Intensivdagarna 2012Välkommen till Sveriges största mötesplats och kunskapskälla för dig som jobbar med utställningar! Över 40 föreläsningar och workshops om allt ifrån ny teknik för utställningar, barn & unga och samtids-konst till trendspaningar för framtidens utställningar!

Välkommen till Visby 3-5 december. Begränsat antal platser. Anmäl dig på: riksutstallningar.se/intensivdagarna

PING

2 2012 › O

påLItLIg

Ku

Ltur

stA

tIstIK

› jOB

BA

fAc

KLIg

t på D

IN A

rB

ets

pLA

ts › NyA

tIDeN

s KO

LLeKtIv

BO

eND

e › år

ets B

IBLIO

teK

Pris: 69:–

#22012

Utställning

Downton Abbey

Hasse PerssonPelle Snickars

 Fristad  mitt i havet

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet» Jag har tvingats bli

mycket snabbare och mer produktiv «

Lotta Lundgren om sitt radikala karriärbyte och frilansjobb

Etik – chefen festar upp pengarna, vad gör du?

Familjen Bates Sealand – en symbol för fri kultur och kommunikation

Träffa rätt!Så mäter du hur framgångsrik din Facebooksida är

2 Ping

TRYGGA DITT HEMTECKNA DEN HEMFÖRSÄKRING SOM PASSAR DIG – OAVSETT OM DU HYR DITT BOENDE, BOR I HUS ELLER I BOSTADSRÄTT.

Innehåller allrisk- och krismoment, samt reseförsäkring. 1.000.000 i försäkringsbelopp.

Ring 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/hem

DIKS FÖRSÄKRING FÖRMEDLARE

Konstnär: Fideli Sundqvist, Försäkringsgivare: Moderna försäkringar

Ping 3

Innehåll

Fackligt arbete ska vara kul, engagerande och kompetenshöjande. Karin Linder, Ordföranden på sidan 7

22

› Lottta Lundgren hoppade av sin framgångsrika kar-riär som copywriter. I höst ser du henne på teve.

09 Aktuellt Kompetenser i framtidens bibliotek, Downton Abbey, Privatchatt på jobbet, Panelen, Biblioterapi, Årets bibliotek, Retoriktips, med mera.

18 Jobba smartare med Facebook Det är lätt att stirra sig blind på antalet gilla-markeringar på sin Facebooksida. Men är det en relevant värdemätare?

20 Kulturella och kreativa näringar Två utredningar lyfter fram betydelsen av de kulturella och kreativa näringarna. Kanske kan kulturens kreativa kraft bli en större inkomstkälla för Sverige än vad stålet har varit?

22 Erfaren nybörjare Lotta Lundgren bytte från en framgångsrik karriär som copy-writer till att skriva om mat.

26 Plattform i Nordsjön Plattform i Nordsjön Följ med till det självutnämnda furstendömet

Sealand. Den övergivna militär-basen utanför Englands kust, där invånarna kämpar för fri kultur och kommunikation.

› Downton Abbey flyttar in på Hallwylska museet, sid 12.

f o t o : s v t

4 Ping

Tack för alla reaktionerpå första numret av Ping

Ledare

Medarbetare i detta nummer:Eyal Sharon Krafft:Samhällsvetare, journalist, personpor-trättveteranoch författare. Blir kreativ av människor

som bjuder på sig själva men ävenefter ett hårt träningspass. ‹

Sören Andersson:Fotograf på Gotland och i Stockholm sedan 1990. Job-bar med nyheter, reportage, sport och

porträtt. Jag älskar att resa och plåta från världens alla hörn. ‹

Kristina Tilvemo: Jag är journalist och skriver ofta om driv-krafter och oväntade vägval. Annars är jag helst utomhus, sitter

på en häst eller försöker få hunden att hitta kantareller. ‹

Ansvarig utgivareKarin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se

ChefredaktörAnders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@dik.se

Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@dik.se

Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@anders- haglund.com

AnnonserCaroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@dik.seRing för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Pelle Snickars, Johan Joelsson, Gunilla Mosén, Kristina Tilvemo, Torbjörn Hallgren.

Tryck & repro Ineko, Stockholm OmslagUppifrån vänster Lotta Lundgren, foto: Linus Hallgren. Sealand, foto: Jonathan Jacobson, Utställning, foto: Erik Lernestål.

Utgivningsplan 2012nr 3: 14 december

ISSN: 2001-4368

KontaktSe sid 67.

E fter en lång tids arbete med att skapa magasin Ping kändes det skönt när första numret var klart. Men hur skulle det tas emot? Det var

nervöst att invänta de första reak-tionerna från er läsare. Nu kan jag konstatera att många har hört av sig och att de allra flesta är väldigt positiva. Tack alla ni som har kom-mit med gratulationer och uppskat-tande ord!

När man gör en sådan här stor förändring kan inte alla ropa hurra. Främst verkar det vara namnet som har väckt tankar och känslor. Jag vill därför passa på att än en gång berätta att namnet Ping handlar om kommunikation. Termen ping an-vänds när en enhet hittar en annan enhet för att upprätta en kontakt för kommunikation, såsom till exempel när datorer hittar varandra i nätverk. Termen fyller också en funktion i sociala medier där man ”pingar” någon för att få en persons uppmärksamhet. Eftersom DIK:s medlemmar arbetar med kommuni-kation, tycker vi att namnet passar bra. Att pinga är att kommunicera!

I det här numret får du inte missa reportaget om furstendömet Sea-land. En fantastisk historia om den

övergivna militärbefästningen i Nordsjön, som har blivit en symbol för fri kultur och kommunikation.

vår inspiratör den här gången är Lotta Lundgren. Hon hoppade av jobbet som hyllad copywriter för att skriva om mat. Hennes kokbok blev en succé. Mat- och historiein-tresset ligger också bakom hennes nya teveserie Historieätarna som visas i SVT i höst. Läs om hur hon tog steget och bytte yrke mitt i en framgångsrik karriär.

En annan succé, tycker i alla fall de inblandade, är att bo i kollektiv. Allt fler unga människor väljer alternativa sätt att bo och leva. Häng med när Ping tar pulsen på nya tidens kollektivboen-de bland odlingar, brödbak och frågan huruvida gitarrspel ska få gå före disken. ‹

Anders Regnell, Chefredaktör

Ping 5

Innehåll

50

65

62› Varva ner efter jobbet med mind-fulness.

38 Hitta ett nytt jobbSöker du arbete eller bara vill ha koll på arbetsmarknaden? I Guiden får du snabba tips på sju bra jobbsajter.

41 Myter om öppen dataForskningschefen på Kungliga Biblioteket, Pelle Snickars, stäl-ler frågan vad vi ska göra med den öppna datan.

42 Kollektivtrend Allt fler unga människor trotsar fördomarna om kollektivboende. Att bo tillsammans ses som det optimala sättet att leva.

48 Opålitlig kulturstatistikDen kommunala kulturstatisti-ken har kritiserats för att vara bristfällig. Nu har en ny myndig-het tagit över och lovar bättring.

50 Att arbeta fackligt Fem frågor och svar om vad som gäller för den som arbetar fackligt på sin arbetsplats. Två lokalfackliga ger sin syn.

55 Lön engagerar DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om hur löneprocesser borde gå till och bjuder in till diskussion.

56 DebattCecilia Schön Jansson, ordfö-rande i Sveriges kommunikatörer, slår ett slag för kommunikatö-rerna i offentlig sektor.

62 Rensa hjärnan Använd tiden på väg hem från jobbet till att koppla av. Gör det på det sätt som passar just dig bäst.

65 Hur hamnade du här?Malin Forsling Parborg jobbar som konsult på Systemagic. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hennes CV.

6 Ping

illu

stra

tio

n: s

tefa

n m

alm

qu

ist

Ping 7

re år. En liten människas hela liv eller en kongressperiod som ordför-ande för facket. 2009 valdes jag till ordförande för DIK. Det känns som en evighet i expressfart. DIK har under de tre senaste åren förändrats

till en sammansvetsad organisation med tydliga beslutsvägar.

I medierna diskuteras fackens kris och ungas bristande engagemang och lojalitet. Hela ge-nerationer pekas ut som besvärliga 90-talister som enbart tänker på sitt eget bästa och inte förstår den fackliga grundidén. Det är viktiga synpunkter. Slutsatsen måste bli att facket be-höver unga och därför måste hitta former för att möta de ungas vilja till engagemang.

i dag arbetar flera fackförbund med olika idéer för att behålla den viktiga roll fackförbun-den har i den svenska modellen av samverkan och demokratiskt inflytande. Fackligt arbete är

Ordföranden

en skola i demokrati som är svår att hitta någon annanstans.

DIK har de senare åren arbetat metodiskt för att underlätta engagemang och ge medlemmar kunskap i förhandling, lönepolitik, arbetsmiljö och fackligt ledarskap. DIK:s kurser för lokal-fackligt aktiva är välkända inom den fackliga sfären och en föregångare för andra förbund. Medlemmarnas kompetens visualiseras i profil och tidning.

Vi har också provat nya arbetssätt för att driva yrkesfrågor. För att få spetskompetens i yrkesrelaterade frågor arbetar vi med expert-grupper bestående av medlemmar som formu-lerar underlag för den politik förbundsstyrelsen driver. En arbetsmetod som varit framgångsrik. Genom expertgrupperna kan medlemmar en-gagera sig i specifika projekt utan att binda sitt engagemang till långa mandatperioder.

f ackligt arbete ska vara kul, engagerande och kompetenshöjande. Personligen har jag lärt känna flera av mina bästa vänner och vapendra-gare under åren i förbundsstyrelsen. Vice ordfö-rande Karin Åström Iko slutar till den komman-de kongressen. Hon lärde mig den hårda vägen att tågbiljetter ska man alltid hålla i själv. Det förstod jag i Hamburg när tåget gick och Karin och biljetterna var på en annan perrong. Vi kom hem ett dygn senare än planerat.

Jag hoppas att den kommande kongresspe-rioden innebär lika stor kraft framåt och att

fler studenter och unga engagerar sig i DIK för gemensamma ansträngningar i viktiga frågor. Ta makt över biljetten och missa inte tåget. Fackförbund behöver kompe-tens i alla generationer. ‹

Fackligt arbete

är en skola i demokrati som är svår att hitta någon annan-stans.

Karin Linder, DIK:s förbundsordförandekarin.linder@dik.se, tel o8-466 2404Twitter: @Karin_Linder

T»Fackförbund behöver kompetens i alla generationer«

8 Ping

Anställd, egen företagare eller kanske båda delarna? Då kan du svara på DIK:s löneenkät 2012.

Dags att svara på årets löneenkät!

Om vi har din korrekta e-postadress så har du fått en direktlänk till enkäten i din inkorg. Om du inte har fått det – gå in på www.dik.se/loneenkat och fyll i din e-postadress, så skickar vi länken till din enkät.

Lönestatistiken är av central betydelse för att DIK ska kunna svara på dina frågor om lön. Utan din medverkan – ingen lönestatistik.

Ping 9

Kompetenser iframtidens bibliotek

Aktuellt Läs mer:   www.dik.se   Tipsa oss:  anders.regnell@dik.se

foto

: ju

lia

sjö

berg

I framtiden behöver bibliote-karierna nya kompetenser och kunskaper. Men vilka då?

Frågan hur dagens bibliotekarier tar kommandot över utveck-lingen i ett allt mer digitaliserat samhälle diskuterades på DIK:s seminarium vid Bok och biblio-teksmässan i Göteborg.

Utgångspunkten var den rapport, Bibliotekariens framtida yrkesroll, som en arbetsgrupp inom DIK tagit fram.

Arbetsgruppens slutsats är att framtidens bibliotekarie behöver kunskaper i digitalisering, läs-

ning, vetenskaplig kommunika-tion, deltagarkultur, pedagogik, handledning och marknadsfö-ring. Sist men inte minst behövs också vad gruppen valt att kalla akademikerkompetens.

Birgitta Rydell, förbundsdirek-tör på DIK, ledde samtalet mellan Linnéa Sjögren, Pernille Drost, ordförande för det danska fack-

Biblioteket är den infrastruktur som

bibliotekarien behöver för att klara sitt uppdrag.

förbundet för bibliotekarier, Sofia Lundgren student på Biblioteks-högskolan, Anna Åkerberg från Malmö stadsbibliotek och Karin Linder, DIK:s förbundsordförande.

– Det är digitaliseringen och metakompetenserna som är det centrala, menade Pernille Drost.

Men vad är då framtidens bibliotek? En lokal, böcker och media eller ett uppdrag? Anna Åkerberg menade att biblioteket helt enkelt är den infrastruktur som bibliotekarien behöver för att klara sitt uppdrag.

Läs mer och ladda ner rappor-ten på www.dik.se. ‹

› Birgitta Rydell, Pernille Drost, Linnéa Sjögren, Sofia Lundgren, Anna Åkerberg och Karin Linder på DIK:s seminarium.

10 Ping

Downton Abbey till HallwylskaHerrskap och tjänstefolk: Alla ni som längtar svårt efter nästa säsong av Downton Abbey kan stilla er abstinens en stund. Nu visar Hall-wylska museet i Stockholm ett 20-tal dräkter från den populära teveserien. Utställningen Dräkter från Downton – Herrskap och tjäns-tefolk i fakta och fiktion, belyser livsstil och relationer mellan herrskap och tjänstefolk. ‹

Ping 11Ping 11

Det är okej att använda sociala medier på jobbet för personliga ändamål. Det tycker hälften av alla unga svenskar i 19-30-års åldern.

Bland 31-48-åringarna anser 36 procent att man kan chatta privat på jobbet, medan bara 24 procent bland 49-66-åringarna tycker så, visar undersökningen Kelly global workforce index som årligen genomförs av rekryteringsföreta-get Kelly services i trettio länder.

Var femte svarande i Sverige ser inga problem med att dela med sig av sina personliga åsikter

om arbetsplatsen. Och nästan var fjärde känner sig mer benägen att söka jobb med hjälp av de sociala medierna, i stället för att gå den traditionella vägen via jobban-nonser och rekryteringsföretag.

Om man tittar på svaren från de totalt cirka 170 000 personerna i samtliga länder, så säger mer än

var tredje att sociala medier har en negativ påverkan på produk-tiviteten på arbetsplatsen. Samt att det kan vara problematiskt att blanda professionella kontakter med privata.

