NORSK PÄRLA s.04-05

Vår duktiga medlem Tin-Tin Brevik besökte nor-ska Atlanterhavsparken och kom tillbaka med ett gediget reportage med massor av fi na bilder!

På besök i bladskärarmyrornas

RIKE

medlemmar på nordenspopuläraste mötesplats på nätet för djurintresserade zoonen.comsedan 1997

32.500NU ÄR VI ÖVER

DJURKLAPPSGUIDENDJURKLAPPSGUIDENVår djurklappsguide är lika pålitligt återkommande som tomten på julafton. Och visst skall man ge djurrelaterade klappar.

Årets julklapp sägs vara “upplevelser” och kanske hittar du även djurrelater-ade sådana även i vår guide, vem vet...

Vi ger dig uppslag till de bästa djurklapparna, och vi lovar att de håller långt efter att nyåret fi rats in!

s.11-13

FULLTRÄFF s.08-09

Zoonen rapporterar in från Tropikföreningen Al-bas årliga Symposium i Norrköping.

DE UDDA s.06

Udda djur i terrariet är en egen gren inom terrarie-hobby. Träffa rosenbaggar och kejsarskorpioner.

KELDJUR s.20

Vad är det egentligen för djur som fi nns i såmånga svenska hem? Följ med på kaninens resa från köttleverantör till keldjur.

HOT MOT VOVVEN s.16-17

Många parasiter hotar hundarna. Loppor och fäst-ingar är bara två exempel. Ta del av massor med tips och råd.

VARSÅGOD! Magasin Zoonen är gratis - ta med ditt fria exemplar och sprid det till nära och kära!

MER I DETTA NUMMER: Thailändsk dossköldpadda • Skallerormen • Kungsboan - en svältkonstnär • Cleopatras baneman - egyptisk

kobra • Gabonviperan - med stora gifttänder • Giant pouched rats • Geckoödlorna - föds med glasögon • Nilvaranen - använder termit-

stack som BB • Anakondan - sparringpartner i brottning • Bushbabies - låter som spädbarn i djungeln • Prevostekorren - färggrann liten

“kurre” • Se upp när du köper pippi • Sällskapsdjur gör människor friska • Vinn årets Djurklpp! • Vinterkrysset • ...och mycket mer!

02 www.zoonen.com

WWF och moralenLEDARE Alla ni som besöker Zoonen.com och som läser Magasin Zoonen kommer ihåg att vi brukar ut-nämna ”Åres Djurklapp”. Det gör vi år också, förstås! Mer om det längre ner och på annan plats i tidningen, där du också får tips på andra ”djurklappar”.

Inför förra julen tyckte vi att ”Årets Djurklapp” kunde vara att göra en god gärning. Larmrapporterna och klimatförändringen och de krympande livsmiljö-erna för jordens vilda djur, gjorde att vi utnämnde ett fadderskap hos WWF till ”Årets Djurklapp”. Vi förhör-de oss till och med om den stora välgörenhetsorgani-sationen ville vara med, till exempel genom att få en annons i Magasin Zoonen.

WWF tackade nej. Då förstod vi inte varför. Vi var ju beredda att ge massor av gratisreklam. Zoonen har ju faktiskt mer än 30 000 medlemmar och Magasin Zoonen distribueras från Holmsund i norr till Ystad i söder.

I år förstår vi varför WWF inte ville hänga med

oss. I år kör de näm-ligen hela koncep-tet själva och ut-nämner ”Årets Djurklapp” till just ett fadder-skap hos dem. Och visst, bli

djungelfadder. Förhoppningsvis

sker det till djurens fromma. Men vi på Zoonen

tycker att det ger en fadd och lite unken smak i munnen att WWF bara rakt av stjäl vår grej! Vi kan mycket väl förstå att mäktiga WWF be-traktar Zoonen som en liten lus i dess svartvita panda-päls. En lus som man kan behandla hur som helst…

Vi är medvetna om att det är svårt för oss att hävda någon sorts rätt till begreppet ”Årets Djurklapp”. Och som en liten ”lus” i förhållande till en leende panda, är det svårt att få rätt i saken. Så vi bjuder på det här, även om vi tycker att beteendet drar ett löjets skimmer över WWF – en organisation som nyligen tog emot 50 miljoner kronor från postkodlotteriet. För sjutton, hitta på era slogans själva!

Men vi kan vara fl ottare än WWF. Köp fadderskap hos organsiationen och var med och rädda jordens djurliv.

Men ta också en funderare kring organisationen. Fundera kring begrepp som moral, makt och ödmjuk-het.

Vi på ”lilla” Zoonen fortsätter dock med ”Årets Djurklapp”, som i år blir ett vargbesök i Kolmår-den. Vargen är en baktalad och fruktad varelse bland många människor. Genom att besöka dem och komma dem riktigt inpå livet får man en fantastisk upplevelse som ger minnen för livet. Framförallt ”talar” de om för besökarna att de inte alls är farliga. Förmodligen är Rödluvan mycket farligare!

Ett vargbesök i Kolmården är alltså ”Årets Djurklapp” – bara som ett tips till WWF…

HANS NORLING

MATERIAL Allt material i tidningen som ej har någon text- eller bildbyline ärs skrivet och fotograferat av Hans Norling. DISTRIBUTION Tidningen distribueras gratis till privatpersoner som beställt samt via ställ på väl valda butiker, djurparker etc. NÄSTA NUMMER 1 juni 2009. UTDELNINGSSTÄLLEN Uppgifter om utdelningsställen återfi nns på www.zoonen.com/magasin och utökas kontinuerligt. ANNONSBOKNING För bokning av annonser i kommande nummer eller på webben vänligen kontakta sales@zoonen.com eller på 08-50 64 02 02 MAGASIN ZOONEN FÖR UTDELNING Vill du ha tidningen för utdelning, kontakta oss!

Magasin Zoonen & Zoonen.com kontor

Hamngatan 11, 302 43 Halmstad Telefon: 035 - 21 28 30 • Fax: 035- 77 77 097

www.zoonen.com • magasin@zoonen.com

INNEHÅLL

02030405060708091011

131415161718192021222312

LEDARE, INNEHÅLL HANS HAR ORDET, MAGASIN ZOONEN NO 4

VITÖRAD SILKESAPA HEMMA HOS-REPORTAGE

ATLANTERHAVSPARKENFÖLJ MED VÅR MEDLEM TIN-TIN TILL NORGE

ATLANTERHAVSPARKEN FÖLJ MED VÅR MEDLEM TIN-TIN TILL NORGE

UDDA DJUR EGEN GREN I TERRARIEHOBBYN

JÄTTESKÖLDPADDORNYFÖDDA OCH VÄLSKAPTA

FULLTRÄFF FÖR ALLATROPIKFÖRENINGEN ALBAS SYMPOSIUM

FULLTRÄFF FÖR ALLATROPIKFÖRENINGEN ALBAS SYMPOSIUM

RALLYLYDNADLANDETS SNABBASTE VÄXANDE HUNDSPORT

ÅRETS DJURKLAPP l BLAND VARGAR OCH UNDULATER

ÅRETS DJURKLAPP ll BLAND KANINER OCH RÄKOR

ÅRETS DJURKLAPP lll BLAND KÖTTBEN OCH KATTLEKSAKER

TROPIKARIET HBG II BLADSKÄRARMYRORNAS RIKE

TROPIKARIET HBG llI BLADSKÄRARMYRORNAS RIKE

PARASITER & VOVVARTIPS ATT SPARA FÖR HUNDÄGARE

PARASITER & VOVVARTIPS ATT SPARA FÖR HUNDÄGARE

GIANT POUCHED RATSMEDLEM REDRUM GUIDAR OSS RÄTT

ZOONEN.COMMYSIGT PÅ ZOONEN.COM

KANINERFRÅN KÖTTLEVERANTÖR TILL KELDJUR

GECKOÖDLAN FÖDS MED GLASÖGON

VINTERPYSSEL GISSA DJURET & VAD SÄGER CHIMPANSEN?

VINTERKRYSSETLÖS KORSORDET & VINN FINA PRISER!

04-05 07

Du som är i Halmstad- hämta vår julkalender!Nya fi na erbjudandenvarje dag under hela december!

08-09

www.zoonen.com 03

Vi har gjort ett ”hemma-hos-reportage” hos Familjen Vitörad Silkesapa på Tropikcenter i Halmstad. Efter-som familjen hade ungar, fi ck vi vara särdeles försik-tig.I det vilda är de här aporna invånare i de stora syda-merikanska skogarna, där de delar det bittra ödet att deras naturliga områden hastigt krymper med en lång rad andra arter.

På dagarna håller de till i trädkronorna där de sö-ker efter frukter, frön, blad och blommor som de äter. Men kommer de över stora insekter, spindlar och an-dra kryp, så slinker de också med.

Nattetid söker sig de här små aporna samman i större fl ockar och tar skydd i ihåliga träd.

Att stanna kvar utomhus skulle kunna innebära döden för dem, eftersom deras värsta fi ender är rov-fåglar.

Ett förtjusande drag hos silkesaporna är att det råder demokrati och arbetsfördelning inom familjen. Det kan man lätt se om man stannar till en stund hos Familjen Vitörad Silkesapa på Tropikcenter. Då kan man se att alla hjälper till att v årda och ta hand om ungarna. I bland sitter båda på mammas rygg, ibland på pappas och faktiskt lika ofta delar de på sig och hänger på någon storasyster eller storebror. Alla vuxna apor är mycket, mycket måna om nykom-lingarna.

Hos apor är det vanligast att honan bara föder en unge åt gången. Men hos just silkesaporna är det van-ligt att hon får två, ibland tre. Händer det, så får ha-nen ta huvudansvaret för ungarna och det gör han på ett mycket ömt och fi nt sätt. Han har ju god hjälp!

Vitörad silkesapa eller marmosett blir ca 25 cm stor med en 30 cm lång svans.

Deras urspungsområde är brasilianska Amazonas.

HEMMA HOSHEMMA HOS Familjen Vitörad Silkesapa

Nja... Paprika är väl så där. Men inte kan man dela med sig när man för en gångs skull fått den största biten.

Är man pappa och familjens överhuvud, så har man väl ändå alla rätt i världen att sträcka ut sig en stund på ”soffan”?

Oj vad det kliar. Tur att mammas päls är yvig så det går att hålla sig fast. En zoophobaslarv är godis för en tankfull apa. Tittut!

Öppettider:(2008)

1 september - 31 maj

Alla dagar: 11.00 - 16.00

Söndag: 11.00 - 18.00

1 juni - 31 augusti

Söndag - fredag: 10.00 - 19.00

Lördag: 10.00 - 16.00

04 www.zoonen.com

ATLANTERHAVSNär jag var liten fl icka i min hemstad Ålesund som ligger på västkusten i Norge så var något av det roligaste jag visste att göra var att gå till akvariet nere i stan. Just då var det inte så speciellt stort, men det var ett spännande ställe där man kun-de se havslivet på nära håll.

Men alla människor har ju drömmar och när akvariet efter 20 års planerande fl yttade ut på det fi na naturområdet "Tu-eneset" i Ålesund så öppnades det i betydligt större skala.

Atlanterhavsparken öpp-nades offi ciellt den 15 juni 1998 av det norska kungapa-ret under Ålesund stads 150-års jubileum. Det är numera en imponerande byggnad som integrerats i kustnaturen och är ett av Nordens största salt-vattensakvarier samt en av de ledande turistattraktionerna på Nordvestlandet. Totalt rymmer anläggningen 6,5 miljoner liter vatten.

Atlanterhavsparken ökar kun-skapen om livet under vattnet genom sina 10 större land-

skapsakvarier, bland dem 2 öppna kontaktbassäng, 15 mindre akvarier, 2 aktivitets-bassäng, en uppfödningsut-ställning och en djuphavs-utställning, tillsammans ger dessa en bild av hur livet ser ut längs Norska kusten och i det nordliga Atlanthavet. Det största akvariet, Atlanthavs-tanken är 36 meter lång och 17 meter bred, vattendjupet är på 7 meter. Det tredelade fönstret är 18 meter långt, 4 meter högt och tillver-kad av acryl. Tjockleken är 26,5 cm och den totala vikten ligger på ungefär 30 ton.

Man förstår att det är enor-ma mängder vatten det rör sig om, och därigenom rejäla vat-tenbyten för att hålla vattnet rent och fi skarna friska, vattnet pumpas in 800 meter ut från Tueneset på 45 meters djup, pumpanläggningen har en ka-pacitet på 40 000 liter friskt,

ofi ltrerat sjövatten per minut, normal drift är ca 16 000 liter per minut.

Det fi nns mycket spännande att uppleva, varje dag klockan 13.00, sommartid även kl. 15.30, så handmatas fi skarna av dykare i den stora Atlant-

havstanken som rym-mer 4 miljoner liter

saltvatten och huserar 3- 400 individer av de stora kallvat-tensfiskarna från det Nor-ska havsområ-det, både bot-

tenlevande och frisimmande. Det

är otroligt att se hur dykaren omsvärmas av

alla glupska fi skar som är sug-na på en godbit.

Helgtid så får även besökar-na chansen att mata fi skarna i den öppna bassängen, under-tecknad passade på att klappa bl.a både torsk, sei, fl undra och rocka på huvudet vilket var lika spännande både för

de yngre deltagarna som för de vuxna. Sommartid får barnen även prova på att fånga krab-bor. Akvariet med sillstimmet i är också fängslande där de hål-ler ihop och kan byta riktning väldigt fort.

I aktivitetsbassängen får be-sökarna möjligheten att ta och känna på olika organismer som bl.a kräftor, fl undra, sjöpölsor, sjöstjärnor osv, och i den upp-värmda attraktionsbassängen möter man lite av de mer exo-tiska fi skarna som besöker de norska farvatten under som-martiderna.

Jag fascinerades även av kopian av hur det såg ut vid en hamn, bland någon gam-mal cykel, fl askor och annat nerslängt skräp så hade vissa fi skar och andra individer fun-nit sig tillrätta.

