Magasin foraldrastod nr 3

Världens bästa barn i Spånga-Tensta

magaSin

Föräldrastöd börjar ge resultat

Fokus på småbarns- föräldrar i angered

Så får Västervik med sig föräldrarna

Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin nummer 3 VinTern 2012

2 • Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012

nyligen moTTog Statens folkhälsoinstitut en inbjudan till en internationell konferens vars syfte var att öka det allmänna medvetandet om negativa effekter av kroppslig och verbal bestraffning av barn. Det är ett tema som har berättigande i många delar av världen, men här i Sverige är det något vi har en hög insikt om. Förbud mot aga införde vi, som första land i världen, 1979.

Men att vara en förälder som förmedlar både värme och ramar kan vara svårt. Regeringens strategi för ett utvecklat föräldrastöd vill göra det lättare för föräldrar att ge sina barn en trygg och bra uppväxt. Det är nu drygt tre år sedan strategin – En vinst för alla – introducerades. I detta nummer av Magasin föräldrastöd gör vi en tillbakablick och påminner oss om strategins mål och syfte och ger exempel på olika former av föräldrastöd.

en aV FolkhälSoinSTiTuTeTS främsta uppgifter är att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva strategier. I en artikel sammanfattar vi vad som har fungerat bra och mindre bra i ett föräldrastödsuppdrag som handlar om just detta: Att utveckla och utvärdera kommunala strategier för föräldrastöd. Uppdraget är nu avslutat och vi kan med glädje konstatera att insatserna lett till att vi nått en bra bit

på väg mot de tre delmålen i den nationella föräldrastödsstrategin – se sidan 3. Glädjande är också att vi tack vare uppdraget kunnat minska avståndet mellan forskning och praktik.

Hur kan man väcka intresset hos föräldrar att delta i det föräldrastöd som erbjuds? Vi berättar om hur föräldrar i Västervik står i kö för att delta. Där undviker man i sin marknadsföring negativa ord som ”problem”. Istället betonar man de ”kniviga situationer” som alla föräldrar då och då hamnar i. Helt klart ett vinnande koncept!

Trevlig läsning!

Sarah Wamala,generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

Vi stärker föräldrakraften!

© Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2012ISSN 20014635 ISBN 9789175210643 (pdf)ISBN 9789175210650 (print)Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Frida Persson, Anja RomqvistGrafisk form: Syre, ÖstersundOmslagsfoto: Anatoliy Samara/photos.comTryck: Davidsons Tryckeri AB, 2012

Fler exemplar av denna tidning kan beställas på www.fhi.se.Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan.

innehåll

Det här är föräldrastöd ..................... 3

Från individuell terapi till föräldrastöd i grupp ........................... 4

Fem röster om föräldrastöd ......... 4_5

Paradoxen i repris ...............................5

Världens bästa barn .......................6–9

Fokus på småbarns föräldrar ...... 10–11

Familjer med behov av annat stöd .............................. 12–13

Så får Västervik med sig föräldrarna .................... 14–15

Kommuner i unikt samarbete ....16–18

Notiser ............................................. 19

Här satsar vi på familjer med ungdomar .......................... 20–21

Notiser ........................................22–23

Nu ska kunskapen spridas .............. 24

Magasin föräldrastöd nr 3 vintern 2012 • 3

ForSkning Tyder på att barns och ungdomars psykiska hälsa har försämrats de senaste decennierna. Med bland annat stöd och hjälp i föräldraskapet vill regeringen vända den negativa trenden. Målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxt, upp till 18 år. Det står uttalat i programförklaringen ”Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, En vinst för alla”. Strategin har några år på nacken, den presenterades i sin helhet 2009, men definitionen för föräldrastöd står fast:

”en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala ut-veckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk.”

STraTegin innehåller Tre delmål som är tänkt att leda vägen till slutmålet, dvs. att föräldrastöd ska erbjudas alla föräldrar:

1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar.

2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar.

3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Hur väl landets kommuner har lyckats med delmålen ska en kartläggning ge besked om. Den kommer att genomföras i slutet av 2012. Läs om resultaten på www.fhi.se/foraldrastod.

repetition är kunskapens moder. Vi bjuder därför på en resumé kring begreppet föräldrastöd och ger exempel på olika former av stöd.

det här är föräldrastöd

exempel på FöräldraSTöd

Föräldrastöd kan handla om allt från en träffpunkt för föräldrar och barn till en föräldrakurs på tio möten med hemläxor.

uniVerSellT FöräldraSTöd Vänder sig till alla föräldrar oavsett om man har problem eller ej:• föräldragrupper inom mödra- och

barnhälsovården • studiecirklar för föräldrar • tematiska föräldramöten i

förskola/skola• webbplatser på internet• onlineutbildning på nätet för

föräldrar• universella föräldrastödsprogram/

kurser riktade till alla föräldrar. • föräldrastödstelefon.

rikTaT FöräldraSTöd Vänder sig till föräldrar med behov av särskilda insatser:• föräldrastödsprogram riktade till

vissa grupper av föräldrar, t.ex. föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller uttalade problembeteenden

• stödsamtal för föräldrar (exempelvis inom socialtjänsten)

• föräldrastödstelefon.

deT här är FöräldraSTöd

FOTO

: TO

RA

NIc

O/P

HO

TOS.

cO

M


Från individuell terapi till föräldrastöd i grupppå 1970-talet var det terapeutiska samtal på klinik som gällde om man hade problem i sin föräldraroll. nu, trettio år senare, har den individuella terapin utvecklats till förebyggande arbete med föräldrar i grupp.

TExT: LISEN SyLwAN

Linda Haals, föräldraledig projektledare, Helsingborg:

Låter som något som är till för föräldrar som behöver stöd i att ta hand om sina barn. Det skulle kunna vara hela skalan – allt från enkla tips för att få en smidigare vardag, till hjälp för familjer som har allvarligare problem, till exempel relationsproblem eller ett handikappat barn.

Kenneth Nenzén, IT-samordnare, Östersund:

Jag tänker förstås på den kurs jag och min fru gick för ett år sen, Familjeverkstan. Tillsammans med andra föräldrar diskute-rade vi vardagliga situationer och sådant som påverkar samspelet mellan föräldrar och barn. Jag tycker att det har hjälpt till att minska bråk och konflikter och att jag har en trygg och bra relation till mina barn.

Fem röster om föräldrastöd

Vad tänker du på när du hör ordet föräldrastöd?


Låt oss gå tillbaka drygt trettio år i tiden. Mödra- och barnhälsovården erbjöd då alla blivande och nyblivna föräldrar utbildning i grupp. Men om föräldrar då upplevde att de hade svårig-heter i sin föräldraroll fick de individuell behandling – regelrätt terapi på klinik.

I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började terapeuter att utföra forskningsstudier med föräldrar i grupp. Man använde sig av video, rollspel och reflektionsövningar. 1980 publicerade Carolyn Webster-Stratton en avhand-ling där hon i gruppbaserade terapier använde video som ett sätt att lära för-äldrar att hantera sina barns beteende-problematik. För att olika terapeuter skulle kunna arbeta på samma sätt, behövdes någon form av gemensam

hållning och en skrift som talade om vad som skulle tas upp vid varje session. De gruppbaserade terapierna blev manual-baserade.