– Spridningen av sociala medier på arbetsplatserna går snabbare än vad någon hinner författa regler för att hantera dem. Många anställda har lätt för att se fördelarna, medan arbetsgivare och chefer brottas med komplexa frågor kring integritet, övervak-ning och hur man skyddar känslig information, kommenterar Louise Kjellberg vid Kelly services. ‹

Chatta privat på jobbet

Mer pengar till kulturenTreårig kulturplan: Västra Götalandsregionen höjer anslaget till kultu-

ren med drygt 40 miljoner nästa år och har antagit en treårig kultur-plan. Extra pengar går bland annat till Göteborgsoperan och Göte-borgs symfoniker. Den totala kulturbudgeten blir nästan 1,3 miljarder kronor, varav 979 miljoner kronor kommer från regionala resurser och resten från statliga kultursamverkansmodellen. Fem miljoner

kronor går till fem nyckelområden som ska utveckla kulturlivet. ‹

› Många som forskar behöver ta etiska hänsyn. En ny antologi berättar om problem som kan uppstå.fo

to: i

sto

ckph

oto

› En stor del av det höjda anslaget går till satsningar på barn och unga och det fria kulturlivet.

Var femte ser inga problem med att dela med sig av sina personliga åsikter om arbetsplatsen.

› Det kan vara svårt att blanda professionella och privata kontakter i sociala medier.

foto

: eri

k le

rnes

tål

12 Ping

Panelen

Monica ThomassonVD Aktiv Kommunikation Öresund– Intrikat fråga,

som inte har ett snabbt svar. Min erfarenhet av kriskom-munikation handlar om att allt hänger ihop: varumärke, PR, diskussioner om lönsamhet. Vi måste vara förberedda om den här situationen uppstår. Behöver man gå in med me-dieträning? Detta beror helt på vilken position kommuni-katören har inom den egna organisationen.

Dålig publicitet som det här kan innebära, medför att varumärket svärtas. Som ny kommunikatör kan det vara svårt när man går in i en organi-sation. Man får ställa sig frågan: vill jag vara i en organisation där allt inte sköts ordentligt? ‹

Jon StenbeckInformationschef Motormännens Riksförbund– Som kommuni-katör måste man

omgående informera chefen om tänkbara konsekvenser. Kan vi stå för denna händelse när den kommer fram i offentligheten? För det kan man nog räkna med att den gör. Finns det styrdokument och riktlinjer som chefen bryter mot? Är dessa rimliga? Kan jag finna stöd hos andra personer i ledningen? Finns det en grupp som ansvarar för krishantering i organisationen?

En professionell kommunikatör måste ta initiativ till en proaktiv strategi redan innan händelsen blir offentlig. Och i den finns givetvis de tre enkla råden med: Erkänn det uppenbara, ta ansvar och före-slå åtgärder för att inte misstaget ska upprepas. ‹

Ida Alfsdotter-ThoorMarknadschef Akademiker-försäkring

– Det är inte min roll som kom-munikatör att ta ansvar för en hel organsationskultur. Men jag ska förklara för ledande befatt-ningshavare att det kan finnas kommunikativa utmaningar med den rådanade organisa-tionskulturen. Det är viktigt att på ett pedagogiskt sätt klargöra för hur en sådan kultur påverkar en organisations image och varumärke. Om ledningen sedan väljer att lyssna på mig och hantera problemet eller inte, är egentligen inte mitt ansvar. ‹ Kan vi stå för denna händelse när den kommer fram i offentligheten?

Chefen festar för skattepengar. Vad gör du?

Hur ska man som kommunikatör agera om man får kännedom om att allt inte står rätt till i den egna organisationen? Ping frågade tre medlemmar från DIK:s arbetsgrupp för etiska riktlinjer för kommunikatörer:

f o t o : i s t o c k p h o t o

› DIK:s etiska riktlinjer för kommunikatörer finns att ladda ner på dik.se.

Ping 13

Ansvar för att söka jobbArbetslöshetsförsäkringen: Det ska bli tydligare vad som förväntas av arbetssökande för att få rätt till ersättning. Re-geringens förslag om ändrade åtgärdsregler i arbetslöshets-försäkringen ska bland annat göra klart att det är den enskilde som har ansvar för att visa sin aktivitet i jobb-sökandet. De nya åtgärdsreglerna är tänkta att börja gälla nästa höst. ‹

Motbilder av vikingarnaI Ruriks fotspår: En ny bok sätter vikingaforskningen under luppen. Att beskrivning-en av de svenska vikingarna har använts för att förstärka nationalismen är väl allom bekant. Men på senare år har inställningen vänt och somliga forskare arbetar i stället för att skapa rena motbilder till den tidigare historiebeskriv-ningen, enligt Samuel Edquist, författare till I Ruriks fotspår (Södertörns högskola). ‹

Biblioterapi för missbrukareI Norrköping ger stadsbiblio-teket biblioterapi för stadens missbrukare i samarbete med socialkontoret.

Biblioterapin bedrivs i form av bokcirklar som har blivit en upp-skattad plats för att kunna prata om det som är svårt i livet.

– När hade jag någonsin kun-nat berätta det här om vi inte hade läst om det? säger en av deltagarna.

Det började med en frustra-tion över att missbrukarna använde bibliotekets lokaler som värmestuga och stökade runt. Hur kunde bibliotekarierna få dem att öppna en bok? Frågan utvecklades till en behandlings-

metod som körs för tredje termi-nen vid en öppenvårdsmottag-ning och ett behandlingshem för kvinnor. En bibliotekarie och en behandlingsassistent leder bokcirkeln där man läser och diskuterar självbiografier med missbrukstema. Texterna har fått deltagarna att våga öppna sig, uttrycka känslor och berätta om saker som de aldrig har be-rättat tidigare. Det har i sin tur gjort att behandlingsassistenten kan ge dem ett bättre stöd i de enskilda samtalen.

Fast i början var deltagarna skeptiska. De tyckte att det räckte med att de levde ett miserabelt liv med alkohol och droger och att de inte behövde läsa om det.

– Ska vi läsa om skiten också? Räcker det inte med att vi lever mitt i den, sa de.

Men motståndet försvann när bokcirklarna startade.

50

Texterna har fått deltagarna att våga

uttrycka känslor.

Olika vägar till jobbNätverk: Släktingarna spelar större roll än arbetsförmedlingen när unga med turkisk bakgrund söker jobb. Det visar en enkät bland 26-29-åringar i Stockholm med svenskfödda respektive turkiskföd-da föräldrar. Medan unga med turkisk bakgrund får jobb via släkt-ingar och andra nära kontakter, anlitar svenskfödda ytliga bekanta och arbetsförmedlingen.

Så många läsombud har Mjölby bibliotek utbildat som kan högläsa för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nu har biblioteket utsetts till Bästa lättlästa bibliotek av Centrum för lättläst. ‹

Aktuelltfo

to: h

åkan

sjö

strö

m n

t

14 Ping14 Ping

Vi känner oss mycket stolta över

den verksamhet vi har byggt upp.

Det blev inte ett, utan flera bib-liotek som kan ta åt sig äran att vara årets bästa bibliotek 2012.

Bibliotek Värmland är ett sam-arbete mellan sexton kommun-bibliotek, sjukhusbibliotek och universitetsbibliotek som finns i Värmland.

Det innebär bland annat att samma lånekort gäller på alla bibliotek och att man kan låna böcker från ett bibliotek och lämna tillbaka på ett annat. Tolv av kommunerna har också en gemensam webbplats. Där kan man söka bland nästan 1,3 miljoner titlar och beställa hem böcker, filmer med mera till sitt

lokala bibliotek. Samarbetet startade som ett projekt 2003 men är i dag ett etablerat sätt att jobba på.

– Vi känner oss mycket stolta över den verksamhet vi har byggt upp. Vi kan erbjuda en mycket större service än vad ett enstaka lokalt bibliotek kan göra, säger Anna Christina Rutquist, länsbib-liotekarie i Värmland.

Juryns motivering till att ge Bibliotek Värmland utmärkelsen var bland annat:

”Ett bibliotek som fortsätter att utveckla och driva ett fram-gångsrikt arbete med samarbete mellan kommun-, sjukhus- och universitetsbibliotek. Deras sam-arbete fungerar på ett sätt som när det startade var både nyda-nande och strategiskt. Bibliotek Värmland har visat vad bibliotek inom en region kan betyda för samhällsutvecklingen.” ‹

Årets bibliotek heter Bibliotek Värmland

› Jubel i DIK:s monter på Bok- och biblioteksmässan när Årets bibliotek utsågs.

Modell för e-boksutlåning Bibliotek: Svensk biblioteksför-ening föreslår en ny ersättnings-modell för e-boksutlåning. Det är en abonnemangsmodell som bygger på licenser, abonnemang och digitaliseringssamverkan. Licenserna ska möjliggöra en kommersiell e-boksmarknad för nya e-bokstitlar. Abonnemangs-formen ska skapa incitament för bibliotek att arbeta med en stor titelbredd och en samverkan kring digitalisering ska ta hand om det äldre materialet.

– Vi är övertygade att vårt förslag till modell kan säkerställa en fungerande e-boksmarknad, bibliotekens frihet att oberoende välja ut och köpa in e-böcker och upphovsmännens rätt till ersätt-ning för sina verk, säger Svensk biblioteksförenings generalse-kreterare Niclas Lindberg. ‹

Kulturen viktigareKultur: De kulturella och kreativa näringarna utgör en del av svaren på vår förmåga att möta globaliseringens och kunskapsekonomins utma-ningar. Om det och mycket mer kan du läsa i Framtidskommis-sionens rapport Är framtiden kulturens re-renässans?, som presenterades under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Författaren Eva Bergqvist är till vardags departementsråd på kulturdepartementet. Rappor-ten finns att ladda ner på www.framtidskommissionen.se. ‹

foto

: ju

lia

sjö

berg

Aktuellt

Ping 15Ping 15

Att tala inför andra är en kreativ handling. Utnyttja det genom att ta med åhörarna.

Det säger före detta operasång-erskan Marie-Louise Zeisig som skrivit en retorikbok utifrån sina erfarenheter på scengolvet.

Boken Kliv fram, ta plats och tala! vänder sig till alla som vill svara ja när de blir ombedda att göra fram-trädanden på jobbet. Fast de inte vågar eller lider av rampfeber.

En gång sjöng hon i ope-rakören vid Stora teatern i Göteborg men hoppade av för att börja träna sångare och ta-lare. Som verksam retorikkonsult säger hon att det inte finns några genvägar för att bli en bra talare. Du måste lära dig retorikens grunder, vara påläst och sedan öva, öva, öva. Punkt. Sedan finns det en sak till som du kan göra för att nå ända fram:

– Varje framträdande innehåller alltid ett moment av osäkerhet, det är det jag menar med att det

är en kreativ handling att tala. När du står där vet du inte exakt vad som ska hända.

Ingen vet ju vad åhörarna ska säga om de ges chansen. Och chansen ska ges om du vill bli bättre på att tala, tycker Marie-Louise. Deras synpunkter och

frågor – antingen de får ställas under eller efter föredragningen – kan lyfta en annars korrekt men tråkig dragning till nya höjder.

Läskigt?– Ja, men det blir så

mycket roligare när man utgår från att åhörarna

har kunskaper. Flytta fokus från dig själv till

åhörarna redan från start. Inled med ett citat eller en berättelse och ställ enkla frågor utifrån det. Handuppräckning kan räcka som

svar om åhörarna är många. Fokusförflyttningen fungerar också bra vid nervositet.

Risker?– Att dialogen med åhörarna tar

en massa tid och blir så trevlig att du glömmer bort att leverera fakta. Då måste du våga avbryta. Rör dig även bort från datorn då och då, eftersom den hindrar publik-kontakt. Varför inte börja med den avstängd?

Att gestikulera kan också hjälpa eftersom det gör det lättare att uttrycka sig. Och glöm inte att sträcka på dig.

– Det ökar testosteronhalten och gör dig modigare. ‹

Lena Fieber

Tala med åhörarna

foto

: an

na-

len

a ah

lstr

öm

Operasångarens tips: › Förbered frågorna till åhörarna i förväg. › Avsätt tid för dialogen, till exempel tio minuter om du har en timmes föredragning.› Var nyfiken på åhörarna. › Kom ihåg att du styr.

Du måste lära dig retorikens grunder,

vara påläst och sedan öva, öva, öva. Punkt.

› Att flytta fokus från sig själv till åhörarna är ett bra knep för den som är nervös i början, säger Marie-Louise Zeisig.

16 Ping

Det skulle gå att komma tillrätta med fusket i distansundervis-ningen genom att identifiera individerna efter hur de trycker ned datortangenterna.

Det finns vissa mönster i olika personers knapp-tryckningar som är stabi-la oavsett typ av uppgift. Denna kunskap skulle kunna utvecklas till ett verktyg för att identifiera personer på distans, menar forskaren i datavetenskap Ha-kim Usoof som har skrivit en avhandling vid Umeå universitet.

– Samtidigt är det viktigt att noggrant designa

bedömnings- och examinations-uppgifter och utbilda och stödja studenter för att begränsa möjlig-heter till plagiering, säger han.

Hakim Usoof har också utveck-lat en modell för att bedöma kritiskt tänkande inom distans-undervisningen. En central del i modellen var ett online-forum

där han observerade kommentarer mellan studenter och hur dessa diskussioner påverkade

deras lärande.– En positiv

attityd till lärande hänger sam-man med kritiskt tänkande och bra

kursresultat. För att utveckla kritiskt tänkande inom distans-utbildning är det extra viktigt att studenter ges möjlighet att samarbeta och diskutera utbild-ningens innehåll.

Hasse Persson

I fjolårets DIK forum nummer 4 berättade vi hur Hasse Persson som chef för Borås konstmuseum lyckades få mecenater att lätta på plånboken. Kort efter publice-ringen skulle han gå i pension. Men det blev inte som han hade tänkt sig.

Vad hände efter publiceringen?– GP-ägaren, Peter Hjörne, dröm-de om en konsthall i Marstrand, men saknade en konstnärlig ledare. När Karin Tufvesson Hjörne, hans fru och DIK-med-lem, läste artikeln lämnade hon tidningen till honom med en lapp: ”Är den här killen i din smak?” Några dagar senare ringde han mig. Så allting är tack vare er! Vad fick dig att tacka ja?– En av mina drivkrafter är nyfikenhet. Som bondson från västra Götaland som aldrig satt sin fot i en segelbåt var erbjudan-det att arbeta i seglarnas mecka oemotståndligt. Att få vara med från början och berika en ö av den digniteten kunde jag bara inte tacka nej till. Du är 70. Hur blir det med pensioneringen?– (Skratt.) Jag känner mig fortfa-rande väldigt ung och har mycket kvar att lära. Pensioneringen får vänta 5–10 år till. Eyal Sharon Krafft

Hallå där,

Knappandet avslöjar fuskaren på distans

› Online–forum gör det möjligt att bedöma kritiskt tänkande. God förmåga till det ger bra kursresultat.

