MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING n 2014 n NR 94 · 12 Krönikan: Lars Pettersson 13 Det är ju bara huvudvärk 14 Migränförbundet 25 år: · Intervju med Désirée Pethrus 15 · 1999

1

M I G R Ä N F Ö R B U N D E T S T I D N I N G n 2 0 1 4 n N R 9 4

Migränbladetbyter

Namn

TemaArbetsliv

Huvudvärks-KUNsKAPbehövs visar nyuNdersökNiNg

HuvudJournalen 1/142

Förbundets medlemsföreningar

Det här är Migränförbundet

Migränförbundet bildades 9 mars 1990. För- bundet är en medlemsstyrd demokratisk ideell organisation. inriktningen på vårt ar-bete beslutas av medlemmarnas repre- sentanter på årliga förbundsstämmor. den löpande verksamheten leds av en förtro-endevald förbundsstyrelse. Till sitt stöd har styrelsen ett kansli med tre halvtids-anställda medarbetare lett av en kanslichef. se mer på hemsidan www.migran.org.

läNsföreNiNgAr

• Blekinge länOrdförande: Angela glad, karlskrona, 0455-108 38, [email protected]

• Dalarnas länOrdförande: suzanne Brostedt Lind, Färnäs, 0250-362 13, [email protected]

• Gotlands länFörening saknas. ingen startaktivitet planerad ännu.

• Gävleborgs länunder bildande. kontaktperson: Helena elliott, [email protected]

• Hallands länOrdförande: renata Horakova, Halmstad. kontaktperson: gerd Johansson, 035-309 46, [email protected]

• Jämtlands länÅterstart mars 2014. interimsordförande: Anette Pettersen, östersund, 0708-93 93 66 [email protected]

• Jönköpings länOrdförande: Anne svensson, 0513-300 29, [email protected]

• Kalmar länunder bildande. kontaktpersoner: Anne svensson, [email protected] och Angela glad, [email protected]

• Kronobergs länOrdförande: Marianne karlsson, Väckelsång, 0705-93 91 18, [email protected]

• Norrbottens länOrdförande: Olle Björklund, [email protected]

• Skåne länOrdförande: Leif stålhammar, Ystad, 0768-26 72 70, [email protected]

• Stockholms länOrdförande: Britta Hjort ekström 0739-23 44 26, [email protected] kansliet 08-663 61 05

• SödermanlandOrdförande: eva Wallin, eskilstuna, 016-12 77 69, 016-35 46 97, [email protected], [email protected]

• Uppsala län Ordförande: Laila Blideskog, uppsala. [email protected]

• Värmlands länOrdförande: Tina Hedell, Munkfors, 0563-724 94, [email protected]

• Västerbottens länse umeå nedan. [email protected]

• Västernorrlans länFörening saknas. ingen startaktivitet planerad ännu.

• Västmanlands länOrdförande: Camilla Andersson, Västerås, 021-41 04 87, 0705-37 88 43, [email protected]

• Västra Götalands länOrdförande: gunnel Mikaelsson, kullavik, 031-93 27 75, mobil: 0702-31 77 14, [email protected]

• Örebro länkontaktperson: ingemar Färm, [email protected]

• Östergötlands länkontaktperson: ingemar Färm, [email protected]

loKAlföreNiNgAr

• HEADvig i AlingsåsOrdförande: Christina sandh, kontaktperson: ingrid Olausson, sollebrunn, 0322-453 64, [email protected]

• BoråsOrdförande: ewa Vittnäs, kontaktperson: Anne svensson, 0513-300 29, [email protected]

• Norrköping(Förberedelser för bildande.) kontaktperson: Hanna Meixner, söderköping, [email protected]

• Umeå(Förberedelser för bildande.) kontaktperson: Frida Bäckström, 0730-46 09 24, [email protected]

riKsföreNiNg

Hortonföreningen i SverigeOrdförande: emilia goodwill keller, Hässelby, 0708-66 66 35, [email protected]

Förbundet behöver kontaktpersoner i alla större städer. Vill du bli kontaktperson?Om du vill hjälpa till att bilda en förening på din ort, hör av dig till vårt kansli, kanslichef Helena elliott, [email protected]. du kan då bli vår kontaktperson. Naturligtvis kommer du att få allt stöd du behöver från förbundet samt uppgift om vilka fler som är medlemmar på din ort. Förbundskansliet kommer att hjälpa dig att kontakta dem. Vid lämp- ligt tillfälle bjuder vi sedan in till en föreläsning, en självhjälpsgrupp eller annan verksamhet.

FÖrBUNDSStyrElSENAlla kontakter med styrelseledamöterna tas via kansliet. Ordinarie: Förbundsordförande ingemar Färm, stockholm, vice ordförande Bo svensson, Jönköping, kassör Anne svensson, Alingsås, sekreterare Bertil rickäng, Borås. Övriga styrelseledamöter: Angela glad, Blekinge, Mats Åkesson, Hortonföreningen, göran råberg, stockholm. Ersättare: Camilla Andersson, Västerås, Torbjörn Lövendahl, skåne, Tina Hedell, Värmland, Amanda sandholm, stockholm, Maria Jansson, Värmland, Anders glad, Blekinge.

FÖrBUNDSKANSliEtKanslichef: Helena elliott. Ekonomiansvarig: Yvonne sandin. Informationsassistent: Charlotte Magnusson

ges ut fyra gånger per år av Svenska Migränförbundet (SMIF) och handlar om migrän, Hortons huvudvärk och annan svår huvudvärk.Åsikter framförda i tidningen delas inte nödvändigtvis av Svenska Migränförbundet.

Kontaktuppgifter se Migränförbundet nedan. E-post [email protected]é Ingemar Färm, även ansvarig utgivare, Helena Elliott och Charlotte MagnussonGrafisk form Ateljé Hunting Flower ABTryckeri Danagård LiTHO AB, Ödeshög ISSN 1102-6928 Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifieratOmslagsbild Helena Elliott. Foto: Matilda Elliott.Sista materialdag för nästa nummer, nr 95 som kommer ut den 20 maj 2014, är den 25 april 2014.

Svenska MigränförbundetBesöks- och postadress Banérgatan 55, 115 53 StockholmTelefon 08-660 55 35Telefontid Måndag–torsdag, kl. 10.30–14.00Telefax 08-660 01 77E-post [email protected] www.migran.org Webbansvarig: Helena ElliottOrdförande Ingemar Färm, [email protected] Kanslichef: Helena Elliott Ekonomiansvarig: Yvonne Sandin Informationsassistent: Charlotte MagnussonMedlemsavgift 200 kr. Familjemedlemmar bosatta på samma adress betalar 50 kr. Plusgiro 52 14 87 -9Svenska Migränförbundets symbol Lena Wennersten

3

Ordföranden har Ordet

Supervalåret 2014 – Vad ska Migränförbundet kämpa för?

2014 är det val till EU-parlamentet, riksdag, landstings- och kom-munfullmäktige. Då kan vi påverka de politiska partiernas program och kandidater i frågor som är viktiga för våra medlemmar. Vårt samarbetsorgan, HSO, har antagit en valplattform som alla kan ta del av på www.hso.se. Flera av våra syskonorganisationer, t.ex. Afasi förbundet har redan antagit en valplattform.

Men vilka frågor är viktiga för Migränförbundet och våra medlemsföreningar? Jag vill med den här artikeln starta en diskussion. Hör av er med synpunkter och förslag.

Riksdagsvalet• Sjukförsäkring och arbetsmarknadspolitik måste stödja arbete för personer med huvud-

värkssjukdomar och inte stöta ut dem från arbetsmarknaden.• Det ska inte vara möjligt att bestraffa aktiva medlemmar genom att dra in ersättningar om

de åtar sig uppdrag i en förening.• Huvudvärkssjukdomar måste finnas med i alla centrala program som t.ex. öppna jämförel-

ser och nationella riktlinjer, se artikel i förra numret.

Landstingsvaletär en fråga för varje enskild länsförening med hänsyn till situationen i det egna landstinget. Ur förbundssynpunkt är det viktigt att det måste finnas huvudvärksmottagningar i hela lan-det, som är tillgängliga för de berörda och med samma avgifter som inom övrig hälso- och sjukvård. Primärvården måste ges kunskaper så att de kan ge rätt råd och behandling till per-soner med huvudvärkssjukdomar.

KommunvaletFör vår del är skolfrågor de viktigaste. Alla skolor måste kunna erbjuda en skolhälsovård som kan stödja elever med huvudvärkssjukdomar.

Ingemar Färm, förbundsordförande

2 Medlemsföreningar 3 LedareTema: Vår huvudvärk – arbete och

rehabilitering 4 · Ny undersökning bekräftar våra

misstankar 5 · Vad är arbetsgivarens rehabi-

literingsansvar? · HSO: Supervalåret 2014

6 · Lagar och avtal för arbetslivet 7 · Mitt arbete och min huvudvärk 8 · Min historia: Laila Bendix 9 · Nyheter inom hälso-/sjukvård

10 Information och böcker om huvud-värk

11 Förbundsnytt · Livsbild / FOKUS12 Krönikan: Lars Pettersson13 Det är ju bara huvudvärk14 Migränförbundet 25 år:

· Intervju med Désirée Pethrus15 · 1999 – HEADvig föddes

2005 – EHA bildades16 Föreningsnytt18 Vilken verksamhet vill våra medlem-

mar ha? · Huvudvärksskolan19 Lättsamma sidan

Migränbladet byter namn till HuvudJournalen

Förbundsstämman 2013 beslutade, efter en motion från Hortonföreningen, att byta namn på förbundets tidning till HuvudSaken. Patent- och Registreringsverket, PRV, är den myndighet som, enligt Tryckfrihetsförordningen, ska godkänna namn på perio-diska tidskrifter. Namnet HuvudSaken godkändes inte eftersom det var upptaget (av ett privat företag). Förbundsstyrelsen beslutade då att skicka in sitt alternativförslag, vilket var HuvudJournalen. Det namnet godkändes av PRV strax före jul förra året. Se mer om syftet bakom namnändringen i en intervju med vår kanslichef Helena Elliott på sidan 15.

IInnehÅLL

HuvudJournalen 1/14


ny undersökning bekräftar våra misstankarMigränförbundets stora undersökning visar att många känner stor oro, saknar kunskap och är i behov av stöd i frågor som gäller huvudvärk och arbete. den växande oron märker kansliet av. Vifårflerfrågorochattdåkunnaerbjuda rådgivare som förmån till våra medlemmar känns därför helt rätt, säger kanslichef helena elliott. Text Helena Elliott

Arbete är ett sätt att försörja sig men också ge-menskap och känslan av att betyda något, att vara efterfrågad. För en del känns arbete oupp-nåeligt eller ångestladdat. I det här numret av HuvudJournalen vill vi spegla olika aspekter av arbete för personer med migrän eller annan svår huvudvärk. På

n sid 4–5 redovisar vi resultatet av en enkät bland våra medlemmar om arbete och rehabiliteringn sid 6 beskriver vi lagar och avtal, som gäller för arbetslivetn sid 7 presenterar vi några miniintervjuer med medlemmar om deras erfarenheter av arbetslivetn sid 8 presenterar vi en tidningsartikel under rubriken ”Att leva ett livet med mig-rän – inte emot.”