Föräldrastöd i gruppDe manualbaserade övningarna utveck-lades alltmer till preventiva program riktade mot riskgrupper av föräldrar. Föräldrastöd i grupp visade sig nämligen ha lika stora möjligheter att påverka föräldrars sätt att förhålla sig till sina barn som de tidigare föräldrastödjande kliniska verksamheterna. Det fanns också ekonomiska skäl. Det är mer kost-nadseffektivt att arbeta med föräldrar i grupp än enskilt.

De riktade föräldra stödsprogrammen utvecklades främst i USA, men också i

Kanada och Australien. Från 1990-talet har vi i Sverige importerat och kultur-anpassat dessa program. De används främst inom barn- och ungdomspsykiatrin och social tjänsten.

olika teoretiska grunderVilken teoretisk bas har dessa program? Det varierar, men huvuddelen av de riktade föräldrastödsprogrammen som används i Sverige utgår från någon form av beteendeteori (social inlärnings-teori, förstärknings teori). Syftet är att uppmuntra barnens positiva beteenden och negligera negativa beteenden. Det finns också program som har en annan teoretisk bas. Ett exempel är anknyt-


Emma Roos, kommunikatör, Åre:

Framförallt tänker jag på den hjälp man får från BVC & MVC när barnen är små. Men också på hur svårt det är att vara förälder, allt man är rädd för och att uppfostran hela tiden är en utmaning i barnets alla åldrar. Det är därför bra om det finns stöd att få som förälder av en kunnig och oberoende part.

Eva Söderberg, utredare, Östersund:

Som nybliven förälder får vi i Sverige ett bra stöd när barnen är små, men att vara förälder innebär många utmaningar i alla åldrar för alla familjer. Att hjälpa familjer som behöver extra stöd är fortsatt viktigt, men dessutom tror jag att det finns ett behov att erbjuda ett universellt stöd till alla familjer som har behov. Ett universellt stöd skulle ge stora vinster både för familjen och samhället.

Charli Eriksson, professor i folkhälso-vetenskap, Örebro universitet:

Jag tycker inte att föräldrastöd är ett bra uttryck. Det är inte hjälp och stöd familjerna i första hand efterfrågar. De söker ”empo-werment”, alltså ökade möjligheter att fatta egna kloka beslut. I ett projekt i Karlskoga och Degerfors betonar vi det genom att istället använda begreppet ”kompetenta familjer”. Inte helt bra det heller, men bättre.


FOTO

: JEN

S B

LIx

TH, S

TATE

NS

FOLK

Hä

LSO

INST

ITU

T

paradoxen i reprisnog måSTe deT Väl ge större vinster att rikta föräldrastödsinsatser till det fåtal som bäst behöver dem, exempelvis till familjer som har eller kan förväntas få problem av olika slag? Varför det paradoxalt nog inte alltid förhåller sig så – preventionsparadoxen – tål att upprepas.

Preventionsparadoxen innebär kort att den största förebyggande effekten uppnås om insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupper. Av en grupp barn är det svårt att på förhand bedöma vilka som riskerar att utveckla problem. Det är också svårt och mycket resurs krävande att i efterhand rätta till det som gått snett under uppväxten. Det finns därför all anledning att alla föräldrar erbjuds att delta i universella insatser. Genom tidiga insatser kan man förhindra att problem uppstår i framtiden. Dessutom är det mindre risk att föräldrar känner sig utpekade om stödinsatserna erbjuds till samtliga föräldrar.

ningsbaserade program. Här är fokus på relationen – inte på verktygen för barn-uppfostran. Målet är här att utveckla föräldrarnas känslighet och reflektion i sitt föräldraskap.

Vi ser nu en inriktning mot en allt-mer promotiv ansats, där man syftar till att förstärka det positiva snarare än att fokusera på problem. Flera av de riktade

programmen har vidareutvecklats och anpassats för universell användning, dvs. de erbjuds alla föräldrar oavsett om man har problem eller ej. Flera nya universella program har också till kommit. Men en sak ska vi vara övertygade om – framtidens föräldra-stödsprogram kommer inte att se ut som de gör idag.

Att träffas i grupp har många fördelar.

FOTO

: OM

GIM

AG

ES/P

HO

TOS.

cO

M

Spånga-TenSTa


Världens bästa barnSatsning på forskning och medinflytande har gett resultat: ett komprimerat aBC- program – bara fyra träffar – som utvecklats i stadsdelen Spånga-Tensta och i Södertälje.

TExT: cATARINA BALDO ZAGADOU

På ABC:s webbplats finns en liten film som i ett nötskal visar vad föräldraskap så ofta handlar om. Mamma och litet barn storhandlar i godan ro, barnet ser godiskorgen – ja, sen kan du säkert föreställa dig fortsättningen. Filmens och ABC-programmets budskap går inte att missa: ”Även om man har världens bästa barn så är det ibland svårt att vara världens bästa förälder”.

Sedan ett halvår finns nu inte bara en film och en egen webbplats, www.allabarnicentrum.se, utan också en fin pärm där de fyra teman man träffas och samtalar kring är beskrivna i korthet. Allt humoristiskt illustrerat av Cecilia Torudd.

För alla föräldrarFöräldrar i stadsdelsområdet Spånga-Tensta har varit med i utvecklingen av

programmet. Det har skett i ett projekt finansierat av Folkhälsoinstitutet i sam-verkan mellan Stockholms stad, forskare från Karolinska institutet, metodutveck-lare från PLUS-enheten inom Stock-holms stad och Södertälje kommun.

– Vi ville skapa något som är lättill-gängligt för ALLA föräldrar, förklarar Gerd Lundquist, projektledare. Ja, för det är ju grundtanken med regerings-satsningen: ”Föräldrastöd – En vinst för alla”.

När forskarna frågade stockholms-föräldrarna själva – över 5 000 föräldrar i 13 kommuner och stadsdelar i hela Stockholmsområdet deltog i en stor enkätundersökning – svarade de flesta att de föredrog att gå på föräldraträffar i skolan och förskolan.

– Det tog vi fasta på. Föräldrarna sa också att de är mest intresserade av

erfarenhetsutbyte med andra föräldrar. Därför finns det många sådana moment inlagda i träffarna.

Fyra temanStockholms stads metodutvecklare har i samverkan med forskarna på Karolinska institutet vaskat fram fyra teman: visa kärlek, vara med, visa vägen och välja strider. Det är nämligen de fyra ”ben” som enligt forskarna är grundläggande för att skapa goda relationer mellan barn och föräldrar (se faktarutan på nästa sida).

I början fanns bara ett löst skelett som man prövade på ett litet antal föräldragrupper. Sedan utvecklades träffarna steg för steg. Föräldrar fick reagera och tycka till i varje led. Till exempel ville många ha plats i pärmen för att göra anteckningar. Man ville

Spånga-TenSTa

Även föräldrar till världens bästa barn kan hamna i svårhanterliga situationer.

ILLU

STR

ATÖ

R, c

EcIL

IA T

OR

UD

D


också ha sammanfattningar på lätt svenska – majoriteten av föräldrarna i Spånga-Tensta har ett annat modersmål än svenska.

Momentet ”pröva hemma” fanns med redan från början.

– Först tänkte jag: Läxor, varför ska man ha det? Men det har blivit väldigt uppskattat, säger Gerd Lundquist. Då ser man om det funkar.