Utbilda studenterna för att begränsa möjlig-heterna till plagiering.

Aktuellt

foto

: co

lou

rbo

x

Ping 17

f o t o : i s t o c k p h o t o

Modetrender spreds snabbt även för flera hundra år sedan, visar forskning vid Centrum för modevetenskap av det tidigmo-derna europeiska modet.

Forskarna har hittat en serie fri-syrbilder som publicerades under samma månad år 1777 i både Sverige, Belgien och Frankrike. Modebilder cirkulerade fort och var väldigt populära under den här perioden. Bilderna använ-des brett, även på porslin och solfjädrar, säger filosofie doktor Patrik Steorn.

Han ingår i ett forskarlag som deltar i ett europeiskt forsknings-

projekt om hur modeidéer spreds under 1500-1800-talet. Resulta-ten kommer bland annat att leda till en stor permanent utställning vid Victoria and Albert Museum i London som invigs i slutet av 2014.

Patrik Steorn har undersökt om det fanns en svensk produk-tion av modebilder eller om de importerades.

– De flesta bilder som förekom i svenska dagstidningar under 1700-talet var importerade. Mode-planscher importerades ofta från Frankrike medan modekarikaty-rerna kom från England.

– Det skojades friskt med det aristokratiska franska modet och det mer vardagliga engelska. Innan upphovslagstiftningen fått fäste i Europa lånades bilder och modeidéer relativt fritt och färda-des över geografiska gränser.

I forskarlaget ingår även profes-sorerna Peter McNeil och Klas Nyberg samt Ann Grönhammar, förste intendent vid Livrustkam-maren.

› Det skojades friskt med utländskt mode i Sverige. Bilder användes brett och på många material.

Solfjäder spred mode

Det skojades friskt med det aristokra-

tiska franska modet och det mer vardagliga engelska.

Spara energi i gamla husGotland: Visby innerstad kommer att bli fallstudie i ett europeiskt energisparprojekt för äldre byggnader. Bakom står Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader vid Högskolan på Gotland som startats med stöd från Energimyndig-heten. Med en budget på nästan sju miljoner euro är projektet ett av de största inom sitt forskningsområde, uppger de ansvariga.

foto

: ist

ock

pho

to

18 Ping18 Ping

Visst känns det stres-sande när konkurren-

terna har fler gilla-marke-ringar på Facebook. Men det betyder inte alls att deras sida är bättre.

del av kommuninvånarna som verkligen ”gillar” sidan. Det kan ses som ett misslyckande. Men om du har bra samtal med dessa få personer, så spelar det inte så stor roll – värre är då att många gillar din kommuns sida, men det finns ingen kom-munikation alls på väggen.

John Wedderburn återkom-mer hela tiden till att ha en strategi och ett mål. Ju närmre du ligger ditt mål, desto bättre. Då kan dina konkurrenter ha hur många gilla-markeringar de vill, för egen del spelar det ingen roll. Men hur vet man att man ligger nära sitt mål?

– Vårt mål på Malmö högskola var att rekrytera internatio-nella studenter, alltså männi- skor på väg att ta ett av sina livs

Som administratör är det svårt att inte titta på hur många gilla-markeringar din Facebooksida har. Det är en sorts värdemätare mot konkurrenter. Men är den relevant?

– Nej, inte på egen hand, säger John Wedderburn, som byggt upp två stora Facebooksidor åt olika universitet.

Handen på hjärtat. Visst känns det stressande när konkurrenterna har fler gilla-markeringar på Facebook? Men det betyder inte alls att deras sida är bättre. Fokuse-rar du för mycket på att jaga gilla-markeringar så går viktiga insikter förlorade – i bästa fall. I sämsta fall så har du helt fel sätt att jobba med Facebook.

det säger john wedderburn,community manager och kon-sult på en digitalbyrå, där han ger råd inom sociala medier.

Han borde veta. Innan han sadlade om till konsult jobbade han först för Lunds Universitet, och sedan Malmö Högskola. I Lund jobbade han med strategi kring sociala me-dier, och till Malmö Högskola värvades han för att bygga upp kommunikation via Facebook. På plats i Malmö bestämde sig han och hans arbetsgrupp att bortse från antalet gilla-mar-keringar.

– Om du tittar på svenska kommuners sidor på Facebook så är det ofta bara en liten, liten

Jobba smartare med facebook

viktigaste beslut – att plugga i ett annat land. Vi insåg att de ville ha information, och de vill ha den snabbt. Gärna i en kanal som de redan använder.

de valde då att satsa på Facebook för att prata med dem. Antalet gilla-markeringar visade hur stor målgruppen var, men kunde inte visa om högskolan uppfyllde målet. Ett bättre verktyg är den andra statistiken i Facebook, den som mäter aktivitet på väggen – känd som talar-om-detta.

Men var det som de talade om relevant för målet?

Gilla-markeringar inte allt

› John Wedderburn, community manager.

Ping 19Ping 19

Den grupp John Wedderburn jobbade med bestämde sig för att manuellt gå igenom vad folk skrev på Malmo university’s vägg. Var det bara spam? Eller var det frågor som folk verkli-gen funderade över?

resultatet visade att drygt 85 procent av inläggen just rörde deras mål. Inläggen handlade om frågor kring till exempel antagning eller bostä-

der. Sådant som berör studenterna.

– Först då kunde vi mäta hur viktig vår sida var, vi mätte vilken sorts frågor och tonen i inläggen, och vi kunde då visa upp varför sidan behövdes. Vår strategi var att göra Facebook till ett kundserviceverktyg, och det visade mätningen att vi lyckats med.

Inom gruppen på högskolan fanns flera administratörer som var experter inom sina ämnen. Istället för att en ensam administratör svarade studenterna ”skicka oss ett e-mail på den här adressen så ska du få svar” så fick studen-

›Måluppfyllelse är det som avgör framgången med din kommunikation.ILLU S T R AT I O N : PER HAR D E S TAM

terna svar direkt på väggen, upp till högst sex timmars väntetid, ibland inom loppet av en timme.

– Men är det bättre än e-post? Ja, det är mer transparant, vi fick beröm av andra studenter direkt på väggen – så som tum-men upp eller genom kommen-tarer. Andra studenter kunde se att vi gjorde vårt jobb, det syns inte med e-post.

Torbjörn Hallgren

Gilla-markeringar› Svenska högskolors gilla-markeringar – ett trubbigt mätinstrument över framgång inom sociala medier:

› Lund University – 17065› Malmo University – 3595› Uppsala University – 4520› Högskolan Väst – 2960› Högskolan I Halmstad – 3251› Göteborgs Universitet – 2211› Umeå University – 6954I urval. Statistiken är från september 2012.

20 Ping

Design är viktigt för konkurrenskraftenHumaniora, samhällsvetenskaperna och det konstnärliga områdets betydelse för tjänsteinnovationer lyfts fram i Innovationsutredningen. Särskilt svensk design pekas ut för dess betydelse för innovations- och konkurrenskraften. 93 procent av

svenskarna deltar i kultur-aktiviteter. Flest i Europa.

Omvärld

Kulturella och kreativa näring-ar står i fokus i ett nytt medde-lande från EU-kommissionen och i en rapport till regeringens Framtidskommission.

Europas kulturella och kreativa sektorer (CCS) har en högre omsättning än den europeiska bilindustrins. CCS beräknas stå för runt 3 till 4,5 procent av unionens totala BNP och omfattar 7 till 8,5 miljoner arbetstillfällen. I Sverige beräk-nas CCS motsvara runt 5 procent av BNP.

eu-kommissionen släppte i slutet av september ett med-delande med en strategi för att stärka CCS:s möjligheter att skapa tillväxt och jobb. Den innehåller förslag som gäller bland annat kompetens-utveckling, finansiering, nya affärsmodeller, publikutveck-ling, internationalisering och utveckling av samarbeten med andra sektorer.

Förslagen i kommissionens meddelande kan säkert bidra till att stärka CCS. Samtidigt avspeglar meddelandet ett snävt synsätt. Det handlar i hög grad om det lätt räknade och lätt mätbara: ekonomi och jobb. Men allt som kan mätas är inte av betydelse och allt av bety-delse kan inte mätas.

en stor del av den samhälls-nytta som CCS genererar syns inte i statistik och ekonomi. Värdet finns där, men det synliggörs inte. Vi mäter pen-ningen, men inte meningen. Och precis som Eva Bergquist påpekar i sin rapport till Framtidskommissionen ligger kulturskaparens primära driv-

kraft i att skapa mening, inte ekonomiskt värde.

Eva Bergquists lättlästa rap-port över trender och tendenser i kulturens roll för samhälls-utvecklingen har ett bredare perspektiv än meddelandet från EU-kommissionen. Bergquist tar upp både mätbara och omätbara aspekter. Rapporten utmynnar i fem uppmaningar för att stärka kulturen och den kulturbaserade kreativiteten: Bredda kulturbegreppet, öka mätbarhet och forskning, tänk och arbeta mer tvärsektoriellt, synliggör kulturens betydelse för social sammanhållning samt öka förståelsen för kulturens kreativa kraft.

När regeringen presenterade sin budgetproposition lyfte kulturministern fram att kultur-budgeten har ökat med 15 pro-cent sedan 2006. Är det bra eller dåligt? I förhållande till många europeiska krisekonomier är det bra. I förhållande till Kina är det dåligt. Kinas offentliga investeringar i kultur har ökat med 23 procent varje år sedan 2007. Den kinesiska femårspla-nen är att öka sektorns andel av BNP från 2,5 procent till 5–6 procent år 2015.

Kulturella och kreativa näringar – det nya stålet?Kulturella och kreativa näringar uppmärksammas av både EU-kommissionen och i en rapport till Sveriges regering. DIK:s utredare Bo Westas har läst. Han ser möjligheter men frågar sig om regeringen har förstått vad det handlar om.

Kulturskaparens primära drivkraft är att skapa mening, inte ekonomiskt värde.

Ping 21

Omvärld

Eva Bergquist frågar sig i sin rapport om kreativiteten kan bli ”det nya stålet”? Det är fullt möjligt, men den tanken har ännu inte nått Rosenbad. Inga nya pengar till CCS i budgeten. I stället väljer regeringen att satsa 3,5 miljarder på gruvnä-ringen i ett läge när den globala järn- och stålkonsumtionen faller som en sten. ‹

Skolbibliotek utan skolbibliotekarier har inte alls samma positiva effekt som skolbibliotek med kvalificerad personal.” Litteraturutredningen, Läsandets kultur

Bo Westas › Bo Westas arbetar som utredare på DIK.

› I Sverige har kultur-budgeten ökat med 15 procent sedan 2006. I Kina har ökningen varit 23 procent.

Fotnot: Promoting cultural and creative sectors for growth and jobs in the EU. COM (2012) 537. Eva Bergquist. Är framtiden kulturens re-renäs-sans? Underlagsrapport nr 1 till Framtidskom-missionen.

f o t o : i s t o c k p h o t o

Ping 21

22 Ping22 Ping

F öreställ dig hårt snörd korsett, daglig kost med kött och inälvor, alkohol som enda måltidsdryck, mest inomhusvistelse och obekväma sovställen. Så tedde

sig tillvaron för Lotta Lundgren under inspelningsveckan av Historieätarnas avsnitt om 1800-talet.

Alltså nästan outhärdligt – hennes röst bär knappt vid vårt första samtal under en paus i inspelningen – men också autentiskt och alldeles, alldeles underbart.

Några dagar senare har hon återhäm-tat sig, tagit av sig 1800-talsdräkten och ger Ping en exklusiv intervju.

– Under inspelningsveckan jobbar jag dygnet runt – krävande både fysiskt och psykiskt.

Som det skulle, tydligen.– Det är det som är meningen med

hela serien, att överlämna sig till den här tidsepoken. Om jag inte gör det kan jag inte heller berätta hur det möjligen var att leva som en hårt snörd kvinna i slutet

av 1800-talet. Min drivkraft är att göra historien allmängiltig och förklara vårt historiska arv bortom krig och konflikter vilka jag som kvinna har svårt att rela-tera till, säger Lotta Lundgren.

hon berättar om ett fyrhövdat redak-tionsteam som spenderade en månad på research inför varje avsnitt av totalt sex. Samtalen med historiker blev många, boktravarna höga.

Därmed inte sagt att researchen var långtråkig eller umbärandena under inspelningsveckorna för stora.

– Det var de roligaste veckorna i hela mitt liv! Det var en fullständigt unik upplevelse, som att åka tidsmaskin. Liknar ingenting annat jag gjort.

– I ett avsnitt gjorde vi en skärgårds-utflykt med Ivar Kreugers båt (anm. finansman 1880-1932) med vilken han brukade ta ut Greta Garbo, Mary Pick-ford och Douglas Fairbanks. Jag som inte ens är intresserad av motorbåtar blev alldeles tagen.

Karriärbyte gav mersmak

Inspiratören: Lotta Lundgren vet vad som krävs för att lyckas med ett radikalt karriärbyte. För två år sedan leds-nade hon och lämnade sitt jobb som en av landets mest framträdande copywriters för att skriva om, prata om och laga mat. Nu programleder hon SVT:s mathistoriska sats-ning Historieätarna och hon har det roligare än någonsin.text eyal sharon krafft

Bilden: Lotta Lundgren är aktuell med programmet Historie-ätarna.

Eyal Sharon Krafft

foto

: lin

us

hal

lgre

n

Ping 23Ping 23

Karriärbyte gav mersmak

foto

: lin

us

hal

lgre

n

Ping 23

24 Ping24 Ping

Fullt så rolig var inte tillvaron under tiden som copywriter. Karriären var för-visso toppen, hon var välbetald och hade både Guldägg och Guldlejon i priskor-gen. Men lycklig?

I sitt sommarprogram på radio berät-tar hon om en resa. Från en meningslös tillvaro till Wales för att meditera och hitta sig själv. Kan resan ha varit en livs-avgörande vändpunkt?

Nej, resan vill Lotta Lundgren inte tala om den här gången. Och sedan dess har så mycket positivt hänt: hon har en ny relation och blivit tvåbarnsmamma. Framförallt har hon lagat en massa god mat till make, barn och vänner. Att tala om och laga mat var lustfyllt, upptäckte hon. Tänk om hon kunde ägna sig åt det yrkesmässigt!