1000 300200 500400

Min huvudvärk/migrän förhindrar mig från att uppnå min fulla potential

Instämmerhelt

Instämmerdelvis

Varken eller

Instämmerinte riktigtInstämmerinte alls

Vet ej

431 · 60 %

203 · 28 %

27 · 4 %

32 · 4 %

20 · 3 %

7 · 1 %

Den digitala undersökningen ”Svår huvud-värk och arbetslivet” skickades ut 2013 via e-post, Facebook och Twitter. Den bestod av 20 frågor som besvarades av 720 personer, vilket är en hög och bra svarsfrekvens. Anta-let kvinnor som deltog var 87 % och antalet män 13 %. Åldersfördelningen på deltagarna var mycket spridd från 15 till 80 år. Vi är mycket glada att så många deltog och sänder ett varmt tack till alla dem, sä-ger Helena. Resultatet är mycket värdefullt för oss som förbund och kommer ge oss möj-lighet att få substans i de frågor vi vill driva i ämnet. Det passar extra bra nu när det är val-år, tillägger hon. Av deltagarna förvärvsarbetade 73 %. När det gäller arbetssituationen upplever 70 % att huvudvärken hindrar dem från vanligt ar-bete. Hela 88 % av dem uppnår ej sin fulla potential. Hälften av deltagarna anser att hu-vudvärken har påverkat möjligheten till be-fordran.

Vi kan utläsa att huvudvärk upplevs som ett hinder för många. I en sådan situation kan bra huvudvärksbehandling och möjlighet till anpassat arbete vara till stor hjälp. Att kunna

fråga en av våra råd-givare, innan man drar igång en sådan process, kan vara värdefullt.

Vi kan också se att 37 % oroar sig för att bli av med sitt arbete och 51 % har avstått att söka nytt arbete på grund av huvudvärken. Här kan Annette Carlén, vår specialist på ar-betsrätt, vara ett bra stöd. När det gäller kunskapsbiten framgår det att 44 % saknar kunskap om sina rättigheter på arbetsplatsen och 48 % om rättigheterna i sjukförsäkringen. 60 % känner inte till vil-ken vård de har rätt att få och 61 % upple-ver sig felbehandlade inom vården. 68 % an-ser sig vara i behov av mer kunskap, råd och stöd. Det är den avslutande kunskapsdelen av undersökningen som bekräftar behovet av råd, stöd och kunskap som Migränförbun-det märkt av. Att sätta ihop ett team av hu-vudvärkssjuksköterska, skolsköterska, försäk-ringskassejurist och en specialist i arbetsrätt är alltså ett steg i rätt riktning för att kunna

t Tema: VÅr huVudVärk — arbete Och rehabILIterIng

600 180120 300240

Jag är i behov av mer kunskap, information och stöd för att kunna hantera min huvudvärk/migrän

Instämmerhelt

Instämmerdelvis

Varken eller

Instämmerinte riktigtInstämmerinte alls

Vet ej

254 · 35 %

234 · 33 %

84 · 12 %

62 · 9 %

68 · 9 %

18 · 3 %

tillgodose dessa behov. Utifrån svaren kom-mer förbundet kunna se hur den rådgivande och stöttande verksamheten kan utvecklas.

Du kommer i kontakt med förbundets råd-givare per e-post och du skickar dina frågor till [email protected]. På vår hemsida, www.migran.org under fliken Råd och stöd finns en presentation av teamet.

I undersökningen framgår också att man som huvudvärksdrabbad ofta känner sig be-gränsad, utmattad, frustrerad, stressad och utan kontroll. Helena: Jag känner igen mig precis, min huvudvärk framkallar allt detta hos mig. Jag gör nästan allt jag kan för att förhind-ra uppkomsten av den, men huvudvärken lever oftast sitt eget liv. I perioder är jag så trött och efter kraftigare migränattacker är jag helt slut. Det skapar stress och frustra-

HuvudJournalen 1/14 5

tion när man vill, men inte kan, göra sådant man åtagit sig eller planerat in. Jag vet så väl att man ska lyssna på sin kropp, sträva efter balans och låta det vara som det är. Trots det och med ett helt decennium av avslappnings- och acceptansträning tar dessa känslor ibland överhand. Jag brukar då försöka konstatera, bekräfta och säga till mig själv att det är okej att känna så. Rätt skönt att nu få veta att man inte är ensam!

Om man vill ta del av hela undersökningen finns den att ladda ner på hemsidan eller be-ställas som pappersversion från kansliet mot en administrations-/portoavgift på 39 kr.

”Det finns flera olika slag av funktionsned-sättningar och det är alltid arbetsgivarens ansvar att anpassa arbetet så att arbetstaga-ren kan utföra sina arbetsuppgifter.”

(Arbetsmiljöverket)Vår kommentar: Migrän och andra allvarli-ga huvudvärkssjukdomar räknas som funk-tionsnedsättningar.

”Arbetsgivaren ansvarar för rehabiliterings-åtgärder på arbetsplatsen. - - - Vid ett av-stämningsmöte kan rehabiliteringsåtgärder diskuteras tillsammans med den anställda. Då träffas vanligtvis den anställda, Försäk-

n arbetsmarknadspolitiken utformas så att allas arbetsförmåga kan tas tillvara. Det förutsätter både insatser för att stärka den enskilde och för att stärka arbetsli-vets förmåga att tillvarata fler männis-kors resurser

n sjukförsäkringen utformas så att den som är sjuk garanteras en fullgod för-sörjning. Den ska ge möjligheter för den försäkrade att jobba, utan att hota för-sörjningen

Vad är arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?

Supervalåret 2014

Migränförbundet är tillsammans med 36 andra patient- och funktionshindersorganisationer medlem i handikappförbunden, hSO. hSO har antagit en valplattform och en valstrategi in-försupervalåret2014.Huvudtematär”Rättentillförsörjning”.Kampanjenharenegenlogga,serutanovantillvänster. den som vill veta mer kan gå in på http://www.handikappforbunden.se/verksamhet/Valkampanjen/

HSOs viktigaste krav inför valet 2014

Kommentarer till enkätresultaten

På en fråga från HSO om hur rätten till rehabilitering fungerar i praktiken svara-de förbundsordföranden Ingemar Färm följande om varför våra medlemsgrupper inte får den rehabilitering de har behov av och enligt lag har rätt till (se artikel här intill):

4 Migrän är fortfarande en väldigt dold kronisk neurologisk sjukdom, dvs den finns inte med i några offentliga pro-gram som öppna jämförelser, kvalitetsre-gister, nationella riktlinjer eller vårdpro-gram.

4 Det finns många fördomar om mig-rän t.ex. att det är en psykisk kvinnosjuk-dom eller litet ont i huvet har väl alla då och då. Ta en Alvedon.

4 Kunskapen inom primärvård och företagshälsovård om migrän är dålig och det finns ingen kunskapsorganisa-tion uppbyggd inom landstingen för att stödja förs ta linjens sjukvård. Vi förordar neurologiska kunskapscentra i alla lands-ting, som kan stödja första linjens sjuk-vård med information och utbildning.

4 Tillgången på neurologer i Sverige är dålig och ännu sämre när det gäller spe-cialister på migrän. Detsamma gäller spe-cialistsjuksköterskor.

4 Alltför många neurologer har tving-ats att bli privatpraktiserande utan avtal med landstinget, vilket gör att det är dyrt för den enskilde att söka vård och reha-bilitering.

4 När det gäller den arbetsinriktade rehabiliteringen är beredvilligheten hos arbetsgivare att fullfölja rehabiliteringsan-svaret enligt lagar och avtal mycket varie-rande och ofta tvingas den enskilde själv stå för en stor del av kostnaden.

ringskassan, den sjukskrivande läkaren och arbetsgivaren. Även andra som har betydel-se för rehabiliteringen kan delta.

(Försäkringskassan)

”Rehabiliteringsansvaret innebär att ar-betsgivaren med arbetslivsinriktad rehabi-litering ska göra allt som är möjligt för att den sjuke arbetstagaren ska återgå i arbete hos arbetsgivaren. Rehabiliteringsåtgärder ska planeras i samråd med arbetstagaren och utgå från dennes individuella förutsätt-ningar och behov. (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL)

n alla medborgare inkluderas i samhällsge-menskapen. Den som på grund av funk-tionsnedsättning inte kan arbeta måste garanteras en hög levnadsstandard och en meningsfull sysselsättning

n skola och utbildning utformas så att alla ges möjlighet att nå sin fulla potential genom att undervisningen anpassas och att lämpligt stöd ges. En fullgod utbild-ning är viktig för att fullt ut kunna delta i arbetslivet.

Valkampanj2014Rätten till försörjning!



Lagar och avtal för arbetslivetISverigefinnsettvälutbyggtvälfärdssystem,även om det urholkats under senare år. det ska t.ex. ge viss ekonomisk ersättning när en person avnågonanledningintekanförsörjasig.Endelfinansierasgenomskatterochandraavarbetsgi-varavgifter eller grundas på kollektivavtal. därför är det viktigt för tryggheten både att ha ett ar-beteochattjobbaienverksamhet,därdetfinns

Medbestämmandelagen, MBLbygger på lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Inför viktiga förändringar på arbetsplatsen är arbetsgivaren skyldig att förhandla med facket innan förändringarna genomförs. Blir man inte överens kan arbets-givaren ändå genomföra förändringarna. Ar-betsgivaren ”måste tuta innan han kör över”. Om arbetsgivaren vill omplacera dig måste han först förhandla med facket.

Avtalsförsäkringarkompletterar de lagstadgade ersättningar-na vid sjukdom, arbetsskada, pensionering, dödsfall och arbetslöshet men ser olika ut in-om olika avtalsområden. Det är därför vik-tigt at ta reda på vad som gäller på din arbets-plats, vilket facket kan ge svar på.

Lagen om anställningsskydd, LASkräver bl.a. att en arbetsgivare måste ha sak-liga skäl för att säga upp en person. Om det inte finns sakliga skäl kan en domstol förkla-ra uppsägningen olaglig och döma arbetsgi-varen till skadestånd. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller personliga skäl som t.ex. att den anställde vägrat lyda order, stöld, upp-repad försenad ankomst eller annan allvarlig misskötsamhet. Sjukdom kan vara saklig grund om arbetsgivaren kan visa att du in-te kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Uppsägning på grund av arbetsbrist ska ske enligt turordningsregeln ”sist in först ut”. Om du sagts upp pga arbetsbrist har du före-trädesrätt till ny anställning om du varit an-ställd minst tolv månader under de senaste tre åren.

Arbetsmiljölagen, AMLsyftar till att skydda dig från ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt lagen är arbetsgivaren

skyldig att ha en anpassnings- och rehabilite-ringsverksamhet för sjuka och arbetsskadade personer. Tillämpningen av lagen sker enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket.

Om möjligheten till vila på arbetsplatsenMånga personer med svår huvudvärk har behov av vila för att förebygga ett anfall el-ler återhämta sig. I en av föreskrifterna står det: ”På arbetsställen ska det finnas eller va-ra lätt att ställa i ordning en lämplig vilplats för tillfällig vila, vid t.ex. illamående eller hu-vudvärk. - - - En vilplats ska vara bekväm, ostörd och ha sådan storlek att det går att vi-la liggande. Ett vilrum ska ha lämplig inred-ning och utrustning.”