I utställningsbassängen fi nns 50-60 av de vanligaste fi skar-terna som lever i de Norska havsområderna, totalt ca 8-10 000 individer.

Text: Tin-Tin BrevikFoto: Tin-Tin & Mari-Louise Brevik

Medlemsnamn på Zoonen Tin-Tin

ZOOnen

MEDLEM

FRACK PÅ! När Humboldtpingvinerna matas ska givetvis fracken på!

SKRIBENTEN SJÄLV!Här blev jag själv plåtad under fotograferingen, och givetvis med min Zoonen-väska över axeln!

I aktivitetsbassängen får besökarna chansen att närmare lära känna diverse organismer.

Denna behöver nog ingen närmare introduktion...

NÄRKONTAKT Här i den stora öppna bassängen kan man få nära kontakt med fi skarna.

Ökar kunskap

För både liten och stor

Nordiskt och exotiskt

Många besökare

www.atlanterhavsparken.no

www.zoonen.com 05ZOONEN KORTISAR

Prevostekorren hör till gnagarna, även om dess kosthåll inte alltid för tankarna ditåt. Dess naturliga hemvist fi nns i bland annat i Sumatra, Borneo och Malaysia och på många småöar där omkring.

Arten är huvudsakligen solitär, de lever alltså inte i fl ock utan enstaka för sig. Arten är dagaktiv och håller till i träden, precis som sina släktingar på andra håll i världen. Under natten fi nner den sin nattvila i trädkronorna, där den bygger bon. Som synes är detta mycket färggranna och vackra djur. Dess päls har inte mindre än tre olika färger. På huvudet, ryggen, sidorna och svansen är färgen svart. Undersidan av kroppen är rödbrun. Det svarta på ovansidan och det röd-bruna på undersidan skiljs åt av ett vitt band.

Prevostekorren livnär sig av spannmål, nötter, frukt, blom-mor, fåglar, ägg och insekter. Det är de sistnämnda födoäm-nena som gör att man har svårt att se dem som gnagare. Men det är de alltså.

Tiden som de här djuren är gravida har man inte riktigt klart för sig. Men helt säkert är att de föder upp till fyra ungar per kull.

Även om detta inte är några fl ockdjur, så trivs de alldeles utmärkt med sällskap av varandra. Det vanliga är att man har en hanne och två, tre honor.

Färggrann liten ”kurre”

Låter som spädbarn i skogenPARKEN

Atlanterhavsparken kostade 75 milioner Nok att bygga och hade år 2006 ett besöksantal på dryga 100 000.

Atlanterhavsparken driver även ett avelsprojekt för att rädda ge-nerna på den sydamerikanska Humboldtpingvinen, på nuva-rande dags datum innehar de en fl ock på 17 individer. Hum-boldtpingvinen är en hotad art med enbart 12 000 häckande par kvar. Liksom andra pingviner kan den inte fl yga, men är en skicklig simmare som använder vingarna när de simmar, vilket gör att det ser ut som om att de fl yger under vattnet. Det är en medelstor pingvin som uppnår en vikt på runt 3-5 kilo, hanen är något större än honan. Paren lever monogamt (med undantag för vissa olyckshändelser) och lägger vanligtvis ca 2 ägg per år häckandes på land, annars lever de hela året runt ute till havs. Prickarna framtill på pingvinens bröst är som våra fi ngeravtryck,

VACKERT Här ser man hela Atlanterhavsparken utifrån, och hur väl dold den är i naturen.

unika för varje individ. Orsaken att de minskar kraftigt i antal är dels Insamlingen av guano, pingvinspillning, som används till gödsling, insamlingen förstör deras häckningsmöjligheter.

Klimatförändringar med skyfall gör att de lämnar sina reden är en annan orsak, likaså återkommande orkaner, brist på fi sk på grund av överfi sk-ning, samt att de fast-nar i fi skenät och drunknar. Även jakt och mil-jöförstöring är starka faktorer.

FASCINERAD UNG MAN Den lille pojken var så fascinerad av dykaren att man undrar om det kan-ske blir ett yrke för honom i framtiden?

SALT PUSS Demi tyckte man kunde prova på en salt puss också!

KJEMPETORSK En liten norsk fl icka pekar ivrigt på "kjempetorsken"

Humboldtpingvinen

De här djuren kallas bushbabies därför att de kommunicerar med högljudda skrik som är mycket lika barnskrik. Men det är lika vanligt att de går under namnet galagoer. Det fi nns ett tiotal arter i tropiska Afrika av de här näpna, storögda djuren.

Bushbabies har en lång och yvig svans och långa bakben som är anp till hoppning. De är oerhört kvicka när de hoppar fram i träden och använder svansen som balansorgan.

Det är mest småkryp som de livnär sig av, men även frukt och kåda ingår i dieten. Utöver de stora, nattseende ögo-nen, är öronen utmärkande för de här djuren. De är stora, veckade och mycket rörliga. Hörseln är oerhört god och med sina stora öron kan de pejla in en insekt i mörkret och till och med fånga den i fl ykten.

Honorna och ungarna håller ihop i små familjegrupper, medan de vuxna hannarna lever mer eller mindre som en-störingar.

Bushbabies varierar i storlek från 12 cm med en 17 cm lång svans

(pygmégalago) till 32 cm med en 44 cm lång svans (jät-tegalago).

Läs mer om oss påwww.zoonen.com

06www.zoonen.com

Under åtminstone de senaste 10 – 15 åren har läkarvetenskapen med allt större allvar börjat titta på den nytta sällskapsdjur gör för männis-kor i vården. Det har forskats mer och mer se-dan slutet av 1970-talet och i den forskningen har man visat att människor med sällskapsdjur både känner sig friskare och även i rent medi-cinsk mening verkligen är friskare.

Statistik visar till exempel att djurägare har betydligt färre

sjukdagar än icke djurägare. Vidare går djurägare inte lika

ofta till läkaren. Det har också visat sig att det sociala um-

gänget fungerar bättre bland djurägare. När det gäller barn

har man upptäckt att sådana med sällskapsdjur mognar

fortare, får bättre självförtroende och tar ett större socialt

ansvar. De har också större förmåga att kunna leva sig in i

andra människors känslolägen och behov.

Sänkt blodtryck & lägre kolesterolhalterPå senare år har forskningen inriktat sig mycket på de

psykosomatiska effekterna, alltså kopplingarna mellan det

mentala välbefi nnandet och den fysiska hälsan. Där har

man funnit att patienter som får umgås med sällskapsdjur

får både sänkt blodtryck och lägre kolesterolhalter i blo-

det.

Kanal till socialt umgängeFör äldre och ensamma människor har sällskapsdjur alltid

spelat en stor roll. De blir ofta det enda regelbundna säll-

Sällskapsdjur gör människor friskaskapet och de ger den viktiga regelbundenheten i livet, som

omsorg, omvårdnad, utfodring, promenader, småprat och

mycket mer. Dessutom blir djuren ofta en kanal till socialt

umgänge med andra människor.

Modern forskning har visat att äldre människor med hund

eller katt, eller något annat djur, har ett bredare socialt nät-

verk än de utan djur. Dock måste här påpekas att umgänge

med djur aldrig helt kan ersätta den så viktiga mänskliga

kontakten. Men djuren kan alltså bli den länk som leder till

kontakt med andra människor.

Läs merDen som vill veta mer om den här forskningen kring säll-

skapsdjurens betydelse för människor och deras hälsa kan

besöka Manimalis hemsida på internet: www.manimalis.

com.

Så här presenterar sig organisationen:”Manimalis är en opartisk ideell organisation, vars syfte är

att informera om nyttan och betydelsen av sällskapsdjur i

samhället. Vart tredje svenskt hushåll har sällskapsdjur, an-

ser att det är en demokratisk rättighet att få hålla sällskaps-

djur. De positiva effekterna som sällskapsdjuren ger oss har

under de senaste 10 åren dokumenterats både nationellt

och internationellt. Beslut ska fattas på så goda grunder

som möjligt så att bästa tänkbara förutsättningar skapas för

god djurhållning. Det omfattar även att värna om möjlighet

för äldre, ensamstående, handikappade och barnfamiljer

att kunna hålla ett sällskapsdjur.”

De udda djuren i terrariet

Det man intresserar sig för då

är vandrande pinnar, syrsor, jät-

tekackerlackor, dubbelfotingar,

mer eller mindre sällsynta bag-

gar och även skorpioner och

spindlar. För att nu inte nämna

de allt mer populära jätte-

snäckorna.

De sistnämnda räknas vis-

serligen inte till insekterna,

men hör till samma djurgrupp,

leddjuren.

Att hålla insekter är för män-

niskorna inte särskilt nytt. Ett

bra exempel är ju de redan

nämnda bina. Men det fi nns

andra, till exempel hållande

av silkesfjärilar för att utvinna

silketråd för tillverkning av tex-

tilier.

Som djur i terrarier är dock

varken bina eller silkesfjärilar-

na särskilt lämpliga.

Vandrande pinnarVandrande pinnar är enkla att

hålla, kanske de allra enklaste

i det här sammanhanget. En

enkel behållare, till exem-

pel plastterrarier som fi nns i

zoohandeln, eller ett mindre

akvarium, fungerar bra för

vandrande pinnar och även de

fl esta andra här nämnda djur.

God ventilation och rymnings-

säkerhet är dock oavvisliga

EN JÄTTEKACKERLACKA delar det här lilla terrariet med ett har afrikanska jättesnäckor, varav en låter sig väl smaka av ett vanligt salladsblad.

krav. Färskvatten ska alltid fi n-

nas tillgängligt till djuren. Vad

de äter får man fi nna ut från

fall till fall.

Den vanligaste vandrande

pinnen som hålls som säll-

skapsdjur är Carausius moro-

sus från Indien. Bland de vand-

rande pinnarna fi nns också den

längsta arten bland insekterna,

det är Phoebeticus fruhstorferi

som kan bli 30 cm lång.

Vandrande pinnar blir ett

och ett halvt år gamla och, när

de gäller den vanligaste arten,

upp mot 15 cm men vanligvis

inte mer än 8 – 9 cm långa.

SpindlarSpindlar, främst så kallade få-

gelspindlar, har blivit allt van-

ligare runt om i zoo-butikerna.

De allra fl esta är färggranna

djur som verkligen är en pryd-

nad för det terrarium de hålls

i. Behållaren behöver även här

inte vara särskilt stor. Den kan

inredas med ett lager sand el-

ler grus på botten, några ste-

nar och en kraftig trädrot. En

trevlig grön växt gör terrariet

vackrare.

För nybörjare fi nns ett par

arter att välja mellan. Rosahå-

rad spindel och wolly-spindel

är två arter av fågelspindeltyp

KEJSARSKORPIONEN är en ganska harmlös varelse som passar fi nt i ett terrarium.

KAUKASUSBAGGEN hör till insektsvärldens tungviktare. Så värst mycket större än så här kan inte en insekt bli. en praktfull tuffi ng.

ROSENBAGGAR blir allt populärare bland terrariefantas-ter med böjelse för insekter.

VÄLVUXET EXEMPLAR av en vandrande pinne.

som inte är giftigare än till ex-

empel en geting och därmed

lämpar sig för nybörjare. En

fågelspindel bör hållas ensam.

De är giftiga, och även om gif-

tet sällan kan skada en män-

niska, är det dödligt exempel-

vis för en annan spindel eller

andra terrariedjur.

Fågelspindlar kan utfodras

med småfi sk, större insekter

som syrsor och skalbaggar och

musungar.

SkorpionerSkorpionerna hör till spindel-

djuren och de fl esta arter är gif-

tiga. Alla är dock inte så giftiga

att de är farliga för människor.

Den vanligaste arten och

mest lämpliga för nybörjare är

den stora svarta Pandinus em-

pirator. Det är en ''snäll'' skor-

pion som sällan sticks. Den är

lika giftig som en geting.

Skorpioner bör hållas på

ungefär samma sätt som

spindlarna. Men i motsats till

spindlarna kan man hålla fl era

skorpioner tillsammans.

Det är viktigt att nybörjare

förhör sig om hur farliga dju-

ren kan vara innan de köps.

En skorpion som man måste

avråda nybörjare från att skaffa

är den gula skorpionen som är

mycket giftigare än den stora

svarta.

KackerlackorAllt vanligare har det blivit, hur

konstigt det än må låta, att hål-

la kackerlackor och då främst

de färggranna jättekackerlack-

Att umgås med sällskapsdjur, som Eva gör här med en hund, är nyttigt och bra. Det ger välmåga!

Intresse för insekter brukar mestadels handla om att studera dem i naturen, samla fjärilar och och andra, eller möjligen ha bin som husdjur. Men det är fak-tiskt inte så ovanligt numera att till och med hålla insekter som sällskapsdjur. Det är en gren av terra-riehobbybyn som bara blivit större med åren.

orna som ''sällskapsdjur''. Den

art som vanligen hålls är den

som bär det vetenskapliga

namnet Blaberus giganteus.

Den har blivit populär därför

att den förökar sig så lätt och

ställer mycket små krav för att

trivas.

Kackerlackor kan hållas i

den ovan nämnda mindre bhe-

ållaren. Även inredningen kan

vara densamma, dock med

det undantaget att torv eller

blomjord kan läggas på botten.

Kackerlackor är allätare. De

måste också ha tillgång till vat-

ten.

AfrikanskajättelandsnäckanDen afrikanska jättelandsnäck-

an är en märklig varelse som

vi fi nner i ett antal underarter

till släktet Achatina. De största

blir cirka 30 centimeter långa

över skalet. Arten på bilderna

här intill är A. fulica som i det

vilda lever i de östra delarna av

Afrika. Den här är något mindre

över skalet än de allra största,

nämligen cirka 20 cm.

Det kan låta lite märkligt,

men de här snäckorna gör sig

mycket bra som terrariedjur –

om man nu gillar saktfärdiga

djur. Som sig bör handlar det

om en stillsam varelse som

dessutom inte är problematisk

att hålla. Den är dessutom gan-

ska billig i inköp. Eller vad sägs

om ett par tior? Kanske färda

att prova?

