund för bedömning-ar av framtida åtgärder.

Stora och växande databaser medbåde nationella och regionala data

På institutionens hemsida presenterasfysikalisk-kemiska och biologiska ana-lysresultat från miljöövervakningenssjöstationer och flodmynningar, resul-tat från undersökningar av de storasjöarna, och omfattande informationkring eutrofiering och tungmetaller.

På institutionens hemsida finnsäven information om aktuella forsk-ningsprojekt, om den undervisningoch den miljöövervakning sombedrivs här. Genom SLU Miljödatamöter vi övriga miljöövervakare påSLU.

Institutionen är nationell datavärd för sjöar och vattendragInstitutionen har lång erfarenhet avdatalagring och datahantering. Vi harlagrat data sedan 1965 då den konti-nuerliga miljöövervakningen startade.Samhället ställer allt högre krav påsnabb och korrekt rapportering avmiljötillståndet. En hög datatillgäng-lighet är därför en absolut förutsätt-ning för högkvalitativa utvärderingarav miljön.

En av de viktigaste uppgifterna fören datavärd är att på ett enkelt sättgöra kvalitetssäkrade data tillgängligaoch att regelbundet distribuera data

till vissa användare både nationelltoch internationellt.

Redan nu finns kartor och tabellertillgängliga som beskriver miljöns till-stånd utifrån de nya bedömnings-grunder för sjöar och vattendrag sominstitutionen varit med om att ta fram.

0

100

200

300

400

500

600

Nitr

atkv

äve

(µg/

l)

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

Fär

g

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Ökande utsläpp och ökat nedfallav kväveföreningar höjer koncen-trationen av växtnäringsämnetnitrat i Vättern. En fördubbling harskett sedan mätningarna började.

Minskningen av vattenfärg i Götaälv återspeglar de kraftfulla åt-gärder, vilka minskade utsläppenav organiskt material från cellu-losaindustrin runt Vänerns strän-der. Den långa uppehållstiden förvattnet medför att vattenfärgenfortfarande minskar, om än lång-samt.

Nitratkoncentrationen i Norrström, Mälarens utlopp. Diagram som alla kan hämta på vår hemsida.

�

F

8

Forskningen är nära knuten till miljööver-vakningen. Forskningen ska fylla kun-skapsluckor för att vi bättre skall kunnatolka mätningar, ge beskrivningar av ochförståelse för trender i miljötillståndet,samt se vilka risker som detta innebär förmänniskan och miljön.

En stor utmaning är att göra politiskabeslutsunderlag av komplicerade miljööver-vakningsdata. Eftersom samhället allt mersträvar mot en ekologiskt hållbar utveck-ling ökar behovet av träffsäkra och lättbe-gripliga underlag.

Miljögifter

Effekter av bly och kvicksilver iskogsmark

Överst i våra barrskogar ligger ettorganiskt och biologiskt aktivt skikt –måren – som ett filter och fångar uppluftburna tungmetaller som bly ochkvicksilver. Tungmetallernas effekterär emellertid små och drunknar delvisi ett brus av andra faktorer. För att fåreda på när biologiska störningar förmårskiktets mikrober uppstår måste vititta på mycket lägre halter av tung-metaller än i tidigare forskning.

Långlivade gifter i tallbarr

Våra undersökningar av miljögifter itall- och granbarr är ett led i kartlägg-ningen av den globala fördelningen

av miljögifter, men också ett sätt attkartlägga spridningen av organiskamiljögifter i lufthavet.

De nordliga barrskogarna med sinaotaliga mängder av barr utgör enofantlig kontaktyta mot luften ochdärmed miljöföroreningar. Vår forsk-ning har visat att miljögifter stannarkvar i barren mycket längre än mantidigare trott. När så barren dör ham-nar gifterna på marken med en påföl-jande hög belastning på skogsmarken.

Arktisforskning

Precis som vatten kondenserar på enkall flaska kommer många luftburnaföroreningar från hela världen förreller senare att hamna i de känsligapolartrakterna där dessutom förore-ningar bryts ner avsevärt långsamma-re än i ett varmare klimat. Resultatetär att vissa föroreningar – exempelvisDDT och PCB – är vanligare i Arktisän i något annat havsområde i värl-den, med allvarliga konsekvenser förde djur och människor som lever där.