ArbetslöshetInom arbetslöshetsområdet finns en mängd olika insatser som t.ex. jobbcoacher, flytt-ningsbidrag, aktivitetsstöd och utvecklings-ersättning, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och arbetslivsintroduktion.

För personer med funktionsnedsättning-ar, t.ex. personer med kroniska neurolo-giska sjukdomar som migrän och Horton, finns möjlighet till lönebidrag. Lönebidra-get utbetalas till arbetsgivaren, som en kom-pensation för nedsatt arbetsförmåga. Anställ-ningen ska vara jämförbar med ordinarie anställningar på arbetsplatsen och ge rätt till anställningsförmåner enligt kollektivavtal för arbetsplatsen i övrigt.

Främjandelagenföreskriver att arbetsgivaren är skyldig att i förväg varsla Arbetsförmedlingen om upp-

sägning eller permittering av minst fem an-ställda. Syftet är att ge Arbetsförmedlingen tid att förbereda insatser för att de uppsag-da ska kunna få ett annat arbete eller särskil-da åtgärder. Främjandelagen innehåller ock-så regler för att förbättra arbetsförhållandena för personer med nedsatt arbetsförmåga.

Arbetsskadeförsäkringensom numera är en del av Socialförsäkrings-balken, ger ett försäkringsskydd vid arbets-skada för alla som arbetar.

Diskrimineringslagenförbjuder diskriminering pga funktionshin-der, som bl.a. definieras som varaktiga be-gränsningar av en persons funktionsförmå-ga till följd av en skada eller sjukdom, som fanns vid födelsen eller har uppstått därefter t.ex. kroniska sjukdomar som migrän och Horton.

Arbetslöshetsförsäkringenbygger på medlemskap i en A-kassa, som täcker en eller flera branscher. Avgifter och ersättningar är olika för olika kassor, men re-gelsystemet är gemensamt. Grundvillkor för att få ersättning är att du är helt eller delvis arbetslös, är arbetsför och kan ta ett arbete på minst 3 timmar om dagen eller 17 timmar i veckan, är beredd att ta ett erbjudet arbete, är anmäld som arbetssökande på Arbetsför-medlingen och aktivt söker arbete.

Förhandlingar mellan Fack och arbeTsgivare

kollektivavtal, som förstärker tryggheten för den anställde. Reglernaärmångamedenmassadetaljer.här kan vi bara beskriva huvuddragen. Om du är osäker vänd dig antingen till din fackliga organi-sation eller Migränförbundets rådgivare i arbets-rättAnnetteCarlénellersocialförsäkringsjuristengöran rehnby via Migränförbundets kansli.


Hej! Jag heter Amanda och är 26 år. Min migrän debuterade, när jag var 12 år.

Vad jobbar du med nu? Jag är receptionist på Friskis & Svettis sedan fyra år tillbaka. Har en hälsopedagogutbild-ning i grunden. Innan har jag jobbat inom hemtjänsten.

Har du fått anpassning av arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö p.g.a. din huvudvärkssjukdom?Nej jag har inte fått någon anpassning av något slag. Har försökt på alla sätt med facket och läst på, men arbetsgivaren har igen skyldighet till detta. Jag har ingen ersättning från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan annat än sjukpenning, när jag är sjukskriven.

Hur ser dina planer ut för framtiden, när det gäller jobb?Just nu tar jag en dag i taget. Är gravid i tredje månaden så jag fokuserar på att må så bra som möjligt. Efter mammaledigheten funderar jag på att plugga eller söka nya jobb.

Hej! Jag heter Ewa. Min migrän debuterade vid 5 års ålder.

Vad jobbar du med nu? Heltid inom akut vuxenpsykiatri. Åtta år till sommaren. Har arbetat inom vår-den sen jag var 18 år.

Har du fått anpassning av arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö p.g.a. din huvudvärkssjukdom?Jag har inte frågat eller behövt anpassade tider. Det fungerar bra. Jag har inga sär-skilda ersättningar från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Har endast haft någon enstaka sjukdag med migrän.

Hur ser dina planer ut för framtiden, när det gäller jobb?Har tänkt att jobba till jag går i pension.

Hej! Jag heter Renata, 37 år, och har spänningshuvudvärk sedan c:a 6 år och migrän från tonåren.

Vad jobbar du med nu?Idag är jag tjänstledig från mitt jobb som personlig assistent. Ett jobb jag fick hösten 2001. Jag är tjänstledig p.g.a. att man på FK undersöker min arbetsförmåga inom annat än vård-yrket och därför har jag arbetslivsrehabiliteringsinriktad praktik på STS-Butiken i Halm-stad. Där jobbar jag på kontor med administration och viss bokföring. Den sista februari är praktiken slut och jag ska få veta om jag får sjukersättning och i vilken grad i så fall.

Har du fått anpassning av arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö p.g.a. din huvudvärkssjukdom?Inte i jobbet som personlig assistent, men på praktikplatsen har jag fått mycket anpass-ning, p.g.a. dels migrän, dels min EDS-diagnos (Ehlers-Danlos syndrom). Har anpassade arbetstider och olika hjälpmedel. Med allt detta stöd, funkar jobbet väl för mig. Jag har bra kontakt med FK, men en mycket sporadisk kontakt med AF.

Hur ser dina planer ut för framtiden, när det gäller jobb?

Har nyligen sökt jobb som kanslist för en patientförening i tron att de om någon borde ha förståelse för att man inte alltid kan fungera 100 %. Det visade sig att just för att de finns till för andra funktions-hindrade, skulle jag topprestera. Jag valde att tacka nej till den tjäns-ten. Jag hade min hälsa att ta hänsyn till i första hand. Idag hoppas

jag på att jag kan vara kvar på STS-Butiken om de får lönebidrag. An-nars tvingas jag den 1 mars gå tillbaka till jobbet som personlig assis-tent – ett jobb som flera läkare och en neurolog varnat mig för att gå tillbaka till av hälsoskäl. Men något jobb måste man ju ha, eller hur? Och ett ”skadligt jobb” är ju bättre än inget jobb, kanske?

mitt arbete och min huvudvärkHärkommernågraminiintervjuermedmedlemmaromderaserfarenheteravarbetslivet.



l Laila är utbildad läkare och har en doktorsexamen om åldrande. hon arbetar deltid som läkare på en smärt-klinik. Och har vidareutbildat sig i kognitiv terapi och ACT,seinformationefterartikeln,ocherbjudersamtals terapi som bygger på act.

l Laila sitter i styrelsen för den danska patientföreningen Migræne & hovedpineforeningen och hovedpinesagen.

l Laila är 41 år, gift och mamma till två tonåringar.

Artikeln är översatt av Ingemar Färm, som gjort några mindre förkortningar också.

att leva ett liv med migrän – inte motav Laila bendix

När min migrän blev kronisk, vet jag inte. Jag kommer ihåg de första åren med sällsynta anfall, som stilla och lugnt blev vanligare. Och jag vet att det slutade i en situation, där det var långt flera dagar med migrän än utan. Jag vet också, att jag nu lever ett gott liv med migränen och inte mot den.

Jag förlorade kampen mot migränen Jag var 17 år gammal, då jag fick mitt förs-ta migränanfall. Jag blev så rädd för smär-tan. Vad var det som var fel? Husläkaren blev tillkallad av mina bekymrade föräldrar. Han yrade om upphettad hjärna och nerver i kläm. Lyckligtvis föll jag i djup sömn tack vare det morfinpiller han gav mig och anfal-let var borta nästa morgon. Jag tror inte att mina föräldrar sov mycket den natten! Sedan kom det flera anfall och jag fick diagnosen migrän. Situationen de följande åren är litet oklar för mig. Jag arbetade som nyutbildad läkare och sedan som forskare, hade små barn, ett gammalt hus som skulle göras i ordning, ett aktivt liv som alla andra. Jag ställde upp på allt, trots migränen. Kla-rade mig igenom. Var konstant slutkörd och kortsluten. Kunde faktiskt bara tänka på när jag skulle få sova. Arbetade fullt ut, när mig-ränen inte var så allvarlig för att kompensera. För vad vet jag inte. Men migränen skulle in-te få mig att huka.

En alternativ tillgångJag hade varit hos en neurolog på Hovedpine-center och provat all världens förebyggande behandlingar. Ingenting hjälpte. För mig-ränen försvann ju inte. Faktisk blev den bara värre. Det var först då en psykolog visade mig ACT (se ruta med förklaring) som något änd-rade sig. Jag började långsamt leva det liv jag önskade, med migränen och inte mot den. Den bild psykologen beskrev för mig var att min migrän var som ett stort monster. Migränmonstret höll den ena ändan av ett rep i handen och jag höll i den andra änden. Och vi tog bägge tag i repet. Jag drog och drog för att monstret inte skulle vinna. All min energi och fokus blev riktat mot att dra i det repet, för kanske kunde jag välta omkull monstret. Det erkände jag. Och så frågade terapeuten, vad jag trodde skulle hända om jag lade ner repet.

Acceptera – om att inte kämpa emot mitt monsterDet är en skrämmande tanke att jag skulle acceptera att ha en kronisk sjukdom. Och att den ska få ha inflytande på mitt liv. Ac-ceptera är ett svårt ord. För mig var det först en tanke om att vara svag, att överlämna mig till migränen. Men acceptera är inte detsam-ma som att tåla eller lägga sig passivt ned och låta migränmonstret vinna. Det handlar om beredskapen att få uppleva hela livet på gott

och ont. För när jag kämpar med mitt mig-ränmonster tar det för stor plats. Men i mitt fall har migränen kommit att ta allt mindre plats.

Vad ska växa i min ”trädgård”?Fördelen med att inte använda min energi och fokus på att kämpa mot monstret och lägga repet ifrån mig är, att jag har ett över-skott för att kunna se mig omkring och leva mitt liv med närvaro och med ”fria händer”. I kampen mot migränen hade jag förlorat mycket av mig själv. Genom samtal med min psykolog, väninnor och särskilt min man, började jag att få upp ögonen för vad som var mina värden i livet. Vad som ska ”älskas och växa i min trädgård”, vad mitt liv ska fyl-las med. Mina värden handlar bl.a. om att vara nå-gon för min närmaste familj, att alltid lära nya saker om livet och världen, och att ha ett jobb där jag känner, att jag gör nytta. Jag har haft ett stort privilegium – jag har kun-nat använda min yrkeskompetens, ihop med mina personliga erfarenheter, i det jobb jag har nu som läkare och terapeut. Så där står stora flotta buskar i den delen av trädgården. Detta att leva efter sina värden är en resa som fortsätter. Det senaste frö, som jag har plan-terat är min egen hälsa. Motion och kropps-ligt välbefinnande är satta på dagordningen de här månaderna.

||

Laila Bendix.

Foto

: Mill

e A

yo.