En hemläxa kan bland annat bestå av att fokusera på det positiva som barnet gör, eller att träna på att vara lyhörd och låta barnet styra i det man gör tillsammans.

relevant materialI Spånga-Tensta arbetar i dag 25 grupp-ledare med ABC-träffarna, personer som värvats från många olika håll. Det är lärare, förskollärare, föräldraråd-givare, hemspråkslärare, elevassistenter, en biträdande rektor, personal från Sfi (svenska för invandrare), parkleken och skolhälsovården. Alla har fått fyra dagars utbildning.

– Det här är en väldigt uppdelad stadsdel, säger Gerd Lundquist. Å ena sidan Spånga, som är ett stabilt villa-område där många har bott länge. Å andra sidan Tensta, där det är en väldig omflyttning och många nya svenskar. Och ändå har det visat sig att det här

Spånga-TenSTa oCh aBC

• Spånga-Tensta är ett av Stockholms stads 14 stadsdelsområden. Här bor cirka 37 000 personer; drygt 5 000 barnfamiljer.

• Nästan 6 av 10 har utländsk här-komst i stadsdelsområdet. I Tensta har drygt 8 av 10 utländsk härkomst.

• ABC vänder sig till föräldrar med barn mellan 3 och 12 år. Hittills har cirka 200 föräldrar gått kursen i SpångaTensta.

uTVärdering aV aBC – alla barn i centrumAnsvarig forskare: Lene Lindberg, [email protected] i SpångaTensta är avslutat, men en utvärdering i Upplands Väsby pågår fram till 2014.Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut gällande utvärderingen: 6 387 000 kronorwww.allabarnicentrum.se

Spånga-TenSTa

materialet verkar vara lika relevant för alla. Det tycker jag är jättespännande.

lagom antal träffarMen får man verkligen ut något på bara fyra gånger, på knappt åtta timmar?

– Det gäller att vara realist, se vad man mäktar med. I enkäterna, som fors-karna gått med till föräldrarna, fram-kom att man gärna ville gå på föräldra-kurs om den är på mellan tre och fem träffar. Föräldrar har ganska mycket att göra i dag. Och efteråt säger många: ”Vi har fått det lite lugnare hemma.”

Cirka 200 föräldrar har gått på

ABC-träffarna under de två år program-met har funnits. Några resultat finns inte att peka på än. Effekterna av pro-grammet håller nu på att utvärderas i en randomiserad kontrollerad studie som blir klar 2014 och där Upplands-Väsby är projektkommun.

Men Gerd Lundquist har bara gott att säga om arbetet med ABC-träffarna:

– Det som är väldigt tydligt är att föräldrar uppskattar att få diskutera med andra. Man känner sig bekräftad, det är viktigt att se: ”Andra har samma svårig-heter som jag!” Det tillhör föräldraska-pet att tampas med de här frågorna.

Gerd Lundqvists uppdrag som projektledare för projektet Föräldrakraft i Spånga-Tensta är avslutat. Nu fortsätter hon som samord-nare av det generella föräldrastödet och som familjerådgivare.

FOTO

: STO

cK

HO

LMS

STA

D


FöräldraSkapeTS Fyra Ben

• Visa kärlek: Det behövs fem gånger mer positiv uppmärksamhet än negativ för att skapa balans i relationen.

• Vara med: även små stunder i vardagen där föräldern följer barnets initiativ har positiva effekter.

• Visa Vägen: Du är en förebild för ditt barn. Lär dig att hantera din egen stress och stå förberedd inför kritiska situationer.

• Välja strider: Fokusera på det som fungerar – och välj bort onödigt tjat.

ILLU

STR

ATÖ

R, c

EcIL

IA T

OR

UD

D

Spånga-TenSTa


Stadsdelen Angered i Göteborg liknar på många sätt Spånga–Tensta som vi berättar om på sidan 7. Angered har också en ung befolkning där majoriteten är födda i annat land. Flytten till Sverige har för många föräldrar inneburit att de förlorat sitt nätverk av nära släktingar och vänner och därmed möjligheter till vardagliga samtal kring barnens utveckling och den egna föräldrarollen. Osäkerheten kan bli särskilt stor när den egna kulturens erfarenheter krockar med den svenska.

Skapa nya nätverkFör att öppna vägar till nya nätverk vill ansvariga i stadsdelen ge föräldrar till barn i förskoleåldern möjligheter att mötas i grupp. Redan i projektets planeringsskede 2010 var intentionen att skapa ett föräldrastödsprogram som riktade sig till alla föräldrar – inte bara de som upplever problem i sin föräld-

raroll. Men ett mötesmaterial baserat på ”vanliga” småbarnföräldrars behov fanns inte och måste utvecklas:

– Det material vi har tagit fram avspeglar den uppfostringstradition som är vanlig i Skandinavien. Innehållet bygger också på erfarenheter från flera amerikanska föräldramötesprogram från Oregon, säger Christina Kadesjö, projektledare för projektet ”Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag”.

– Nu har vi fem temahäften till lika många träffar – dessutom översatta till de sex vanligaste invandrarspråken i Angered. Utgångspunkten för samtal är hela tiden forskningsbaserad informa-tion om förskolebarnets utveckling och behov.

utbildade ledareGruppledare är personal från Angereds förskolor som under fyra dagar utbildats

för att bli förtrogna med materialet och hur träffarna ska genomföras. Grupp-ledarna får också handledning när de håller i föräldraträffarna.

Nästa steg har varit att intres-sera föräldrarna att vilja delta i grupp-träffarna. Inte minst alla de som är ovana vid det svenska sättet att träffas i studie cirkelform. En massiv marknads-föring via förskolor, barnhälsovården och tandhälsan har gett resultat. Hittills har 20 föräldragrupper bildats.

En utmaning är att vetenskapligt utvärdera satsningen och mobilisera föräldrars intresse för att inte bara delta i en grupp utan även delta i en utvärde-ringsstudie.

Fokus på småbarns föräldrarnär far- och morföräldrar inte längre finns till hands behöver nya nätverk skapas. i angered erbjuds nu alla föräldrar som har barn från 2,5 till 5 år att delta i föräldra träffar. en stor del av föräldrarna har sin bakgrund utanför Sverige.

TExT: LISEN SyLwAN

angered

Ibland behöver barnet hejdas i sin framfart, andra gånger kan det behöva en uppmuntrande puff framåt för att våga. Föräldragruppernas temahäften har texter och bilder som underlag för samtal om att vara förälder.

ILLU

STR

ATÖ

R: M

AR

GA

RET

HA

JA

NSS

ON

, KA

RLS

TAD


Fokus på småbarns föräldrar

angered oCh FöräldraSTöd Till SmåBarnSFöräldrar

• Angered är en av Göteborgs tio stadsdelar. Här bor cirka 49 000 personer; drygt 5 000 barnfamiljer.

• ”Glädje och utmaningar: Att vara småbarnsförälder idag” vänder sig till föräldrar med barn mellan 2,5 och 5 år. Föräldrar som är i behov av mer stöd i sin föräldraroll erbjuds möjlighet till individuellt utformat stöd med metoden Family check Up.

• Antal barn i åldern 2,5 till 5 år är 3 000.• Nästan 7 av 10 har utländsk härkomst i stadsdelen.

glädje och utmaningar: att vara småbarnsförälder idagProjektledare: christina Kadesjö, [email protected] forskare: [email protected], [email protected], [email protected], [email protected] stöd från Statens folkhälsoinstitut: 6 632 000 kronorwww.vgregion.se/foraldrastod

Christina Kadesjö, projektledare för projektet ”Glädje och utmaningar”.

angered

Att ge barnet tid, omsorg och acceptans i den vardagliga samvaron är ett av fem teman som småbarnsföräldrarna samtalar kring på träffarna i projektet Glädje och utmaningar.