Eller som hon sa på reklambyrån för fyra år sedan: ”Vet du vad, jag kommer inte mer. Jag måste jobba med mat”, berättade hon i radioprogrammet.

det blev en formidabel succé. Mat-bloggen ”Om jag var din hemmafru” ledde till succékokboken med samma namn – och uppseendeväckande bilder på henne med djupfrysta kycklingar i famnen. Största genombrottet gav tv-serien Landet Brunsås och nu är det dags för Histo-rieätarna.

Avgörande för fram-gångarna var hennes gamla yrke.

– Jag tror att man ska vara ödmjuk för det man fått med sig från sitt gamla yrke. Vi formas av våra tidigare professionella erfarenheter och det kan vara bra att komma ihåg att det är just i mötet mellan sitt gamla yrke och den nya karriären nå-got nytt som är alldeles unikt för just en själv kan uppstå. Jag är själv en produkt av alla mina år i reklambranschen och är övertygad om att det är det som gör mig speciell i min nya roll.

– Att jag kan använda det jag kan från min bakgrund som copywriter i mitt nya yrke som matskribent, redaktör och pro-

gramledare är en stor tillgång för mig. Jag är och förblir copywriter, jag jobbar bara inte med reklam längre.

karriärbytet har gett upphov till en rad insikter: Hårt jobb lönar sig. Bra medarbetare och goda relationer med dem man har omkring sig är allt. Det allra viktigaste är trots allt det som hän-der efter arbetsdagens slut.

– Och att det är väldigt svårt att tjäna pengar! Det är många som vill att jag ska arbeta. Det är färre som vill betala vad jag kostar.

– Jag har också tvingats bli mycket snabbare och mer produktiv. Det är en enorm skillnad på att vara anställd och

matad med uppgifter och att driva en egen firma med sig själv som enda säljbara produkt. Jag måste aktivt välja hur jag ska disponera min tid, vad jag ska jobba

med och vad jag ska tacka nej till. Och jag måste själv sätta prislappen på mitt eget huvud.

Kanske viktigast av allt är att hon har lärt sig åtskilligt om sig själv.

– Jag har lärt mig att jag njuter av att vara just nybörjare, att vara grön, att jag växer i den frihet det innebär att slippa inbilla mig att jag kan allt. Det är en stor befrielse för mig att slippa kallas erfaren och senior. Att vara den som lyssnar, tittar och lär sig är mycket roligare, mycket mer utvecklande, säger Lotta Lundgren. ‹

Inspiratören

tips till dig som ska byta karriär:

1Finns det något du

älskar att göra och alltid gjort utan att ens fundera på att försöka ta betalt för det? Fundera på om du skulle kunna göra ett yrke av det.

2Gör en lista på alla dem

du skulle vilja kunna skicka en räkning till. Fundera sedan igenom vad som skulle kunna få dem att vilja anlita dig.

3Sök dig till samar-

beten med människor du ser upp till och beundrar. Var tydlig. Var snäll. Jobba hårt. Lyssna.

Jag är och förblir copywriter, jag

jobbar bara inte med reklam längre.

› Hårt jobb och bra medarbetare lönar sig. Här med Erik Haag och Malena Ivarsson.

foto

: sis

sel

win

cen

t

foto

: svt

Ping 25Ping 25

Inspiratören

Lotta LundgrenÅlder: 41. Gör: Mat-skribent, författare, programledare. Bor: Gröndal, Stockholm.Familj: Maken Martin, barnen Måns, 6 år, Mimi, 4 år. Bakgrund: Uppvuxen i Göte-borg, utbildning i marknadsföring och kommunikation. Copywriter i 15 år. Aktuell: Redaktör och programle-dare för SVT1:s Historieätarna. Sex avsnitt med start 15 november.

foto

: svt

Ping 25

26 Ping26 Ping26 Ping

Ping 27

Från piratradio till internetparadis. Under snart ett halvt sekel har familjen Bates styrt sitt furstendöme Sealand med järnhand. Den bisarra skenstaten på Nordsjön har med tiden utvecklats till en symbol för fri kultur och kommunikation.text johan joelsson foto jonatan jacobson

plattformOberoende

Ping 27

28 Ping28 Ping

S amtidigt som den soldyrkande småbarnsmamman med de kritvita kinderna får in sin kyck-lingsandwich på pirkaféet i brit-tiska Harwich dånar en kolsvart gummibåt in i hamnen. I fören

står en man med Bermudashorts, tjurnacke och Rolexklocka av guld. Efter att ha utdelat ett handslag i gränslandet mellan hårt och jättehårt plockar han fram ett par flytvästar och två kon-trakt som går ut på att vi inte kan avkräva något ansvar om saker skulle gå snett. Innan det röda bläcket hunnit torka startar prins Michael Bates motorn och sätter kurs mot sitt rike.

Det knastrar till från båtens kommunika-tionsradio. Michael Bates meddelar säkerhets-avdelningen att vi är på väg. I horisonten ser vi furstendömet Sealand – vars territorium består av den övergivna militärbefästningen Fort Roughs – resa sig ur havet som ett brutalistiskt monument. Michael Bates ökar farten och kör ett ärevarv mellan fortets cementben. Från plattformen, drygt 15 meter ovanför vattenytan, vinschas en röd trägunga ned.

historien om det geopolitiska getingboetSealand började i mitten av 1960-talet när Mi-chael Bates far, majoren Roy Bates – som under andra världskriget stridit som infanterist – tröttnade på yrkesfiskartillvaron. Inspirerad av den snabbt framväxande piratradiorörelsen och provocerad av BBC-monopolets strikt begränsa-de sändningar av pop och rock bestämde han sig för att starta en egen kanal. Roy Bates anlitade en rad namnkunniga discjockeys och grundade Radio Essex på det övergivna havsfortet Knock John. Eftersom kanalen var den första med dygnet runt-sändningar blev den mäkta populär bland lyssnarna och ofantligt impopulär hos

rättsväsendet. Lagstiftningen var solklar. Brit-tiska medborgare fick inte sända piratradio från brittiskt territorium. Och eftersom Knock John låg i brittiskt territorialvatten dömdes Roy Ba-tes till böter och tvingades bort från fortet.

I mitten av december 1966 hade den då 14-årige Michael Bates lämnat internatsko-lan i Wales för att fira jullov med familjen i Essex. Han hade sett fram emot en lugn högtid tillsammans med sin far Roy, sin mor Joan och sin syster Penelope. Men på julaftons kväll fick Michael hjälpa sin far att lasta en fiske-båt med radioutrustning, plocka upp några ”bleka och taniga dj:s” och sätta kurs mot den övergivna militärbefästningen Fort Roughs på internationellt vatten sju sjömil från kusten. Vad de inte kände till var att piratstationen Radio Caroline redan hade intagit fortet. Med förtäckta hot och lömska förhandlingsstrate-gier manövrerades konkurrenterna ut varpå Roy Bates och hans dj:s slog sig ned permanent på fortet. När Michael Bates, efter ytterligare några månader på internatskolan i Wales, kom tillbaka till Essex vid påsklovet 1966 hade hans far Roy Bates problem med personalen på Fort Roughs. Eftersom det var ”kallt, regnigt och blåsigt i Wales” ställde Michael Bates upp för sin far och erbjöd sin hjälp. Det slutade med att han stannade på fortet.

ockupationen av fort roughs fick den brit-tiska regeringen att se rött och året därpå stif-tades en lag som förbjöd brittiska medborgare att sända piratradio även från internationellt vatten. Den 2 september 1967 kom det reso-luta svaret från majoren. Under ceremoniella former utropade Roy Bates Fort Roughs till den självständiga nationen Principality of Sealand – ett furstendöme med konstitution, lagstift-

› Det går ingen reguljär färjetra-fik till Sealand.

Ipswich

Nordsjön

Felixstowe

Harwich

SEALAND

ca 13 km

Ping 29

› Michael Bates har nyligen tecknat ett litterärt kon-trakt. ”Om jag skulle stödja att folk snor upphovsrätts-skyddat material, varför skulle jag då skriva en bok?”

Ping 29

30 Ping

ning, vapensköld, flagga, frimärken, pass, valuta, nationalsång och motto: E mare libertas (från havet, frihet).

– Min far älskade kriget. Han var gammeldags, viktoriansk och tog alltid större bitar än vad han kunde tugga, säger Michael Bates.

Vi har hissats upp till plattformen och tagit plats i furstendömets kök. Sealands ”försvarsminister” – en timid man vid namn Mike Barrington som är en av få personer som i princip bor permanent på fortet – serverar te med mjölk. Den idag 59-årige Michael Bates – som mestadels bor på fastlandet där han driver fiskeföretaget Fruits of the Sea – tar av sina solglasögon och tittar på min diktafon.

– Allt handlar om frihet. Det började med pirat-radiorörelsen. Den förändrade hela det etablerade samhället och lade grunden för vårt sätt att tänka, säger han.

redan året efter grundandet av Sealand visade Roy och Michael Bates att de var beredda att gå långt för att försvara sin nations suveränitet. När några personer från Radio Caroline försökte ta tillbaka fortet attackerades de med bensin-bomber och skottsalvor. När en styrka från flottan senare kränkte Sealands ”territorialvatten” sköt Michael Bates varningsskott. I den efterföljande rättegången kom det prejudicerande halmstrå som familjen Bates ända sedan dess har klamrat sig fast vid och tolkat som ett indirekt erkän-nande. Domstolen friade Michael Bates eftersom skottlossningen hade skett på internationellt vat-ten, utanför brittisk jurisdiktion.

– Vi är självständiga och har aldrig hukat för brittisk lag, säger Michael Bates.

Det dröjde inte länge förrän Batesfamiljen, som sedan 1967 lagt ned miljontals pund på drift och underhåll, började sondera terrängen efter inkomstkällor. 1978 kom ett förslag från ett konsortium med tyska och holländska affärsmän som ville förvandla ”världens minsta land” till ett nöjesparadis med casino och lyxhotell. Roy och Joan Bates åkte till Salzburg för att disku-tera affären. Men när ingen dök upp började de ana oråd. Samtidigt låg Michael Bates, som hade fått stanna kvar på Sealand för att försvara riket, bunden till händer och fötter med blodigt ansikte. Han hade blivit övermannad av affärsmännen som

30 Ping

Ping 31Ping 31

› Konstnären Joy Lohmann, längst till vänster, och hans kolleger städar undan rekvisita som har använts vid en filminspelning.

Ping 31

32 Ping32 Ping32 Ping

› Transfer till ”världens minsta land” sker med hjälp av en gunga.

Ping 33Ping 33

landstigit med helikopter. Efter att ha varit inlåst i fyra dygn fraktades Michael Bates till den holländska kusten där han dumpades. När familjen Bates senare sammanstrålade i Essex började de skissa på hur Sealand skulle återtas. Tillsammans med en helikopterpilot, som agerat stuntman i flera James Bond-filmer, beväpnade de sig och flög in över Fort Roughs i augustigryningen. Michael Bates råkade av misstag avfyra skott varpå ockupanterna gav upp. Roy och Michael släppte alla utom en tysk advokat med sealändskt pass som hölls kvar i sex veckor anklagad för landsförräderi. Man-nen släpptes inte förrän den tyska ambassaden förhandlat med Sealand.

– Skickar ett land hit sin ambassadör så är det ett tecken på att de erkänner en, säger Michael Bates.

Det blev aldrig något lukrativt nöjesparadis på Sealand. Istället satsade familjen Bates på merchandise för att förbättra sin kaffekassebe-tonade BNP. Men försäljningen av pass, t-shirts och adelstitlar blev ingen guldgruva.

strax före millennieskiftet började en grupp amerikanska IT-entreprenörer, med programmeraren Ryan Lackey i spetsen, kasta lystna blickar på Sealand. Deras vision var banbrytande. De skulle skapa världens första datafrizon helt anpassad för ett fritt internet. Affärsidén var att erbjuda serverplats off shore, på behörigt avstånd från nationella datalagar. Här skulle allt – förutom spamming, barn-porr och virusspridning – vara tillåtet. Det dröjde inte länge förrän riskkapitalmiljonerna började rulla in. De ideologiska beröringspunk-terna med piratradion och dollarlukten från kontrakten fick Michael Bates, som tagit över tronen efter sin far Roy, att nappa. År 2000

bildades företaget HavenCo och Ryan Lackey bosatte sig på Sealand för att styra upp det tekniska. Rykten började florera om beväpnade vakter och kvävegasfyllda serverhallar med pyramidspel, porr och ospårbara system för finansiella transaktioner. Enligt egen utsago fick HavenCo snabbt kunder, bland annat Tibet Online, Tibets exilregerings hemsida. Men det dröjde inte länge förrän slitningar uppstod mellan entreprenörerna och Batesfamiljen. I en vitbok skriven av Ryan Lackey, som avpol-letterades från företaget 2002, ska Michael Bates, i rädsla för dålig publicitet, ha fått kalla fötter och omprövat sin initiala laissez-faire-attityd. Det blev tydligt när Michael Bates stop-pade en klient som skapat en streamingsajt för illegalt kopierad film. Lackey menar att det gjordes för att inte väcka ont blod hos Stor-britannien och äventyra Sealands kamp för självständighet. Den forne piratradiomannen Michael Bates hävdar att det var ett utslag av respekt för upphovsrätten:

– Folk tror att det handlar om frihet, men i slutändan kommer det inte att produceras filmer om folk stjäl.

Men du kände ju till idén bakom HavenCo?– Jo. Men vill du se dig som en stat måste du

uppträda som en stat. Det går inte att vara ett hemligt näste på Nordsjön där allt är tillåtet.

James Grimmelmann, docent vid New York Law School, har under två år fördjupat sig i Sealand och HavenCo. Han menar att HavenCo som gjorde allt för att fly nationella lagar, ironiskt nog, kollapsade på grund av bristande lagstiftning. Sealand hade inga datalagar. Alla beslut var baserade på personligt tyckande.

– Partnerskapet var dessutom byggt på över-optimistiska beräkningar av hur lukrativt före-taget skulle bli, säger James Grimmelmann.

› Mike Barrington har bott på Sealand i 23 år.

» Allt handlar om frihet. Det började med piratradio- rörelsen. Den förändrade hela det etablerade sam- hället och lade grunden för vårt sätt att tänka.«

34 Ping34 Ping

det blev aldrig något internetparadis på Sealand. HavenCo:s kunder blev färre och 2008 släcktes hemsidan för gott. Michael Bates be-rättar att han lärde sig mycket under åren med HavenCo. Bland annat att han inte delar den moderna piratrörelsens syn på upphovsrätt. Enligt honom var det precis det han sade till The Pirate Bay i samband med att den svenska fildelningssajten 2007 startade en insamling för att köpa Sealand i syfte att placera sina servrar där.