NyheterinomHälso-ochsjukvård

Var finns min medicin?Ett stort problem för många människor, som behöver medicin, är att medicinen inte finns på det apotek man besöker. Många har rapporterat om att personalen på apote-ken inte så gärna ringer runt till konkurrenter och frågar om medicinen finns hos dem. Apoteksföreningen – www.sverigesapoteksforening.se och www.fass.se – har nu påbörjat ett utvecklingsarbete för att skapa en gemensam lagerstatusfunktion för apoteken. Den ska vara klar första halvåret 2014 och uppdateras kontinuerligt. Apoteksföreningens hemsida är intressant för dem som vill följa vad som händer inom apoteksvärlden. Apo-

teksföreningen är en branschorganisa-tion för nästan alla apotekskedjor.

e Hälsomyndigheten – ny myndighetDen 1 januari 2014 inledde eHälsomyndigheten sin verksamhet. eHälsomyndigheten ansvarar för register och it-funktioner som öppenvårdsapotek och vårdgivare behöver ha tillgång till för en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Den nya myndigheten har samma uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag har haft. Myn-digheten ska samordna regeringens satsningar på e-hälsa.

Regeringen föreslår ny patientlagSyftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patien-tens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 ja-nuari 2015. Den nya lagen innebär att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas till att gälla patienter från också ett annat landsting. Den innebär bl.a. att:– informationsplikten gentemot patienten utvidgas och det ska bli tydligare vad pa-

tienten ska få information om.– möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning (second opinion)

kommer att utvidgas och det innebär att möjligheten enbart villkoras av att han el-ler hon har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.

Om aktivitetsregleringNär jag upptäckte vad som skulle fylla mitt liv, var där också saker som skulle väljas bort. Vårt ”dejlige” gamla hus är utbytt mot ett li-tet sött radhus. Jag deltar inte längre i alla skolaktiviteter – är inte den supermor som alltid bakar kakor till alla arrangemang. Jag har tvingats lära mig att anpassa var-dagens göromål till min verklighet – att akti-vitetsreglera. Tidigare arbetade jag igen på de goda dagarna, gjorde gärna litet mer. Särskilt timmarna fram till ett anfall, var jag närmast hyperaktiv. Jag försökte väl att kompensera för timmarna i sängen. Jag planerade också gärna för ett fullt program både vardagar och veckoslut. Utan pauser. Det betydde att jag antingen skulle avlysa en massa överenskom-melser, eller skulle delta i något med våldsam migrän. Och det gav bakslag. Nu planerar jag inte mer än att jag kan klara det själv på en halvdålig dag. Kommer ihåg pauser och vila. Jag har nog behov av mer vila än många andra. I gengäld har jag långt färre inställda arrangemang. Man kan räkna med mig – och jag vet vad som kan förväntas av mig. Jag möter upp, också med migränanfall, för min omgivning vet det. Jag kan tillåta mig att lägga mig på soffan en tim-me, om det är nödvändigt. Och annars vet jag, att det finns inlagt en paus innan jag åker hem.

Trädgården ska skötas varje dagKan man bara leva ett ACT-baserat liv? Nej, och väl är det. Det är ett dagligt arbete. En gång ibland hackar acceptansen. Jag börjar igen att leta efter utlösande faktorer. De ”bör” ju vara där. Omgivningen pressar på. Kanske jag ”skulle” pröva något mera för att få mig-ränen att försvinna. För jo, det är obehagligt. Jag kan inte acceptera att ha migrän. Men som tiden har gått har jag erfarit att ”skul-le” och ”borde” är några av de delar monst-ret består av. Och om jag igen tar upp repet och börjar kämpa emot min migrän, har jag inget överskott för att kunna vårda min träd-gård och få den till att växa som jag önskar.

ACT är en förkortning av Acceptance and

Commitment Therapy och är en psyko-

logisk terapiinriktning inom det ”kognitiva

huset”. Metaforer, bl.a. den om monstret

används ofta i ACT, som är en upplevel-

sebaserad terapiform. Kelly Wilson, en av

grundarna av ACT, har introducerat mig

i ”Om att dyrka sin trädgård”-metaforen.

Kärnan i ACT handlar om att acceptera livet

med det lidande som finns i det. Var öppen

och uppmärksam på det som kan komma.

Och att engagera sig i ett värdebaserat liv.

Nya patientavgifter 2014Landstinget Gävleborg höjde den 1 januari 2014 avgif-ten med 50 till 200 kr för läkarbesök i primärvården. Samtidigt sänktes avgiften med 100 kronor för besök hos specialistläkare till 200 kr. Landstingen i Uppsala,

Östergötland, Jönköping, Halland, Västmanland, Gävleborg, Jämtland och Västra Gö-talandsregionen höjde avgiften med 20 kronor till 100 kr per vårddag i den slutna vården.

Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2014

Landsting Primärvård / Specialist- Landsting Primärvård / Specialist- husläkare läkare husläkare läkare

Stockholm 200 350 Värmland 200 200Uppsala 150 300 Örebro 120 250Sörmland 150 300 Västmanland 150 320Östergötland 150 300 Dalarna 150 300Jönköping 150 300 Gävleborg 200 200Kronoberg 150 300 Västernorrland 150 300Kalmar 200 300 Jämtland 150 250Blekinge 150 300 Västerbotten 200 300Skåne 160/200 * 300 Norrbotten 200 300Halland 150 300 Gotland 200 300Västra Götaland 100/300 * 300 * Vald vårdcentral/annan vårdcentral


Informationsmaterial och böcker om huvudvärk

Skrifter, som kan beställas från Migränförbundet

Skrifter, som kan beställas från olika nätbokhandlar, t.ex. Bokus www.bokus.com och Adlibris www.adlibris.com

Migränförbundets material (Har du huvudvärk?, huvudboken, boken huvudvärk, en Huvudvärksdagbok och Medlemsvärvningsfoldern) kan laddas ner på hemsidan www.migran.org. övriga kan beställas från förbundskansliet, se kontaktuppgifter på sid 3.

filmen Förlorade dagar (dvd) kan också beställas hos förbundets kansli. beställt material debiteras porto- och expeditionsavgift med 39 kr.

Läkemedelsföretagen hade tidigare en del informa-tionsmaterial om huvudvärk.—————————————–—

glaxosmithkline hade t.ex. ”Kvinnor, hormoner och migrän” samt ”Läke- medels orsakad huvudvärk”. På förfrågan hos bolaget har man svarat att man idag inte har något informationsmaterial om huvudvärk.

Nycomedsom tog fram skriften ”Åtta goda råd om huvudvärk” har svarat på samma sätt.

Har du huvudvärk?Migränförbundets infor-mationsbroschyr, som ger kortfattad information om diagnoser och behandlingar. Kan laddas ner från Migränförbundets hem-sida, www.migran.org

Det är ju bara huvudvärkFörfattare är Britt Inger Loman och boken hand-lar om hennes kamp för erkännande och vägen tillbaka till arbetslivet.

Migrän– förebygg anfall, minska symp-tom och lev som vanligtFörfattare: Carol A. Foster. Den är upplagd som en ”frågor och svar-bok” med kapitel som Att förstå vad migrän är. Vad utlöser mig-rän? Att leva med migrän.

Migrän och mina aurorFörsta delen innehåller fakta om migrän och Gunilla Gellersjös egna upplevelser av sina migränauror. Den andra delen beskriver alternativa metoder.

Migrän och spänningshuvud-värk hos barn och tonåringarRedaktör Bo Lars-son. Återkommande huvudvärk är ett av de vanligaste häl-soproblemen bland barn och tonåringar och verkar öka un-der senare år. Förlag: Studentlitte ratur. www.studentlittera-tur.se/

Maskerad– migränfri på Piazza NavonaFörfattare: Migränförbundets tidigare ord-förande Eva Ermenz. Hur tacklar man sin migrän som frilansande journalist, chef och bara människa i största allmänhet?

Huvudvärk?Frågor och svar om huvudvärk hos ungdo-mar och unga vuxna. Kan laddas ner från Migränförbundets hem-sida, www.migran.org

HuvudbokenKan laddas ner från Migränför-bundets hemsida, www.migran.org

Mindre migrän Mera livUtgiven av Migränförbun-det. Den har tryckts i flera upplagor och använts både i studiecirklar och för indivi-duella studier. Kapitlen heter: Hur är det att ha migrän? Leva livet med migrän? Vad kan man göra för att må bättre? Vilken väg leder till välbefinnande.

Migränyoga– bli fri från huvudvärk med yoga och ayurvedaAv yogainstruktören Per Söder. Han bestämde sig för tio år sedan att göra något åt sin svåra migrän. Idag gör han tjugo minuter yoga per dag och är fri från migränsmärtor.

Vardagshjältar– om barn med migrän och annan svår huvudvärkFörfattare: Inger och Kjell Isaksson. Beskriver på ett trevligt sätt vardagen för fyra ungdomar med huvudvärk – Blixten, Hanna, Samira och Sebastian.


Förbundsstämman 24 maj 2014 ska välja poster till styrelsen och reviso-rer samt valberedning. ordinarie ledamöter: Följande personer är valda fram till stämman 2014 och deras platser står därför till förfogande: · Ordföranden Ingemar Färm, Stockholm · Sekreteraren Bertil Rickäng, Hortonföreningen · Ledamoten Angela Glad, Blekinge Ersättare: Stämman ska välja ersättare på 1 år. Nuvarande ersätta-re är Camilla Andersson, Västerås, Anders Glad, Blekinge, Torbjörn Lövendahl, Skåne, Amanda Sandholm, Stockholm, Tina Hedell, Värmland och Maria Jansson, Värmland.

Medlemsantalet ökar för 4:e året i rad. Flertalet patient- och handi-kapporganisationer minskar i medlemstal. Migränförbundet tillhör dem som fortfarande ökar, men alldeles för långsamt för att vi ska kunna uppnå det s.k. 1 %-målet inom rimlig tid. Med 1 %-målet menar vi 1 % av alla personer med migrän eller annan svår huvud-värk, d.v.s. c:a 4 500 medlemmar i.st.f. de c:a 2 700 vi har idag. Fler nya föreningar. Det mest positiva under 2013 är att vi fått två nya föreningar – en länsförening i Jämtland och en lokal-förening i Borås, som vi skrev om i förra numret. Vi har dessutom fått kontaktpersoner i Norrköping och Umeå, som förhoppnings-vis kan hjälpa oss att bilda nya föreningar. Den nya före ningen i Gävleborg lades ner efter kort tid.

Revisorer: Ordinarie auktoriserad revisor ska väljas på två år. Nu-varande auktoriserad revisor är Magnus Hamberg, Parsells revi-sionsbyrå. Ersättare för förtroendevald, Kerstin Svedberg, Stock-holm, och auktoriserad revisor, Parsells revisionsbyrå, ska utses för ett år. Valberedning: Nuvarande valberedning består av Birgitta Hult- gren, Stockholm, sammankallande, och Marianne Karlsson, Kronoberg. Valberedningen väljs för ett år i taget och ska bestå av sammankallande plus två övriga ledamöter. Valberedningen önskar få förslag till de vakanta posterna senast den 15 april.