FOTO

: JU

PIT

ERIM

AG

ES/P

HO

TOS.

cO

M

FOTO

: GÖ

TEB

OR

GS

STA

D


det var med stor förväntan som jag lyssnade på den forskargrupp vid göteborgs universitet som undersöker stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Vad har för-ändrats sedan jag själv var förälder till ett barn med funktionsnedsättning? Ser föräldrarna sig själva som en sambandscentral för sitt barn på samma sätt som jag en gång gjorde?

AV LISEN SyLwAN

Familjer med behov av annat stöd

Vårt första hett efterlängtade barn var inte som andra. Tidigt ringde varnings-klockorna om att något inte var som det skulle. Så småningom blev det klart för min man och mig att vi var föräld-rar till ett svårt flerhandikappat barn. Åren med Martin – han dog bara åtta år gammal – var fyllda av sorg och oro.

Men också av intensiv glädje de perioder när Martin mådde bra och vardagen förflöt någorlunda som den skulle.

Frågor om stödFöräldrar till barn med funktionsned-sättning är betydligt mer angelägna om att få de praktiska bestyren i vardagen

att fungera än att utveckla sin föräldra-roll, som ju är syftet med de universella föräldrastödsprogrammen, visar resultat från projektet RiFS, riktat föräldrastöd. I projektet har föräldrar besvarat frågor om vilket stöd de får, hur de upplever stödet och vad som kan göras bättre. 144 slumpvis utvalda föräldrar till barn

göTeBorg

Nu och då. Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebar – och innebär – ofta stora påfrestningar. Och glädjestunder förstås.

FOTO

: TO

MA

SZ M

AR

KO

wSK

I/P

HO

TOS.

cO

M

FOTO: PRIVAT


och upplever att de inte blivit bra be-mötta i sina kontakter med myndigheter.

– Bemötandet föräldrarna får är ur-viktigt. Att ifrågasättas är svårt och gör att många känner sig motarbetade och uppgivna, konstaterar Malin Broberg.

Vill berättaDe yrkesverksamma som genomfört telefonintervjuerna vittnar om hur tack-samma föräldrarna var att bli uppringda och få berätta om sin situation för någon som verkligen lyssnar. Många samtal tog lång tid, ofta en och en halv timme.

– Det är tydligt att föräldrarna önskar mer känslomässigt stöd och under längre tid. Särskilt föräldrar till äldre barn skulle behöva mer av den varan, säger Malin Broberg.

Projektet RiFS, som finansieras av Statens folkhälsoinstitut och drivs av Göteborgs universitet och Göteborgs

Stad, samarbetar med en rad kommu-nala och regionala verksamheter, ideella organisationer och brukarorganisa-tioner. Projektet pågår under 2011–2013. I projektet har också ingått två webb enkäter: en till yrkesverksamma som möter föräldrar till barn med funk-tionshinder samt en mindre till föräldrar om hur deras barn mår. Nu när kart-läggningen är klar väntar uppföljning av olika mindre utvecklingsprojekt som startats utifrån behov som identifierats i kartläggningen.

med funktionsnedsättning i nio stads-delar i Göteborg och två kommuner (Kungälv och Tjörn) telefonintervjuades.

– Föräldrarna till de funktionsned-satta barnen i vår undersökningsgrupp skiljer sig inte nämnvärt från andra föräldrar när det gäller ålder, social tillhörighet eller andel invandrare, säger Malin Broberg, projektledare för RiFS vid Göteborgs universitet, som sam-manställt de än så länge preliminära resultaten.

Men det finns mycket annat som skiljer. Bland annat lägger föräldrarna ner många timmar på kontakter med skola, habilitering, försäkringskassan, läkare, logoped … Småbarnsföräldrarna har det jobbigast – 16–23 timmar i månaden ägnar de åt möten och samtal kring sitt barns situation. Många föräld-rar anser att de själva måste leta upp den information de behöver; tolv procent säger att de inte får någon information alls och en tredjedel vet inte var det stöd de får kommer ifrån.

och vad vill föräldrarna ha?– När det gäller information vill man att möten och kurser ska vara informations-täta och ha tydliga mål. Man har helt enkelt inte tid till annat. Man vill också att informationen ska ges tillsammans med andra föräldrar som har barn med samma typ av funktionsnedsättning, säger Malin Broberg.

Syftet med projektet RiFS är framåt-syftande. I slutändan handlar det om på vilka sätt man kan göra livet lättare för familjerna. Men jag kan ändå inte låta bli att jämföra med hur det var på ”min tid” för tre decennier sedan. En skill-nad till det bättre är IT- utvecklingen. Föräldr ar kan numera snabbt hitta information om sitt barns diagnos, även udda diagnoser, och också lättare få kontakt med andra föräldrar och barn i samma situation.

Då som nu ägnar föräldrar oerhört mycket tid åt kontakter, mer tid ju yngre barnet är. Möjligen gör den ekono-miska åtstramningen på många håll och formaliseringen i samhället det svårare för föräldrar idag. Preliminära resultat från intervjuerna med föräldrar visar att många föräldrar känner sig ifrågasatta

riktat föräldrastöd, riFSProjektsamordnare: Elisabeth Beijer, [email protected] forskare och projektledare: Malin Broberg, [email protected] stöd från Statens folkhälsoinstitut: 6 000 000 krwww.grkom.se/fouivast

RiFS-teamet, som undersöker behovet av stöd för föräldrar till barn med funktionsnedsätt-ning, från vänster: Mikaela Starke, biträdande projektledare, Ulla Karlshamre, utvecklings-ledare, Hera Nowak, projektassistent, David Norlin, projektassistent och doktorand, Marianne Bernhard, folkhälsosamordnare, Ann-Mari Halvarsson, utvecklingsledare, Malin Broberg, projektledare.

göTeBorg

FOTO

: LIS

EN S

yLw

AN

, STA

TEN

S FO

LKH

äLS

OIN

STIT

UT


att visa på hur föräldrar kan kommunicera bättre med sina barn – det är som bekant vad föräldrastöd framför allt handlar om. men för att lyckas med det måste kommunen först lära sig att kommunicera bättre med föräldrarna kring föräldrastöd! i Västervik har man kom-mit långt med hjälp av professionell marknadsföring.

AV cATARINA BALDO ZAGADOU

Så får Västervik med sig föräldrarna

VäSTerVik

FOTO

: GER

GO

OR

BA

N/P

HO

TOS.

cO

M


I Västerviks kommun samarbetar flera förvaltningar kring föräldrastödet. Stefanie Kniepmeyer är anställd som samordnare.

FOTO

: Vä

STER

VIK

S K

OM

MU

N

Samordnare Stefanie Kniepmeyer är mycket tydlig: De psykologiska verk-tyg som Västerviks kommun erbjuder föräldrar må vara hur effektiva som helst. Men når man inte målgruppen har satsningen förstås ingen verkan.

I Västervik har man tagit till sig denna beska sanning ordentligt. Mycket arbete har lagts ned på marknadsföring just i de miljöer där många föräldrar vistas: i skolan, på nätet, ja, till och med i mataffären. Vartenda ord har vägts på guldvåg och testats i referensgrupper med ”vanliga” föräldrar för att garan-tera att budskapet verkligen går fram och inte låter som något avskräckande myndig hetspåbud.