Men är inte fildelning samtidens svar på piratradio?

– På 60-talet var skivbolagen nöjda. Ju oftare vi spelade musiken desto mer sålde de. Men det kanske är samma sak med dagens nedladdning av musik. Vad vet jag?

i vintras rapporterade amerikanska medier att Wikileaks planerade att flytta sina servrar off shore för att undvika klammeri med rättvi-san. I spekulationerna nämndes Sealand som ett alternativ. Enligt Michael Bates kontaktade Wikileaks honom och bad att få placera sina servrar på Fort Roughs.

– Först stöttade jag Wikileaks-killen och erbjöd honom nästan en fristad. Men sen tänkte jag över det. Och han satte ju en värnpliktig soldat (Bradley Manning, reds. anm.) i allvarlig risk. I sådana lägen tycker jag att det är fel att offentliggöra allt. Man måste ha vissa normer, säger Michael Bates.

Uppgifterna om den planerade serverflytten till Sealand tillbakavisas i försiktiga ordalag av Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson:

– Så vitt jag vet fanns det ingen direkt kon-takt. Jag lägger in en brasklapp att det kan ha förekommit bortom min kännedom, men jag tvivlar starkt på det.

Oavsett vad som hände med Wikileaks fram-går det att Sealands piratstämpel är svår att tvätta bort. Genom åren har Michael Bates fått tusentals erbjudanden från ljusskygga aktörer som har velat etablera sig på Sealand. Men Michael Bates är en pragmatisk pirat. Ingenting får förstöra hans dröm om erkännande och suveränitet. För Sealand är ingen riktig stat. Så länge inga andra länder erkänner Michael Bates Nordsjöutopi kommer furstendömet aldrig att ta en plats i FN. Men som vanligt när det kommer till Sealand finns det komplicerande omständigheter. När staten utropades var for-tet beläget på internationellt vatten, sju sjömil utanför kusten. Först 1987 utvidgades den brittiska territorialvattenzonen från tre till tolv nautiska mil. Sealands andra trumfkort är Mon-tevideokonventionen från 1933 som fastslår att en nation behöver uppfylla fyra kriterier: permanent befolkning, definierat territorium, regering samt möjlighet att etablera relationer med andra stater. Kriterier som Michael Bates menar att Sealand uppfyller.

– Men världssamfundet är extremt kraft-fullt, det är svårt att bryta sig in där för ett litet etablissemang. Det enda som räknas är tid och handling, säger han.

Hur ser då Storbritannien på sin obstinate lillebror? Genom Chris Breeze, tillförordnad chef för den politiska avdelningen på Brittiska Ambassaden i Stockholm, får jag ett officiellt uttalande från regeringen:

”sealand, officiellt känt som Roughs To-wer, kan inte utgöra en separat självständig stat eftersom det inte har någon av egenskaperna hos en stat, såsom fast befolkning, territorium eller förmågan att genomföra internationella relationer. Det har heller inte erkänts som en

› Stämpel i passet vid den obligatoriska kontrollen.

Ping 35Ping 35

› Det enda som hörs i Sea-lands kapell, beläget under vattenytan i fortets ena ben, är havets rörelser mot de 30 centimeter tjocka cementväggarna.

› På Sealand finns 21 rum. Under andra världskrigets sista år bodde här ett hundratal soldater.

36 Ping

stat av någon annan stat. I synnerhet har Stor-britannien aldrig gett ett sådant erkännande. Dessutom, i samband med utvidgningen av ter-ritorialgränsen, ligger Fort Roughs i Storbritan-niens territorialvatten och är därför föremål för vår jurisdiktion”.

Men varför man inte har gjort någonting, trots att snart ett halvt sekel har gått, svarar inte reger-ingen på. Docenten James Grimmelmann, som har läst tidigare sekretessbelagda protokoll, me-nar att regeringen i slutet av 60-talet lät Roy Bates hållas, dels av rädsla för den dåliga PR en storm-ning hade inneburit, men också för att Bates inte utgjorde någon skada. Ett synsätt som fortfarande verkar gälla.

– Det är klart att Storbritannien skulle bli för-bannat om jag lät kinesiska nationalister tillverka kärnvapen här. Men det skulle jag också bli, säger Michael Bates och ler.

intervjutiden är slut. Vi får våra pass stämp-lade och överlämnar kuvertet med den sent uppkomna och väl tilltagna ”visumavgiften”. Ute på plattformen träffar vi den tyske konstnären Joy Lohmann och den svenska filmregissören Jasmine Lyman. De är på Sealand för att spela in en crowd-funding-trailer till Sealand Multiversity of the Seven Seas – ett projekt som är tänkt att ”binda samman aktivister, forskare och världsförbättrare för att tillsammans skapa open-source lösningar för vår hotade planet.” Om projektet kommer att bli den kassako som Michael Bates väntat på åter-står att se. Men det finns gott om andra framtids-planer i det rostiga furstendömet. Michael Bates nämner konstgjorda öar, turismsatsningar, drog-rehabiliteringskliniker och ”medicinska grejer.” Återväxten i den kungliga familjen är också god. Michael Bates tre barn James, Liam och Charlotte är alla intresserade av att ta över tronen. Innan jag tar plats i gungan frågar jag Michael Bates vad det är som driver honom. Hans blick fastnar på ett lastfartyg som ljudlöst glider förbi ute till havs.

– Varför bestiger folk berg?

36 Ping

Ping 37Ping 37Ping 37

› Vid klart väder kan man skymta Sealand från fastlandet.

38 Ping38 Ping

Guiden

Hitta ditt nya jobb!

Är du arbetssökande eller kanske bara vill skanna av marknaden? Då finns det en uppsjö av sajter till din hjälp. Ping bad karriärexperten Linus Zackrisson att lista de bästa. Här är hans tips!text anders regnell

38 Ping

Ping 39Ping 39

Guiden

1 2 3 4 5 6 7

Monster Alla: Monster är världens största cv-databas där ditt cv är sökbart för massor av rekryte-ringsföretag och alla andra företag som använ-der Monster som kanal för att leta cv:n. Om du blir medlem på Monster kan du få jobb som

matchas mot ditt cv skickat till dig per mejl. Här finns också företagsprofiler där du kan läsa på om olika företag. Monster har även appar för smartphones och surfplattor där du smidigt kan leta efter jobb. www.monster.se ‹

Mediejobb Kommunikatörer: Mediejobb.info är en sida som samlar upp alla lediga tjänster inom media, information, teve, kommunikation och journa-listik. Hemsidan är ganska svårnavigerad och känns inte helt modern. Prova istället att gå med

i deras facebookgrupp eller följ dem på twitter. Deras twitterflöde är utmärkt. www.mediejobb.info www.facebook.com/mediejobbinfo twitter.com/MedieJobbInfo ‹

Hammer & Hanborg Kommunikatörer: Hammer & Hanborg är ett rekryteringsföretag som är specialiseradt inom kommunikation, information och marknadsfö-ring. Den här sajten kan du använda både om du söker jobb eller om du söker arbetskraft.

Registrera ditt cv och anmäl dig till deras jobbmejl. Då får du jobbtipsen direkt till din inkorg. Ring gärna också och påminn om att du finns registrerad hos dem, så att du inte blir bortglömd. http://hammerhanborg.com ‹

Linkedin Alla: På Linkedin är det i dag obligatoriskt att vara med om man söker jobb. Knyt kontakt med nya och gamla vänner och kollegor och bygg upp ett kontaktnät. Något som kan leda till att nya möjligheter till jobb eller uppdrag

öppnar sig. Många arbetsgivare letar också upp dig här om du söker jobb. Om du inte redan har gjort det, gör som en miljon andra svenskar, skaffa en profil på Linkedin och börja nätverka. www.linkedin.com ‹

Bohmans nätverk Chefer: Bohmans nätverk är ett rekryteringsfö-retag med inriktning på mellanchefer och spe-cialister inom PR, marknad, information, med mera. De identifierar och utvärderar människor vid chefsrekrytering och har en cv-databas

med fler än 32 000 personer. De tar också kontakt med kandidater som är lämpliga för en aktuell tjänst. Anmäl dig hit och även här är det bra att ringa för att inte försvinna i mängden av kandidater. www.bohmans.com ‹

Careerjet Alla: Careerjet är en jobbsökarmotor. Här kan du söka efter yrkeskategori, geografisk plats eller med egna nyckelord. Använd den här tjänsten så slipper du leta igenom många olika sidor med platsannonser varje dag. Careerjet

samlar dem alla på sin sida. Här finns också möjlighet att lägga upp sin cv eller skapa bevakningar på de jobb du är intresserad av. En sökning på bibliotekariejobb gav 54 träffar. www.careerjet.se ‹

KarriärguidenAlla: DIK:s karriärguide kan du använda vare sig du söker ditt första jobb eller söker ett nytt. Här hittar du massor av tips, råd och länkar som hjälper dig att hitta ett nytt jobb med rätt villkor som passar dig. Här finns också en lista

med olika jobbsökarsajter. Du hittar tips om hur du ska skriva cv, ringa in din kompetens och vad du ska tänka på innan du skriver under anställningsavtalet. På dik.se hittar du även platsannonser. www.dik.se/karriarguiden ‹

KÄLLA: Linus Zackrisson , vd och grundare av rekryteringsföretaget MinKarriär.

Ping 39

40 Ping

Mentorprogram

Vilja, våga, välja

sök till dik:s mentorprogram 2013DIK:s mentorprogram vänder sig till dig som vill utvecklas i ditt yrke och som person. I mentorskapet ryms samtal om karriär och arbetsliv, stöd och erfarenhetsutbyte. Du får chans att bygga ut ditt nätverk.

Sista ansökningsdag är den 21 december 2012.

sök till dik:s ledarskapsprogram 2013Nästa höst startar femte omgången av ledarskaps-programmet Vilja Våga Välja. Det vänder sig till dig som vill utveckla dina ledar- och chefsegenskaper och jobbar inom arkiv, bibliotek, museum eller vid annan kulturinstitution.

Sista ansökningsdag är den 4 februari 2013.

Mer information finns på www.dik.se/mentorprogrammet

Mer information finns på www.dik.se/ledarskapsprogrammet

Ping 41

ner och ger bort nada. I kraft av sin rådata blir de snarare marknadsledande; allt enligt devisen

”more data – is better data”, vil-ket somliga blivit multimiljar-därer på. Att förädla data är ju dyrt. Om marknaden ska bygga tjänster på öppen data kom-mer sådana aktörer näppeligen att ha upplysningstjänster till allmänheten framför ögonen. I dem lyser snarare dollarteck-

en. Verkligt användbara tjänster innebär alltid betydande investeringar – vilka förstås måste ge avkastning. Affärsintresset ljuger aldrig.

ppen data – är det verkligen nåt att ha? Eller snarare ge bort. Och vad kan man egentligen förvänta sig att medborgare ska få tillbaka? Är fri rådata eller snyggt förpackad information

framtidens melodi för myndigheter, museer, bibliotek eller arkiv? Nyligen släppte exempel-vis Europeana sitt kulturella dataset med infor-mation om 20 miljoner objekt. All data är fri att använda – framför allt i kommersiella samman-hang. Tanken är att boosta innovation: Sätt fart och gör närande appar på tärande kulturarv! Min egen arbetsgivare, KB, släppte redan för ett år sedan nationalbibliografin som öppen data på samma sätt.

men precis som termen öppenhet i digitala sammanhang är ett slirigt begrepp – Google är exempelvis en öppenhetsindustri – så är öppen data också tvetydigt. Den digitala öppenhets-naivismen är vida spridd, exempelvis med fö-reställningar om att marknaden är intresserad av att förädla den här typen av data och skapa lika innovativa som lönsamma e-tjänster. Det är förvisso riktigt att nyttan med öppen data uppstår först när den används; undanstoppad på svenska myndighetsservrar är värdet av den noll. Staten erbjuder alltså gratis rådata – som näringslivet sedan putsar och paketerar mot betal-ning.

men är det verkligen till from-ma för alla medborgare? Vänder man på resonemanget är öppen data faktiskt ett sätt att slippa in-vestera i tjänsteutveckling. Det får någon annan göra. Typ, marknaden. Risken är här att starka aktörer börjar ta rejält betalt för nya e-tjänster. Inom bibliotekssektorn, på basis av KB:s öppna data, finns i dag sådana tendenser. Samtidigt hanterar starka offentliga aktörer (som exem-pelvis public service) knappast sin data på det här sättet. De bygger egna innovativa applikatio-

Krönika

Staten erbjuder alltså gratis rådata

– som näringslivet sedan putsar och paketerar mot betalning.

Pelle Snickars › Pelle Snickars är forskningschef på Kungliga Biblioteket – och aktuell med boken Myten om internet (Volante förlag).

Ö» Öppen data är ett sätt att slippa investera«

foto

: kb› Pelle Snickars,

forskningschef på Kungliga Biblioteket.

42 Ping

Fördomarna präglas av rödvinsdiskussioner, bönodling och ansvars-löst hippieliv för folk utan jobb eller ambitio-ner. Men för allt fler är verklighetens kollektiv det optimala sättet att leva. Ping drog ut bland rovor och självhushål-lare för att kolla nya trenden. text kristina tilvemo foto sören andersson

Nya tidenskollektivister

Ping 43

› De boende turas om att laga mat. Benny Välitalo och Martin Gustafsson och Kajsa Gustafsson hjälper till att duka fram.

44 Ping

P å ena sidan radhus med stilistiska uteplatser. Gräsplätt med klippare och täckbark i rabatten. Tvärsöver gatan en otuktad skogsdunge. Ett gult tvåvåningshus från 1930-talet, framvällande grönsaker ur vildgrä-

set och uppstudsiga groblad i det kringsprätta gruset. Bakom björk och skogsalm trängs samlingen cyklar, längre bort skymtar grill och några medfarna utemöbler.

det är lite som att kliva in i filmen Tillsammans. En avspänd huller-om-buller-stämning med drag av 1968. Men husets kaos är en chimär, bakom oordningen råder ett noga fastställt system av invå-narna som valt att leva ihop.

– Jag har alltid velat bo i kol-lektiv och fann huset för några år sedan. Tillsammans med en kompis fick jag hyreskontrakt samtidigt som vi började leta lämpliga korridorvänner, för-klarar Kajsa Gustafsson som till vardags är konstnär och bildlärare.