Migrändagen i Malmö den 12 september. 2012 års mycket lyckade migrändagsfirande i Stockholm, som bl.a. spelades in och ännu visas på UR, följdes upp av ännu en välbesökt migrändag, denna gång i Malmö. Flera internationella föreläsningar, utställningar och annan information fanns på programmet. En utförlig rapport fanns i föregående nummer. Samarbete · I anslutning till Migrändagen i Malmö påbörjades ett nordiskt samarbete, som följs upp i september 2014 med en konferens i Köpenhamn.· Under året har ett visst samarbete skett med olika lokala studieförbund samt företag, verksamma inom huvudvärksområdet. En föreläsningsse-rie har genomförts med föreläsningar i Stockholm, Växjö, Malmö, Ny-köping och Linköping. Text Ingemar Färm

Kallelse till Migränförbundets stämma den 24 maj 2014

Härmed kallas föreningarna till förbundsstämma enligt Migränförbundets stadgar, se mer i särskild information som sänds per post till varje förening. När: Lördag den 24 maj 2014, kl.13.00.Plats: Tollare folkhögskola, Nacka.Motioner till stämman ska vara skriftliga och inlämnade till förbundsstyrelsen senast 60 dagar före stämman, det vill säga senast den 25 mars.Anmälan: Föreningarna ska anmäla sina ombud och ersättare senast 40 dagar före stämmans början, det vill säga senast den 14 april.Stämmohandlingar: Stadgeenliga stämmohandlingar kommer att tillsändas samtliga an-mälda ombud 30 dagar före stämman, det vill säga senast den 24 april.

nomineringar inför stämmans val av styrelse och andra uppdrag

2013 – ännu ett framgångsrikt år för Migränförbundet

FÖRBUNDSNYTT

upplandsmuseet har startat ettuppföljningsprojektavLivsbildHandikappHistoriska föreningen och Upplandsmuseet har beviljats projektmedel från Allmänna arvsfonden för projektet FOKUS – Funktionshinder Och Kulturarv, Utbildning och Samverkan. Syftet är att under två år utbilda museipersonal från olika delar av landet och samtidigt forma ett nätverk som verkar för att funktionshinderperspektivet beaktas i museernas mångfaldsarbete. Vad berättar museisamlingarna idag om människor med funktionsnedsättningar i historien? Kan vi hitta denna information i databaserna? Kan museerna förändra insamlingsarbetet så funktionshinderaspekten blir en självklar del av kontexten och berättelserna?

Projektledaren för FOKUS, Diana Chafik, [email protected], är anställd vid Upplandsmuseet under två år. Kontakta Diana om du vill att länsmuseet i ditt län bör upp-märksamma livsvillkoren för personer med migrän eller annan svår huvudvärk.

Projektet Livsbild,somviharpresenteratifleranummeravtidningen, har nu tagits över av upplandsmuseet, som visar den fram till 23 mars.

www.livsbild.se · www.upplandsmuseet.se/Sidor/UTSTALLNINGAR/TILLFALLIGA-UTSTALLNINGAR/Livsbild

FOKUSFunktionshinder Och Kulturarv, Utbildning och Samverkan


Stärk civilsamhällets roll i välfärden!

Sedan sista numret 2011 har Migränbladet haft en krönika i varje nummer skriven av en person som är aktiv i samhällsdebatten, men som inte behöver vara medlem i Migränförbundet. Vi hop-pas att krönikorna väcker diskussion och handling. Åsikterna i krönikorna är författarnas egna.

Lars Pettersson är generalsekreterare i faMna, riksorganisatio-nen för idéburen vård och social omsorg, www.famna.org. faMna fyller 10 år i år och är mer aktuell än någonsin pga diskussionerna om vinst eller inte i välfärdsföretagen. Lars har, som han skriver i sin krönika, lång erfarenhet av arbete i olika positioner i ideella organisationer. han har också varit överdirektör i Socialstyrelsen. Larshar,somjagkännerhonom,alltidbrunnitfördeideellainsat-serna, för värdet av aktiva folkrörelser.

Ingemar Färm., förbundsordförande

Jag befinner mig på Skommerudden i Berg-slagen. Det är långt från min vardagliga vis-telseort i Stockholm city, nära den breda rikspolitikens alla aktörer. Här, där arbetslös-heten är hög och kommunens framtid ifrå-gasatt, märks de politiska besluten av på ett mer direkt sätt.

Svenskt föreningsliv har under många år varit min arena, och är det fortfarande. Jag har verkat lokalt, regionalt, nationellt och in-ternationellt som aktiv medlem, förtroende-vald eller anställd. För mig är civilsamhällets betydelse påtaglig, både som demokratisk ka-nal och för att möta människors behov, in-tressen och drömmar. • Ett exempel som ligger mig nära är när lärare, elever, föräldrar och anhöriga för en framgångsrik kamp för att få behålla Adolf Fredriks musikskola i Stockholm.• Ett annat är åren med Amnestygruppen (nr 132) och arbetet med att nå politiker och myndighetspersoner i diktaturer kring en politisk fånges liv. • Ett tredje är åren med Svenska Röda Kor-set och Stensunds folkhögskola. Två orga-nisationer som sedan många år bedriver ut-bildning, sociala tjänster och i Röda Korsets fall även hälso- och sjukvård. Kalla det gärna ett folkrörelseföretagande – eller ett idéburet företagande, som arbetar med god kvalitet, på tydlig värdegrund och där ett eventuellt överskott (vinsten) återinvesteras i verksam-heten.

Mina tankar idag kretsar kring hur ni som är politiskt ansvariga kommer att förhålla

er till de allt tätare rapporterna och artik-larna i media om effekterna av den kom-mersiella affärslogiken inom vård, skola och sociala verksamheter. Det är tre mycket cent-rala samhällsområden, som berör oss alla och som engagerar stora delar av civilsamhäl-let.

Civilsamhället med dess mångfald av för-eningar, folkrörelser, stiftelser, kooperativa verksamheter och nätverk har under senare år tagit plats i det politiska samtalet på ett nytt sätt. Regeringen har tagit flera initiativ till både utredningar och samtal, ja till och med gjort överenskommelser om idéburna organisationers roll och betydelse. Ändå upplever jag det som om regering-en tvekar att gå vidare och omvandla centrala förslag och insikter till praktisk politik.

Det är som om ni politiker inte riktigt vå-gar låta de djupa, breda och mångåriga erfa-renheterna från civilsamhällets verksamheter, såsom Stockholms Sjukhem, Bräcke Diako-ni, Stadsmissionerna, HSB Omsorg, Stora Sköndal, Psoriasisföreningarna, Migränför-bundet, Skyddsvärnen, Selenekollektivet och många, många andra, ligga till grund för ett fortsatt reformarbete – trots den uttryckta önskan om ökad mångfald.

Jag hoppas att regeringen ser de idébur-na verksamheterna som varje dag, året runt verkar inom den svenska välfärdssektorn, sta-bilt, långsiktigt och med hög kvalitet. Uthål-ligt, seriöst, innovativt och med återförande av överskott. Är inte detta vad ni söker efter?

En framtid där civilsamhällets organisa-tioner har en annan betydelse inom vård, skola och sociala verksamheter förutsätter politiska beslut. Man kan säga att i Sverige finns en bred praktisk erfarenhet av idéburna verksamheter inom välfärdsområdet. De har ett starkt stöd hos allmänheten. För att nå en annan volym och skapa en verklig mångfald krävs nya politiska beslut.

Här och nu vill jag lägga ett förslag av av-görande betydelse för en sådan samhällsut-veckling. Det handlar om kapitalförsörjning, tillgång till investerings- och utvecklingska-pital. Inte bara i svenska utredningar utan också i EU-kommissionens rapport kallad Social Business Initiative. Vi behöver skapa en modell för kapitalförsörjning som passar Sverige. Vi behöver göra ett arbete i Sverige med den tydliga och klara uppgiften att lösa just den frågan.

Lös kapitalförsörjningen till de idéburna välfärdsverksamheterna ! I februari presenterar en utredning sitt betänkande. Jag före-slår att regeringen då tillsätter en grupp ex-perter med uppgift att ta fram konkreta för-slag på hur vi löser kapitalförsörjningen för idéburna företag inom välfärdsområdet. Ta tillvara det som framkommit i tidigare utred-ningar. Studera erfarenheter från andra län-der. Ge dem tolv månader på sig att komma med konkreta förslag som löser problemet! Det kan vara att skapa en investeringsfond för idéburna verksamheter eller att utveckla nya vägar för privat kapital för sociala inves-teringar.

k krönIkan

Lars Pettersson, gen.sekr. FAMNA.

Foto

: Len

a D

ahls

tröm


Så inleder Västerbottens-Kuriren, VK, en artikel skriven av Kristina Waldenborg den 14 december. Artikeln kompletteras med faktauppgifter om migrän. Migränför-bundet presenteras liksom den nystartade Facebook-gruppen i Umeå, som vi presen-terade i förra numret av tidningen. Många som har migrän är rädda att omgivningen ska se dem som lata eller sva-ga, berättar Stina Rutberg vid Luleå tek-niska universitet. Tidigare i år kom hennes doktorsavhandling, som handlar om hur det är att leva med migrän. Stina, som i grunden är sjukgymnast, har intervjuat to-talt 40 personer och de allra flesta vittnade om ständig oro. Hennes avhandling består av fyra delar. Erfarenheten av att leva med migrän, att må bra med migrän, sjukgym-nastik och akupunktur som behandlings-form. Stina har presenterats i tidningen ti-digare.

”De kämpar väldigt hårt. En kvinna jag träffade berättade att hon jobbade i förväg på sitt arbete för att inte komma efter om hon skulle få ett anfall. En del av dem jag intervjuade tackade nej till sociala evene-mang på grund av migränen. Tanken på att man kanske inte skulle kunna delta på grund av ett anfall och tvingas avboka sent var så jobbig att man hellre sa nej redan från början. Jag blev faktiskt förvånad över att de förväntade sig så lite förståelse, be-rättar Stina Rutberg.

Detärjubarahuvudvärk...eller?”Densomharmigränleverienovissväntanpånästaanfallochsjukdomenkräverenständig beredskap. nästan var femte kvinna och var tionde man är drabbad. det är i högsta grad en folksjukdom,sompåverkartillvaronpåmångasätt.”

Viljan att visa att du är någon att räkna med trots migränen är något som präglar li-vet, fortsätter hon, och till stor del beror det på omgivningens reaktioner. De allra flesta har egna upplevelser med vanlig huvudvärk. Med den typen av värk kan du fortfarande fungera i de flesta sammanhang, du kan job-ba, skjutsa barnen till deras träningar och gå på en middag. Det är kanske lätt att tro att en person med migrän klarar ungefär samma sak, att det bara är att ”bita ihop”. Men så är inte fallet.

Att sjukdomen är osynlig gör det mycket svårare. En kvinna berättade för mig att det kändes bättre när hon var så dålig att hon måste kräkas. Då förstod folk att hon verkligen mådde dåligt. En annan sak som är jobbig är oviss-heten och oförutsägbarheten. När ska hu-vudvärken slå till nästa gång? Vad hän-der om medicinen slutar verka? Tänk om medicineringen skadar kroppen? Tanken på nästa anfall framkallar mycket rädsla, men det handlar inte så mycket om smärtan som att förlora kon-trollen, förklarar Stina Rutberg. Ett mig-rän anfall är en tillfällig funktionsnedsätt-ning som påverkar både den fysiska och psykiska förmågan och det är läskigt. För att leva ett bra liv med migrän tror jag att det är viktigt att acceptera att allt inte går att kontrollera. Det kommer all-tid att finnas situationer när du gjort allt du kan, undvikit alla dina triggers och ta-git medicin, men ändå får ett anfall. Att då inte känna skuld eller dåligt samvete utan se migränen som en del av livet är viktigt. Några av dem jag pratade med hade hit-tat detta, en slags sinnesro, och det var en stor hjälp. Men sinnesron är inget man får och har för evigt, den är starkt beroende av omgivningen. Blir du ifrågasatt kom-mer tvivlet tillbaka och därför är det väl-digt viktigt att prata om migrän och skapa en ökad förståelse, säger Stina Rutberg.”