Beprövade knepNej, Stefanie Kniepmeyer har inte gissat sig fram. Många av de professionella marknadsföringsknep hon använt så framgångsrikt i Västervik sedan starten 2004, hade hon redan provat i Tyskland, där hon tidigare arbetat med ett lik-nande projekt:

– Men jag har märkt, säger hon, att det svenska familjesystemet är mycket mer slutet än det tyska. Här i Sverige vill man helst inte erkänna att man ibland har det lite jobbigt. Så är det inte i Tyskland. Där nästan skryter man med att ha gått på föräldrakurs.

En viktig del i framgången i Västervik handlar om det arbete som Stefanie Kniepmeyer lagt ned på att förankra tanken med föräldrastöd hos både politiker och tjänstemän. De har själva fått gå på kurs – och de har fått politiska och ekonomiska argument som gett eget intresse att satsa.

– Politiker vill bli valda igen, och de flesta väljare tycker att barnfrågor är viktigt. Alla sitter på en budget – och satsningen på föräldrastöd är lönsam på lång sikt. Forskning pekar på att mindre stressade föräldrar leder till färre dyra insatser via socialkontor och vårdcentra-ler, färre besök på barn- och ungdoms-psykiatrin – samtidigt som också barns skolprestationer är kopplade till hur de har det hemma.

involverade skolan Just skolan är förstås den mest natur-liga mötesplatsen för föräldrar. Men det skulle ta nästan fem år att få med rektorerna i Västervik på tåget, berät-tar Stefanie Kniepmeyer. Många var rädda att peka ut enskilda föräldrar och riskera goda relationer. Först efter hand kunde rektorerna se att föräldrastöd angår alla som har barn och umgås med barn, ja, även dem själva!

– Men den bästa marknadsföringen, säger Stefanie Kniepmeyer, är de nöjda föräldrarna – som berättar för andra.

rätt budskapSå hur når man stökiga Pelles ensamstå-ende mamma, som inte ens brukar gå på föräldramöten?

– Genom att till exempel ha en reklamfilm vid kassan på Ica Kvantum! Och lägg märke till att du inte kommer att hitta ordet ”problem” där. Problem vill ingen ha. Men ”knepiga situationer” det har ju alla hemma ibland. Det kan också Pelles mamma känna igen sig i.

Budskapet på kommunens webbplats är enkelt och rakt på sak: vi kan inte lova att du inte hamnar i konflikter. Men du kan få verktygen av oss som gör dem lättare att hantera.

– Många förvaltningar underskat-tar hur många föräldrar som är ute på nätet, säger Stefanie Kniepmeyer. Och webbplatsen är ju ”öppen” dygnet runt. Nyligen startades också en Facebook-sida, där det är meningen att föräldrar kan ta kontakt med varandra.

Stor efterfråganSå vad är det som INTE fungerar när man ska marknadsföra föräldrastöd?

– Annonser! De finns bara den dagen tidningen kommer ut. Sedan går de till återvinning.

I dag är det kö till föräldrakurserna i Västervik och det tycker Stefanie Kniepmeyer bara är bra.

– Det är också en marknads förings-strategi! Om så många vill gå på föräldrastödskurs att man inte får plats, ja, då måste det ju vara något riktigt intressant.

VäSTerVikS reCepT För aTT lyCkaS

• Rejäl förankring bland politiker, tjänstemän och i skolan.

• Bokningsbara föreläsningar i angelägna ämnen som till exempel barn och konflikter. Det är Stefanie Kniepmeyer själv som håller dem – och samtidigt då personligen gör reklam för kommunens föräldrastödssatsning.

• En broschyr som finns överallt där föräldrar och barn vistas.

• Reklamfilmer i matbutiken.• Information på kommunens webb

plats samt en Facebookgrupp.• En väl genomtänkt logotyp: två

figurer, en liten och en stor som går på samma väg. Med hjälp av den lanseras föräldrastödet som ett varumärke.

Föräldrastöd i VästervikSamordnare: Stefanie Kniepmeyer, [email protected] forskare: Anna Sarkadi, [email protected] stöd från Statens folkhälsoinstitut: 4 300 000 kronorwww.vastervik.se

VäSTerVik

FOTO

: JU

PIT

ERIM

AG

ES/P

HO

TOS.

cO

M

kommunala STraTegier


kommuner i unikt samarbete Tio kommuner har under två år fått medel – totalt 70 miljoner kronor – från Statens folkhälsoinstitut för att tillsammans med ett lärosäte utveckla föräldrastödet och nå ut till föräldrar på nya arenor. nu är den satsningen avslutad och elsa rudsby Strandberg, projektansvarig för föräldrastödsuppdraget vid Folkhälsoinstitutet, är nöjd med resultatet. – det har varit ett unikt samarbete mellan kommuner och forskningslärosäten. glädjande är att mer än hälften av kommunerna fortsätter att samverka med forskare.

TExT: HELENA BREDBERG

Elsa Rudsby Strandberg har besökt alla projektkommuner under de två åren. – Det har varit väldigt givande att möta människor som verkligen brinner för föräldra-stödsarbetet och som jag inte skulle ha träffat på annat sätt.

De tio kommunerna valdes ut bland nära 50 sökande. Gemensamt var att de uppfyllde ett antal i förväg noggrant uppställda kriterier. Samarbete med ett forskningslärosäte var ett givet krite-rium. Projektet skulle också utformas så att det involverade och var relevant för flera samverkande kommuner. Även geografisk spridning var viktig.

– Totalt kom 79 kommuner att få nytta av de tilldelade pengarna. Respon-sen har varit positiv från både kommu-nerna som fått forskarkompetens och universiteten som fått material och en plattform att jobba utifrån, berättar Elsa Rudsby Strandberg.

Samarbete med forskareForskarna har haft stor betydelse för projekten, anser Elsa. Samarbetet mellan kommun och forskningslärosäte har exempelvis lett till att ett nytt föräldra-stödsprogram utarbetats, ABC – Alla barn i Centrum. I några av projekten har forskarna påpekat hur viktigt det är att studera hur föräldrastödsprogram tolkas och omsätts i svensk kontext, eftersom de flesta program som används i Sverige inte har skapats i ett svenskt samman-hang. Forskarna har också betonat vikten av att föräldrastödet präglas av ett jämlikt föräldraskap.

FramgångsfaktorerResultaten från projekten visar att föräldrastödet gått framåt i de kom-muner som fått del av pengarna. Ett par framgångsfaktorer är gemensamma för projekten: att satsa på att kartlägga det befintliga utbudet och komplettera utifrån de behov som finns i kommunen. Kartläggningarna har bland annat visat att särskilt föräldrar med barn i åldern 13–17 år har behov av någon form av föräldrastöd.

– Man kan också se att de kommuner som anställt en föräldrastödssamordnare har nått längre i sitt arbete. Det behövs en person som har överblick för att nå framgång, säger Elsa.

marknadsföring av stödetDe flesta föräldrar vill ha stöd i sin föräldraroll men känner inte till vad som erbjuds. En utmaning för kommunerna i uppdraget var därför att berätta vad man har att erbjuda. Tillvägagångs-sätten i marknadsföringen har sett lite olika ut:

• I Sjuhäradsbygden valde man radioreklam och tog också fram en kort film som visades i livsmedelsbuti-kerna.