Sedan dess har skaran utö-kats. I dagsläget är de sju som delar på städning, matlagning och odling i den gamla personalbo-staden från 1930-talet. På bottenplanet ligger kök och gemensamma utrymmen, en trappa upp huvuddelen av sovrummen, och för rätt person finns alltid möjlighet att skapa mer plats.

Fördelen med att bo gemensamt är att det alltid finns någon hemma. Det sociala av en familj fast utan fastställda roller, förklarar Josefin Årevall som flyttade in för ett år sedan.

– Det blir ett annat sätt att ses. Vi kanske inte

alltid gör så mycket, men det är skönt att ha nå-gon att prata med när man kommer hem. Man kanske ser film ihop, eller fikar en stund i köket.

Tillsammans med Kajsa plockar hon fram koppar och te från den överbelamrade hyllan medan dagens kock, Martin Gustafsson, hackar morötter vid köksbänken. De konstaterar att man kommer varandra närmare i kollektiv än med andra kompisar. Det ytligare lunchum-

gänget eller ses-på-stan ersätts av en ärligare version, man får liksom de fula sidorna på köpet.

– För att bo på det här sättet krävs att man har kompromiss-vilja och insikt om sina egna reaktioner. Det är bra om man är lite mogen, kan ta ansvar och inte är rädd för regler, förklarar Kajsa Gustafsson som efter fyra kollektiv vet att det gör boendet smidigare.

bilden av hippiearketypen poppar upp, med spirituella människor som parasiterar med att ”alla människor bidrar med olika saker”. Som killarna i några kompisars förra kollek-

tiv, som hellre spelade gitarr än ställde undan disken.

Hur löser man sådant?– Vi ses en gång i månaden och tar upp spän-

ningar eller önskemål. I grunden handlar det om att ha en gemensam strävan och känsla för varandra. Då tar man också hänsyn. Och vi måste ju faktiskt inte bo ihop, säger Josefin Årevall med ett retoriskt leende och benen uppdragna i soffan.

Bredvid längtan efter gemenskap ligger

» Det är bra om man är lite mogen, kan ta ansvar och inte är rädd för regler «

Kollektivet i Ulleråker› Antal medlemmar: Sju perso-ner mellan 22 och 35 år, Kajsa, Martin, Josefin, Josefin, Clara, Benny och Elin.

› Boendekostnad: Under 4 000 kr/person och månad.

› Hushåll: Gemensam städ-ning, inköp och matlagning. Ur matkassan lagas ekolo-giskt, vegetariskt, gluten- och laktosfritt. Dock finns inga uttalade restriktioner.

› TV: Nej. Däremot sällskaps-spel, gitarrer och djupa diskussioner.

› Josefin Heed.

Ping 45

› Mitt i radhusidyllen reser sig kollektivet Nästet, ett stenkast från centrala Uppsala. Här bor sju per-soner som trivs med den kreativa miljön.

Ping 45

46 Ping

engagemanget för hållbar utveckling. Att i så hög utsträckning som möjligt spara på jordens resurser, med klimatförändringar och hotet om peak oil.

– Det är nog en viss typ av människor som väljer att bo i kollektiv. Även om det inte är uttalat politiskt har man samma världssyn och intresse för miljöfrågor. Dessutom vill vi leva utifrån det, ta ansvar för hur vi själva kan påverka, säger Martin Gustafson.

Kollektivet gör det enklare att leva miljövän-

ligt, med gemensam matlagning, ekologiska inköp och tid över för annat, och diskmaskin, tvättstuga, stavmixer och köksgeråd är allmän-gods. Dessutom väger den sociala aspekten tungt, där det både är kul och praktiskt att göra saker med andra.

onekligen, för skaparglädjen märks. Väg-garna är målade med solvindar, träd och sirliga grenar, och i Kajsa Gustafssons rum ligger alster från senaste slöjdkvällen. Bredvid köks-bordet står en välbevarad orgel och här och var väntar en gitarr på spontant soffhäng.

– Genom att bo med människor man gillar blir man mer tillfreds som människa, konsta-terar hon. Man behöver inte åka till Thailand eller lägga energi på att jaga kickar. Vi spende-rar mycket tid här, inspirerar varandra, umgås och bollar tankar. Det är en förmån att känna den harmonin i vardagen.

Bilden bekräftas delvis av Michael Raaman som ansvarar för kursen i självhushållning på Klarälvdalens folkhögskola. Det vi ser är en

» Jag vet inte om just kollektiv ökat men helt klart en läng-tan till landet. I dag ser vi alla typer av människor, från nybakade gymnasieelever till läkare och ingenjörer. «

› Från vänster uppifrån: Josefin Årevall, Benny Välitalo, Martin Gustafs-son och Josefin Heed.

Ping 47

Så blir du kollektivproffs› Norrland är prisvärt, här bor du kollektivt för en spottstyver. Men guldkorn finns även i storstäderna.

› Plocka undan disk och kläder om du vill bli långlivad.

› Tänk flexibilitet och hänsyn.

› Glöm Dallas. Tv:n är utburen till förmån för diskussioner och kreativa projekt.

› På sajten www.alternativ.nu finns mängder av diskussioner och tips.

› På bloggen http://attlevadetlevandelivet.wordpress.com/ kan du läsa om kollektivliv.

› Gå en kurs i självhushållning. Folkhögskolor-na i Klarälvdalen och Mora är ett par exempel.

› Våga tycka olika och hantera meningsskiljak-tigheter på ett konstruktivt sätt. Våga visa dina svagheter.

› Ha roligt! Upptäck potentialen hos dina kollektivkompisar. Prata om vad ni vill och vilka förväntningar ni har.

1970-talsrevival, med skillnaden att det inte är lika enkelt att peka ut en typisk grönavågare, säger han.

– Jag vet inte om just kollektiv ökat men helt klart en längtan till landet. I dag ser vi alla typer av människor, från nybakade gymnasieelever till läkare och ingenjörer. Det som förenar är ett omsorgstänk, viljan att minska sin egen belast-ning på ekosystemet och längtan efter konkreta resultat.

För där samhället blivit alltmer teoretiserat är det svårt att se sin roll i ett större samman-hang. Till stor del handlar det om att tillfreds-ställa sina basbehov och öka självförtroendet, oavsett om det gäller att bygga hus eller odla grönsaker.

– I dag finns en uppsjö av magasin om matlag-ning och renovering vilket tyder på ett stort intresse. Och det är tur, för om ingen tar upp kunskapen så dör den, konstaterar Michael Raaman.

Enligt en undersökning från Sveriges kom-muner och landsting vill 30 procent av invå-

narna i en storstad hellre bo på landet, under förutsättning att det finns jobb. Lusten att flytta ut är stor, och för många kan kollektiv vara ett sätt att minimera kostnaderna och göra dröm-men sann.

– Det här är också lite av vad vi gör på kursen, att peka på möjligheter att skapa jobb. Ta besöksnäringen där många vill uppleva, bo i torp eller hjälpa till med produktionen, säger Michael Raaman.

för killarna och tjejerna i uppsala är kol-lektivet ett andningshål i dagens materialistiska och ytliga värld. Där lyckan inte sitter i pengar och status utan i ett enklare liv.

– Det är väldigt skönt att ha så hemma, tillsammans med andra, säger Martin Gustafs-son. Det krävs ett lite speciellt sinne för att leva så nära andra och man måste vara beredd att kompromissa och ta hand om saker som kommer upp. Självklart är det viktigt att ha integritet. Men i grunden är ju människan faktiskt social.

48 Ping

ska användas till fördjupade studier av särskilda kulturom-råden i stället för den breda tolkning Kulturrådet har gjort av den årliga statistiken.

statistiken baseras på upp-gifter om fyra områden; allmän kultur, bibliotek, musik- och kulturskolor och stöd till stu-dieorganisationer

– Största svagheten med sta-tistiken är den stora slaskposten allmän kultur. Förhoppningsvis ska allmän kultur i kommuner-na i framtiden redovisas som i stat och region, som delar upp de olika konstområdena var för sig. Det skulle innebära möjlig-

het att följa de olika utgiftsom-rådena på ett annat sätt, säger Erik Peurell.

Biblioteksutgifterna är störst och tvingande. Det handlar om i genomsnitt 40 procent av kommunernas kulturkostna-der. Kommunernas näst största kulturområde är allmän kultur, som i snitt i landet utgör 34 procent av kommunernas kul-turutgifter.

Men klyftorna mellan kom-munerna är stora. År 2010 sat-sade Emmaboda kommun mest i landet på kultur, drygt 2 000 kronor netto per invånare, I Nordanstigs kommun kostade kulturen knappt 25 procent av Emmabodas budget, cirka 450 kronor netto årligen per person i kommunen.

Emmaboda fick topplace-ringen 2010, som landets mest generösa kulturkommun, på

Av de offentliga kostnaderna för kulturen i Sverige står kommu-nerna för cirka 43 procent. Men vart går egentligen pengarna? Skillnaderna mellan kommu-nerna är stora och statistiken är opålitlig.

Vid senaste årsskiftet tog den nya Myndigheten för kultur-analys, i talspråk Kulturanalys, över den hårt kritiserade kom-munala kulturstatistiken från Kulturrådet. Den 1 oktober pu-blicerade de för första gången ny statistik om kommunernas kulturutgifter.

Renare siffror, få tolkningar och i framtiden förhoppnings-vis fler nyanser i mätningarna av det som går under allmän kultur lovar Erik Peurell, forsknings- och statistikutre-dare på Kulturanalys. Den nya kommunala kulturstatistiken

Ny myndighet lovar bättring:

Stora svagheter i kulturstatistiken

kon

stn

är h

elen

a kå

geb

ran

d fo

to: m

arti

n b

nag

i

Största svagheten med statistiken är

den stora slaskposten allmän kultur.

› Boerje Bohlin, S, ordförande i utbild- nings- och kulturnämnden i Nordanstig.

› Framtiden är oviss för kulturen i glasriket.

bord

erla

nd

, in

gal

ena

klen

ell

fo

to: j

on

as l

ind

strö

m

Ping 49

kulturstatistiken är att kunna jämföra kultursatsningarna i den egna kommunen med vad andra kommuner gör.

boerje bohlin, S, ordförande i utbildnings- och kulturnämn-den i Nordanstig, kommenterar kommunens jumboplats 2010 i den kommunala kulturstatis-tiken.

– Med statistik kan man ljuga hur mycket som helst. Nordan-stig har ett rikt kulturliv, till ex-empel har vi den högsta tätheten av riksspelmän med Zornmärke i landet. Här finns många privata initiativ, säger han.

Johanna Nilsson, som beva-

grund av en statistisk felräk-ning. Bidrag till studieorgani-sationer för idrott och fritid hade felaktigt räknats in i kulturstatistiken. Felet har nu rättats till. Emmaboda ligger fortfarande i topp men inte längre på förstaplats.

Emmaboda vårdar minnet av Vilhelm Moberg. Nyligen gjorde kommunen också en stor mu-seiinvestering och sommaren 2011 invigdes Glass Factory i nerlagda Boda glasbruks lokaler för att exploateras som kultur-turism i regionen Glasriket.

Statistikansvarige Daniel Jonsson i Emmaboda kommun tycker att det viktigaste med

› Emmaboda är en av de kommuner som satsar mest på kultur per person.

kar Nordanstig på Hälsingetid-ningar, håller med:

– Här i Nordanstig är det massor av kultur. Många tar egna initiativ och fixar till ex-empel en egen konsert och tar inträde, berättar hon.

Den nationella statistiken som visar kommunernas kul-tursatsningar ger Boerje Bohlin inte mycket för.

– Den visar inte mig något nytt, den ger inte mig något planeringsstöd i det lokala arbetet, den är helt ointressant för mig, säger han. Gunilla Mosén

Fotnot: Den nya kulturstatistiken hittar du på www.kulturanalys.se/statistik

bord

erla

nd

, in

gal

ena

klen

ell

fo

to: j

on

as l

ind

strö

m

50 Ping

5 frågor om lokalt fackligt arbete

1 Vad menas med lokalt fackligt arbete?

Vad som räknas som lokalt fackligt arbete är många olika saker. Men grundförutsätt-ningen för att kunna arbeta fackligt på din arbetsplats är att din arbetsgivare har ett kollektivavtal. Då gäller Förtroendemannalagen, eller Lagen om facklig förtroen-demans ställning på arbets-platsen, som lagen egentligen heter.

Det är medlemmarna i fack-et på din arbetsplats som utser vilka som ska representera er i kontakter med arbetsgivaren. Där av uttrycket Förtroende-man eller Förtroendevald. Du kan bli vald att ingå i styrelsen,

bli skyddsombud eller ett så kallat arbetsplatsombud.

För att du ska kunna arbeta med stöd av Förtroendeman-nalagen måste du anmäla till arbetsgivaren att du har ett förtroendeuppdrag.

2 Har man rätt att arbeta fackligt på arbetstid?

Ja, du har rätt att arbeta fack-ligt i så stor utsträckning som du behöver för att till exempel förbereda och genomföra förhandlingar. Hur mycket tid det handlar om varierar förstås beroende på om du represente-rar få eller många medlemmar, vad som sker på din arbetsplats och vilken roll du har. Försök att ha en dialog med din arbets-

givare om hur mycket tid som är rimligt.

Du har också rätt att gå på fackliga utbildningar på betald arbetstid. Däremot har du inte rätt att vara ledig för att till exempel planera aktiviteter och fester för medlemmarna på arbetsplatsen.

3 Kan en arbetsgivare hindra fackligt arbete?

Nej, arbetsgivaren får inte hin-dra dig att arbeta fackligt. Ditt fackarbete får däremot inte utföras på ett sätt som innebär att ditt eller dina kollegors ar-bete försvåras eller förhindras.

Du ska inte få försämrade an-ställningsvillkor eller arbetsför-hållanden för att du engagerar

Det mesta fackliga arbetet i Sverige sker lokalt på arbetsplatser över hela landet. Men vilken rätt har du att arbeta fackligt på arbetstid? Ping har tagit reda på hur det fungerar. text anders regnell illustration erica jacobson

Fackligt

Ping 51Ping 51

frågor om lokalt fackligt arbete

Ping 51

52 Ping

dig fackligt. När ditt uppdrag upphör ska du ha samma villkor och förhållanden som om du inte hade varit fackligt aktiv. En del arbetsgivare uppmuntrar fackligt engagemang och ser det som en möjlighet att kunna in-hämta de anställdas synpunkter på den verksamhet som bedrivs.

Arbetsgivaren måste också se till att det finns någonstans på arbetsplatsen där ni kan hålla era möten.