DEN VANLIGA SKALAREN, med sina mörka, skarpa linjer, är en av de vackraste akvarie-fi skarna. Den är dessutom tämligen lätt att odla också för nybörjare. Det kan vara lite besvärligt att föda upp ynglen. Men det är alls ingen omöjlighet.

www.zoonen.com

07

Lär dig odla

skalarerEn naturlig utveckling av akvariehobbyn är att själv börja odla fi sk. En inbiten akva-rist är aldrig så till freds med sig själv då han/hon kan gå till akvarieaffären med en spann egenhändigt odlade och likaledes egenhändigt väl uppfödda ungfi skar, och sälja dem.

Handlaren blir säkert också glad, ty numer anses det vara ett kvalitetsbegrepp att

kunna sätta etiketten "svenskodlade" på akvariet där fi sken går. Detta givetsvis

förutsatt att det är goda exemplar man kommer med.

Det är dock inga större problem att kunna erbjuda fi na och välfödda ungfi skar.

Det är upp till odlaren själv.

De fl esta akvariefi skar går att odla utan några större besvär. Somliga är lättod-

lade, till exempel guppy (som också kallas "miljonfi sk"), svärdbärare, platy, palett-

ciklid, egyptisk munruvare och en del tetror, barber och danior. Även den "gamla"

klassikern skalaren hör till de mer lättodlade arterna.

Här fi nns inte plats att avhandla fl era arters lek och inte heller hur man får "pro-

blembarnen" i lek. Låt oss därför hålla oss just till skalaren.

YngelvårdSkalaren har, som andra ciklider, en utpräglad yngelvård. Därför brukar jag låta

dem leka i sällskapsakvariet (250 l). Detta därför att jag inte tycker det är någon

katastrof om ynglen skulle bli uppätna, och därför att jag tycker det är minst sagt

en förtjusande syn att se skalareparet ihärdigt skydda sina ungar från "glupska"

tetror, bruna bågciklider, schackciklider, kurvciklider och andra.

För att få ett bra lekpar av skalare (gäller också många andra fi skarter) bör man

skaffa 6 - 8 ungdjur och med tiden låta dem para ut sig själva. Det är svårt, för att

inte säga omöjligt, att se könsskillnaden på skalare. Därför är det lämpligt att gå

tillväga som ovan beskrivits. Bara inför och under själva leken ser man skillnaden,

honan har då ett trubbigt äggläggningsrör på buken, och hos hanen är motsvarig-

heten något mindre och spetsig.

Levande foderDet fi nns en del knep man kan ta till för att stimulera skalarer att börja leka. Man

kan till exempel göra ett delvattenbyte som sänker temperaturen någon grad. Vida-

re kan man fi ltrera över torv. Utfodring med levande foder kan också få skalareparet

att sätta igång lekförberedelserna.

Eftersom skalarer lägger sin rom på bredbladiga växter - företrädesvis i alla fall

- bör det alltså fi nna sådana i akvariet. Lämpligt är några exemplar av någon art av

svärdplanta.

Lekakvariet bör vara minst 40 cm högt och 75 cm långt. Temperaturen 26 - 28

grader.

Som en kakaLeken börjar med att djuren putsar blad. Så småningom koncentrerar de sig till det

blad där rommen ska placeras. själva leken kan ta några timmar i anspråk. Efter

avslutad lek ligger rommen som en kaka på bladet. Den skyddas av föräldrarna,

som ständigt fl äktar friskt vatten över den och plockar bort möglande romkorn.

Efter ett par dagar kläcks rommer. Men ynglen är inte frisimmande då, utan liknar

mest små, små larver som hjälplöst "klänger" sig fast på bladet. Föräldrarna brukar

då ta dem i munnen och "tugga" dem rena för att placera dem på ett nytt blad eller

i en grop på bottnen.

Efter ungefär tio dagar - ynglen har då varit frisimmande i några dagar - kan

föräldrarna tas bort, om man låtit dem leka i ett speciellt lekakvarium. Annars kan

man ta bort ynglen. Behändigast är att på ett skonsamt sätt med en hävert suga

över dem i ett uppväxtakvarium. Där utfodras de med smått levande foder. Enklast

är nykläckt artemia. Även infusorier och cyklops går bra.

CirkulationDet är även möjligt att artifi ciellt kläcka rommen. Man plockar då bort bladet rom-

kakan ligger på och placerar detta i ett litet kläckningsakvarium. Då måste man

med en luftpump ordna med cirkulation i vattnet, alltså ersätta föräldraparets fl äk-

tande. Uppfödningen sker sedan på samma sätt som om föräldrarna tagit hand om

rommen.

Tillväxten blir bättre om man som vanligt gör delvattenbyten då och då.

När ungfi skarna börjar anta den typiska formen som skalarer har är det dags at

ge dem ett större akvarium för att de ska växa bättre. Min erfarenhet säger att man

ska låta ynglen växa upp i ett minst 40 cm högt akvarium för att de ska utvecklas

bra. Det fi nns de som påstår att rygg- och analfena får en tråkig bruten profi l om

uppväxtakvariet är för lågt.

Det har jag aldrig råkat ut för. Antagligen för att mitt uppväxtakvarium har till-

räcklig höjd...

Prova på att odla skalarer - det är, som sagt, ganska lätt och mycket roligt.

Fotnot: Av någon anledning heter det att man ”odlar fi sk”, inte föder upp. Man odlar till

exempel lax i laxodlingar runt om i landet. Vi använder oss därför också av uttrycket ”odla”

i dessa sammanhang.

STOLT OCH GLAD. Kenny Johansson, djurskötare, är riktigt glad över de nyfödda jättesköldpaddor som i dagarna kläckts i anläggningen. De är san-nerligen små underverk, tycker han. Det är ett gott betyg åt Kenny och de andra som jobbar på Tropikcenter, att djuren trivs så bra att de förökar sig.

Födda:

Välskapta jättesköldpaddor– Är de inte fantastiska? Så välskapta och så vack-ra! Kenny Johansson, djurskötare på Tropikcen-ter, ler lyckligt, som en nybliven pappa, när han visar upp de nykläckta sporrsköldpaddsungarna.– De är verkligen små un-derverk!

Hittills har nio ungar kläckts,

men fl era bordtennisbollslik-

nande ägg återstår. Så anlägg-

ningens samling av afrikanska

sporrsködpaddor (Geochelone

sulcata) kommer att utökas re-

jält med tiden.

Äggen har personalen på-

passligt plockat till sig sedan

de lagts inne i den stora mon-

ter där sporrsköldpaddorna hu-

serar. Hade de fått ligga kvar

är det sannolikt att de aldrig

kläckts eller att de förstörts

innan de fått chans att utveck-

las. Nu kläcktes de i stället i en

äggkläckningsmaskin.

Utan konstlad kläckningHelt säker kan man dock inte

var på att någon kläckning inte

blivit av om äggen fått ligga

kvar i montern. Tropikcenter

har nämligen, som en av få

anläggningar, lyckats med be-

driften att få ungar efter sköld-

paddor på naturlig väg, utan

konstlad kläckning. Men då

har det handlat om rödfotade

skogssköldpaddor, en art som

är betydligt mindre än sporr-

sköldpaddorna.

Jättarna i sköldpaddsvärlden– Ja, sporrsköldpaddorna hör

till jättarna i sköldpaddsvärl-

den och de är de största sköld-

paddorna vi har här. De kan bli

70 till 90 centimeter långa och

väga upp till 100 kg, berättar

Kenny.

Exakt vilka som är föräldrar

till de välskapta och mycket

söta ungarna går inte att säga,

eftersom man inte varit med

när äggläggningen pågick.

Kenny Johansson har dock en

kvalifi cerad gissning när det

gäller vem som är pappa.

Vresig gammal herre på 90 kg– Jag gissar på Roslund, en liv-

lig och rätt vresig gammal herre

på 90 kg. Han är störst av våra

sporrsköldpaddor och den som

tar för sig när det behövs.

Sköldpaddor är mycket märk-

liga djur som genom årmiljo-

ner av utveckling skaffat sig

ett unikt sätt att skydda sig,

nämligen den nästan ogenom-

trängliga skölden. Alla vet att

en sköldpadda som hotas drar

in huvud och ben i skölden.

Hårda fjäll på benen fungerar

som dörr och väl därinne är

det inte mycket som kan hota

sköldpaddan.

Offer för allehanda jägareMen hos de nykläckta ungarna

fungerar inte det skyddet till

100 procent ännu. Man kan

tänka sig att i det fria, på de

afrikanska slätterna, kanske en

unge på tio skulle över leva.

Övriga skulle sannolikt falla

offer för allehanda jägare, som

gamar, schakaler, surikater och

andra, som passar på att få sig

en lätt överkomlig munsbit.

Det ödet slipper dock de ny-

födda telningarna möta!

Sporrsköldpaddor livnär sig

av hög, gräs och andra gröna

växter. Även morötter uppskat-

tas.

FAR OCH SON. Sannolikt är det gamle Roslund, som är pappa till de ny-födda ungarna. En av dem får här prova på att ta en åktur på den förmo-dade fadern.

VÄRLDEN ÄR EN SKÖLDPADDA. Ja, är man en väldigt, väldigt liten sköldpadda och får träffa pappa för första gången, så kan det verka som om hela världen är en sköldpadda.

SERVEESS. Kanske skulle man kunna tro att det är en närbild på Jörgen Perssons hand inför en patenterad serve? Så är dock inte fallet. Detta är ett sköldpaddsägg, förhoppningsvis innehållande en välskapt sporrsköld-padda.

UNDERVERK. Det är verkligen ett naturens under, när en nykläckt sköld-padda kravlar fram ur sitt ägg. Man fylls av vördnad inför den fantastiska gnista av liv som fi nns inne i det lilla ägget.

08 www.zoonen.com

Djungelrutpyton.

I en bassäng i Albas egen utställning av djur hu-serade den här välvuxna snappsköldpaddan. Den var ett populärt objekt för fotografering.

Leopardgecko.

De här händerna tillhör Marie Dahlgren, som förstås är medlem på Zoonen. I händerna ses en geckoödla från Maries egen uppfödning.

och mark, studiebesök på djur-parker/fågelparker/reptilhus i både Sverige och i Europa, som utställare och besökare på an-dra reptilmässor likt våran, och inte minst att arrangera detta Sympsoium "Nordens största reptilhändelse" varje år. I år var det den 17:e gången som vi arrangerade. Symposium består av 9-10 föreläsningar, ett kvällsarrangemang och en mässa. Vi har som topp haft 220 deltare på föreläsningarna, med bottennappet förra året då endast 44 kom till föreläsning-arna, och i år 65 deltagare.

En fullträff för allaI november arrangerades för sjuttonde gången Symposium med köp- och sälj-mässa av KFUM Tropikföreningen Alba i Pronovahuset i Norrköping. Det hela var en fullträff när det gäller såväl arrangemang som publiktillströmning. Sällan har vi stött på sådant engagemang och så fantastisk hjälpsamhet, som på detta arrangemang.

Zoonen rekommenderar varmt Symposiet med mässa för kom-mande år både till besökare och utställare! Nedan berättar Bengt Ydebäck, som är ansva-rig för sympoiset om de två högtidsdagarna för djurintres-serade i allmänhet och reptil-fantaster i synnerhet.

Vi hade 38 utställare fördelade på 95 bord och över 1100 be-sökare på mässan. Det är vårt bästa resultat hittills. Som du såg var det en stor bredd på utställarna, från djur till tillbe-

hör, info från Naturbruksgym-nasium, tatuerare, biodlare, reptilfoder, utställningsterra-rier, ormfotograferinge osv.

Jag representerar KFUM Tropikföreningen ALBA. Vi fi nns i Norrköping och har så gjort från 1964. Vi är ca 25 medlemmar mellan 10-55 år men med huvuddelen mellan 16-25 år. Vi har vid två tillfäl-len haft ett eget tropikhus (Tro-pikhuset ALBA)i Folkets Park i Norrköping på ca 400 m2. Idag bedriver vi en verksamhet bestående av kvällsmöten med föreläsare, dagsbesök i skog

I år hade vi följande föreläsare och föredrag:Torsten Blanck, Österrike. Han håller på med asiatiska sköldpaddor och han höll tre föreläsningar:1. Skillnaden mellan Cuora cy-clornata och Cuora trifasciata samt data angående avel av dessa i Europa och Kina samt en introduktion till deras Euro-peiska Studbook.2. Att spåra Cuora mccordi, Cuora trifasciata samt Cuora aurocapitata i deras habitat.3. Sköldpaddsfarmer i Kina samt reptilhandeln i södra Kina.

Klaus Bonny, Tyskland.(www.boabonny.de) Han är en boa-uppfödare i Tyskland med en egen hemsida. Han höll två föredrag.

Tropikföreningen Albas symposium

Uppskattade föreläsare

Bra uppslutning

1. Holotypen av Boa constric-tor eques i Paris Naturhisto-riska Mueseum2. Den Dominikanska boan i fält och i fångenskap.

Ian Stephen, England. Ian jobbar på London Zoo och han var hos oss senast och berättade om Komodovaranen som han bland annat har på London Zoo. Ian höll två före-drag:1. Kan avel i fångenskap rädda amfi bierna?2. Betingning som ett effektivt verktyg för att hantera stora reptiler

Magnus Forsberg, Sverige1. En resa till Trinidag och To-bago.

Mikael Lundberg, Sverige1. Reptilerna i Lima, Peru.

www.zoonen.com 09Stefan Nordqvist var en av alla de hjälpsamma och trevliga medlem-marna i Tropikföreningen Alba och som bidrog till att göra evenemanget till en fullträff. Här poserar han tillsammans med sin skäggagam, som var med i Albas egen utställning av terrariedjur.

En liten majsorm får lätt plats i en hand.