Migrän4 Pulserande värk i ena sidan av huvudet

4 Illamående

4 Blekhet

4 Känslighet för ljus, ljud och doft

4 Ljusblixtar, synfälts-bortfall och domningar (migrän med aura)

Spännings- huvudvärk4 Molande eller tryckande värk över hela huvudet, känns som en mössa

4 Även tinningar och nacken kan ömma

Kan huvudvärk eller migrän bero på en förskjuten atlaskota?

.

Vår behandling med ATLANTOtec® metoden har som mål att balansera atlaskotan samt att minska spänningar i axlarna och nacken. Vid en kunduppföljning uppgav: 87% med huvudvärk, samt 82% med migrän, att deras besvär minskat efter behandlingen

Ring så berättar vi mer

010 330 00 88Läs mer på www.atlaskotan.net

yoga för själenYogamottagningen erbjuder yoga, massage, konsultationer & ayurveda mot stressrelaterade symtom, migrän och spänningshuvudvärk.

Migränyoga 11 ggr. Start 21 jan. och 8 april. Per Söder

Mediyoga - yoga för dig som vill finna harmoni och hälsa

Helgkurs med migränyoga 8 – 9 april

YOGISK CHAKRAMASSAGE - PILATES - KUNDALINIYOGA - HATHAYOGA

Armfeltsgatan 23, Gärdet tel. 0708-398229 www.yogamottagningen.se

[email protected]

Pilates för nyblivna mammor & babymassage leds av barnmorskor

Start 23 januari. Anita Davén-Söder, sjuksköterska & barnmorska


Ordförande under snart 25 årFörbundets grundare och första ordförande var Angela Glad, som vi berättade om i förra numret av tidningen. Efter tre år läm-nade Angela ordförandeposten till Margaretha Kihlberg som av-led i november 1995. Vice ordföranden Hillevi Zethelius funge-rade som tillfällig ordförande fram till stämman 1996, då Désirée Pethrus Engström valdes. Désirée, som idag är riksdagsledamot för KD, avgick i sin tur år 2000. Efter henne kom den ordföran-de som suttit längst, 8 år, Eva Ermenz. Därefter den första man-liga ordföranden, Leif Ståhlhammar, som dock bara satt i ett år. Leif är idag ordförande i Skåneföreningen och porträtterades på Migränbladets framsida i nr 3 förra året. Leif efterträddes av Su-zanne Brostedt Lind, idag ordförande i föreningen i Dalarna, som också bara satt i ett år. Nuvarande ordförande Ingemar Färm valdes 2010.

förbundskanslietInledningsvis sköttes kansliuppgifterna helt och hållet av de förtroende-valda. 1994 anställdes Ellen Bergström, tidigare kanslichef i Afasiför-bundet, först som konsulent i ett projekt och sedan som kansliansvarig, vilket hon var till 1997. Hon ersattes av Ylva Nilsson, som efter ett år ersattes av Christer Johansson, som lämnade tjänsten år 2000. Där-efter bytte styrelsen namn på tjänsten och kallade den verksamhetsan-svarig och den första på den tjänsten blev Svea Olofsdotter 2000–05. Marie Lundberg, idag kansliansvarig för Stockholmsföreningen, var t.f. verksamhetsansvarig under en kort period fram till att Britta Hjort Ek-ström, idag ordförande i Stockholmsföreningen, tillträdde med titeln kanslichef under åren 2005–08. Efter Britta blev det återigen de för-troendevalda som fick ta över ansvaret för kansliet, dock med hjälp av Helena Elliott som blev först kanslisekreterare 2010, sedan kansliansva-rig ombudsman och 2013 kanslichef.

Migränförbundet fyller 25 år den 7 mars nästa år. Det ska vi uppmärksamma på olika sätt fram till dess. Den här gången gör vi en kort intervju med en tidigare ordförande, Désirée Pethrus. Dess-

utom redovisar vi vilka som varit förbundets övriga ordförande och kansliansvariga sedan starten.

Intervju Ingemar Färm

Désirée Pethrus var förbundsordförande 1996–2000. Idag är hon riksdagsledamot för KD sedan 2006.

När debuterade din migrän? – Under gymnasietiden. Först förstod jag ingenting och fick ingen diagnos. Under studierna på Socialhögskolan i Östersund prövade jag hälsokurer med fasta och det ledde till akuta anfall. Jag ordinerades Anervan, som jag fortfarande använder.

Hur gör du för att klara dina jobb, som ju har varit krävande?– Inderal, blodtryckssänkande medicin, fungerar som förebyggande. Jag får inte längre så häftiga anfall och har klarat mi-na jobb på ett bra sätt. En rutin, som jag har skaffat mig, är att ställa väckarklockan en halvtimme innan jag egentligen ska sti-ga upp om jag tror att jag riskerar att få en besvärlig dag. Då hinner medicinen ver-ka. Jag aktar mig också för vissa situatio-ner t.ex. fysiska kraftansträngningar och motionerar i min egen takt. Överhuvud-taget har jag skaffat mig en del rutiner för att undvika stress.

Hur kom det sig att du blev ordförande i Migränförbundet?– Jag var landstingspolitiker i Stockholms län och hade skrivit en del motioner om att hälso- och sjukvården borde ha bätt-re vård och behandling av personer med migrän. Det blev uppmärksammat och

jag tillfrågades om jag ville bli förbundsord-förande, vilket jag svarade ja till.

Men innan dess, vad gjorde du då? – Efter socionomexamen hade jag kurators-praktik på Gävle lasarett. Därefter ett år som lärare, vilket var väldigt stressigt och anfalls-framkallande. Sedan som sjukhuskurator på

Karolinska och Magnus Husskliniken för kvinnor med alkoholproblem. – Innan jag på allvar engagerade mig politiskt blev jag personalkonsulent på Stockholms tingsrätt 1987, där jag fortfa-rande är anställd även om jag är tjänstle-dig p.g.a. mitt riksdagsuppdrag. En fördel för mig sedan, när flextiden kom på 90- talet, var att det accepterades att jag kunde komma kl. 9 i stället för 8 om det behöv-des p.g.a. migränen. På tingsrätten ord-nade de utbildningar för anställda med migrän som fick gå kurser i avslappning för Linda Hagbarth. Då fick vi bl.a. lära oss hjälp till självhjälp, vilket varit mycket värdefullt resten av livet.

Vad kan du berätta om tiden som ordförande i Migränförbundet?l Jag mötte många mycket engagerade

männi skor. l Den viktigaste principiella frågan hand-

lade om relationerna till läkemedelsfö-retagen. Vi behövde deras stöd, men de fick inte synas för mycket.

l Migränskolan och Migränbladet. Flera nya föreningar startade.

l Ellen Bergström, en fantastisk person att fixa projektmedel.

l Bo Larsson och hans bok om ungdo-mar med migrän.

Foto

: Rik

sdag

en


Inför25-årsjubileetnästaårskavipresenterahändelseriförbundetshistoria,somkanvaraavintresseförflera.NupresenterarvilokalföreningenHEADvig i Alingsås, som bildades 1999. föreningsnamnet är fyn-digt om man tänker på dess engelska betydelse: head = huvud, vig = whig = peruk, d.v.s. något man har påhuvudetförattdöljaellerförsköna.

i1999–MigränföreningenHEADvigföddespåSahlgrenskasjukhuset

i2014 – Migränbladet byter namn till

På en migränföreläsning på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg föreläste doktor Carl Dahlöf och länsordförande Gunnel Mikaels-son presenterade förbundet. Bland cirka 200 deltagare i salongen fanns två alingsåsare, omedvetna om varandra, men kände igen varandra och under pausen gick de med be-stämda steg mot varandra. Ingen av oss kände den andra, men vi kände igen varandra som alingsåsare. Vi be-stämde att en migränföreläsning borde vi gö-ra i Alingsås också. Efter ett halvår och lite kontakter ställde en läkare på Alingsås Lasa-rett upp som föreläsare. Hon hade själv mig-rän. 50 deltagare kom till föreläsningen. På föreläsningen fick man teckna sig om man ville fortsätta att träffas. Cirka 15 del-tagare tecknade sig och vi klippte ut artiklar

Helena Elliott, kanslichef hos Migränför-bundet: Varför ändrar ni namn på Mig-ränbladet efter 24 år och hur kom ni fram till att den ska heta HuvudJournalen?Vi vill att fler ska läsa tid-ningen! Vår tidning inne-håller information som kan göra skillnad för vå-ra medlemmar, för dem som sitter i väntrum utan diagnos, anhöriga och många fler. Migrän är en av flera former av huvud-värk och en undersökning visar att det i ge-nomsnitt tar tolv år att få den diagnosen. Ge-nom våra medlemmar känner vi till att det är så även för diagnostisering av andra huvud-värksformer. Många går alltså i åratal med huvudvärk och vi vill att det ska framgå att

ur tidningar som diskussionsunderlag. Nå-gon tanke på föreningsbildning fanns inte då, utan det räckte att vi delgav varandra vå-ra erfarenheter. Det dröjde säkert ett år när innan Agne-ta fick veta att handikappföreningar fick dis-ponera lasarettets rehabbad med 33 grader varmt vatten, en timma per vecka i 15 veckor per halvår. Sagt och gjort vi bildade en mig-ränförening och Lilian Johansson föreslog att vi skulle heta HEADvig. Detta var 1999 och stommen i verksamheten är fortfarande det femtontal personer som träffades efter före-läsningen och sedan flera i badet. Sedan dess har det varit många föreläs-ningar, utställningar, caféträffar, blåsipps-vandringar för att inte tala om vår- och jul-avslutningar. Vi har hela tiden varit kring

HuvudJournalen kan vara en guide i processen. Namnby-tet känns också naturligt ef-tersom det främst är en med-lemstidning och bland våra medlemmar finns personer med olika typer av huvudvärk. Kort och gott vill vi att titeln ska vara mer inkluderande och inbjuda till läsning.

Blir det några andra förändringar i tid-ningen?Nu till första numret är det ju främst fram-sidan som kommer se annorlunda ut. Inne-hållsmässigt så kommer läsarna till största delen att känna igen sig. Det som är lite nytt är att vi kommer att ha ett antal temasidor i varje tidning. I detta första nummer hand-lar det om Arbetsliv och rehabilitering och i

nästa är planen att sidorna ska ha temat Män och huvudvärk, samma tema som vår euro-peiska organisation har under 2014.

Vilka reaktioner hoppas ni att namnbytet ska ge?Vår stora förhoppning är att tidningen blir mer synlig, ser intressant ut och att alla våra medlemmar känner sig inkluderade. Det är så många som inte känner till att tidningen, vårt förbund och våra föreningar finns vilket vi hoppas att det nu blir ändring på. Vi har mycket att förmedla som kan vara många till god hjälp! Ingemar Färm

trettio medlemmar och träffats en gång i må-naden på olika aktiviteter. Minst hälften av våra medlemmar är aktiva. Till hösten är det dags för 15-årsjubileum.

Vid pennan Agneta Ingeborn Ekdahl och Anne Svensson, som deltog på föreläsning-en i Göteborg.

Anne Svensson.