• I Ale kommun åkte man ut i en buss till alla orter och informerade om kommunens föräldrastöd.

• I Bengtsfors och Vänersborg tog man hjälp av föreningslivet. Kom-munen stod för marknadsföringen av de aktiviteter som klubbarna erbjöd medan föreningarna planerade och ansvarade för aktiviteterna. Oriente-ring och ridning visade sig vara ett bra sätt att nå föräldrar av utomnordiskt ursprung – helt plötsligt hade man fått med hela familjer i klubbarna!


FOTO

: NET

TAN

OLI

w, S

TATE

NS

FOLK

Hä

LSO

INST

ITU

T


• I Ovanåker lyckades man redan under graviditeten engagera pappor att delta i särskilda pappagrupper.

mötesplatserNågot som tidigt lyftes inom föräldra-stödsarbetet – redan innan regeringens föräldrastödsstrategi lades fram – var behovet av familjecentraler. Flera projektkommuner erbjuder nu familje-centraler som en samlingsplats för föräldrastöd. Här finns mödra- och barna vårdscentral, socialtjänst och ibland även öppen förskola på ett och samma ställe.

– Linköping är ett bra exempel på detta. Där har man satsat på så kall-lade brobyggare på familjecentralerna. Det kan vara en hemspråkslärare som är särskilt bra på att få kontakt med somaliska och arabiska föräldrar. Den här verksamheten fort sätter även efter projektets slut, säger Elsa Rudsby Strandberg.

inte redo för jämförelserYtterligare en ambition i uppdraget var att undersöka möjligheten till öppna jämförelser kring föräldrastöd. Tanken var att kommunerna på frivillig basis skulle föra in sitt föräldrastödsarbete i ett webbaserat system för öppna jämfö-relser med andra kommuner.

– Vi utredde frågan och drog slut-satsen att det i dagsläget inte är möjligt att uppnå landsövergripande säkra och rättvisa data i ett sådant system. Men det finns ett behov av att identifiera in-dikatorer och utveckla register för dessa, anser Elsa.

Som regeringens föräldrastöds-strategi är formulerad ska föräldrastödet syfta till att via föräldrarna vända tren-den av ökad ohälsa hos barn och unga.

– Förutom föräldrastödet finns det också annat som har betydelse för hur barn mår och utvecklas. Det handlar om allt från matvanor, sömn, fysisk aktivitet till kompisar och goda relationer, säger Elsa Rudsby Strandberg.

uppdrageT kommunala STraTegier

FolkhälSoinSTiTuTeTS pågående och avslutade uppdrag inom regeringens föräldrastödsstrategi, En vinst för alla, ska tillsammans bidra till att uppfylla målen i strategin. Uppdraget kommunala strategier för föräldrastöd 2010–2011 är nu avslutat – se slutrapporten på www.fhi.se. Tio kommuner har delat på 70 mkr för att i samverkan med olika forsknings lärosäten utveckla och utvärdera kommunala strategier för föräldrastöd.

deltagande projektkommuner: Kalmar, Spånga Tensta, Södertälje, Umeå, Växjö, Sjuhärads kommunalförbund, Tjörn, Ovanåker, Linköping och Uddevalla.

Barns välmående handlar också om rörelse, anser Elsa Rudsby Strandberg. Det ska vara mycket fart på benen!

FO

TOG

RA

F: S

TOc

KB

yTE/

PH

OTO

S.c

OM



FOTO

: JA

REN

wIc

KLU

ND

/PH

OTO

S.c

OM

häng med på nätetSå goTT Som alla Barn i skolåldern använder internet på sin fritid. Barnen tycker att nätet är bland det roligaste och mest naturliga som finns, medan många föräldrar känner oro. Ofta har föräldrarna dålig eller ingen insyn alls i vad deras barn, inte minst tonåringarna, sysslar med på nätet.

Men nu finns kunskap att hämta. På webbplatsen www.mediebarn.se kan föräldrar lära sig mer om barns datorvanor.

webbplatsen varvar grundläggande fak

ta och statistik med exempel och inblickar i barns liv på nätet och vid datorn. Här kan man se vilka som är de vanligaste sajterna och spelen, lära sig nya ord med hjälp av ordlistor och annat matnyttigt. Informationen är uppdelad i fyra ålders kategorier; barn som är 2–5 år, 5–9 år, 9–12 år och 12–16 år.

Under varje åldersgrupp finns en fördjupning uppdelat i två teman – mötesplatser och dator/tvspel – med fakta om de vanligaste aktiviteterna på nätet. Det

finns också en sektion för föräldrar med fakta om vad de brukar göra på nätet som jämförelse, och med råd och tips på vad som kan vara bra att tänka på som förälder. För pedagoger finns lärarhandledningar för att jobba med dessa frågor i klassrummet.

webbplatsen är en del av kampanjen ”Det unga internet, för en säker internetanvändning bland barn och unga”, som Statens medieråd driver tillsammans med BRIS med stöd från EUkommissionens Safer Internet Programme.

noTiSer

Stockholm satsar stortSToCkholmS STad storsatsar nu på familjestöd. Tio miljoner kronor har i år avsatts för föräldrastöd där ABcprogrammet (se sid 7) ingår som en del. Samtliga vårdnadshavare som har barn mellan tre och tolv år, 117 000 personer, har fått brev hem skickat. Över 4 000 föräldrar anmälde sitt intresse efter bara någon månad.

Stöd till barn i riskmiljöerBarn Som leVer i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer, löper ökad risk för framtida ohälsa. För att främja barnens hälsa delar Statens folkhälso institut ut 14 miljoner kronor till projekt som ska bidra till kunskaps och kvalitetsutvecklingen när det gäller stöd till barn i riskmiljöer. De kommuner, landsting/regioner och ideella organisationer som beviljas medel ska samverka med ett forskningslärosäte och minst hälften av medlen ska gå till den vetenskapliga parten i samarbetet.

Totalt har 42 godkända ansökningar inkommit. Vilka projekt som beviljas medel blir klart i slutet av 2012. Läs mer om stöd till barn i riskmiljöer på www.fhi.se.


karlSkoga-degerForS

– här satsar vi på familjer med ungdomar

Föräldrar i karlskoga och degerfors har många möjligheter att träffas. det finns gott om ideella organisationer som har mycket att erbjuda. därför ser projekt-gruppen för kompetenta familjer med ungdomar inget omedelbart behov av att bygga ut familjestödet i kommunerna med nya verksamheter. Bättre att utveckla, stärka och bygga på det som redan finns, resonerar man.

TExT: LISEN SyLwAN

– Jag blev överraskad att det fanns så många aktörer och så många möjlig-heter för föräldrar och ungdomar att mötas. En utmaning är snarare att nå ut till familjer och öka deltagandet än att skapa något nytt, säger Ida Broman som projektleder Kompetenta familjer med ungdomar i kommunerna Karlskoga och Degerfors.

Hon och kollegan Cecilia Ljung är båda folkhälsovetare och anställda som folk-hälsoutvecklare respektive folkhälso-strateg vid Karlskoga och Degerfors gemen samma folkhälsoförvaltning. När möjligheten att starta ett samarbets-projekt kring föräldrastöd med det läro-säte där de utbildats, Örebro universitet, fanns ingen tvekan.