Kinesisk leopardgecko från Johan Gustafssons uppfödning.

Vitknäad fågelspindel.

Leopardgecko.

10 www.zoonen.com

Landets snabbast växande hundsportDen rullar fram som en väldig våg över landet och ökar utövarantalet närmast lavinartat. Det är inte varje dag vi har nöjet att presentera en ny hundsport. Men nu ”invandrar”, närmast från Danmark, rallylydnad till Sverige. Och antalete utövare växer från vecka till vecka. I korthet handlar det här om en mjukare och roligare form av lydnad, med en grundläggande fi losofi som liknar agility.

– Och det är inte så konstigt, säger rallylydnadsinstruktören Gittan Dany från Hörby Bruks-hundklubb. Rallylydnaden har konstruerats av agilityns fader, amerikanen Bud Kramer.

I rallylydnad är det tillåtet att ”handla” sin hund, det vill säga uppmuntra och locka med röst och gester. Det hela byg-ger på kontakt och glädje och är fjärran från den ”militanta disciplin” som många upplever fi nns i den traditionella lydna-den.

– Det hela bygger på att få upp fi n kontakt med hunden och därför är det självfallet inte tillåtet att beröra hunden eller bestraffa den, säger doma-ren och insstruktören Martina Eberhard Lundmark.

– Annars är alla möjliga hjälper tillåtna – bara man inte rör vid hunden och att man inte har sträckt koppel. Det hela ska vara vänligt, mjukt och utstråla positivitet och glädje, fyller Gittan Dany i.

Själva lydnadsbanan består av ett antal skyltar där de olika momenten fi nns beskrivna. Den tävlande går runt banan tillsammans med domaren och utför momenten. Det är för öv-rigt här likheten med rally kom-mer in. Det har inte att göra med att utförandet ska gå fort, i stället handlar det om skyltar-na som påminner och bilrallyns riktningsskyltar.

En bana för Rallylydnad skal vara minst 15x 20 meter, men en någåt större yta på 15 x 24 meter rekommenderas.

Rallylydnad – vänligt och positivt

Klassindelningen i rallylydnad är enligt följande.

Rally nybörjarklass: Alla öv-ningar genomförs med hunden kopplad och alla hundar skall föras till och från ringen i kop-pel. Kopplet skall vara tillräck-ligt långt för att hunden skall kunna föras med löst hängande koppel.

Nybörjarklassen innehål-ler mellan 10 och 15 övningar (start och mål räknas

inte) varav högst 5 övningar får vara stationära. Denna klass innehåller inga hopp.

Rally fortsättningsklass: Alla övningar genomförs med hunden okopplad, men alla

hundar skall föras till och från ringen i koppel.

Fortsättningsklassen inne-håller 12 till 17 övningar (start och mål räknas

inte) varav högst 7 övningar får vara stationära. Denna klass skall innehålla 1 hopp.

Rally avancerad klass: Alla övningar genomförs med hun-den okopplad, men alla hundar skall föras till och från ringen i koppel. Honnören genomförs med hunden kopplad. Avance-rad klass innehåller mellan 15 och 20 övningar (start och mål räknas inte) varav högst 7 öv-ningar får vara stationära.

Denna klass skall innehålla

2 hopp. Till skillnad från de två andra klasserna får föraren inte klappa i händerna eller klappa sig på benen för att uppmuntra hunden. I övrigt gäller samma regler för röstkommando och tecken som i tidigare klasser.

För att bli godkänd skall ekipaget uppnå minst 70 po-äng av de 100 möjliga.

Tiden tas på varje ekipage och används endast för att skilja dem åt som har samma

antal poäng.

Enligt Martina Eberhard Lund-mark har sporten fl era tusen utövare runt om i landet.

– Och den växer ständigt, säger hon.

– Sextio procent av klub-barna i Skåne har tagit upp den här sporten i sina program och vi hoppas att den snart ska bli offi ciell i landet, säger Git-tan Dany.

Agilityn är en helt annan sport. Men grundfi losofi n som innebär att hund och förare har roligt tillsammans under utö-vandet är densamma. Eftersom upplägget tillåter kommunika-tion med hunden är det mycket enklare att hålla den positiva kontakten med hunden än det är i traditionell lydnad, där det obönhörligen blir poängavdrag när dubbelkommandon ges.

MATTE MUNTRAR UPP Det är inte alltid så lätt när man är lite blyg. Men eftersom sporten tillåter att matte pratar vänligt och hela tiden uppmuntrar, så går det ändå bra.

DOMAREN ÄR MED Domaren går med ekipaget ute på banan. Och gläds med hund och förare när det hela går bra!

TYDLIGT SKYLTAT Sådana här skyltar talar om för föraren vilket moment som gäller för tillfället. Upp till 15 övningar ingår i nybörjarklassen. Högre upp i klasserna förekommer också hopp.

GILLAR SPORTEN Martina Eberhard Lundmark är domare och instruktör i ralltlydnad och Gittan Dany är instruktör. De gillar båda den här sporten och detsamma gäller förstås de glada hundarna.

INGEN BERÖRING TILLÅTEN Banan består av skyltar som visar hur och i vilken ordning momenten ska utföras. Vissa moment innehåller också koner. – Det är inte tillåtet att vidröra varken koner, skyltar eller annan materiel som hör till banan, säger Gittan Dany.

www.zoonen.com 11

Fotnot: Bokning & Information (Kolmårdens hemsida)

Det här är en populär aktivitet. För att snabbt kunna hitta ett datum och en tid som passar dig rekom-menderar vi att du ringer till oss på bokningen på telefon 011-24 90 00. Vi har öppet måndag och onsdag-fredag 08.30-16.00 samt tisdag 08.30-14.30. Lunchstängt mellan 12.00-13.00. Mer information: www.kolmarden.com

Årets Djurklapp blir alltså ett Varg-besök.

Zonnens redaktör har två gånger träffat vargarna i Kolmården och precis som djurparken säger i sin marknadsföring för evenemanget, blir det ett minne för livet. Är man, som jag, dessutom intresserad av hundar och har lärt sig lite om dem, får ett sådant här besök yt-terligare dimensioner.

Vi känner igen hundarna i var-garna, men vi fi nner en helt annan värdighet och upphöjdhet hos dem. Det fi nns de som hävdar att vi un-der utvecklingen frambringat hund-raser som egentligen aldrig blir vuxna. Vi har avlat bort egenskaper som för mycket aggression och så vidare. Att träffa vargarna är som att möta vuxna hundar! De umgås med besökarna på sina villkor, men mycket artigt och självsäkert.

Det var ytterst vänliga djur jag träffade, som trots att de var födda och uppväxta i hägn, visade upp mycket av sin vilde artfrändes skygghet och beteende. Här var

den verklige Skogens Konung. På allra bästa sätt gjorde han reklam för sin egen art. Och han agerade bödel när gamla unkna myter om vargen avlivades.

Kan ni tänka er en bättre ”Djurklapp”? Varför inte ge hela fa-miljen en sådan här upplevelse?

Det kostar 700 kr att gå in till vargarna. Till detta kommer resa och uppehälle. Kanske lite mycket pengar? Men vi lovar – det blir verk-ligen ett minne för livet!

Zoonen.com/Magasin Zoonen lottar också i år ut Årets Djurklapp. Den som vinner får entrébiljetten, 700 kr, in till vargarna betald av oss. Vederbörande bokar själv be-söket och tar sig dit på egen hand.

ÅRETS

DJURKLAPP

2008

FLER BRA DJURKLAPPAR

I det vilda fi nns i dag kanske 150 vargar i Nor-ge och Sverige. Antalet varierar en del beroende på varifrån de kommer och vem som levererar dem. Men 150 ger ändå en uppfattning om hur många individer det fi nns av denna i vårt land frid-lysta art.

Träffa vargar på riktigt!

SE NÄSTA SIDA! Det är något alldeles speciellt att träffa vargar på riktigt. Man känner en sorts vördnad inför dessa praktfulla djur som vi ju faktiskt har vilda i några av våra skogar. Här handlar det om att träffa ”vuxna” hundar som sannerligen inte fjäs-kar för människor. Men vänligheten går inte att ta miste på.

Ni som hänger med på Zoonen.com och som läser Magasin Zoonen känner till att vi under några år utnämnt ”Årets Djurklapp”. Förra året var det att bli djungelfadder hos WWF (mer om det i ledaren). Året dessförinnan var det ett lyxigt akvarium. Tidigare år har det bland annat handlar om papegojor och andra exklusiva djur. I år tycker vi att det fi naste man kan ge bort till någon omtyckt person är en fantastisk upplevelse, nämligen ett besök hos vargarna i Kolmårdens djurpark!

12 www.zoonen.com

Två kaniner kostar 700 kr och buren går på 595 medan lyxvarianten kostar 1 200 kr. Grundutrustningen går på 200 k här liksom för hamstrarna.

När det gäller akvarier kan man få ett på 45 liter för 1 195 kronor och då ingår pump, värmare, fi lter, foder och vat-tenberedningsmedel. Lägg till 400 kr och du får med dig fi s-kar och växter också.

Vill man slå på stort, kan man köpa ett elegant akvarium på 200 liter med samma ut-rustning som ovan för 6 600 kr. Fiskar och växter till ett så stort akvarium kostar cirka 2

DJURKLAPDet lackar mot jul och trots fi nanskris och lågkojunktur, ska vi förstås fi ra det genom att köpa julklappar – både till våra djur och till oss själva.

Vi har i vanligt ordning bett zoo-handlare Kjell Persson i Halmstad att sätta ihop några paket och klappar. Med tanke på tiderna har han valt att hålla sig till rimliga priser och lite vanligare djur och prylar. Det är ju trots allt tanken som räknas!

När det gäller exklusivare djur och utrustning till dessa re-kommenderas besök i välsor-terade zoobutiken och kontakt med uppfödare, vilka du fi nner på Zoonen.com.

De verkliga klassikerna inom zoo-handeln är undulater, marsvin, hamstrar, kaniner och akvarier.

Numera kräver bestämmel-serna att djuren inte får hål-

lan ett och ett. De måste ha sällskap av en art-

frände. Undantaget är hamstrarna. Så ska du köpa undu-later och ge bort

i julklapp kostar fåglarna 285 kr per styck. Du får ge 595 kr för en bra bur, men stora lyxva-rianter fi nns för 295 kr. Lägg till detta ett par hundralappar för övrig utrustning som foder, kalksten, vattenbehållare med mera.

Två marsvin kostar 445 kr och en bur av vanligare snitt kostar 595 medan lyxvarianten går på 1 200 kr. Grundutrust-ningen stannar vid 200 kr.

En hamster kostar i runda tal 150 kr och den vill ha en bur för 295 kr. Även här fi nns dyrare varianter att välja mel-lan, till exempel en för 395 kr.

Hundleksak i

form av

gris,

som fra

mbringar

mycket n

aturliga

ljud.

Vit dvärghamsterför 145 kr. En vacker liten skapelse.

Ett glas vitt vin, lite majo-näs och lite vitt bröd till rä-kor är gott, men då handlar det inte om sådana här små tingestar som kostar 50 – 60 kr per styck. Däremot passar de fi nt i det lilla akvariet vi tipsar om ovan.

Ett 45 liters akvarium med

komplett utrustning kostar 1 195 kr. För fi skar och växter får man

räkna med 400 kr.

Ett alternativ till undulater kan vara sebrafi nkar. Ellernågon annan fi nkart, eller varför inte kanariefåglar?

Marsvin kostar 445 krper par.

www.zoonen.com 13

PSGUIDEN000 kr beroende på art.

Se där! Några tips till er som vill köpa djur. Tänk på att bespara djuren onödig stress inför julen. Låt dem komma till sitt nya hem några dagar före eller efter själva julstöket!

Här nedan följer några tips på julklappar till djuren, för de ska väl också ha något?

– Något som jag är säker på kommer att bli en succé i år är hundleksaker i form av grisar, säger Kjell Persson. De fi nns i olika storlekar och om man trycker på den ger de ifrån sig ett läte som är förvillande likt den en riktig gris ger ifrån sig.

– Dessa grisar kostar mel-lan 95 och 180 kr beroende på storlek.

Andra prylar man kan köpa till djuren är en lyxig klösställ-ning till katten för 590 kr. Vi-dare rekommenderar Kjell en ställbar och mycket praktiskt

ställning för hundens matkärl, för 250 kr. Kattleksaker fi nns i fl era modeller och utföranden. Kjell plockar fram två – för 110 respektive 69 kr. Kolla bilderna!

– Och eftersom vi själva ska käka julskinka, så kan man väl tänka sig att ge hunden nå-got liknande, säger Kjell och plockar fram ett riktigt stort oxben för 49 kr.

– Det är en billig och garan-terat uppskattad julklapp till kompisen, säger Kjell som i öv-rigt rekommenderar människor att besöka zoo-handlarna, för det fi nns massor av klappar att välja emellan. Detta är bara ett litet axplock.

Att köpa hunden och kat-ten, och djur över huvud taget, kräver genomtänkta beslut! Det är viktigt, inte minst med tanke på djurets välbefi nnande. Men kanske särskilt viktigt när det

gäller hund och katt, eftersom man där tar på sig ett ansvar som varar i tio år eller mer. Man tar också på sig ansvar i form av återkommande vete-rinärbesök för vacdinationer och annat. Kanske måste man också fundera över kastrering och liknande. Så går julklapp-stankarna åt det hållet, rekom-menderar vi att kontakt tas med en hund- respektive katt-klubb för mer information. Tips på sådana klubbar fi nner du på Zoonen.com.

Med detta önskar vi alla en god och glad jul! Och tänk på djurens välbefi nnande i julstö-ket.

Fotnot: ”Årets Djurklapp hittar du på nästa sida. Vi vill också understryka att priserna vi anger kan variera runt om i landet.

Ett smaskigt oxben till hunden som kompensation för den julskinka vi sätter i oss kostar 49 kr.

Kaniner

kostar

700 för

ett par.