4 Hur gör jag om det saknas en förening på arbetsplatsen?

Finns det ingen lokal facklig verksamhet på din arbetsplats kan du som medlem alltid få hjälp av en ombudsman på DIK:s kansli. Men en tjänste-man på kansliet kan förstås inte lika mycket om just din arbetsplats som du kan. Där-för kan det vara bra att starta

en förening. Ta reda på om din arbetsgivare har någon form av kollektivavtal. Kontakta sedan DIK, så får du hjälp att komma igång.

I vissa fall finns det en för-ening men som har svårt att engagera medlemmar. Tänk då att det är bättre att kunna göra lite än ingenting alls. Du behöver inte vara en eldsjäl som slår knut på dig själv för att hinna med allt. Då kanske du till och med skrämmer bort andra som vill engagera sig när de ser hur tufft det verkar vara att arbeta fackligt.

5 Hur gör jag om min arbetsgi-vare inte har kollektivavtal?

Du har ingen rätt att förhandla med din arbetsgivare utan kol-lektivavtal.

Då behöver din arbetsgi-vare endast förhandla med ditt fackförbund före en uppsägning. Kontakta DIK och ta reda på vad som kan göras på din arbetsplats. Kanske det går att få arbetsgiva-ren att teckna ett kollektivavtal. Man behöver inte bygga upp ett helt eget avtal. Det går ofta bra att använda sig av ett som någon annan redan har och anpassa det till just er verksamhet.

Fackligt

Därför kan det vara bra att starta en förening. Ta reda på om din arbetsgivare

har någon form av kollektivavtal. Kontakta sedan DIK, så får du hjälp att komma igång.

Ping 53

Fackligt

Patrik Bernhardt, lokalfacklig företrädare:

Den fackliga företrädaren på arbetsplatsen är oftast den som man först vänder sig till när man kontaktar facket. Att vara den fackliga representanten kan ibland vara svårt, men ofta lärorik och stimulerande.

Patrik Bernhardt är ordfö-rande i den alldeles nystartade Sacoföreningen vid Svenska filminstitutet i Stockholm. Den startade i våras. Innan dess fanns ingen representant på arbetsplatsen för dem som var med i ett Sacoförbund. Nu är de 16 medlemmar. Fyra av dem gick med i facket först när de fick veta att det skulle bildas en förening.

– Det gick ganska lätt att komma igång och vi fick hjälp av DIK. Jag har gått ett par ut-bildningar på DIK och känner mig sakta säkrare. Men det är klart att jag har mycket kvar att lära, säger Patrik Bernhardt.

anna-karin sjökvist, gymna-siebibliotekarie i Katrineholm, har mer erfarenhet av det fackliga arbetet. Hon blev lokal facklig företrädare redan 2002. Hon har hunnit med flera olika positioner i den lokala styrelsen och delar just nu ordförandeskapet med Victoria Lagerkvist, bibliotekarie på Kulturhuset Ängeln. Tillsam-mans med sin styrelse repre-senterar de 26 medlemmar i Katrineholms kommun.

» Det är klart att ni ska starta en Sacoförening«

› Patrik Bernhardt, lokal-facklig på SFI, understry-ker att fackligt arbete är ett lagarbete.

– Visst kan det vara jobbigt ibland men det är i nämnd ord-ning intressant, lärorikt och svårt att jobba fackligt, säger Anna-Karin Sjökvist.

Hon tycker att det är viktigt att hitta ett bra samtalsklimat

när hon förhandlar med arbets-givaren. Att det är viktigt skapa relationer och inte konflikter. Det kan ibland också vara svårt att veta vad som är en facklig fråga när det handlar om psy-kosocial arbetsmiljö.

foto

: ch

arlo

tte

åber

g

54 Ping

– Jag vill inte bli en budbä-rare av missnöje. Men ibland är missnöjet befogat. Det kan vara svårt att avgöra.

både patrik och Anna-Karin tycker att det kan vara svårt att få tiden att räcka till. Det är vanligt att medlemmar avstår från att engagera sig för att de anser att de inte har tid.

– Det är svårast att få med-lemmar att bli ordförande medan det är lättare att få ihop en styrelse som är utan ordförande, säger Hans Kyrö, ombudsman på DIK. Hellre det än att ingen vill ställa upp och jobba lokalt.

Han menar att det är viktigt att de som är lokalfackliga hör

av sig till sina respektive om-budsmän och vågar ta hjälp.

– Utnyttja våra kunskaper och vår erfarenhet. Slå en signal även om ni har ett akut problem så kan ni få råd och stöd.

vilka är då de vanligaste frå-gorna som DIK:s ombudsman får från lokalfackliga företrä-dare? Ja, är det någon fråga som engagerar så är det lön. Det kan vara hur DIK kan vara för löneavtal utan siffror eller att det inte spelar någon roll hur mycket man jobbar när det ändå inte finns några pengar att fördela.

– Det är bra om alla som ska förhandla faktiskt läser det

Fackligt

löneavtal som man omfattas av. Har du läst på är det lättare att uppmärksamma om lönepro-cessen inte går rätt till, säger Hans Kyrö.

en annan vanlig fråga är hur man ska förhålla sig till förslag man inte gillar från arbetsgiva-ren i en förhandling.

– Ibland är det en poäng att markera sitt missnöje men oftare är det bättre att få med formuleringar i protokollet som kan påverka i framtiden, säger Hans Kyrö.

Varken Patrik Bernhardt eller Anna-Karin Sjökvist ångrar att de engagerat sig fackligt. De har lärt känna både arbetskamrater och verksamheten bättre. Och är du på en arbetsplats som saknar en förening, tveka inte att starta en.

– Det är klart att ni ska starta en Sacoförening, säger Patrik Bernhardt.

Anders Regnell

Det är bra om alla som ska förhandla faktiskt läser det löneavtal som man om-

fattas av. Har du läst på är det lättare att upp-märksamma om löneprocessen inte går rätt till.

› Hans Kyrö, ombudsman på DIK, får många frågor från lokalfackliga företrädare.

foto

: an

der

s h

aglu

nd

Ping 55

Ombudsmannen

Magnus Berg

Min vardag hand-lar ofta om lön. Jag förhandlar centrala kollektiv-avtal om lön, sitter

i lokala lönerevisioner, utbildar om lön och svarar på mängder av frågor om lön via e-post och telefon.

Lön engagerar. Alla i arbetsli-vet har en åsikt om lön. För hög, för låg, för individuell, för kol-lektiv, rättvis eller orättvis. Det är därför naturligt att många associerar facket med just lön, trots att undersökningar visar att för de flesta akademiker är lönen långt ifrån det viktigaste i arbetet.

facket har på kort tid utveck-lat sättet att förhandla lön på. När jag började som lokal facklig företrädare för drygt tio år sedan såg det helt annorlunda ut än vad det gör i dag. Vid de årliga lönerevisionerna förhandlade en facklig delegation med en delegation från arbetsgivaren, person för person. Cheferna som hade satt lön var inte ens med. Personalchefen framförde ett bud tillsammans med andra-handsuppgifter om personernas arbetsinsatser. Sedan schack-rades det som om en lerkruka på en basar i ett semesterland: A föreslår vi ska få 400 kr i år. Jaha, hur motiverar ni det? Ja, A har kanske inte utmärkt sig så mycket i år. Men det tycker vi, vårt motförslag är 900 kr.

Den sortens förhandlingar har facket arbetat med att

komma bort ifrån. Det är bra. Det var ju inte rätt personer som pratade med varandra. Chefens sakliga bedömning ska vara lika-dan oavsett om man har lönesät-tande samtal eller om facket förhandlar. I dag sker de flesta lönediskussioner direkt mellan den anställde och chefen – i ett så kallat lönesättande samtal. Jag tror att den modellen har kommit för att stanna.

ju mer direkt kommunikatio-nen är mellan lönesättande chef och arbetstagare desto bättre är det. Många tror fortfarande att den som pratar bäst för sig själv på lönesamtalet får den högsta löneökningen. Men det är verk-ligen inte meningen. Den löne-ökning du får ska vara baserad på vad du har presterat under året – inte på hur du presenterar din insats under samtalet.

Det är inte fackets uppgiftatt sätta lön på sina medlemmar. Vår viktigaste roll är att bevaka att arbetsgivaren sätter lön utifrån principerna i avtalen, utifrån arbetsplatsens löne-kriterier och utifrån chefens sakliga bedömning. Och det kan ibland vara ett stort jobb – när processen inte fungerar och cheferna gömmer sig bakom ”Jag skulle gärna ge dig mer lön, men jag har fått så lite pengar att fördela”. Oavsett hur mycket eller lite pengar det finns till löner, gör chefen en priorite-ring. Den prioriteringen måste chefen våga stå för!

Håller du med? › Läs en längre text av Magnus och tyck till! www.dik.se/ping

Den löneökning du får ska vara

baserad på vad du har presterat under året – inte hur du presenterar din insats under samtalet.

»Det är inte facket som sätter lön«

56 Ping

Att den offentliga sektorn läg-ger en del av skattebetalarnas pengar på kommunikation är fortfarande ett rött skynke för många. Under somma-

ren och hösten har flera medier försökt överträffa varandra i kvittogranskning av den ena eller andra organisationens kommunikationsnotor, bland annat på Arbetsför-medlingen och Stock-holms stad.

det verkar inte själv-klart att även offentlig sektor behöver lägga ner resurser på sin kommunikation. Alter-nativet är nämligen att inte kommuni-cera alls. Bortsett från att det är svårt att få en organisation att alls fungera utan kommunikation, kommer ingen att få kännedom om arbetsmarknadsåtgärder, stimulanser för hållbar utveckling eller nya skatteregler. Dessutom vänder sig offentlig sektor till människor som kan befinna sig var som helst i samhället; geografiskt, socialt och kulturellt. Att nå alla dessa kräver många olika insatser i många olika kanaler, och detta kostar

pengar, även för en myndighet. Män-niskors tid och kunskap är inte gratis bara för att det är allmänheten som är målgruppen.

Vi kommunikatörer får uppleva att också vi granskas. Det är en delvis ny situation vi ställs inför; det är inte längre bara organisationens verksamhet som

granskas, utan också – eller bara – kommunikationen om den verksamheten. Och vi kommunikatörer ska nu stå till svars, inte bara internt utan också externt. Och där får vi klara oss själva, för uppdragsgiva-

ren – det vill säga politikern, som gett ut regleringsbrev och särskilda anslag – gör det inte.

självklart ska användningen av skattemedel granskas. Självklart ska fel-aktigheter uppmärksammas och rättas till. Men varför det är mer upprörande att anlita en kommunikationsrådgivare än en jurist eller IT-konsult återstår att reda ut. Att ständigt ha bemanning för stora kommunkationsinsatser på en myndighet skulle sannolikt betyda att

Kommunikation: Kommunikatörer i offentlig sektor har fått vänja sig vid att bli granskade. Men varför är det mer upprörande att anlita en kommunikations-rådgivare än en jurist eller IT-konsult, skriver Cecilia

Schön Jansson, ordförande i branschorganisationen Sveriges Kommunikatörer.

Debatt

Tyck till: På dik.se/ping-debatt kan du ge svar på tal eller kommentera den här artikeln.

Offentlig kommunikation en fråga om demokrati

Vi kommunika-törer ska nu stå

till svars, inte bara internt utan också externt.

Ping 57

Debatt

kommunikationsavdelningarna skulle behöva vara dubbelt så stora som de är i dag. Som kund hos en PR-byrå får man tillgång till flera specialister med mång-årig erfarenhet utan att behöva anställa dem, vilket skulle bli en mycket dyrare historia – för skattebetalarna.

Utan kommunikation kommer medborgarna att undanhållas viktig information om samhällsapparaten och kan därmed inte ställa krav på den. Förtroende är hårdvaluta, oavsett om

man är i offentlig eller privat sektor. Utan förtroende kan en organisation inte fullgöra sitt uppdrag – för myndig-heter eller kommuner är detta dessutom något så allvarligt som att upprätthålla demokratin. Förtroende byggs av ärlig och transparent kommunikation. Det är vad skattebetalarnas pengar går till.

Cecilia Schön Jansson › Cecilia Schön Jansson är ordförande i bransch-organisationen Sveriges Kommunikatörer

› Cecilia Schön Jansson anser att det är självklart att även offentliga aktörer anlitar konsulter.i l l : p e r h a r d e s ta m

58 Ping

NATIONALMUSEUM

Nationalmuseum sökerdigitaliseringssamordnare

www.nationalmuseum.se/digitaliseringssamordnare

I Karlskoga står kultur och

innovation sida vid sida. Här

bubblar det av kreativitet och

nytänkande. Karlskoga är

vackert beläget vid sjön

Möckeln mitt emellan Stock-

holm och Oslo.

Vi siktar mot att år 2020

vara kända som möjlighet-

ernas stad, med en stark

vi-anda mellan individer,

aktörer och samhällets oli-

ka sektorer och där enskilda

individer kan göra skillnad.

Läs mer på karlskoga.se.

Vill du drivakulturutveckling?

Vi söker en bibliotekschef som vill leda kom-

munens förändringsarbete och vidareutveckla

biblioteket och kulturen i Karlskoga kommun,

tillsammans med kompetenta och engagerade

medarbetare. För att lyckas i rollen är du en

person som är van att leda organisationer i

förändring. Du har ett gediget kulturintresse

och i synnerhet ett starkt engagemang för

biblioteks- och demokratifrågor.

Läs mer och sök tjänsten vi ref.nr 33180 påpoolia.se. Sista ansökningsdag är den 28/10.

Har vi rätt uppgifter om dig?uppdatera dina medlemsuppgifterLogga in på "Mina sidor" som du hittar uppe i högra hörnet på www.dik.se. Du loggar in med ditt medlems-nummer, som finns på baksidan av tidningen, samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Ping 59

Norrbottens läns landsting söker

Länsbibliotekschefg Kontaktperson:Elisabeth Lax, divisionschef, tfn 0920 28 40 20

eller 076 828 40 20, elisabeth.lax@nll.se

www.nll.se/jobb

Mer trygghet för pengarna

Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap?

Jämför din lön med andra akademikerlöner

Den största databasen för akademikerlöner

www.dik.se/lonestatistik

60 Ping

Är du en driven skribent med känsla för naturvetare och naturvetenskap?Då kan du vara rätt person för oss.Sista ansökningsdag är 28 oktober.Läs mer: www.naturvetarna.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, skog, jordbruk och miljö, kemi, fysik, geovetenskap och data.

Naturvetarna söker

Skribent/journaliSt

Musik, kulturpolitik, opera, litteratur, film, kulturteknik, recensioner, intervjuer ...

