Monitorering - .§ Neuropati (ulnarispares mm) § Compartmentsyndrom § Undvik vid tidigare neuropati

  • View
    215

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Monitorering - .§ Neuropati (ulnarispares mm) § Compartmentsyndrom § Undvik vid tidigare...

  • Monitorering

    Fredrik berg

    Spec lk

    Anestesikliniken

    Karolinska Solna

    fredrik.oberg@karolinska.se

  • Monitorering

    Fredrik berg

    Spec lk

    Anestesikliniken

    Karolinska Solna

    fredrik.oberg@karolinska.se

    Fysikalisk princip

    Teknisk design

    Normalvrden

    Felkllor

    Komplikationer

  • Monitorering

    Fredrik berg

    Spec lk

    Anestesikliniken

    Karolinska Solna

    fredrik.oberg@karolinska.se

    Allmn teori

    Temperatur Pulsoximetri NIBP Invasiva blodtryck O2, CO2, Narkosgaser

    Spirometri per op

  • 4

    Noggrannhet och precision (mm)

    Noggrannhet eng Accuracy r summan av

    Precision eng Precision och

    Riktighet eng Trueness (motsats: Bias)

  • 5

    Noggrannhet och precision

  • 6

    Noggrannhet och precision

  • 7

    Trumpetkurvan

    Gller mtinstrument, infusionspumpar, mm

    Mtoskerhet anges som % av max utslag (inf hastighet)

    Mkt smre prestanda vid sm utslag (inf hastigheter)

    Allra smst d pumpen startas p lg hastighet

  • 8

    Transducer

    Transducer = givare

    Artrtrycksgivare, temperaturprobe,

    Output ofta i form av variabel elektrisk resistens

    Ofta icke-linjr output

  • 9

    Drift

    Uppmtta vrdet ndrar sig ver tiden trots att verkliga vrdet r konstant

    Uppmtt vrde

    Verkligt vrde

    Kan bero p temperatur- frndringar, ldrande hos mtutrustning, mm

    Vanligt problem som krver kalibrering

    Drift kan ha olika utseende, och krva olika typer av kalibrering (1-punkts, 2-punkts, )

  • 10

    Hysteres

    Skillnad mellan uppmtt vrde och sant vrde, dr skillnaden beror p om vrdet kar eller minskar

    Oftast i form av efterslpning

    Vanligt problem i teknisk mtteknik

    Sllan problem vid medicinska mtningar och monitorering

    Uppmtt vrde

    Verkligt vrde

  • 11

    Temperatur Vanlig termometer (sprit, kvicksilver)

    Bimetall remsa av tv metaller med olika vrmeutvidgningskoefficient bjer sig med temperaturen

    Tryckmtare med utvidgande material i prob + slang

  • 12

    Temperatur Variabel resistens platinatrd

    Resistens kar med kande temp (resistensen mts mha en Wheatstonebrygga)

    Termistor

    Halvledare vars resistens minskar med kande temp

    Thermocouple

    Krets av tv metaller Olika temp i olika metall- interface ger en spnning

  • 13

    Temperatur

    Mtning av IR-strlning rontermometer Ofta problem ty mter i hrselgngen i stllet fr trumhinnan

    Kristaller som ndrar frg med temperaturen

  • 14

    Wheatstonebrygga

    r ett tekniskt trick fr att kunna mta en resistens

    Omvandlar en resistens till en spnning (som enkelt kan avlsas p ett mtinstrument)

    V = output (spnning)

    Rx = oknd resistens

    Om R2/R1 = Rx/Rs s blir V = 0

    Nr Rx varierar uppstr en mtbar spnning V

  • 15

    Central temperatur var mta?

    Arteria pulmonalis Distala esofagus Nasofarynx (intuberad patient) Trumhinna

    men svrt komma dit, och mnga rontermometrar mter i hrselgngen

    Urinblsa Rectum

    Mun Armhla

    Hud

    Bst

    Bra utom vid snabba frndringar / ppen buk

    OK

    Kass

  • Pulsoximetri

    SaO2 arteriell saturation

    SpO2 saturation uppmtt med pulsoximeter (=det pulsoximetern visar)

    SvO2 blandvens saturation (a pulmonalis)

    ScvO2 centralvens saturation (v cava sup / inf / h frmak)

  • 17

    Pulsoximetri

    660 nm: Deoxy-Hb absorberar mest

    940 nm: Oxy-Hb absorberar mest

    Isobestisk punkt = lika absorption

  • 18

    Pulsoximetri

    Tv lysdioder en fr varje vglngd

    En detektor

    Lysdioderna tnds omvxlande flera hundra ggr per sekund.

    Signalen separeras till tv kurvor, en fr varje vglngd:

    660 nm 940 nm

  • 19

    Pulsoximetri algoritm (frenklad)

    660 nm 940 nm

    Endast artrblod pulserar separera ut den pulsatila komponenten!

    x

    x0

    y

    y0

    Jmfr den pulsatila komponenten mellan de bda vglngderna!

    y/y0x/x0

    K =

    K

    SpO2

    Olika K-vrden motsvarar olika SpO2

  • 20

    Pulsoximetri falskt hgt SpO2 (dvs SpO2 > SaO2)

    Kolmonoxid falskt hgt SpO2 8% kning av COHb ger endast 1% snkning av SpO2.

    Omgivande ljus falskt hgt SpO2 Starkt ljus, med frekvens nra pulsoximeterns. Gller vissa datorskrmar.

  • 21

    Pulsoximetri falskt lgt SpO2

    Lg perfusion falskt lgt SpO2 Hypotension, hypotermi, vasokonstriktion. Kan frbttras av EMLA (rat) eller nervblockad (fingret).