– Vi såg en otrolig möjlighet i att bedriva forskning på kommunernas arbete i projektet. För kommunerna är det en fantastisk resurs att få vara del i ett forskningsprojekt, säger Ida Broman.

– Och eftersom vi är duktiga på att söka pengar så var vi genast på hugget, tillägger hon med ett skratt.

Ungdomar som i somras hade lyckan att under tre veckor feriejobba i Karlskoga och Degerfors.

FOTO

: LEN

A E

DLU

ND


karlSkoga-degerForS

karlSkoga oCh degerForS ligger i Värmland men Till-hör öreBro län.

karlSkoga har ca 30 000 invånare och en högteknologisk industri som kräver högt kvalificerad arbetskraft (fler pendlar in än ut). Staden har ett aktivt föreningsliv, där ca 4 200 personer är engagerade i stadens studieförbund.

degerForS, en mil söder om Karlskoga, är en typisk bruksort med ca 10 000 invånare (fler pendlar ut än in) varav drygt en fjärdedel är engagerade i olika studieförbund. Fotbollen är ett stort intresse i kommunen.

kompetenta familjer med ungdomarSamordnare: Ida Broman, [email protected], och cecilia Ljung, [email protected] forskare: charli Eriksson, [email protected] stöd från Statens folkhälsoinstitut: 7 000 000 krwww.karlskoga.se/kompetentafamiljer

många frågor att besvaraEn rad frågeställningar ska besva-ras under de tre år projektet pågår, 2011–2013. Vilka utmaningar i föräld-rarollen möter föräldrar till ungdomar idag och vilket stöd kan familjestödet i kommunerna ge? De samlade svaren ska sedan leda till en gemensam strategi för familje stödet. Eftersom det politiska stödet för folkhälso frågor är starkt i kommunerna, oroar sig inte Ida Broman och Cecilia Ljung för hur det blir när projektet avslutats och strategin ska sjösättas.

– Föräldrastöd är en prioriterad fråga i folkhälsoarbetet. Oavsett om vi får externa medel eller inte så finns det en vilja och ett engagemang i frågan hos flera olika verksamheter och förvalt-ningar, säger Ida.

delaktiga ungdomarProjektet har prioriterat familjer med barn och unga i åldrarna 10–20 år, eftersom utbudet av stöd till dessa upp-levs som mindre jämfört med vad som erbjuds familjer med yngre barn. Att de unga får komma till tals är viktigt. Under två sommarlov har ungdomar engagerats som feriepraktikanter. Som-maren 2011 var uppgiften för fyra ung-domar i 16-årsåldern att ställa frågor till föräldrar och ungdomar om deras syn på familjerelationer och föräldrastöd. Efter en duvning i intervjuteknik och hur vetenskapliga studier går till, fick de

själva ta fram och testa intervjufrågor och ge sig ut på bygden och intervjua. Resultaten redovisades sedan i en liten rapport.

I somras var uppgiften för fyra nya ungdomar att marknadsföra en enkät kring föräldrastöd som kommer att skickas ut brett till föräldrar i Karlskoga och Degerfors. Folkhälsoförvaltningen såg ungdomarna som en resurs i att sprida kunskap om enkäten och få fler föräldrar att vilja svara på den.

– Ungdomarna har varit väldigt ambitiösa och gått in för uppdragen med liv och lust. För alla oss som jobbar i projektet har det varit givande att inte bara ta del av resultaten utan också få en tydligare inblick i hur det är att växa upp i Karlskoga och Degerfors idag, säger Cecilia Ljung som tillsammans med Ida Broman varit handledare för ungdomarna.

Ytterligare ett sätt att involvera de unga är uppsatser på temat ”Vad är en bra familj?” En gymnasieklass och två klasser i årskurs 6 har fått i uppgift att skriva om hur de tänker sig livet i en drömfamilj. Det blir ett komplement till tidigare genomförda intervjuer med ungdomar i kommunerna.

hur ser behoven ut?Forskarteamet vid Örebro universitet utvärderar nu det familjestöd som finns men undersöker också vilka behov som inte har blivit tillgodosedda. De har

intervjuat ungdomar om hur de ser på familj och föräldrastöd. Även föräldrar har intervjuats om sina erfarenheter av föräldrastödet i kommunerna. Intervju-erna kompletteras, som nämnts ovan, av en stor enkätundersökning som skickas ut till cirka 1800 föräldrar i Karlskoga och Degerfors i början av 2013. Enkäten syftar till att undersöka föräldrars behov av föräldrastöd.

Kommunikation och samverkan är en annan viktig del i projektet.

– Dialogen och kontakterna med verksamheterna är en styrka. Under projekttiden har dialogseminarier och forum för verksamheter som arbetar med familjestöd och föräldrasamverkan arrangerats. Där stöts och blöts alla de resultat som forskarna kommer fram till och vi får tips och idéer för kommande insatser i projektet, säger Ida Broman.

Även föräldrar bjuds in till dessa till fällen för att samla in synpunkter, erfaren het och ge återkoppling på det som gjorts. Delaktighet och inflytande finns som en röd tråd i projektet.

Ida Broman och Cecilia Ljung passade på att berätta om projektet ”Kompetenta familjer med ungdomar” under den årliga folkhälsokonferens som Karlskoga och Degerfors kommuner arrangerar.

FOTO

: LEN

A E

DLU

ND


Svenskt föräldrastöd unikt i europaSVerigeS amBiTion aTT erbjuda föräldra stöd till alla föräldrar under barnets hela uppväxttid uppfattas ur ett internationellt perspektiv som unikt. De flesta länder väljer att ge stöd till grupper av föräldrar när det redan finns en problembild – man satsar på reparationer istället för att förebygga. Det blev tydligt för de medarbetare från Statens folkhälsoinstitut som deltog i konferensen Think Parents! i Holland den 10–12 oktober.

Fokus för konferensen var att diskutera föräldrastöd utifrån ett föräldra perspektiv. Ett hett ämne, inte bara i Sverige utan på många håll i Europa, är att enas kring enhetliga kriterier för hur man ska bedöma och gradera vetenskapligt stöd för olika former av föräldrastöd, exempelvis föräldrastödsprogram. Att föräldrarnas resurser inte tas tillvara vid utveckling av föräldrastödsprogram – föräldraperspektivet saknas – var ett annat dilemma som diskuterades.

en FöruTSäTTning för att lyckas med föräldrastödsarbete är att det finns en förtroendefull relation mellan praktiker och föräldrar. Om detta rådde fullständig enighet bland konferensdeltagarna. Man påpekade också hur nödvändigt det är att kunna mäta effekterna i form av en förbättrad hälsa hos barnen – som är målet med föräldrastöds arbetet.

konFerenSen Samlade nära 200 deltagare från 25talet länder. Arrangör för konferensen var holländska youth Institute i samarbete med bland annat universitetet i Amsterdam, Europarådet och organisationen Eurochild.

Johanna Ahnquist, utredare på Statens folkhälsoinstitut, berättade på konferensen om arbetet med den svenska nationella strategin för föräldrastöd:

– Vi fick många frågor och blev rätt hårt ansatta av några deltagare som hade svårt att förstå varför vi satsar på universellt föräldrastöd istället för riktat stöd.