Foto

: Bos

se Å

strö

m

i2005 – european headache alliance bildadesDet europeiska samarbetet starta-des samma år som förbundet fyllde

15 år. Migränförbundet blev medlem redan från starten. ”EHA bildades för att underlätta samarbetet mellan de europeiska med-lemsländerna i syfte att stärka patientorganisationernas position

gentemot myndigheter och företag. En broschyr ’Call to action’ arbetades fram. Broschyren finns nu tillgänglig på engelska och är tänkt att fungera som vägledning inför diskussioner med politiker och myndigheter.” (Ur Migränförbundets verksamhetsberättelse för 2005.)

16 HuvudJournalen 1/14

FÖRENINGSNYTT

Migränföreningen i Jönköpings län

Välkommen till vårens aktiviteter i Jönköpings län 2014

Måndag den 10 februari kl. 18.30. Avslappning Qigong med Helen. Plats: HSO, Barnarpsgatan 19, Jönköping.Tisdag den 1 april kl. 18.30. Obs Tisdag: Avslappning yoga med Nayana.Plats: HSO, Barnarpsgatan 19, Jönköping.Måndag den 12 maj kl. 18.30. Våravslutning. Plats: meddelas senare.

ÅrsmöteMåndag den 3 mars kl. 18.30. Årsmöte, eventuell medverkan av läkare. Plats: HSO, Barnarpsgatan 19, Jönköping.

föreläsning i VetlandaMåndag den 10 mars kl. 18.00: Monicha Norén från Migränkliniken i Vär-namo medverkar.

Styrelsen

Migränföreningen i Uppsala län

HEADvig Migränförening i Alingsås

Planerade aktiviteter våren 2014

14 januari–22 april Badet Lasarettets rehabbassäng, tisdagar kl. 20.00–21.00. Info Berit tel 12984, eller Else-Britt tel. 54119

Årsmöte5 mars kl. 18.00, Vanjas kvarterslokal. Kaffe och smörgåstårta. Anmälan: senast 26/2, i badet eller till Ingrid.9 april Blåsippspromenad i Säveåns dal-gång. Vi åker från Alingsås station kl. 16.00. Ta med fikakorg.6 maj Våravslutning med supé Sigbritts veranda kl. 18.30. Kostnad: 75:-, ta med egen dryck. Anmälan senast 29/4 till Ingrid eller i badet. För anmälan: Ingrid: tel. 0322-453 64, mail: [email protected] eller i badet. Om vägbeskrivning behövs kan den fås vid anmälan. Välkommen!

Migränföreningen i Västra Götalands län

ÅrsmöteMedlemmarna i Migränföreningen i Västra Götalands län kallas härmed till årsmöte.Tid: Onsdag den 19 mars, kl. 19.00.Plats: Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12 i Göteborg.Sammanträdesrum: Prinsen, anslag finns på monitor i receptionen. Receptionen visar vägen. Sedvanliga årsmöteshandlingar till-handahålles vid årsmötet. Vi bjuder på kaffe/te och goda bullar. Ingen föranmälan. Välkomna!

Hälsar styrelsenSamtalsträffVi inbjuder till en samtalsträff om migrän och huvudvärk.Tid: Onsdag den 2 april, kl. 19.00–21.00.Plats: Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12 i Göteborg.Sammanträdesrum: Prinsen, se ovan.Vi bjuder på kaffe/te och goda bullar. Ingen föranmälan. Välkomna!

Hälsar styrelsen

Migränföreningen i Skånes län

Medlemmarna i Migränföreningen i Skåne kallas härmed till

ÅrsmöteTid: Lördagen den 8 mars, kl. 13.00.Plats: PIL lokaler, Blocket, Universitetssjuk-huset i Lund. Sedvanliga möteshandlingar tillhandahål-les vid årsmötet. Efter förhandlingarna servereras enkelt fika. Välkomna!

Styrelsen MiS

Migränföreningen i Blekinge län

Härmed kallas medlemmarna till

ÅrsmöteTid: Måndag den 3 mars, kl.18.00.Plats: HSO-kansliet, Strandgatan 8, Ron-neby. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhanda-hålles på årsmötet. Vi bjuder på kaffe/te och tårta.

Välkomna!Hälsar styrelsenVälkommen till aktivite-

ter våren 2014

VattengymnastikUnder våren har vi fått tillgång till en varmvattenbassäng på Kungsgärdets Center i Upp-sala. Vi träffas och har vatten-gymnastik tillsammans. Datum: Söndagarna 2/2, 9/2, 16/2, 23/2, 2/3, 9/3, 16/3, 23/3, 30/3, 6/4, 13/4, 27/4, 4/5, 11/5, 18/5, 25/5 och 1/6.Tid: 16.30–18.30.Plats: Kungsgärdets Center, Uppsala, ingång och parkering vid VillavägenKostnad: Gratis för medlem-mar i Migränföreningen (före-ningen bjuder).Anmälan: OBS! Föranmälan till [email protected] – först till kvarn...

café- och lunchträffar under våren

Under våren bjuder vi in till två caféträffar och en lunch-träff. Du kan komma för att prata, få tips och råd, utbyta erfarenheter och/eller äta gott i trevligt sällskap (var och en köper och betalar för det den vill förtära). Vi har Huvud-Journalens och Migränförbundets symbol synligt på bor-det så att ni lätt ska hitta!

Lunchträff Tid: Onsdag den 12 mars, kl. 12.00–13.30. Plats: China Garden, Kungsgatan 55, Uppsala

CaféträffarTid: Onsdag den 23 april, kl. 10.00–12.00. Plats: Café Bageri Brantingstorg, Brantingstorg 1, Uppsala

Tid: Söndag den 1 juni, kl. 13.00. Plats: Botaniska trädgården, Uppsala. Förutom caféträff, en visning av Botaniska trädgården. (Efter caféträffen är det vårens sista vattengymnastik).

ÅrsmöteEn egen inbjudan till alla medlemmar i föreningen kom-mer att skickas ut.Tid: Onsdag den 5 mars, kl. 18.00–20.00. Plats: HSO-lokal ”Storan”, Kungsgatan 62, Uppsala

Observera! Besök vår Facebooksida eller Migränförening-ens hemsida emellanåt för att inte missa eventuella änd-ringar i programmet under våren! Facebooksida: www.facebook.com/migranforeningen.uppsalaHemsida: www.migran.org/uppsala

17HuvudJournalen 1/14

Migränföreningen i Stockholms län

Borås Migränförening

ÅrsmöteTid: Onsdag den 26 februari, kl. 19.30.Plats: Brygghuset, Bryggaregatan 14, BoråsSamling i cafeterian för en fika.

AVSLAPPNING — Tre kvällar med FeldenkraispedagogikenDatum: Onsdag den 5 februari 18.00–19.30. Övriga datum blir 12 februari och 26 februari och någon onsdag i mars.Plats: Brygghuset, Bryggaregatan 14, Borås. Ledare: Sjukgymnast Marianne Wingqvist. Kostnad: 260 kr.

VÅRAVSLUTNING. Någon gång i månadsskiftet april–maj. Tid och plats meddelas senare.Information: Ordförande Ewa Wittnäs, tel. 0735-68 78 61, e-post [email protected]. Kassör Anne Svensson, tel. 0709-35 25 69, e-post [email protected]

Migränföreningen i Hallands län

Härmed kallas medlemmarna till

ÅrsmöteTid: Onsdag den 12 mars, kl. 18.00. Plats: Malcusgatan 8, Halm-stad. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles på plats.Anmälan: görs senast den 3 mars på tel. 035-10 67 71 eller via e-post [email protected] Varmt välkomna!

Migränföreningen i Västmanlands län

ÅrsmöteTid: Torsdag den 20 mars, kl. 19.00. Plats: Vuxenskolans lokaler, Västerås.

Migränföreningen i Kronobergs län

ÅrsmöteTid: Tisdag den 11 mars. Kallelse skickas per post.

• Waldemarsudde, torsdag den 24 april. Textiler av Rigmor Grön-jord. Entré: 100 kr (80 kr pensionär). Samling vid spårvagnshåll-platsen vid Sergels torg kl. 13.30.• Vårens program avslutas med en Sommarutflykt till Vaxholm, tisdag den 3 juni (halvdag eftermiddag).

KERAMIKKURSER. Kom och prova på att dreja och göra egen ke-ramik hos keramiker Yvonne Svensson i Mälarhöjden. Datum: Torsdag den 13 mars, därefter två träffar till, datum för dessa bestäms av gruppen. Tid: 13.00–16.00.Pris: 150 kronor för material och kaffe med dopp. Anmälan: Migränföreningens kansli, telefon: 08-663 61 05 eller via e-post: [email protected]

FRUKOSTMöTEN Lördag den 22 februari, kl. 10.00.Apotekare Marie Heidenvall, Gröndals apotek, föreläser om Medi-ciner vid migrän – anfallskuperande och förebyggande läkeme-del. Vi serverar frukost till självkostnadspris (50 kr).Anmälan: senast 20 februari till [email protected]

Lördag den 8 mars, kl. 10.00.Susanne Höglin, som är Feldenkraispedagog, föreläser om Felden-kraismetoden och låter oss prova på övningar som syftar till att medvetandegöra vanemässiga rörelsemönster. När vi blir medvetna om hur vi sitter, går och står kan vi välja andra och bättre sätt att rö-ra oss. Vi serverar frukost till självkostnadspris (50 kr).Anmälan: senast 6 mars till [email protected]

ÅrsmöteMedlemmarna i Stockholms län kallas härmed till årsmöte torsdag den 27 mars kl.18.00 i föreningens lokaler på Liljeholmsvägen 30, plan 4. Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet.

MÅ BRA-KRYSSNING TILL ÅLANDÅk med på Migränföreningens Må bra-kryssning med Viking Lines Cinderella måndag den 7 april 18.00 till tisdag den 8 april 15.30.I resans pris ingår hytt, alla måltider, föreläsningar och prova-på ak-tiviteter. Kostnad i enkelhytt: 850 kr och 800 kr vid delad hytt. Per Söder, yogalärare och ledare för migränyogagrupper, förelä-ser och ger oss möjlighet till prova-på övningar. Han har också skri-vit boken ”Migränyoga” och har kunskap kring ayurveda – indiskt helhetstänkande för balans och hälsa. Övriga föreläsningar/aktiviteter är på planeringsstadiet – kontak-ta kansliet, tel. 08-663 61 05.Anmälan: Senast den 5 mars till [email protected].

KULTURGRUPPEN är en löst sammansatt grupp inom Migränföreningen. Det enda som krävs för att delta i aktiviteterna är att man är medlem. Man behöver inte anmäla sig till aktiviteten, utan möts bara på utsatt samlingstid. Man behöver inte heller delta vid alla tillfällen, utan bara när man tycker att det passar och är intressant. Varje kulturak-tivitet avslutas med en gemensam ”fikastund”.• Nobelmuseet, Börshuset, Stortorget 2, Gamla Stan. Tisdag den 25 mars 17.00. Samling vid entrén. Gratis inträde. Visning 17.30.


FÖRENINGSNYTT

Vilken verksamhet vill våra medlemmar ha?Många föreningar letar efter vilka verksamhetsformer som är de bästa för att tillgodose med-lemmarnas önskemål och behov. Rent formellt måste varje före-ning ha en styrelse och genom-föra ett årsmöte. Men vad mer? Vi ska här ge några exempel, men se också sidorna 16–17 med föreningsaktiviteter.