Kattleksak i form av en

handske med utdragbara

bollar, kostar 69 kr.

Kattleksak

med mus,

kostar 110 kr.

TÄVLA OCH VINN

ÅRETS DJURKLAPP

SE SIDAN 21!

Undulater kostar 285 kr styck!

Fina matskålar för hunden

kostar 250 kr.

14 www.zoonen.com

dit, då det ligger på den norra infarten, mitt emot Zoegas. När kaffelukten kittlar näsborrarna är det dags att börja spana ef-ter Magnus livsverk, som syns tydligt från vägen.

Det här är en genomtänkt anläggning med en tydlig idé om hur de olika djuren ska vi-sas. Sålunda är det hela uppde-lat i ett antal avdelningar, där djur, växter och övrig inredning samlats i respektive ”världs-del”. Där fi nns Sydamerika, Afrika, Asien och Madagaskar. Dessutom fi nns i källaren ett alldeles fantastiskt och väl-digt korallrevsakvarium. Under de olika avdelningsrubrikerna har Magnus skapat en sam-

Tropikariet i – i bladskärarmyrornas De är allerstädes närvarande. De sydamerikanska bladskärarmyrorna. Redan i kassan till Tropikariet i Helsingborg möter de besökaren. Sedan fi nns de med över hela våningsplanet. Man ser dem kånka runt på sina bitar av gröna blad överallt – väl skyddade inne i plaströr. – De är, var och en, som enskilda celler i en hjärna. De vet precis vad de ska göra och hur deras uppgifter ska lösas, säger Magnus Lindqvist, ägare till denna högklassiga anläggning.

Även om insekter genom åren har tagit upp mycket av Mag-nus tid, så var det inte med myror det hela en gång började. För honom var det med en tupp och en höna, i villaträdgården. Och på den vägen är det.

Men visst, insekterna har funnits med.

En gång, vid ett kvartsamtal i skolan, berättade läraren för Magnus föräldrar:

"– Just nu har Magnus bara insekter i huvudet."

Det har han fortfarande. Men skallen rymmer också rep-tiler, apor, lemurer, stingrockor, noshornsfåglar, skorpioner, kro-kodiler och mycket annat. Men numera i en skön, genomtänkt

organisation som blivit en av landets kvalitativt sett förnäm-ligaste anläggningar i sitt slag.Tropikariet i Helsingborg är nu-mera en av stadens mest pu-blikdragande institutioner. Dit strömmar turister och bofasta i strida strömmar för att ta del av allt det spännande i anlägg-ningen.

Tropikariet startade en gång i Ångsfärjestationen, vilket alla som rest med tåg till Hel-singborg säkert kommer ihåg. Sedan några år tillbaka fi nns anläggningen en bit längre upp i staden, vid Hävertgatan på Stattena. Det är lätt att hitta

Lätt att hitta

TRUBBNOSKROKODIL

LYCKOSAMMA Frans Lindgren och Erik Wikman från Höganäs prövade lyckan som ”arkeologer” på Tropikariet och lyckades med bedriften att fi nna ett dinosauriefossil.

MÄKTIG Svartfenad revhaj hör till akvariets invånare. Det är mäktigt att se dem simma omkring där inne i det lagunblåa vattnet.

TRIVS FINT Den rödnäbbade tokon hör till det afrikanska fastlandets fan-tastiska djurvärld. Men de trivs ändå fi nt hos lemurerna.

OLIVPYTON

BOMULLSHUVUDTAMARIN

MER INFORMATIONDenna eminenta anläggning hittar du mer information om när du surfar till www.tropikariet.com

www.zoonen.com 15

Helsingborgrike

manhållen miljö där det fi nns representanter från de fl esta ordningarna i djurvärlden.

– Jag vill inte ha tio terra-rier med tio olika ormar i, säger Magnus när vi vandrar omkring i Afrika. I stället vill jag ha en eller två, som det är något spe-ciellt med.

Han pekar på ett terrarium där det fi nns gabonviperor.

– Här, till exempel, har vi en afrikansk huggorm som har världens längsta gifttänder, säger han och nickar bort mot gabonviperan.

Denna tankegång följer besökaren genom hela anlägg-ningen. Det gör för övrigt också de inledningsvis nämnda blad-skärarmyrorna. De huserar i tjocka, genomskinliga plaströr. Själva boet fi nns också ”inom lås och bom” och här och var

fi nns större plastlådor, där färs-ka blad läggs in till myrorna.

På ett ställe, inne i Sydame-rika, kommer myrorna ut i det fria. Då vandrar de på en lian över en damm där ett gäng singrockor huserar. I övrigt har de sin egen värld – överallt i Tropikariet.

De här myrorna hör tveklöst till Tropikariets stora dragplås-ter. De ”klipper” bitar av färska blad och bär dem till boet där drottningen fi nns. Bladen äter de inte själva, utan de ”matar” en svamp med dem och my-rorna äter i sin tur av svampen. Ett i sanning ett fantastiskt exempel på symbios i naturen. Och ett fantastiskt exempel på jordbruk!

Ett annat storartat dragplåster är det i källaren placerade kor-allrevsakvariet. Det är på 75 000 liter och innehåller bland

mycket annat svartfenade rev-hajar, konosrockor och fl era olika arter kirurgfi skar.

– Det är full utrustning, med tuber och cyklop när vi ska göra rent här, förklarar Magnus.

Akvarievattnet är lite ”dim-migt” för tillfället och det beror på att det just utsatts för städ-ning. Men det är inte mindre spännande att kika på för det. Där nere spelas stillsam symfo-nisk musik, vilket förhöjer den fanstastiska upplevelsen.

Tropikariet har också ett par kunskapsavdelningar. I en kan barn leka arkeologer och gräva efter dinosauriefossil och på kuppen lära sig ganska myck-et. Tropikariet stödjer också fl era bevarandeprojekt runt om i världen. Samt deltar i avels-projekt med djurparker och lik-nande världen över.Det här är en anläggning som vi varmt rekommenderar.

INGEN FARA Bladskärarmyrorna träffar man på överallt i anläggningen. Men ingen behöver vara rädd för att få dem innanför tröjan. De håller nämligen till i tjocka, ge-nomskinliga plaströr.

TUKANER

IMPONERANDE INITIATIVTAGARE OCH ÄGARE Magnus Lindquist tillsammans med ett par handuppfödda beos-tarar, är Tropikariets skapare och ägare. Han har lyckats bygga upp denna fantastiska anläggning helt utan ståd från kommun eller stat. Och han är inte färdig ännu! Mer är att vänta i framtiden.

CHARMÖRER I den avdelning som heter Madagaskar fi nns förstås ringsvanslemurer.

Dragplåster

Kunskapsavdelningar

Myror i det fria

16 www.zoonen.com

Många parasiteNågot som de fl esta nyblivna hundägare funderar en hel del över är det här med ohyra, ex-empelvis löss, loppor, kvalster, mask...

Och gott om nyblivna hund-ägare är det runtom i Sverige. Det visar inte minst den enor-ma anstormningen av männis-kor som vill gå valputvecklings-kurs hos brukshundklubbarna. Just valpar, med sin stora lust att undersöka allt, är speciellt utsatta för olika sorters ohyra, och valpägare är ofta inte så rutinerade att de känner igen ett angrepp.

Det kanske vanligaste be-sväret i det här sammanhanget är, åtminstone under den var-ma årstiden, fästingar. Fästing-en är ett slags kvalster, ett djur som hör till leddjuren och är besläktat med spindlarna. Man räknar med att det fi nns minst 800 arter i jordens temperera-de områden. Den vanligaste ar-ten i vårt land är hårdfästingen (Ixodes ricinus). Den angriper både människor och djur. Van-ligast är fästingarna längs ost-kusten och i Sydsverige, men den sprider sig mer och mer över landet.

De här små djuren är aktiva när temperaturen kommer över sju grader. Då ställer den sig på lur i gräs och buskar upp till ungefär 15 cm höjd. Eftersom hårdfästingen är blind, sitter den med ”utsträckta” armar och känner sig för. När ett varmblodigt djur kommer förbi känner den det och griper sig fast. Den tar sig in till huden och kör in sitt hullingförsedda sugrör, som den ”limmar” fast med en salivtyp som snabbt stelnar.

Fästingen kan sprida sjukdo-mar till våra hundar, bl a bor-relia och ehrlichia vilka ger un-gefär samma symptom på våra hundar. Trötthet, dålig mage, dålig kondition och sämre kon-centrationsförmåga, hunden drar sig undan, är irriterad, tid-vis hälta och ledvärk.

Får till exempel ehrlichia

Dålig kondition

härja fritt kan hundens hjärta och lever påverkas. Därför är det så viktigt att diagnosen ställs i tid.

För att bli av med fästing-arna ska man använda sig av en bra fästingborttagare, eller ett förebyggande medel. Den bästa ser ut som en kulspets-penna, men när man trycker på knappen kommer inte en penn-spets fram, utan en stadig grip-ögla som läggs runt fästingens nacke. När trycket på knappen sedan lättas dras ”snaran” åt och med en vridande rörelse tas odjuret loss.

Prov har visat att med den här metoden kommer hela fästing-en med. Man har testat detta genom att först avlägsna en fästing med den nya fästing-plockaren och sedan satt den tillbaka, varpå den direkt börjat suga blod igen. Det bevisar att djuret varit oskadat efter det första borttagandet.

Formen på den här fäs-tingborttagaren gör det också lättjobbat. Man kan till exem-pel lätt ta itu med fästingar inne i ett hundöra, djupt ned i en långhårig kattpäls och så vidare.

Många av de förebyggande medel som fi nns mot fästingar är också verksamma mot an-nan ohyra.

Vi har två sorters löss i vårt land, som går på hundar. Det är en blodsugande variant, som är den vanligaste, och en pälsätande. Löss är beroende av värddjuret och klarar sig en-dast mycket korta tider utanför detta.

Lössen lägger ägg (gnet-ter) som fäster vid hårsstråna hos hunden. Efter ungefär 14 dagar kläcks dessa och det tar bara ungefär sex veckor innan lusungarna är färdigutveck-lade. Man fi nner löss vanligast på hundens framkropp och bakom frambenen.

Om hunden kliar sig mycket

och om man, kanske med hjälp av förtoringsglas, kan se äggen, handlar det om löss. Skaffa be-kämpningsmedel.

Tidigare var loppor ganska ovanliga hos hundar. Numera förekommer de dock då och då. Allergi och främst klåda är symptomen på loppbett. Lop-por klarar sig, i motsats till löss, ganska bra utanför värd-djurets kropp. De kan faktiskt överleva över ett år utan att ha varit i kontakt med en hund.

Det gör att det inte räcker att sätta in bekämning enbart på hunden. Även miljön om-kring hunden måste rengöras ordentligt. Det kan till och med bli nödvändigt att kontakta An-ticimex.

Något som varje valpköpare nogsamt får understruket för

sig hos sin kennel är att av-maska valpen med jämna mel-lanrum. Och det är viktigt. För en valp är det lätt att få i sig mask. Det kan räcka med att "bita i gräset" för att skadan ska vara skedd.

De vanligaste maskarna är spolmask och hakmask. Av den förstnämnda fi nns två ar-ter. Toxocara canis är vanligast. När en hund fått i sig mogna ägg hamnar de i tarmen där de kläcks och larverna vand-rar till lever, hjärta och lungor. De hostas upp och sväljs igen varpå de hamnar i tarmen där de utvecklas till maskar, vilka producerar ägg som följer med avföringen ut och sprids lätt vi-dare till andra hundar.

Den här sortens maskar kan också spridas vidare till valpar-na då de diar tiken.

Den andra spolmasken, T. leonina, vandrar inte omkring i kroppen, utan håller sig i tar-men både hos valpar och vuxna hundar.

VANLIG PARASIT Detta är en syn de fl esta hundägare helst vill slippa att se! En fästig som är fullsugen med blod. Fästingen är bara en, dock den vanligaste, av fl era parasiter som våra hundar lätt kan drabbas av. Den kan ge upphov till ett par besvärliga sjukdomar.

Blodsugande

Förebyggande

Kan ge allergi

Avmaskning

ZOONEN KORTISAR

Att djur använder sig av ljud i syfte att varna angripare är inget ovanligt. Vanligen frambringar de dock ljuden med hjälp av mun och andningsapparaten. Med skallerormarna är det helt annorlunda. De har ett rytminstument, en skallra, i svansen.

Skallran består av en samling löst ihopfogade hornringar. Det bildas en sådan ring varje gång ormen ömsar skinn och det innebär att fl era ringar bildas varje år. Men trots detta är det ovanligt att hitta en skallerorm med fl er än sex ringar. Det beror på att skallran är mycket skör, varför den lätt bryts. Men vad gör det, när nya ringar ständigt kommer till?

När ormen är störd skallrar den. Den vibrerar då med svansen 40 - 60 gånger per sekund och ett mycket karaktä-ristiskt ljud uppstår. Hos de små arterna, de s k dvärgskal-lerormarna, blir det här ljudet mycket högt och påminner om cikadornas läten.

Av skallerormarna fi nns det över 30 arter och de är myck-et giftiga. Inte underligt att råbarkade och tuffa cowboys i vilda västern fruktade och avskydde skallerormarna! Ett bett ute på prärien ledde nästan alltid till döden.

Vanlig på tropikanläggningar är diamantskallerorm (Cro-talus adamanteus).

Skallerormarna har av naturen försetts med ett mycket märkligt organ, den så kallade tygelgropen. Det är ett organ som fungerar som en värmekamera, vilken kan ge ormen en bild av omgivningen även i mörker. Bra att ha under jakt och vid avståndsbedömning.

Skallerormarna föder levande unger. De jagar och äter små däggdjur.