Föräldrastöd i andra länderi eTT nyTT, inspirerande och överskådligt kompendium, Early intervention and prevention in family and parenting support, presenteras tolv föräldrastödsprojekt i Europa, ett per land. Gemensamt är att projekten handlar om tidig förebyggande verksamhet. I urvalet har man också tagit fasta på att projekten är innovativa, att de har god politisk förankring och att de går att genomföra även i andra länder. Sverige representeras i kompendiet av ett föräldrastöds projekt från Stenungsund. Skriften, som är utgiven av det europeiska nätverket Eurochild, finns att ladda ner på www.eurochild.org.

Ett genomgående tema i skriftens tolv projekt är att skapa positiva miljöer för barn och unga att växa upp i.

FOTO

: BR

IAN

JA

cK

SON

/PH

OTO

S.c

OM

noTiSer


rekommen-dationer om föräldrastödatt Välja ut och rekommendera olika former av föräldrastöd är en mycket grannlaga uppgift. För att kunna uttala sig om exempelvis föräldrastödsprogram x är till nytta för kommun y finns, förutom vad forskningen säger, en rad aspekter att ta hänsyn till: etik, kostnads effektivitet och genomförbarhet för att nämna några.

Statens folkhälsoinstitut har nu i uppdrag att genomföra en så kallad evidensgradering inom folkhälsoområdet som så småningom ska mynna ut i en rekommendation. Föräldrastöd har valts ut som ett första område att studera inom folkhälsosektorn.

Efter en noggrann kvalitetsbedömning av aktuell forskning inom området, görs en gradering av evidensstyrkan med hjälp av det internationella verktyget GRADE. I nästa steg bedöms evidensgraderingen och andra viktiga aspekter i en panel med kunniga representanter inom området. Dessa aktörer väger in andra aspekter utifrån sin egen profession och kompetens, t.ex. kostnads effektivitet. Det hela resulterar slutligen i en rekommendation.

Regeringsuppdraget redovisas i februari nästa år.

Våra uppdrag

rådgivning vid skilsmässa ska minska konflikter

STaTenS FolkhälSoinSTiTuT har två pågående regeringsuppdrag för att utveckla föräldrastödet. Via dessa uppdrag har 70 miljoner kronor delats ut till elva föräldrastödsprojekt. I det här numret av Magasin föräldrastöd berättar vi om fem av dessa pågående projekt. Samtliga projekt ska vara avslutade vid årsskiftet 2013/14.

utveckling och utvärderingNio kommuner samverkar med olika forskningslärosäten för att klargöra frågor som har betydelse för utvärdering och utveckling av föräldrastöd. Slutrapport lämnas juni 2014.

• Umeå – Umeå universitet• Östersund – Uppsala universitet• Karlskoga och Degerfors – Örebro

universitet

• Örebro – Örebro universitet• Linköping – Linköpings universitet• Tjörn – Göteborgs universitet• Västervik – Uppsala universitet• Upplands Väsby – Karolinska Institutet• Angered – Uppsala universitet

riktat föräldrastödTvå forskningslärosäten samverkar med olika kommuner för att utveckla, följa upp och utvärdera stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning. Slutrapport lämnas juni 2014.

• Göteborgs universitet – Göteborg, Tjörn, Kungälv

• Högskolan i Jönköping – Jönköping, Vetlanda

i Timrå genomFördeS 2002 ett lyckat försök med rådgivning och medling till föräldrar som höll på att separera. Båda föräldrarna deltog samtidigt vid mötet med rådgivarna – en jurist och representanter från försäkringskassan och kommunen. Syftet var att separationen skulle bli så konfliktfri som möjligt. Utvärderingen visade att den professionella informationen, som gavs vid ett och samma tillfälle till båda parter, värderades mycket högt av föräldrarna (Källa: FoU Västernorrland, rapport nr 2004:1).

Nu har regeringen föreslagit just en sådan samordnad rådgivningsverksamhet. Den ska dock främst rycka in när konflikten mellan föräldrarna blivit så allvarlig att den drabbar barnen och riskerar att leda till domstolstvister. Regeringen föreslår att det bildas speciella hjälpteam med till exempel familjejurister, försäkringshandläggare, terapeuter och skuldrådgivare. Försök med hjälpteam ska genomföras i ett antal kommuner nästa år.

noTiSer

FOTO

: JU

PIT

ERIM

AG

ES/P

HO

TOS.

cO

M

Statens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 Stockholm

[email protected] www.fhi.se

ISSN 20014635ISBN 9789175210643 (pdf)ISBN 9789175210650 (print)

nu ska kunskapen spridas

• dialogforum 11–12 december 2012Här får aktörer som arbetar med föräldra stöd tillfälle att utbyta erfaren-heter, inspirera varandra och sprida goda exempel kring det lokala utveck-lingsarbetet.

• Handbok för lokalt och regionalt föräldrastödsarbete

Handboken ska vara till hjälp och inspi-ration i det lokala och regionala arbetet med föräldrastöd. Den ska ge en samlad bild av det vetenskapliga stödet för olika typer av föräldrastödsinsatser. Den ska också konkret beskriva hur man kommer igång med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Beräknas vara klar under våren 2013.

• distansutbildning i föräldra-stödjande arbete

En utbildning kring föräldrastöd om-fattande 7,5 högskolepoäng kommer att genomföras under 2013 och 2014. Utbildningen ges på distans och vänder

sig till personer som är intresserade av fördjupade kunskaper kring hälsofräm-jande och förebyggande föräldrastöds-arbete.

• regionala konferenserUnder hösten 2013 är målsättningen att genomföra en konferens per län. Konferenserna kommer att anpassas till de behov av insatser för att stärka föräldrastödsarbetet som finns på lokal och regional nivå. Planeringen sker i nära samverkan med landsting, region-förbund, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer.

• Hälsoekonomisk analysHälsoekonomiska analyser av föräldra-stödsarbete kommer att genomföras till stöd för beslutsfattare och tjänstemän. Analyserna ska visa om, och i så fall hur, ett kostnadseffektivt föräldra-stödsarbete kan bedrivas. En rapport där analyserna sammanfattas planeras utkomma våren 2013.

• nationell kartläggningEn omfattande kartläggning av föräldra-stödsarbetet i kommuner, landsting och ideella organisationer kommer att ge-nomföras under hösten 2012. Redovis-ningen beräknas vara klar våren 2013. Syftet är att följa upp den nationella strategin, identifiera utvecklingsområ-den och ta fram förslag på hur föräldra-stödsarbetet kan utvecklas.

Sedan 2010 har regeringen via Statens folkhälsoinstitut delat ut 140 mkr till 21 föräldrastödsprojekt. dessutom har sex projekt fått 50 mkr i en tidigare satsning på lokal samverkan för att främja barn och ungas hälsa. nu har Folkhälsoinstitutet fått i uppdrag av regeringen att under 2012 och 2013 sprida kunskap om projekten och visa hur framgångsrikt föräldrastödsarbete kan bedrivas. det här magasinet är ett led i uppdraget! Följande spridningsinsatser är planerade:

TExT: LISEN SyLwAN

FOTO

: JEN

S B

LIx

TH, S

TATE

NS

FOLK

Hä

LSO

INST

ITU

TDet är oss du ska kontakta om du har frågor kring Folkhälsoinstitutets föräldra stöds arbete. Bilden visar från vänster: Lisen Sylwan, Elsa Rudsby Strandberg, Johanna Ahnquist, Frida Persson, Anja Romqvist. Folkhälsoinstitutets växel 063-19 99 00.

Documents

Magasin foraldrastod nr 3