    Rrelse, shivering falskt lgt SpO2

    Dlig kontakt med fingret falskt lgt SpO2 Lckage av ljus frbi fingret

    Anemi Korrekt vid normalt saturation Falskt lgt vid lg saturation

    Lg saturation (< 70%) oftast falskt lgt SpO2

  • 22

    Pulsoximetri falskt lgt SpO2

    Bltt nagellack falskt lgt SpO2

    Met-Hb SpO2 gr mot 85% Dvs falskt lgt om SaO2>85% och falskt hgt vid SaO2

  • 23

    Pulsoximetri vriga felkllor

    Snabba frndringar frdrjning

    Uselt mtt p ventilation, srskilt vid hgt FiO2

  • 24

    Pulsoximetri vrigt

    Komplikationer Hudskada vid lng tids anvndning

    Normalvrden

    90-100% Starkt beroende av patientgrupp

  • 25

    NIBP - manuell

    Korotkoff-toner

    Uppkommer d sammanpressad artr ppnar sig

    Kuff > systoliskt tryck alltid stngt inget ljud

    Kuff < diastoliskt tryck alltid ppet inget ljud

    Kuffbredd 20% bredare n armdiameter

  • 26

    NIBP - automatisk

    Oscillometri

    Kan ven tillmpas manuellt titta p nlens rrelser!

  • 27

    NIBP - felkllor

    Muskelspnning, shivering falskt hga vrden

    Stela krl (ateroskleros mm) falskt hga vrden

    Lg perfusion (chock, vasopressor) falskt lga vrden

    Fr smal cuff falskt hga vrden

    Fr bred cuff falskt lga vrden (men bara lite)

  • 28

    NIBP - komplikationer

    Smrta Petechier, ecchymoser dem Tromboflebit Havererad AV-fistel Neuropati (ulnarispares mm) Compartmentsyndrom

    Undvik vid tidigare neuropati Undvik vid lngvarig kirurgi

    Artrnl i stllet

  • 29

    Invasiv artrtrycksmtning

    Radialis - komplikationsfrekvens < 0,1%

    Ulnaris Brachialis

    - end-artr, men nd sker Axillaris

    - cave luftemboli till CNS - anvnd helst vnster sida

    Temporalis superficialis Femoralis Dorsalis pedis, tibialis posterior

  • 30

    Artrnl Allens test

    Komprimera radialis o ulnaris Knyt handen hrt ppna handen Slpp den ena artren Handen rodnar snabbt >10 s till rodnad = kraftigt nedsatt kollateralflde

    MEN:

    Inga komplikationer trots patol Allens test (425 pat) Ischemiska komplikationer frekommer trots normalt Allens test

    Rekommenderas av vissa mest av medikolegala skl (men grs aldrig nd.)

  • 31

    Artrnl - kanyleringsteknik

    Kanylen mste riktas mot fldet, annars falskt lga vrden

  • 32

    Artrnl mtsystemet

    Transducer

    Mtslang med vtskepelare

    Monitor

    Vtskan rr sig med artrtrycket

    Transducer registrerar vtskans rrelse

  • 33

    Artrnl mtsystemet

    Output(monitor)

    Input

    Fjder!

  • 34

    Artrnl mtsystemet

    Lg frekvens

    Bra tergivning

  • 35

    Artrnl mtsystemet

    Resonans

    Lite hgre frekvens

  • 36

    Artrnl mtsystemet

    Utslcktsignal

    Lgpassfilter

    nnu hgre frekvens

  • 37

    Artrnl mtsystemet

    Dmpning

    Lg frekvens ingen skillnad

    Friktion mellan vtska och slangsystem

    Luftbubblor Signalbehandling i

    monitorn

  • 38

    Artrnl mtsystemet

    Lite hgre frekvens:Mindre resonans

    Dmpning

    Friktion mellan vtska och slangsystem

    Luftbubblor Signalbehandling i

    monitorn

  • 39

    Artrnl mtsystemet

    nnu hgre frekvens:nnu mer dmpad

    Dmpning

    Friktion mellan vtska och slangsystem

    Luftbubblor Signalbehandling i

    monitorn

  • 40

    Artrnl frekvensberoende

    Lg frekvens: Output = input Resonans: Output > input Hg frekvens Output 0

  • 41

    Artrnl mtsystemet

    verdmpning

    Alla frekvenserdmpas

    Mera dmpning

  • 42

    Fourieranalys

    f(t) r en periodisk funktion

    t (sek)

    f(t)

    1 2 3 4

    f(t) har en grundfrekvens, i detta fall 1 Hz

    D kan f(t) skrivas som en summa av sinuskurvor, med frekvenser som r multipler av grundfrekvensen:

    f(t) = a1sin(t) + a2sin(2t) + a3sin(3t) + a4sin(4t) +

  • 43

    Fourieranalys

    f(t) = a1sin(t) + a2sin(2t) + a3sin(3t) + a4sin(4t) +

    F(t) innehller olika frekvenser

    Hur mnga termer behvs?Hur hg r den hgsta frekvensen?

    t (sek)

    f(t)

    1 2 3 4

    Frekvens-spektrum

  • 44

    Fourieranalys

    Grundfrekvens = 1 Hz

    Spektrum 1 4 Hz

    y = 50 sin (t)

    y = 25 sin (2t)

    y = 12 sin (4t)

    y = f (t)

    1s 2s 2s

  • 45

    Mtsystemet:

    fn Resonansfrekvens eng natural frequency

    D Dmpningskoefficient

    Artrnl resonans och dmpning