För att bättre förstå hur ämnen somPCB och DDT transporteras har videltagit i ett antal expeditioner tillArktis och Antarktis. Därigenom harvi kunnat utveckla nya metoder för attförstå hur föroreningar bryts ned ochsprids i polartrakterna.

Forskning och utveckling(m

gCO

2/g

org.

/tim

)

5025 100 200

0

0.04

0.08

0.12

R = - 0,64 ***

Blyhalt (µg/g)

Mikrobiell respiration och blyhalt iolika provpunkter i en sydvästsvenskskogsmark. Det klara sambandettyder på påverkan av bly på mikro-organismerna.

Miljöeffekter ger ofta svaga signaler iett stort brus av oförklarad variation.I kompletterande forskning försökerman stärka signalerna och förklaradem. Det är särskilt väsentligt attskilja antropogena orsaker frånnaturliga. Den ofta stora naturligavariationen i väderlek eller i landska-pets rum måste också bedömas.

Miljöforskning – att upptäcka och bedöma påverkan

brus

kraftig signal med brus

svag signal med brus

9

Vattenblomning och giftiga algerDe massiva algblomningar som miss-färgar vattnet visar tydligt på förhöjdahalter av växtnäringsämnen och är engod indikator på förändringar i mil-jön. Många av dessa vattenblom-mande blågrönalger producerar dess-utom gifter som orsakar sjukdom ochdöd hos djur och påverkar nervimpul-ser och inresekretoriska processer hosmänniskor.

Miljöanalys i samhället

Källfördelningsmodeller

Transport- och källfördelningsmodell-ler är viktiga verktyg när vi hanterarfrågor som har med vatten att göra.Med hjälp av sådana modeller kan vikartlägga transporten och fördelning-en av ämnen med olika ursprung ochskilja mänskliga från ”naturliga” flö-den.

Målet för studierna är att fastställahur omfattande åtgärder som krävsför att nå en viss vattenkvalitet. Måletkan också vara att följa upp vad somhänt i ett givet område över en längretidsperiod.

Bedömningsgrunder för miljökvalitet

För att bättre kunna utvärdera resul-tat från miljöövervakningen ochandra undersökningar har vi på upp-drag av Naturvårdsverket utarbetatbedömningsgrunder för sjöar ochvattendrag. Tack vare dessa bedöm-ningsgrunder kan län och kommunerlätt göra förhållandevis kvalificeradebedömningar av tillståndet i sina vatt-ten.

Institutionen har också arbetatfram en mall för ett naturvärderings-system av sjöar och vattendrag medtillhörande tillrinningsområden. Med

kvantifierbara kriterier värderar SystemAqua vattnets biologiska kvaliteter.

Samarbete med u-länder

I ett SIDA/SAREC-finansierat projektstuderar vi möjligheterna att medtunnskiktskromatografi analyserabekämpningsmedelsrester. Teknikenär i grunden snabb och enkel, ochhar stora fördelar jämfört med merkomplicerade metoder när exempel-vis strömförsörjningen är ett problem.Metoderna är därför speciellt läm-pade för u-landsmiljöer.

Bland våra samarbetspartners finnsuniversitetet i Dar es Salaam iTanzania, Can Tho-universitetet iVietnam och universitetet i León,Nicaragua. �

Kraftiga vattenblomningar är vanligast i slättsjöar. Här en testorganism bland toxiska alger.

Foto:T.Willén.

”Microcystis” är vår vanligaste toxinpro-ducerande blågrönalg. Foto: E.Willén.

P

10

Precis som forskningen är utbildningen enviktig del av vår verksamhet. Utbildningensträvar efter att förmedla kunskaper om depraktiska verktyg som finns för analys avmiljötrender och för bedömning av miljö-kvalitet och miljörisker. Även övergri-pande kunskap om de kemiska och biolo-giska processerna är en självklar ingredi-ens i våra kurser. Slutligen, och inteminst, vill vi i vår undervisning förmedlaett kritiskt förhållningssätt till miljödataoch miljörapporter.