Med inbyggda rytminstrument

Thailändsk dossköldpadda

Dossköldpaddorna, de fi nns i bl a Asien och Nordamerika, kan tack vare en ledad buksköld hel innesluta sig i sitt skal. Det ger dem skydd mot i stort sett allt, utom människan. Den här arten kommer, som namnet antyder, från Asien. Den är mestadels landlevande, men måste ha tillgång till vatten för att trivas. Dossköldpaddorna simmar inte, utan tar sig fram i vattnet genom att vandra på bottnen. De livnär sig främst av animaliskt foder, men tar också en del växtfoder.

www.zoonen.com 17ZOONEN KORTISAR

Den mycket vackra och färgrika kungsboan (Boa constrictor) skiljer sig en del från andra boaormar genom att den är fa-miljens bjässe med sin upp till sex meter långa kropp. Den skiljer sig också genom att den i motsats till de fl esta andra boaormar föredrar att leva i ganska torra områden där den huserar i små grottor i bergig terräng, hålor i jorden, hålighe-ter i träd och så vidare.

Den hör också till de boaormar som är mest spridd. Den fi nns från Mexico i norr ned till Argentina och Paraguay i söder.

Kungsboan lever i naturen av fåglar och små däggdjur, exempelvis råttor, möss och andra som inte blir större än en hare. Undantagsvis kan även större byten komma ifråga. De vilda historierna om att kungsboan är mäktig att döda och svälja en fullvuxen människa är med största sannolikhet produkter av fördomsfulla människors fantasier.

Tilläggas kan att dessa jätteormar inte bara är bra på att jaga. De är svältkonstnärer också. En stor boaorm kan vara utan mat i över ett år utan att ta någon större skada av det.

En svältkonstnär

Cleopatras bane

Hon var en underskön drottning i det antika Egypten. Men hon var också en politisk intrigmakare, som inte alltid var lyckosam. Som ett resultat av ett sådant misslyckande be-gick hon år 30 före Kristus självmord. Enligt sägnen ska hon ha låtit en egyptisk kobra (Naja haje) bita henne.

Ute på landets tropikanläggningar behöver ingen, varken kunglig eller gemen, vara rädd för den egyptiska kobran, som är i tryggt förvar bakom tjockt glas.

Det fi nns ytterligare en anknytning till egyptologin och de här ormarna.

Faraonerna hade sina diadem formade som en egyptisk kobra. Det var en symbol för makten över livet och döden.

Och ni som sett TV-serien ”Stargate” känner igen dem via tempelvaktens utstyrsel.

er hotar vovven

Hakmasken, som sällan förekommer, blir upp till 15 mm lång och håller till i tunn-tarmen. Hundarna smittas antingen genom munnen eller genom att masken kryper in ge-nom huden. Den här masken är blodsugare och dess härjningar kan leda till blodbrist. För val-par kan det bli riktigt allvarligt. Även piskmask och bandmask förekommer, även om de är ovanliga. En sorts parasit som många fruktar är på väg in till Sverige är rävbandmasken/dvärgbandmasken som kan smitta till människor. Det är av yttersta vikt att skydda sina djur mot den i samband med utlandsresor.

Avmaskningsmedel fi nns att köpa på apoteket.

Olika skabbdjur hör till det be-svärligaste hundarna kan råka ut för. Det är fyra sorter som går på hundar: demodicos,

mjällkvalster, rävskabb och öronskabb.

Demodicos - (hårsäckss-kabb) drabbar mest unga hun-dar av korthårsras. Larverna till det här djuret lever i hundens hårsäckar där de förökar sig. Har angreppet gått långt blir huden förtjockad, oljig och ib-land illaluktande. Lättast att se det här är på ben, huvud, nacke och mellan tårna.

Misstänker man angrepp av Demodicos ska veterinär kon-taktas.

Mjällkvalster - lever på hun-dens hud och, som namnet så tydligt anger, orsakas mjäll-bildning och klåda. Kvalstret lever ytligt i huden och överförs därför lätt till andra hundar vid umgänge. Även människor kan angripas. Eftersom kvalstret kan leva utanför värddjuret ganska länge är en noggrann och omfattande rengöring nöd-vändig.

Rävskabb - är något de fl esta hundägare fruktar. Det

gräver centimeterlånga gångar i hundens hud och orsakar mycket besvärlig klåda. Hos rä-var blir klådan så påfrestande att djuret till slut inte orkar jaga. Döden är nästan oundvik-lig hos angripna rävar.

Den här parasiten kan över-leva en kortare tid utanför värd-djuret och därför är det inte ovanligt att hundar kan smittas enbart genom att komma för nära exempelvis en trädstam som en räv använt för att klia sig.

Bästa sättet att få diagno-sen fastställd är att kontakta en veterinär, som via blodprov kan konstatera om det är rävs-kabb.

Öronskabb - omfattar lite slarvigt fl era åkommor, men handlar egentligen om angrepp av kvalstret Otocectes cynotis. Veterinären har särskilda in-strument att använda sig av då diagnosen ställs. Båda öronen är alltid angripna.

Om man får konstaterat att

hunden angripits av öronskabb måste öronen rengöras och be-handlas med rätt behandlings-medel.

Öronskabb är mycket smitt-samt.

Gemensamt för de fl esta av de här "åkommorna" är att behandlingen måste upprepas med vissa jämna mellanrum. Detta eftersom medicineringen bara kommer åt de vuxna para-siterna, medan äggen klarar sig och nya parasiter kläcks undan för undan.

Gemensamt för allt här nämnt och allt som i övrigt har med djurens hälsa att göra är att man vid minsta misstanke om att allt inte står rätt till bör kontakta veterinär. Det är bättre att begära professionell hjälp en gång för mycket än en gång för lite!

Som ansvarskännande hundägare är man förstås noga med att dagligen kontrollera sin hund, så att eventuella an-grepp upptäcks i god tid.

APTIT PÅ LIVET En valp kan råka ut för mycket. Den har stor aptit på livet och undersöker det mesta som kommer i dess väg. Att den ska avmaskas är en självklarhet. Men man måste också ge akt så den inte drabbas av andra parasiter.

Skabbdjur

Största gifttänderna

När vi i Sverige talar om huggormar tänker vi på en zig zag-mönstrad, knappt meterlång varelse som förmår skrämma många människor.

Men i jämförelse med de riktigt stora huggormarna är vår lilla svenska art inte mycket att komma med. Gabonviperan (Gabonica gabonica) är med sina 150 - 200 cm en av jät-tarna i gruppen. När det gäller gifttänderna, så har den rekor-det. Ingen annan huggorm kan ståta med så långa "gaddar" som gabonviperan. Hos vuxna exemplar kan de vara cirka fem cm långa!

Men trots sin skräckinjagande utrustning är det här en lugn orm, som ytterst sällan bitit människor.

Arten fi nns i tropiska regnskogar i Öst- och Centralafrika.

18 www.zoonen.com

Giant pouched ratsDet fi nns fem arter av hamster-råttor. De är uppdelade på tre släkten: långsvansad hamster-råtta, kortsvansad hamsterråtta (två arter) och så då jätteham-sterråttor. Det fi nns två arter jättehamsterråttor: Cricetomys gambianus (Gambiansk ham-sterråtta) och Cricetomys emi-ni (Afrikansk hamsterråtta). C. gambianus är vanligare i fång-enskap och det är framför allt om den art som artikeln kom-mer att handla om.

Hamsterråttor, eller påsråttorna som de även kallas, ser utseende-mässigt ut som en tamråtta i jät-teformat. Jättehamsterråttor kan bli ca 40 cm långa (utan svans) och är ett av de största råttdjuren. De kan precis som hamstrar samla mat och föremål i sina kindpåsar. Det rym-mer mängder med mat i deras kind-påsar! Om en gp blir hotad kan de även använda kindpåsarna som hot genom att blåsa upp dessa.

Storleken varierar men i vilt till-stånd blir de från ca 60 cm upp till drygt ca 90 cm långa (inkl svans). Vikten hamnar på upp till 1,5 kg. Honor och hanar blir ungefär lika stora och det är nästan ingen så kallad könsdimorfi sm dvs könen ser ganska lika ut.

De lever i Afrika, söder om Sa-hara. De hittas på savann, i torr skogsmark och i tropisk skog. De le-ver i ihåliga träd eller i hålor under marken som kan ha fl era ut/ingång-ar. Hålorna gräver de själva alterna-tivt tar övergivna i besiktning. De är ofta belägna på svala platser.(I de vilda djurens päls och bomaterial kan man hitta blinda tvestjärtar, hemimerus släktet, som förmodli-gen lever att jätteråttornas matres-ter.) Gambianska jätteråttor är natt-levande pga av den intensiva hettan som är dagtid. Dagen tillbringar de i sina bon och då är de i stort sett inaktiva. Natten tillbringas med att leta föda och bomaterial. I kindpå-sarna kan de få plats med mer än 100 ml vilket gör att de kan samla ihop mycket mat på kort tid. En studie visade att gp's som samlade ihop tre kg på 2,5 timmar.

Gp's lever för det mesta solitärt (ensamlevande) och är mycket re-virhävdande. Honor kan dock bilda stora grupper som ofta består av fl e-ra honor och deras ungar. Hanarna lever för det mesta ensamma. Om det blir kallt på natten kurar de ofta ihop sig tillsammans. Deras låga mängd kroppsfett gör att de har svårt att hålla värmen.

De är omnivorer, det vill säga allätare, och äter det mesta de kommer över. Växter, insekter, sniglar,rötter, rotfrukter, frukt, frön, nötter och olika slags spannmål. Exempel på några saker de äter ofta är bönor, sötpotatis och Cas-sava/Maniok - Manihot esculenta (en slags rotfrukt som innehåller mycket calcium, fosfor och c-vi-tamin). Även termiter verkar vara populärt.

De har mycket dålig syn och använder sig mest av lukt och hör-sel. Om de blir skrämda kan de bli snabba, högljudda och aggressiva.

De är mycket bra på att både klättra och simma.

De jagas i vissa områden för köttets skull och människan är de-ras enda riktiga hot. I städerna tar de även ibland avlopp som sitt hem och uppfattas då som skadedjur. De kan även börja bo i t.ex stall där de förstör egendomar och grödor för bönderna. En del verkar vara attra-herade av glänsande föremål (mynt, smycken) och kan börja samla på dem. Pga av bla jakt så vet man inte hur gamla de brukar bli. I fång-enskap blir de ca 5-7 år men det fi nns individer som har blivit åtta år eller mer.

De är mycket intelligenta och socia-la. De kan bli mycket tama om man hanterar dem från små och båda

I fångenskap

könen kan bli ungefär lika tama. Kom ihåg att de inte varit domes-ticerade nån längre tid och att det fi nns mycket vilda tendenser kvar! Okastrerade hanar kan endast i un-dantagsfall bo tillsammans om det inte fi nns några honor i närheten. Kastrerade hanar som växer upp kan dock fungera bra. Honor som växer upp tillsammans funkar också ofta bra men om de får ungar kan det bli problem och den dominanta honan kan döda den andres ungar. Ju mer tid man ger dem desto lugnare och pålitligare blir de. De markerar inte lika mycket som tam-råttor och de är intelligentare och känsligare. Hanar kan dock markera som en katt genom att stryka hakan mot föremål. Båda könen kan bli ungefär lika tama. De går igenom en könsmognadsperiod då de är 5-7 månader då de kan bli teritoriella, nervösa och de kan börja bita folk spec såna de inte känner så bra. De fl esta växer ifrån detta men inte alla... Informationen jag har fått va-rierar men det sägs att de kan bli ca 7 år gamla! De kan inte paras med tamråttor då det är olika arter.

En del verkar vara attraherade av glänsande föremål (mynt, smycken) och kan börja samla på dem.

De har mycket dålig syn och använder sig mest av lukt och hör-sel. De kan bli mycket tama men som sagt blir de rädda reagerar de instinktivt... De kan då bli snabba, högljudda och aggresiva. Ju mer tid man ger dem desto lugnare och-pålitligare blir de. Ungar kan vara ganska nafsiga men det är oftas på lek och de biter sällan hål.

Hanar är mer pratsamma än honor och hälsar ofta på sina ägare med en massa konstiga ljud. Om de ger ifrån sig ett kvittrande eller pipande ljud samtidigt som de sänker huvu-det vill de ha din uppmärksamhet.

Gp's är omnivorer det vill säga de äter det mesta. De behöver mer protein och fettsyror (t.ex. omega fettsyror) än tamråttan. Ge mycket och varierad mat så att råttan själv

kan välja vad den behöver. Man kan ge gp'n även av sin egen mat men tänk på att kryddad och fet mat inte är nyttigt för någon… En del gillar citrusfrukter men det kan bli lite starkt för deras magar i större mängd…

Gp-blandning: ska vara en gnagar-blandning av bra kvalitet och mixat med en bra papegojblandning. Till-sätt även lite kattmat eller foder för valpar (ex på hundfoder av bra kva-litet är Orijen, Precept och Anf) . Blanda även gärna i lite nötter.

Nötter/ frön: Hasselnöt, valnöt, solrosfrön (inte för mycket, de är feta), pumpa frön.

Ägg: Gp's gillar ägg i alla dess for-mer och sorter. Rått, vispat eller kokt. En del kan även öppna hela ägg. Även skalen äts ibland.

Frukt/Grönsaker: Varje dag bör du ge någon slags frukt och grönsak t.ex. persilja, spenat, banan, äpple, päron, maskros, avokado, plom-mon, dadlar, fi kon, mango, ruccola och/eller majskolvar. Ge gärna cas-sava, bönor och sötpotatis som ju faktiskt är en del av deras föda i vilt tillstånd!

Bröd: Fullkornsbröd ska ges i små mängder.

Kött/fi sk: Kan ges i små mängder som extra tillskott då och då. Kött bör ges tillagat. Fisk och skaldjur (t.ex. räkor, brukar vara populärt) kan ges rått.

Insekter: Kan ges några gånger i veckan och brukar vara mycket po-pulärt. Några exempel på insekter är: zophobas larver, mjölmask, vax-mott, kackerlackor och syrsor.

Sniglar: I vilt äter de tydligen även sniglar dock kan sniglar sprida pa-

rasiter så bäst är nog att köpa snig-lar ämnade för människoföda.