Kulturmagazinet Kulturbloggen.comFör dig som vill ha koll på kultur ocn nöje

Ping 61

LänsstyrelsenVästraGötalandsöker

AntikvarietillkulturmiljöenheteniGöteborg

Ansökansenastden28oktober2012

Läsmeromtjänstenunderledigajobbpå

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Stefan Carlsson, specialist snickeri och Katarina Sandberg chef Samlingar & kunskap vid Sveriges järnvägsmuseum, två av oss i Trafi kverket

Trafi kverkets Museer söker Antikvarie Museitekniker till Sveriges Järnvägsmuseum

Läs mer om våra lediga tjänsterwww.trafi kverket.se/jobbLäs mer om museet:www.trafi kverket.se/museer/gavle

Kortajobb

Läs mer på www.dik.se/korta-jobb-poolen

DIK:s korta-jobb-pool förmedlar kortare anställningar inom kultur- och kommunikationsområdet – enkelt, snabbt och kostnadsfritt.

62 Ping

Visste du att: En studie om effekter av mindfulnessträning hos amerikanska marinkårssoldater inför stationering i Irak visade på förbättrat arbetsminne och koncentrationsförmåga. Men också en ökad medvetenhet om vad de stod inför, och därmed minskad bortträngning av jobbiga tankar. Det skulle kunna leda till att mindfulnessträning på sikt minskar viljan att delta i krig.

Till och från jobbet

En del mindfulnessövningar kan väcka jobbiga tankar. Öva därför gärna med en instruktör de första gångerna. Walter Osika, läkare och stressforskare, Stockholms universitet.

f o t o : i s t o c k p h o t o

Meta Tunell producent och webbredaktör, UmeåHur tar du dig till jobbet? – Jag cyklar till jobbet varje dag. Hur gör du för att varva ner före eller efter jobbet? – Haha, jag är nyvaken och extremt nedvar-vad på morgonen. Efter jobbet, cykel-turen hem är min nedvarvning. När jag väl är hemma har jag kopplat bort jobbet.Använder du din mobiltelefon som hjälp för att stressa av? – Jo då, podcasts och Spotify till och från jobbet. Men mest lyss-nar jag nog på Spotify för att varva ner.

Utnyttja tiden mellan arbete och fritid till att rensa hjärnan och komma ikapp dig själv. Vad som fungerar bäst är förstås individuellt. Att lyssna på musik eller lösa sudoku funkar för en del. Utöva mindfulness eller balansera på ett ben vid busshållplatsen tilltalar andra. Alternativen och hjälpmedlen är många. Varför inte prova något nytt?

Rensa hjärnan och kom ikapp dig själv!

› Använd tiden på väg hem för att gå ner i varv.

Hej medlem!

Ping 63

Till och från jobbet

Längre tid än så behöver det inte ta att hitta sinnesro. Korta meditationspauser att lyssna på eller ladda ner från http://korta.nu/1minut1 min.

Aktuella böckerUtvalt av: Ingela Wettergrund

Klart! Bli superstruk-turerad på 31 dagar! David StiernholmVill du få mer struk-tur och ordning i din vardag? Då är det här en bok för dig. Den hjälper dig att på ett enkelt och lustfyllt sätt bli mer effektiv i ditt arbete – och därmed få tid över till sådant som känns viktigt i ditt liv.

Boken är ett tränings-program för dig som vill skapa en smidi gare vardag på jobbet. I korta kapitel med enkla råd och tips, blandade med konkreta övningar, lär du dig arbeta mer strukturerat genom att organisera, fokusera och automatisera. Boken ger dig olika verktyg, tankesätt, metoder och rutiner som gör dig ef-fektivare och flexiblare – även efter arbetstid!

Varannan damernas Laina Rosberg & Ulla KindenbergDet var i mitten på 60-talet som de social-demokratiska kvinnorna i Järfälla fick nog. De hade definitivt tröttnat på mansdominansen i politiken och på hur svårt det var att få genomslag för frågor som kvinnorna ville driva. Här började kampen för Varannan Damernas på valsed-larna. Målet nåddes 1976. Då lade Socialde-mokraterna i Järfälla fram valsedlar som var varvade från början till slut. Här är en rapsodisk berättelse om hur detta blev möjligt, där många röster kommer till tals.

All-inclusive.Chefen – en del av mångfalden Maria JacobsonChefen är en nyckel-person för att motverka diskriminering och få ett inkluderande arbetsliv. Normkritik innebär att våga se och ifrågasätta sina egna normer och värderingar kring vad som anses normalt, istället för att se någon annan som avvikande. Att komma bort från ett ”vi och dom-tänkande”. Den här boken erbjuder flera möjligheter för dig som chef att hitta ditt eget normkritiska förhållningssätt. Du kan bidra till ett öppet och välkomnande arbetsliv.

Chefen är en nyckelperson för att motverka diskriminering och få ett inkluderande arbetsliv.

4avstressande appar

1 Mindfulnessappen. Välj mellan guidad

eller tyst meditation (med enbart klockor). Eller ställ in påmin-nelser om medveten närvaro under dagen. 15 kr

2 Break Time Ta regelbundna

pauser under dagen – gör dig effektivare både efter och under arbetsdagen. Break Time för – påminner dig när det är dags för paus. Iphone, 22 kr

3 Tabata timer Välj ut fyra olika

vrid-, strech- eller ba-lansövningar som du kan göra var du än är. Med en Tabata timer i mobilen tränar du effektivt i totalt fyra minuter. Gratis.

4 Synkad checklista Skaffa en synkro-

niserad att-göra-lista med olika kategorier som du kommer åt från flera håll. Till exempel Liztor eller Toodledo. Då slipper du hålla allt i huvudet.

4avstressande appar

Rensa hjärnan och kom ikapp dig själv!

64 Ping

Augusti 2013 I augusti nästa år startar den femte omgången av ledarskapsprogrammet Vilja Våga Välja. Men redan nu är det dags att söka. Programmet vänder sig till dig som som arbetar inom

arkiv, bibliotek, museum eller vid annan kulturinstitution. Utveckla dina ledar- och chefsegenskaper. Läs mer om programmet och ladda ner ansökningshandlingar på dik.se/ledarskapsprogrammet.

Oktober24–25/10 Gilla jobbet Utställningar och seminarier om dagens och morgondagens arbetsliv på Stockholmsmässan, kl. 08.30-17. Bakom står AFA För-säkring och Prevent tillsammans med fackförbund och arbetsgivar-organisationer. Information och anmälan på www.gillajobbet.se

26/10 Leadership Friday– Chefen och medarbetarenMöt Christer Ackerman i Malmö, författare till ”Årets ledarbok” Chefen och medarbetaren, som klargör kopplingen mellan ledar-skap, medarbetarskap, ansvarsta-gande och verksamhet. Kl. 9-10, frukost fr. kl. 8.30, Mayfair Hotel Tunneln. Information och anmä-lan via www.dik.se/kalendarium

Dags att söka till DIK:sledarskapsprogram

Något på gång?Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webb-plats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

› Några av dem som tog examen från Vilja Våga Välja i våras. Nu är det dags för nästa omgång.

foto

: maj

a d

idri

ksso

nKalendarium

26–27/10 DysleximässanMässa vid Högskolan i Jönköping med ungdomar som berättar om egna erfarenheter, träning av barn, appar, dyslexi i engelskan. Gratis för medlemmar i Dyslexi-förbundet FMLS och barn under 18 år, övriga betalar 150 kr. för en eller två dagar. Mer information på www.dyslexi.org

31/10–2/11 DysfagiseminariumMed gästföreläsare Maggie-Lee Huckabee från Nya Zeeland, vid Uppsala universitetshuset. Prisex alla dagarna 3 000 kr. för medlem i DIK Logoped, 4 000 kr. för övriga. Information och anmälan senast 22 oktober via www.dik.se/kalendarium

November6–7/11 ArkivforumKonferens för åttonde året inom arkiv och informationsförsörj-ning vid Grand Hotel i Stockholm. Prisex 6 990 kr. Information och anmälan på www.arkivforum.se/arkivforum

13/11 Inspirationsdag för kunskapsföretagareLyssna på Kalle Krall, lärare i offentlig upphandling vid Stock-holms universitet, i Stockholm. Kl. 12-15.30, lunchmacka kl. 11.30. Information och anmälan senast 29 oktober på www.saco.se/kalendariet

14/11 Inspirationsdag för kunskapsföretagareMöt talarcoach Gunilla Alm-ström Persson, lektor i retorik vid Södertörns högskola, i Sundsvall. Kl. 12–15.30, lunchmacka kl. 11.30. Information och anmälan senast 29 oktober på www.saco.se/kalendariet

19–20/11 Intern kommunikationKurs i Stockholm om konkreta metoder, processer och verktyg. Info: www.abilitypartner.se

Ping 65

2009 2011

Mitt CV

Hur hamnade du här?– Jag halkade in lite på ett bananskal. En vän som arbetade på ett IT-företag behövde någon med insyn i museivärlden och frågade om jag var intresserad. Det var jag och en vecka senare så var jobbet mitt.

Varför tror du att de valde just dig? – Jag fick nys om jobbet eftersom att jag hade bra kontakter och nätverk. Att jag sedan också fick jobbet beror på att jag har haft kontakt med flera museer tidigare. Jag kan museispråket. Företaget har aldrig tidigare haft ett liknande uppdrag och kände att de behövde kompe-tens om hur ett museum fungerar. De kan teknik och jag kan musei-verksamhet.

Har du några tips att ge till andra? – Du måste hålla dig uppdaterad, du måste ta varje tillfälle att ming-la och försöka vara med överallt. Att studera är ett sätt att mingla. Om jag inte hade gått min senaste utbildning så hade jag inte heller haft ett så brett nätverk.

2012 2002

2010

Malin Forsling Parborg Ålder: 29 år. Bor: i Linköping. Familj: Sambo Fritid: Driver bloggen Gestalt-ningstanten.

2002–2012 Flertaliga extraknäck » Jag har lärt mig var mina gränser går och hur snabbt man kan arbeta med olika saker. «

2005–2011 Formgivare inom inred-ningsdesign» Lärde mig att diskutera rumsliga visioner med olika människor. «

2010–2012 Linköpings universitet» Utbildningen gav förutom studierna ovärderliga kontakter. Ett nätverk som jag även i dag har nytta av.«

2011–2012 Utställningsproducent, Linköpings universitet» Mitt mastersarbete blev ett skarpt fristå- ende projekt.«

2012Konsult

Systemagic

Malin Forsling Parborg

f o t o : p r i vat

2009 Utställningsgestaltning

i praktiken, Linköpings universitet » Kort kurs där vi arbetade rakt in i

museivärlden. Var den stora puffen i den riktning där jag är idag.«

2005

66 Ping

Anna-Lena Lüddeckens behöver varma kläder på jobbet i vinter. Hon är ny bibliotekarie i Luleå och ska köra bokbuss.

– Man får vara beredd på att jobba i ur och skur och klä sig efter väder, säger hon.

Hon är konstvetare från början men läste sedan vidare på distans vid Bibliotekshögskolan. Kontak-ten med människor och böcker lockade. För några år sedan fick hon fast tjänst som föreståndare vid biblioteksfilialen Norrfjärden i Piteå. Och nu har hon sökt sig tillbaka till hemorten Luleå, som

På nytt uppdrag

› Anna Lena-Lena Lüd-deckens kommer att färdas i bokbuss på norr-ländska vägar i vinter.

Malin Grundbergär ny mu-seichef vid Livrustkam-

maren. Hon är historiker och har tidigare arbetat vid Statens historiska museum.

Magdalena Malm är nu på plats som ny direktör

för Statens konstråd. Magdalena Malm kom-mer närmast från MAP, Mobile Art Production, som hon grundade och var konstnärlig ledare för.

Jan Gulliksenhar utsetts till Sveri-ges digital

champion med uppgift att öka digitaliseringen i samhället. Han är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Erika Burlin Hellmanär ny healthcare-ansvarig

vid Geelmuyden Kiese i Stockholm. Tidigare var hon t f presschef vid Apotek Hjärtat och pr-konsult och har arbetat med kommunikation inom Telia, Praktiker-tjänst och Danderyds sjukhus. Hon har en fil. kand. i medie- och kom-munikationsvetenskap.

Helene Larsson har utsetts till chef för Nobelmu-

seets nya kommunika-tionsavdelning. Hon har mångårig erfarenhet av utställningsproduktion, samarbetsprojekt och kommunikationsarbete, både nationellt och internationellt. Tidi-gare har hon arbetat på Riksutställningar och Historiska museet.

Helena Wangefelt Strömhar ny tjänst som dok-torand i museologi vid Institutionen för kultur- och modevetenskaper, Umeå universitet.

Ingrid Karlssonär ny verksamhetschef vid lasarettsrehab i Landstinget Krono-berg. Hon var tidigare avdelningschef inom paramedicin/lasaretts- rehab. Hon har job-bat som logoped vid lasarettet i Ljungby, vid barn- och ungdomsha-biliteringen samt vid centrallasarettet i Växjö.

»Hon lär sig köra bokbuss«

numera har två bokbussar, en för förskolor/skolor och en för allmän-heten.

– Jag är på bussen en dag i veckan och vi kör tio-tjugo mil per tur. Man känner sig verkligen välkommen av alla som väntar vid hållplatserna. Det gäller att improvisera om rätt bok inte finns inne. Och tänka på lyftteknik när man fyller bussen inför varje tur. Handlederna tar lätt stryk.

Nu håller hon på att ta lastbils-körkort för att kunna köra bussen om chauffören skulle få förhinder.

– Det är kul! Lena Fieber

Ping 67

Nästa nummer

› Sci-fi-info om kärnavfallets faror› Glasriket efter kraschen› Praktarslet blev humanist

#32012

Tillgängliga museerOsäkra visualiseringarGuiden Debatt

Kommer ut den 14 december

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger. Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Intensivdagarna 2012Välkommen till Sveriges största mötesplats och kunskapskälla för dig som jobbar med utställningar! Över 40 föreläsningar och workshops om allt ifrån ny teknik för utställningar, barn & unga och samtids-konst till trendspaningar för framtidens utställningar!

Välkommen till Visby 3-5 december. Begränsat antal platser. Anmäl dig på: riksutstallningar.se/intensivdagarna

PING

2 2012 › O

påLItLIg

Ku

Ltur

stA

tIstIK

› jOB

BA

fAc

KLIg

t på D

IN A

rB

ets

pLA

ts › NyA

tIDeN

s KO

LLeKtIv

BO

eND

e › år

ets B

IBLIO

teK