Grundutbildning

På institutionens miljöanalyskurser fårstudenterna fördjupa sig i det prak-tiska arbetet med att analysera, beskri-va och värdera miljöns tillstånd ochde bakomliggande orsakssambanden.Väsentligt är att kunna skilja utmänskliga störningar från naturligavariationer. Kurserna tar upp mångaexempel från de områden institutio-nen arbetar med.

Institutionen ansvarar för avsnittetmiljökemi i en kurs i organisk miljö-och naturproduktkemi. I avsnittetbehandlas de problem som är för-knippade med organiska miljöförore-ningar – bekämpningsmedel, PCB,freoner – hos oss och i u-länderna.

Institutionen är även medansvarigför en kurs i miljövård. Den syftar tillatt ge en helhetsbild av miljöproble-

mens art, omfattning och uppkomstoch en träning i tvärvetenskapligtarbete och problemlösning.

Under de senaste tre åren har tjugo-talet studenter gjort sina examens-arbeten vid institutionen, på allt frånutvärderingar av miljöövervakningensfältdata till laborativa studier.

Forskarutbildning

Forskarutbildningen har vuxit i taktmed institutionen och idag har vi ettdrygt tiotal verksamma doktorander.Projekten spänner över ett brett fältoch omfattar bland annat• utveckling av prediktiva modeller

baserade på variationerna i tid ochrum hos biologiska och kemiskaindikatorer i sötvatten

• studier om upptag av organiskamiljögifter i växter

• kväveläckage från skogsmark• effekten av moderna bekämpnings-

medel på mikrofloran och mikro-faunan i sjösediment

• uppföljning av bedömningsgrundertill kommuner och länsstyrelser

• förbättring av modeller för kritiskbelastningsnivå. �

Utbildning

Vi utbildar morgondagens miljöövervakare

När vi etablerade våra under-sökningsytor i opåverkad skogsmarkkunde studenter anlitas för fält-undersökningar och samtidigt göraexamensarbeten. Här mäter en stu-dent träd i fjällbjörkskogen vidAmmarnäs.Foto: S. Bråkenhielm

Visste du att:

❋ I Falsterbo står Gunnar Roos under fyra höstmånader i ur och skuroch räknar flyttande fåglar. Det har han gjort i mer än 25 år.Observationerna är en del av Naturvårdsverkets flyttfågelprogram.

❋ Latnajaure med sina 981 m.ö.h. är den högst belägna miljööver-vakningssjön. Där tar Nils Åke Andersson sedan 15 år kemiska pro-ver tre gånger om året som en del av programmet för tidsserier ireferenssjöar.

❋ I Kukasjärvi tar Johan Pohlkvist, 86, en gång i månaden vattenproverhemma i ån. Det har han gjort de senaste 29 åren som en del avmiljöövervakningens flodvattenprogram.

❋ Riksinventeringen av sjöar och vattendrag 1995 omfattade 4 819kemiprov och 104 060 analyser.

❋ Sammanlagt finns nära en kvarts miljon vattenkemiska data tillgäng-liga i institutionens databas (http://info1.ma.slu.se/). Där finnsockså 305 600 uppgifter om olika arters förekomst, och mer är påväg…

❋ Institutionens föregångare, Mälarundersökningen, startade 1964.De första proverna togs i Mälaren den 27/8 1964.

❋ I Aneboda registreras meteorologi och vattenföring automatiskt engång i halvtimmen, året runt – 17 500 registreringar per år – sedantre år.

❋ I den sjö, Härsvatten, där Stellan Elmer sedan tio år varje sommar-månad tar prover, är pH 4,6. Stellan Elmer deltar i miljööver-vakningsprogrammet för intensiv provtagning i referenssjöar.

Institutionen För Miljöanalys (IMA) är ett svenskt kompetens-

centrum för mark och vatten. Med en 30-årig historia av

nationell miljöövervakning spelar institutionen en central

roll för miljöanalysen i Sverige.

Institutionen för miljöanalys (IMA)

SLU

Box 7050, 750 07 UPPSALA

Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)

Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se, hemsida: www.ma.slu.se