Näringstillskott: Nutri-cal (hund-preparat som är mycket omtyckt!), calcium, fi skolja. Dessa ”preparat” är mycket bra att ge till dräktiga ho-nor och växand ungar/ungdjur.

Exempel på naturlig föda, alltså sånt de äter av i vilt tillstånd är: insek-ter, sniglar, rötter, rotfrukter, frukt, frön, nötter, olika slags spannmål, bönor, sötpotatis och Maniok/ Cas-sava - Manihoh esculenta (en slags rotfrukt som innehåller mycket cal-cium, fosfor och c-vitamin). Även termiter verkar vara populärt.

Buren måste vara stor t.ex sektioner av hundgårdsgaller som byggs ihop, den bör ha fl era hyllplan (helst trä eller plast inte galler). Som bot-tenmaterial är det bäst att använda t.ex aspfl is, pelletsströ eller toa-lätt. Lägg även in lite toapapper som de kan boa och bädda med.

De tycker inte om att man stä-dar eller möblerar om i buren och de kan bli lite upprörda och lägger ofta tillbaka sakerna där de vill ha dem.... "var sak på sin plats".

Som hus funkar det väldigt bra med en kattlåda med tak. De är ofta lätta att göra rent och inte så svåra att lyfta bort locket på när man vill lyfta ut råttan. Ta dock bort luckan för att det inte ska bli så dålig luft i boet.

De går ofta på låda eller väljer ut ett toahörn i buren så de borde gå att få dem någorlunda rumsrena (många blir helt rumsrena) bara man erbju-der dem en toalett i rummet och

buren. Lägg t.ex. kattsand i den ut-valda lådan och sen lite gammal av-föring. Om de börjar gå på låda i sitt hus så brukar jag använda kattsand som sen täcks med ett tunt lager toalätt. Detta blir mjukt att ligga på samtidigt som det suger upp kisset bra. Gp's gör gärna sina behov i vat-ten. Så en stabil vattenskål funkar ofta bra men behöver bytas ofta för att inte börja lukta illa.

Miljöberika buren (alltså gör den så "rolig" som möjligt) med leksaker (t.ex papegojleksaker). Byt ut dem och/eller byt plats på dem ibland. Undvik plast, då det kan hamna i magen. Lägg in rör, bäddmaterial, glänsande föremål och gosedjur i buren. Eller göm godis eller nötter i lådor eller små fi nkbon. Gör livet svårt för dem. Lägg inte maten i en skål! Göm den i spånet, i toarullar eller lådor med sand i stället. Du kan också prova att ta en strumpa och fylla den med halm. Häll sedan i 5-10 russin och knyt fast strum-pan i taket på buren. Häng upp grönsaker eller lägg på gallret så de måste peta in födan. Låt dem komma ut från buren dagligen! De måste få springa av sig för att inte bli understimulerade.

De blir könsmogna vid fem måna-ders ålder men är inte fullvuxna för-rän de är ca sju till åtta månader. Man bör inte avla på dem tidigare än vid 6-8 månader. Dräktighetsti-den är vanligtvis 30-32 dagar men kan variera från 27-36 dagar. De får vanligtvis 1-5 ungar.

Ge honan mycket papper att bädda med innan och efter att hon har fått ungarna. Ungarna öppnar ögonen först efter ca tre veckor. Vid tidigast fem veckors ålder kan man ta ungarna från mamman men det bästa är att låta dem stanna till 7-8 veckors ålder. För tidig avvänjning kan leda till dåligt skelett.

Ge honan Nutri-Cal under dräk-tighet och ammning och till växand avvanda ungar. Till de växande ung-

arna kan man även tillsätta calcium avsett för leguaner. Lite grann ett par gånger i veckan räcker bra.

Om man vill att ungarna ska "bon-da" extra mycket till människor kan man själv nappa upp dem men innan är det många saker man bör ta i beaktning... För mer information om detta ta kontakt med Marie Westergrendagishund@hotmail.com

Tips för att gp-råttan ska bli tam:

• Hantering från mycket tidig ålder.• Massor med socialisering.• Daglig hantering efter det.• Handmata gärna, ge godsaker.• Om den gör något den inte får så räcker oftast ett högt och tydligt NEJ! Om inte pröva att skvätta vat-ten på den alternativt blåsa på den. Om detta inte hjälper eller råttan blir värre så pröva nåt annat! Om råttan verkar upprörd så låt den vara och akta fi ngrarna!

• Lyft dem aldrig i svanstippen. Den kan bli skadad och/eller lossna.

• Om du har fl era hanar så se till att tvätta händerna mellan du hanterar dem. Hanarna kan vara mycket teri-toriell och bita dig i fi ngret.

• De vill ha högre luftfuktighet än vanliga råttor så en luftfuktare kan vara bra att ha.

• Många gp-råttor blir mycket ter-ritoriella i sitt hus (en del vaktar hela buren) så när du vill ta ut den ur buren klappa den lite på rumpan så den vet att du är där. Lyft sedan snabbt ut den genom att hålla en hand runt svansroten och en hand som stöd under kroppen.

OBS! En gp kräver mycket tid och stora hållbara burar! En gp passar inte alla. Alla gp´s blir inte tama!

För mer information och bil-der, kolla in följande sidor:

www.zoonen.com Perzoon ”REDRUM”

www.stjarntassar.sehttp://fl y.to/exorcistgirl

I det vilda

Läten

Utfodring

Buren

Rumsrenhet

Miljöberikning och aktivering

Avel

Att handmataGP-bebbar

Uppfostran

Övrigt

ZOOnenMEDLEM

www.zoonen.com 19

MYS

IGT P

Å ZOONEN.COM

Bli medlem på Zoonen.com så kan du ocksåkomma i kontakt med andra djurintresserade,utbyta erfarenheter i forumet, ladda upp bilderoch fi lmer på dina djur, blogga, publicera artiklar,tipsa om bra djursidor och annonsera gratis i Annonzparken.

på Zoonen.com kan du ta del av skötselråd,

tips, artiklar, bilder, fi lmer, bloggar, länktips, annonser och diskussioner om alla tänkbara sällskapsdjur.

Nordens största mötesplats på nätet för djurintresserade

zoonen.comBli medlem du också!

20www.zoonen.com

Köttleverantören som blev keldjurFör de allra fl esta av oss är ka-ninen känd som ett keligt säll-skapsdjur – rätt och slätt. För den lite mer insatte ökar kun-nandet en aning. Kaninen har använts och används dessutom som köttleverantör och för att ge ull eller skinn. Det säger nog lite mer om det här djurets histo-ria, som är lång, spännande och mycket intressant. Vad är det egentligen för djur som fi nns i så många svenska hem?

Jo, alla de tamkaninraser vi har i

dag, som i vikt kan variera från något

enstaka kilo upp till mer än tio kilo,

härstammar alla från tre vildkanin-

arter. Man anser att den egyptiska,

den japanska och den nordeurope-

iska vildkaninen är stamfäder till alla

dessa till utseende och vikt så varie-

rande tamkaninraserna.

Munkarna börjadeDet var för mer än 2 000 år sedan,

kanske så långt tillbaka som på

1600-talet, som domesticeringen

av kaninerna började. Forskarna tror

att det skedde i Spanien och Frank-

rike. Precis som fallet är med många

andra djurarter och växter, var det

munkar som på allvar först började

hålla kaniner i inhägnader.

Syftet var förstås uteslutande för

att få billigt och snabbt producerat

kött. Förmodligen använde man ock-

så skinnen.

Hedrats som marmoraltareKaninen har också historiska rötter

i antiken, dock ej som tamdjur. Den

har till exempel i det gamla Grekland

hedrats med ett eget marmoraltare. I

andra länder har den haft betydelse

som offerdjur.

Till Europa ska kaninen ha kommit

bland annat med Fenicierna, som

hade med dem på sina handelsskepp

som levande proviant. De gavs bort

eller såldes till länder runt Medelha-

vet.

Man tror också att Spanien, som

sedan gammalt är känt som ”kanin-

landet”, betyder just kanin (det feni-

ciska ordet ”Spaania” = kanin).

I just Spanien har kaniner ställt till

med mycket oreda. Långt tillbaka var

landet översvämmat av kaniner. En

romersk författare (116 fK) berättar

att en hel stad måste överges därför

att horder av kaniner hade undermi-

nerat marken som staden stod på.

Numera är kaninen spridd över i

stort sett hela vår kontinent och i

Australien upplever man ungefär

samma sak som spanjorerna en gång

gjorde, alltså en kanininvasion.

Frågan är om det ska ta 2 000 år

HERMELINKANINEN hör till lilleputtarna och är ett populärt sällskapsdjur...

innan problemen där är över?

Det dröjer sedan till 1800-talet

innan kaninaveln och intresset för

att avla fram fl era raser skjuter fart

ordentligt.

I början av 1900-talet kommer

sedan de första kaninavelsförening-

arna. I vårt land 1908 då Skånska

kaninavelsföreningen bildas. 1919

får vi så ett riksförbund i Sveriges

Kaninavelsföreningars Riksförbund,

som ännu i dag lever i högönsklig

välmåga.

Som antytts fi nns det gott om mål-

sätningar med kaninavel. I dag är det

vanligaste att föda upp rena utställ-

nings/sällskapsdjur. Men ännu in i

vår tid spelar uppfödning av köttdjur

en viss roll. Även ull och skinn före-

kommer förstås.

DvärgkaninerFörst på senare år har man börjat

avla fram så kallade ”dvärgkaniner”

vars enda roll är att vara sällskaps-

djur. Det fi nns numer en oerhört stor

mängd raser med detta syfte. Ibland

kallas de ”fantasiraser”.

Är man nybörjare är just en dvärg-

kanin av någon tålig och vanlig ras

lämplig att börja med. Lämpliga är

också de engelska och holländska

raserna, som är medelstora.

De riktigt stora, till exempel vädur

och belgisk jätte, och de långhåriga,

till exempel angorakanin, rekom-

menderas inte nybörjaren, eftersom

de kräver mer av sin skötare.

För dvärgkaninar – vilka är lämpli-

gast att ha inomhus – fi nns utmärkta

burar att köpa i zoo-affärerna. Man

kan också göra en bur/låda själv av

spånplatta.

Mat två gånger om dagenPå burbottnen har man kutterspån

och/eller hö och halm. Det går också

att använda torvströ. En tidning allra

underst underlättar mycket vid städ-

ningen. Två gånger om dagen vill ka-

niner ha mat. Första gången ges till

exempel havre, vetekli, pellets, hö

med fl era torrfoder.

Vatten – rent och friskt – ska givet-

vis alltid fi nnas tillgängligt.

Eftermiddagsmålet kan bestå av

färska grönsaker – till exempel mo-

rötter, vitkål, rovor, gurka, sallads-

blad, vanligt gräs, klöver, maskros-

blad med mera.

Man ska dock tänka på att inte ge

sin kanin våta blad, eftersom den då

kan dra på sig magbesvär.

Så skaffar ni en kanin, så får ni ett

sällkapsdjur att sköta om, som har

anor i antiken!

Fotnot. Domesticera betyder i korthet

”överförande från vilt tillstånd till tam-

djur”. Fakta till artikeln har hämtats ur

”Kaninskötsel för nybörjare” (Sveriges Ka-

ninavelsföreningars Riksförbund.)

Se upp när du köper pippiGivetvis bör alla fåglar i en handlares voljär eller för-säljningsburar vara friska och krya. Men sällskapsfå-gelköparen bör ändå vara så pass påläst att denne själv kan avgöra den saken.

Genom att be handlaren ta ut den fågel man funde-rar på att köpa går det att, med lite kunnande i baga-get, förvissa sig om dess hälsotillstånd.

Att skaffa sig en sällskapsfå-

gel, eller för den delen två, kan

vara att knalla in i zoo-butiken,

peka ut vad man vill ha, betala

och gå där ifrån...

Men gör man det så enkelt

för sig, är risken ganska stor

att glädjen över nyförvärvet illa

kvickt förbyts i besvikelse.

Den perfekte burfågelköpa-

ren har läst på ordentligt och

ställer dessutom krav på hand-

laren.

Vad man allra först bör göra

klart för sig som blivande få-

gelskötare är att man tar på sig

ett ansvar som, om allt fung-

erar, blir mångårigt. En undu-

lat, den art vi använder som ex-

empel i den här texten, kan bli

upp till tio år gammal, i några

fall till och med betydligt äld-

re. Köper man en stor papegoja

kan engagemanget och därmed

ansvaret bli livslångt.

Besök fl er affärerDet fi nns fl era sätt att skaffa

sig en fågel: direkt från upp-

födaren, egen import, genom

annons i dagstidning och så

vidare. Men det vanligaste sät-

tet är ändå att besöka en zoo-

handlare.

Vettigt i det sammanhanget

är att besöka fl era affärer efter-

som chansen då ökar att fi nna

just den fågel man tänkt sig.

Sedan gäller det att kunna väl-

ja ut den eller de individer man

vill ha och dessutom kunna

avgöra att de är vid god hälsa.

Det kan vara nog så omständ-

ligt och kräver att den blivande

fågelägaren läst på. Det är na-

turligtvis också viktigt att man

i god tid för köpet gjort klart för

sig vilken art man vill ha.

Ögonen - små "pepparkorn"Handlar det om en undulat, så

bör följande friskhetstecken

kunna observeras: Baken ska

vara ren och fi n. Fågeln ska

andas med stängd näbb, samt

jämnt, lugnt och snabbt. Man

bör undersöka att den äter bra

och att det inte fi nns några hå-

ligheter i buken.

Fjäderdräkten ska vara vacker

och välputsad, med naturlig

glans och ligga jämnt och slätt

intill kroppen.

Fågeln ska sitta naturligt på

pinnen och fötterna, på vilka

två tår pekar bakåt och två

framåt, ska vara rena och fi na,

utan långa klor. Näbben ska

vara naturlig och klara av att

skala frön.

Avföringen ska vara fast och

snabbt stelna.