Huvudvärksskola KarolinskaUniversitetssjukhuset, huddinge

Exemplet nedan är väl beprövat och utvärderas vetenskapligt. Det borde kunna användas på fler håll. Är du intresserad av att genom-föra något liknande på din ort kontakta Madeleine Berg, Neurolog-mottagningen R52-54, Neurologiska kliniken, Karolinska Universi-tetssjukhuset, Huddinge, för mer information.

Neurologiska kliniken (Huvudvärkscentrum) har genomfört Huvudvärksskola för patienter med svår migrän flera gånger tidi-gare. Syftet med Huvudvärksskolan är att lära sig mer om sjukdomen med fokus på självbehandling. En ny omgång startade den 11 feb-ruari kl. 16–18.30 och ska pågå vid sju tillfällen under våren 2014. Deltagandet är avgiftsfritt.

Innehåll• Föreläsningar kring migrän, uppkomstmekanismer, triggerfaktorer

(stress, sömn, kost mm) samt behandlingsmöjligheter, men också kombinationen migrän och spänningshuvudvärk samt risken att utveckla läkemedelsinducerad huvudvärk

• Sjukgymnastiska övningar med fokus på kroppskännedom• Självbehandlingsprogram – att genomföra i hemmet mellan träf-

farna med uppföljning under kursen. (Fokus på stresshantering och faktorer man själv kan påverka.)

• Samtal i grupp kring migrän och dess påverkan på livssituationen.

• Föreningsmöten: Diskussion om föreningens mål och verksamhet, bjud in politiker eller ansvariga tjänstemän i landsting och kommun för information och diskussion inför valet i september.

• Föreläsningar: Neurologer, smärtläkare.• Studiebesök och resor: Besök andra föreningar, studiebesök hos olika verksamheter, naturvandringar.• Studiecirklar: Kontakta ett studieförbund på orten (t.ex. Vuxenskolan, ABF, SENSUS).• Samtalsgrupper: Se nedan.• Prova-på-aktiviteter: Bjud in en yogainstruktör eller någon som jobbar med avslappning som t.ex.

mindfulness och genomför övningar under deras ledning.• Gemensamma aktiviteter: Måltider som julmiddag eller påskbuffé, stadspromenader (”Walk-and-

talk”), gympagrupper, varma bad, bowling. Ingemar Färm

Samtalsgrupper i Stockholmsföreningen har utvärderats

Samtalsgrupper har en lång tradition i Migränförbundet. De första föreningarna uppstod ur lokala samtalsgrupper. Stockholmsförening-en har gjort en utvärdering av sina samtalsgrupper (maj 2013), som vi citerar delar av. Vill du ha mer information kontakta Marie Lundberg på Stock-holmsföreningen tel. 08-663 61 05, eller [email protected].

Vad tyckte du var bra med att delta i samtalsgrupp?Jättebra att få träffa andra i samma situation. Byta erfarenheter, prata om sin migrän med några som förstår. Ingav mycket hopp och stöd att sitta i smågrupper och prata. Små grupper var bra. Man fick goda råd och tips. Jag kände även att jag hjälpte andra. Höra andras erfa-renheter, dela kunskap om hur man hanterar sin vardag med migrän. Tjejerna som höll i gruppen var kanonbra. Mänskliga och fina och

med massor av erfarenhet och pålästa. Gruppledarna hade egna er-farenheter av migrän. Medicininfo var toppen. Få info av dem som arbetar med migrän.

Var det något du var mindre nöjd med?Kändes som att tiden var för knapp, men å andra sidan orkar man nog inte mer än två timmar. Jag hade gärna velat ha flera gånger. Vi kanske hade behövt gå igenom övningsboken lite tillsammans. Vi ha-de kunnat prata mer, så kortare fikapaus och mera prat!

övriga synpunkterVill gärna träffas igen. Det bästa jag har gjort och gett mig själv det här året. Tack för att ni hade denna sammankomst. Jättetrevligt och uppskattat. Mycket, mycket över förväntan. Mer tid för medicininfo.

Tel 08-551 509 07 (inskrivning) 08-551 509 00 (växel) 08-551 509 77 (studiebesök)

VIDARKLINIKEN – HELHETSSYN SOM GER LIVSKVALITETVidarkliniken bedriver kvalifi cerad vård och rehabilitering för patienter med långvariga smärttillstånd. Vi ger en vård som berör och som präglas av respekt för varje människa, dess unika behov och förmåga.

Vidarkliniken har avtal med fl era landsting och regioner men tar även emot patienter genom andra fi nansieringsformer. Kontakta oss gärna för att veta vad som gäller för just dig.

Hjärtligt välkommen!

E N U N I K K O M B I N AT I O N AV S K O L M E D I C I N O C H A N T R O P O S O F I S K L Ä K E K O N S T

V I D A R K L I N I K E N

216

215

100, 35, 27

95, 40, 49

www.vidarkliniken.se/sjukhus

Näst sista sidan har vi tänkt ska bli den mer lättsamma sidan med klurigheter, roliga historier m.m. Vi tar gärna emot bidrag från er lä-sare. Väldigt gärna skulle vi vilja ha ett korsord här. Så, är det någon som är duktig korsordsmakare. Välkommen att kontakta redaktionen.

Lättsamma sidan

SärSkrivningarI takt med att engelskan blivit en allt vanligare del av vårt språk har mönstret med särskrivningar i engelskan också flyttat över till det svenska språket. Här kommer några exempel:

Herr toalett (finns det också Fru toalett?)Kassa medarbetare och bar personal sökes (tveksam personalpolitik)Äldre dam eller herrcykel köpes billigt (människohandel !)Djupfryst kyckling lever (djurplågeri)Öppet mellan dagarna (= nattöppet)Sten tvättade Levis jeans (snällt av Sten)Billiga barn cyklar (hur gör andra barn?)Halv angorakatt säljes (djurplågeri)Hur undviker man att drabbas av musarm? En tidning svarade: Försök att vila under armarna mot bordet ! (låter invecklat, men man kan ju alltid testa)Student plakat, monterad och klar (verkar rationellt – man lämnar in sin student på morgonen och hämtar ut på kvällen färdigfestad och klar)

Huvudstäder (här gäller det att med en blandning av svenska och engelska ord hitta vilka huvudstäder som avses) 1. Stillhet i hamn 2. Betala för ett ställe att förtöja båten 3. Matsmältningsorgan i fångenskap 4. Installera videoapparater 5. Väska för pappa 6. Två små kalla drinktillbehör 7. Explosiv köksmästare 8. Jobba med motorer 9. Tvätta tusen kilo10. Vanvettig galopp11. Österländsk gudomlig sjukdom

Svenska städer (översätt från engelskan till svenska stadsnamn)

frågesport | QuizzHär kommer några förslag till frågesport/quizz, som du kan lösa själv eller tillsammans med andra på t.ex. ett förenings-möte. Rätt svar kan du få om du kollar på förbundets hem-sida, www.migran.org.

1. Charlestown2. Small pants3. Speak against4. Oh yes5. Here sneeze duck6. Wring the neck of7. Live long time8. New bridge

9. Pennybridge10. Crowd11. Crown of country12. Healthy village mountain13. Isle of animals14. Castle of three smiles15. River goal16. Castle of friends

Fågelnamn

1. Serveras vita viner2. Motionsförbund3. Fågel i kaffet4. Mun5. Nybörjare6. Moderatfärgad ryggsäck

7. Kommunistisk låsanordning 8. Uppsluppna 9. Monarkmetare10. Efter Vättern runt11. Skräcken12. Sädesmoped

Känd svensk partysång q q h på engelska xHell and gore. Chung hop father Allan ley. Hell and gore. Chung hop father Allan ley. Oh handsome inter hell an tar, hand hell air inter half an four. Hell and gore! Chung hop father Allan ley.

Frukostkonst JoURNALGRoDoR tidningen Dagens Medicinpublicerarvarjevecka journalgrodor,somläkarnaskrivit.Kanskebästattkolla vidnästabesök.Härföljernågraexempelpågrodor:

n Studerar till ingenjör, för övrigt frisk.

n Nuvarande sjukdomar: Har nyss flyttat till Rimbo.

n Ortopedi: Patienten får ont i ryggen vid snöskottning, framförallt vintertid.

n Patienten drack tidigare ett glas vin då och då med sin döde make. Nu mera sällan.

n I samband med frukost: Patienten kräktes upp en hel rondskål.

n Patienten har aldrig legat hos dr Johansson, men hos mig har hon legat två gånger.

n Värk i vänster skinka, debut ungefär vid jultid.

n Halsen kommer och går.


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds

POSTTIDNING BAvsändareSvenska Migränförbundet (SMIF)Banérgatan 55, 115 53 STOCKHOLM

5

Migränförbundet

Nya medlemmens

namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

e-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .@.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Värvad av: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 8 -2 4 7 9

#

02 0 —

20

2015 – Migränförbundet 25 årHela 2014 kommer vi att ta in artiklar, som belyser förbundets historia och där ni läsare gärna får bidra med berättel-ser om vad ni varit med om, som kan vara roligt och intressant att berätta för andra.

Insändare, intervju- och artikeluppslag tar vi gärna emot på redaktionen!

Vi ska bli fler - Räkna med oss!Nu kör vi igång vår värvningskampanj. om du kan värva en ny medlem kan du vinna ett presentkort på en Må Bra-behandling till ett värde av 450 kr.

n du deltar genom att logga in på Min sida via hemsidan www.migran.org,klickapåvärvaenmedlemochföljainstruktioner-na. dina inloggningsuppgifter hittar du på fakturan för medlemsav-giften 2014. det går även att använda inbetalningskortet här nedan.

n Tillvårstoraglädjeblirvihelatidenfler.Juflerviärdestostar-kare blir trovärdigheten när vi vill framföra viktiga saker. Vi kan också stötta,informeraochpåverkamycketmer.Vårvisionärattblijätte-mångaochvihoppasattduvillhjälpaossattnådit !

Varje värvad medlem ger en poäng och den med flest poäng vinner ett presentkort.

n Kampanjenavslutasden10april.Vinnarenkontaktassenastden30 april via mail, telefon, sms eller brev och publiceras på hemsidan www.migran.org och i medlemstidningen huvudJournalen som ut-kommerden20maj2014.Presentkortetskickasperpostinomcirkafyra veckor. det berättigar till en valfri behandling till ett värde av 450 kr på en salong/klinik i ditt närområde och är giltigt cirka nio månader framåt.

2 0 1 4

HuvudJournlen ska komma ut fyra gånger under 2014.

3 Nr 2 kommer ut 25 maj. Sista ma-terialdag 25 april. Temat är Män och huvudvärk, som också är vår europeis-ka organisation EHAs tema för 2014.

3 Nr 3 kommer ut 9 september, några dagar före Migrändagen 12 septem-ber och de allmänna valen 14 sep-tember. Sista materialdag: 15 augusti. Temat är de allmänna valen.

3 Nr 4 kommer ut 16 december med sista materialdag 21 november.

Documents

MIGRÄNFÖRBUNDETS TIDNING n 2014 n NR 94 · 12 Krönikan: Lars Pettersson 13 Det är ju bara huvudvärk 14 Migränförbundet 25 år: · Intervju med Désirée Pethrus 15 · 1999