Ögonen ska vara klara och

vaksamma och föra tankarna

till små ''pepparkorn''.

Totalintrycket av fågelns be-

teende ska vara att den visar

ett avvaktande intresse och

rentav är lite nyfi ken.

Det är alltså vettigt att direkt

sortera bort de fåglar som inte

visar ett livligt temperament

och en slät och jämn fjäder-

dräkt. Det behöver i och för sig

inte betyda att det är något fel

på fåglarna, det kan till exem-

pel vara mitt uppe i en rugg-

ning. Men å andra sidan kan

just detta vara första tecknet

på annalkande sjukdom...

Studera näbbenVälj alltså bland de fåglar som

ser friska ut och visar ett livligt

beteende.

Det kan också vara bra att

lära sig skilja mellan gamla och

unga fåglar, för det är naturligt-

vis inte roligt att få en gammal

fågel vars livstid snart kan vara

slut. Det är också lättare att få

en ung fågel van vid människor

och ny miljö.

Generellt kan man säga att

yngre fåglar har kortare näbb

och tunnare och färglösare

fjäderdräkt. När det gäller un-

dulaten brukar det vara ganska

lätt att känna igen unga indi-

vider, då de är mindre och har

en mörkare, ibland svart näbb.

Hos vuxna fåglar är näbben

gulbrun. Genom att studera

näbben kan man för övrigt skil-

ja på könen hos undulaterna.

Hanens näbbrot är blå, medan

honans är ljust beige. Hos unga

fåglar går det inte att se köns-

skillnaderna på det sättet och

är i övrigt också svårt. Mycket

erfarna handlare klarar dock

den saken.

Separat burAndra knep man kan använda

sig av för att bli helt säker på

att det är en frisk fågel man får,

är att be handlaren placera den

i en separat bur. Där är det lät-

tare att studera fågeln.

Under överfl yttningen kan

man också ta tillfället i akt att

studera fågelns analöppning.

Genom att blåsa lätt mot den

kan man se om huden omkring

ser frisk ut. Man bör också pas-

sa på att försiktigt känna på få-

gelns bröst och kontrollera att

bröstbenet inte är insjunket,

eller sticker fram och verkar

vasst. Bröstet ska vara runt och

fylligt på en frisk fågel.

När man sedan bestämt sig

för en fågel, eller ett par, är det

dags att frakta hem den. Kor-

tare sträckor är det alldeles ut-

märkt att frakta den i den hål-

försedda pappkartonger seriösa

handlare tillhandahåller.

Allt det andra som krävs för

fågelköpet är det en klar fördel

att ha avklarat innan fågeln tas

hem.

Det förenklar alltså både för

fågeln och dess människor om

bur, foder och övrig utrustning

fi nns på plats på ett genom-

tänkt ställe i huset, innan få-

geln anländer.

Om plånboken så tillåter, så

ta alltid till lite extra när det

gäller burens storlek.

UNDULATER hör till de allra van-ligaste sällskapsfåglarna och denna lilla papegoja är sannerligen en trev-lig fågel att ha.

...liksom även dvärgväduren.

Belgisk jätte – en ras som en gång avlades fram för köttproduktion.

Angorakaninen har en päls som lämpar sig för framställning av ”ull”.

Hö uppskattas av kaninen som foder och halm är ett bra underlag på burbottnen.

www.zoonen.com 21Föds med glasögonGeckoödlorna är den största ödlefamiljen med 670 arter i 84 släkten. De fi nns i tropiska och subtropiska områden över hela världen. Helt säkert har alla som se-mestrat i Medelhavsländerna sett sådana ödlor, till och med inne på hotellrummets väggar. Men släng för all del inte ut dem, ty de gör stor nytta då de är mycket ef-fektiva insektsfångare.

Utmärkande för de allra fl esta arterna är nämligen de häftskiveförsedda föt-terna, som gör att de kan klättra omkring på lodräta ytor, till exempel på terrarie-glaset.

Geckoödlorna är också de enda öd-lorna som har förmågan att frambringa läten. De kan prestera klickanden, chir-

panden och mjuka kväkanden med vid-öppen mun.

Ett lustigt drag hos geckoödlorna är att de föds med sammanvuxna genom-skinliga ögonlock som ständigt rengörs med tungan. Att de ofta slickar ögonen beror alltså inte på att det är fel på dem. De putsar helt enkelt de glasögon natu-ren givit dem.

På tropikanläggningar landet runt fi nner man bland andra geckoödlor av arterna madagaskardaggecko (Phelsuma madagascariensis) som med sin vackra görna färg och blodröda fl äckar på krop-pens ovansida är familjens juvel och den närbesläktade daggeckon (Phelsuma li-neata).

Sparringpartner i brottning

Kommer ni ihåg Jan Lindblads fi na fi lmer från "Vatt-nens land" i norra Sydamerika? I en av dessa ham-nade han i hangemäng med en jätteorm. Det blev en riktig brottningsmatch i ett litet vattendrag. Ormen han brottades med var en vanlig anakonda (Eunectes murinus).

På många anläggningar i landet håller man sig dock med gul anakonda (Eunectes notaeus) som har ungefär samma ursprung som sin släkting, alltså norra Sydamerika.

Anakondorna, vars släkte omfattar fyra arter, är

vattenälskare och håller företrädesvis till i bäckar och åar. De jagar diverse däggdjur, företrädesvis de syda-merikanska gnagarna aguti och kapybara, vilka också gärna håller till vid vatten. Men även fåglar och fi skar ingår i kosten hos denna kvälls- och nattaktiva orm.

Anakondorna hör till "jätteormarna" och de lär kun-na bli upp till nio meter långa. Historier om djur på 15 - 20 meter fi nns det inga som helst vetenskapliga belägg för, utan får betraktas som just historier, över-drivna sådana.

Nilvaranen lever, som namnet antyder, i anslutning till vatten. Den är vanlig vid alla fl oder i Afrika, söder om Sahara. Även i och i närheter av vattnet fi nner den sina jaktbyten: grodor, sniglar, musslor, fi sk och krokodilägg. Den söker också skydd i vatten.

Nilvaranen är en fräck gynnare, som inte drar sig för att stjäla ägg mitt fram-för nosen på en krokodilmamma. Den klarar det konststycket därför att den är så kvick i vändningarna.

Men det kanske märkligaste beteendet med nilvaranen är att den använder termitstackar som BB. Den krafsar sönder ett termitbo med hjälp av sina starka klor. Där inne lägger den sedan sina ägg. Termiterna reparerar snabbt hålet och äggen ligger väl skyddade. När de sedan kläcks är inte ungarna större än att de kan kravla sig ut genom termiternas gångar.

Nilvaranen kan bli upp till 170 cm lång. Som en jämförelse kan nämnas komodovaranen, som endast fi nns på isolerade öar i Indonesien. Den är jordens största ödla med sina som mest 365 cm och 135 kg.

BB i termitstack

VINN ÅRETS

DJURKLAPP! Skicka in rätt svar på frågan nedan så kan du vinna årets Djurklapp, ett besök hos vargarna på Kolmården.

I vilket landskap ligger Kolmården?Ditt svar vill vi ha senast den 15 februari 2009.

Magasin Zoonen, Hamngatan 11302 43 Halmstad

Eller via e-post: tavla@zoonen.com

Tävla & vinn!

22 www.zoonen.com

Smartare e-kommunikation via e-post och SMS • www.idrelay.com

IdRelay är ett av marknadens mest kraftfulla verktyg för personlig kommunikation via e-post och SMS. Med IdRelay når du snabbt, enkelt och kostnadseffektivt dina mottagare. Verktyget IdRelay lämpar sig mycket väl för nyhetsbrev, under-sökningar, kampanjutskick, tävlingar, inbjudningar och annan information som dina mottagare efterfrågar eller som du vill nå ut med. IdRelay är det perfekta verktyget för att stärka och utveckla dina kundrelationer.

Fördelar med IdRelay Snabbt från idé till genomfört utskick Mycket låg kommunikationskostnad Statistik på mottagarnas beteende Utmärkta uppföljningsmöjligheter Användarvänligt system Inga installationer - allt sköts i webbmiljö

Lär känna dina kunder och medlemmar!

Läs mer om hur du kan effektivisera er e-kommunikation på www.idrelay.com eller kontakta oss på 08-50 64 02 02 eller info@interdo.com

Kommunicera via e-post och SMS – snabbt, smart och kostnadseffektivt

KostnadseffektivtSnabbt att kommunicera

Fullständig statistikEnkelt att användaIngen installation

IdRelay är ett av Sveriges

mest välanvända tjänster

för e-kommunikation via

SMS och e-post.

Testa Ni också!

BÄST I KLASSEN!

Ja vad säger han egentligen? Skicka in ditt förslag så har du chansen att vinna en tuff Zoonen-väska!!

Vilka arter är det på bilderna nedan? Skicka in dina gissningar och var med och tävla om t-shirts och väskor. Allt med tuff Zoonen-design!!PS. Ett bra tips är att leta efter arterna på Zoonen.com

Magasin ZoonenHamngatan 11302 43 Halmstadtavla@zoonen.comSvar till »

A

B C

...........................................................

..........................................................................

...........................................................

ANNONS

Vinnare publiceras påwww.zoonen.com

www.zoonen.com 23

KORSORD: IdCrossworks by Interdo

ZOONENS VINTERKRYSS Tävla & vinn!

1:a pris INSPELNINGSBAR DVD-SPELARE2-10:pris BiobiljetterSkicka in rätt lösning och vinn något av priserna ovan. Vinnarna presenteras på Zoonen.com och kontaktas via brev. Rätt lösning postas till Magasin Zoonen, Hamngatan 11, 302 43 Halmstad

(Senast 15 februari 2009 vill vi ha din lösning)

Namn:

Adress:

KÄND WILANDER

VÄTE

KOMMERFÖRST

GARDNER

SPRÅKRÖR

GJORDELASSEMAJA

FÖRE L

FORD-MODELL

SLOGS RIDDARE

MED

TALADE

TAL

KVÄVE

HÖRS MYGGA

FÖRE B

FIRAT

SES I BALJA

TÖMS

POSITIVT SVAR

LIGGER HÖGRE

ÖMTÅLIG

GER DÅLIG SÖMN

KAN HA ETT ÖGA

MASTEROF ARTS

JOBB

VATTEN-DRAG

HAN HAR KÅTA

EFTER RONALD OCH BUSH

OFTA I RÄTT

VILL DEN SOM FÅR SPÖ

FÖRASAMMAN

Ä IDANMARK

PURITANER

FÖRE O

KAN SLÅS AN

NAPPA

ÄLDRE DEL

HAN KOM FÖRST

KREATUR

VARA PÅ GALA

EFTER C

PARTI-LEDARE OHLY

PÅ FISK

SÄLLSYNT

BRUKAR MAN HÄST

DÅLIGT SPÄNDA

FÖRE S

FÅGELÄR SVART

SYRE

SLÖSAS

EN DEL AV BIFFKO

PRONOMEN

EFTER Å

HÖJDE RÖSTEN

FRAKTSATS

I FINARE NAMN

STÅR FÖR VÄSTERNORR-

LANDS LÄN

FOR TILL HÄST

TURBO

BONNBO

DINERA

FÖRE Q

I ADRESS

PATINA

FÖRR PÅ RYSSÅK

ÄLSKAD

OAVLÖNAD ARBETARE

NAPPA

FÄRSKA

TJUTA

PÅBUD

FASTVATTEN

KOMMER FÖRST

LIGGERLÅGT

FÖRE E

SKEVT LÄGE

SPELA

FÖRE L

SLITS

HÖGFÄRDIG

RIKTNING

ÄDEL DRYCK

TORN VID MOSKE

KORTA DAGAR

KUMMEL

UPPDELAS

PÅ SKO

STÅR FÖR GAS

I URNA

ESPERANTO

GULD

FÖRE B

PERSONER PLURAL

TVÄRSLÅ

SMÅ LAXFISKAR

SÅ KALLADE

KAN GLAS GÅ I

TVÄRSLÅ

DRAGIT

PANEGYRIK

FALLA

TON TRE

SPANSKT JA

EFTER Q

GÅR I OST

TÖMMA BÅT PÅ VATTEN

ÖRONINFLAM-MATION

SNURRIG

ALPOMRÅDE

KILLE

EFTER B

TVIVEL

LOPPOR OCH LÖSS

VARV/SEKUND

EFTER C

FIXA

ÖFOLK

RIKSDAGEN

SÖNDAGS-RÄTT

EFTER D

EFTER VÅLDSAMT NEDSLAG

SÖMNIG DVÄRG

IAKTTAGA

FÖR RENGÖRING

VIKTIGT

KÄND BÅT

SUND

MER ÄN B UTRIKES-DEPARTE-MENTET

ROSE

LOS ANGELES

FÖRE V KAN LYSA KLART

Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips

Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder

Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar

Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar

Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Com-

munity Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar

Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum An-

nonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips

Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder

Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar

Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar

Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Com-

munity Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar

Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum An-

nonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips

Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder

Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar

Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Blog-

gar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länk-

tips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips

Filmer Community Bilder Täv- lingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips

Filmer Community Bilder Täv- lingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Fil-

mer Community Bilder Tävling- ar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer

Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community

Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort

Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser

Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer

Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävling-

ar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum

Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länk-

tips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community

Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort

Artiklar Forum Annonser Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser

Bloggar Länktips Filmer Community Bilder Tävlingar Vykort Artiklar Forum Annonser Bloggar

Nya Zoonen.com - bredare och djupare!Vi fi nns på www.zoonen.com

AKVARISTIKHU

NDAR

SÄLLSK

APSFÅGLAR

KATTERTER

RARIEDJUR

HÄSTAR

EX

OTISKA DJUR

SMÅDJURAlla

som blir medlemmar innan 15:e februari på

Zoonen.com är med i utlottning av en tuff

Zoonenväska!

BLI M

EDLEM GRATIS - VIN

N ZO

ONENVÄSKA!!!

ÖVRIG

T DJUR