Medicinsk Vetenskap nr 2, 2011

  • View
    256

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Medicinsk Vetenskap nr 2, 2011

Text of Medicinsk Vetenskap nr 2, 2011

  • vid Karolinska Institutet Nr 2 2011 Pris 50 kronor

    Sveriges strsta tvrvetenskapliga

    mtesplats fr hela vrdteamet.

    Boka in datumet redan nu.

    medicinskvetenskap.indd 1 2011-05-03 13:59:03

    Posttidning B

    Medicin

    skVetenskap N

    r 2 2011

    Det gr ontOm hjrnans roll vid smrta

    Rtt tarmflora | Sllsynta sjukdomar | F inte panik kan gra sjuk frisk Forskarna om det ovanliga Konsten att tolka en risk

    TEMA

  • Genom att flja Karolinska Institutet s fr du snabbt de senaste nyheterna om vad som hnder p vrt universitet.

    Flj oss p Facebook, Twitter och Youtube!Facebook.com/karolinskainstitutet Twitter.com/karolinskainst Youtube.com/karolinskainstitutet

    2 Medic insk Vetenskap 2/11

    LedareHarriet Wallberg-Henriksson, rektor

    Fr 13 r sedan publicerade medicintidskriften The Lancet en artikel dr forskaren Andrew Wakefield hvdade att ett vaccin mot mssling, pssjuka och rda hund kunde leda till autism. Artikeln och en efterfljande presskonferens vckte enorm upp-mrksamhet och fick till fljd att mnga frldrar avstod frn att vaccinera sina barn. Nyligen avsljade en brittisk journalist att studien var en bluff och att Wakefield medvetet frfalskat sina uppgifter.

    ven om forskningsfusk r sllsynt s frekommer det bde i Sverige och i andra lnder. Under senare tid har vi till exem-pel kunnat lsa om den bermda och karismatiska hjrnforska-ren Milena Penkowa vid Kpenhamns Universitet som duperat forskarkollegor ver hela vrlden under lng tid och vars fr-falskade forskningsresultat drivit viktig forskning om hjrnan i helt fel riktning.

    Konsekvenserna av forskningsfusk r frdande p mnga stt. De forskare som vljer att fuska undergrver frtroendet bde fr sig sjlva och fr forskarkren som helhet. Eftersom de fall som avsljas vcker stort medialt intresse kan allmnheten ltt f uppfattningen att fusket r mycket mer omfattande och utbrett n vad det i sjlva verket r.

    Men det mest allvarliga r att frfalskade forskningsresul-tat leder till felaktiga slutsatser. Nr det gller klinisk forskning drabbar detta sjuka och svaga mnniskor som riskerar att f fel-aktig behandling. En forskare som vljer att fuska stter drmed inte bara sin egen karrir p spel utan i slutndan ocks andra mnniskors liv.

    Drfr mste rektorer och universitetsledningar agera kraft-fullt och konsekvent vid de f tillfllen d fusk avsljas. Att se mellan fingrarna eller att frska slta ver r otnkbart med tanke p forskningsfuskets konsekvenser. Det r ocks angelget att stndigt arbeta i frebyggande syfte genom att uppmrk-

    samma och diskutera etik och moral inom forskningen. Fr-gan som mnga stller sig r hur forskningsfusk kan frekomma verhu-vudtaget? Sjlvklart borde kontrollsystemen vara utformade p ett stt som gr det omjligt att fuska och det r ocks varje universi-tets uppgift att stndigt se ver rutiner och strukturer fr att s-kerstlla forskningens kvalitet. Vi borde till exempel efterstrva mer transparens och ppenhet inom forskningen eftersom det fusk som trots allt avsljas ofta har skett i isolerade grupper dr f personer har haft insyn.

    En sak kan man i alla fall vara sker p. Forskningsfusk tycks uppdagas frr eller senare. All forskning bygger p att resulta-ten kan upprepas och bli bekrftade innan de fullt ut accepteras som fakta. Nr andra forskare s smningom genomfr kon-trollfrsk och inser att resultaten inte stmmer kommer den fuskande forskarens resultat att ifrgasttas och i efterhand av-sljas som en bluff.

    Trots allt r forskningsfusk inte vanligt. De allra flesta fors-kare har en etisk kompass, som gr att de kan navigera rtt.

    Harriet Wallberg-Henriksson r rektor vid Karolinska Institutet

    Fuska med forskningr frdande las

    se

    sk

    og

    2 Medicinsk Vetenskap 2/08

    Som lkare och forskare har jag inteprecis fr vana att anvnda mig av gamlahuskurer. Men det finns ett omrde dr jagtillter mig att falla tillbaka p beprvaderfarenhet snarare n vetenskaplig evi-dens: fstingar. Ssongen fr solbad, trd-grdsarbete och utflykter i skog och markfr tyvrr ocks med sig ovlkomna mtenmed de sm, svarta, blodsugande krypen. Imin familj har vi alltid mtt fstingplganmed smr och salt. En klick smr och litesalt och fstingen slpper taget och rmycket lttare att plocka ut, det vet jag be-stmt

    I det hr numret av Medicinsk Veten-skap kan du lsa om fstingburna sjukdo-mar som TBE och Borrelia och en annans kallad zoonos sjukdom som smittarfrn djur till mnniska som blivit allt

    vanligare, nmligen sorkfeber. Mediernasrapporter om de fstingburna sjukdomar-nas spridningsomrden och bristen pTBE-vaccin har nstan blivit ett lika skertvrtecken som vitsippor. Frra ret slogantalet fall av sorkfeber hos mnniska ock-s rekord i vrt land. Vid Karolinska Insti-tutet bedriver vi framgngsrik forskningom bde TBE och sorkfeber, ngot som rviktigt inte minst med tanke p att vissaforskningsrn tyder p att ett allt varmareklimat kan bidra till kad spridning avzoonoser.

    Ett annat tema i det hr numret rprostatacancer, den cancerform som rvanligast bland mn i Sverige och somocks skrdar flest liv. De senaste ren hardebatten kring s kallad PSA-screeningoch risken fr verbehandling i mycket

    prglat forskningen kring prostatacancer.Screening och kunskap om en eventuellsjukdomsutveckling stller bde lkare ochpatienter infr svra val. En operation avprostata kan leda till livslnga biverkning-ar och snkt livskvalitet hos den drabbademannen. Samtidigt vet vi idag att opera-tion av prostatacancer kan rdda liv.

    Ls ocks om nya spnnande studier in-om mitt eget forskningsomrde, diabetes.Forskare vid Karolinska Institutet harbland annat visat att transplantation av in-sulinproducerande celler frn bukspott-krteln till gat hos mss kan ge enmngd olika mjligheter nr det gllerkad kunskap och kanske till och medframtida bot.

    ll Innehll llMedicinsk Vetenskap nr 2/2

    008

    Rektor har ordetHarriet Wallberg-Henriksson Harriet Wallberg-Henriksson r rektor vid Karolinska Institutet

    Fler fr sorkfeber varmare vintrar Sidan 6Sveriges vanligaste zoonoser Sidan 9Tio frgor om fstingverfrda sjukdomar Sidan 10Tema prostatacancer

    Allt fler drabbas Sidan 12 Historiska genombrott Sidan 15 Generna avsljar risken Sidan 16 Bttre resultat med robotkirurgi Sidan 18 Mn ser olika p behandling Sidan 20 Krnika: Om PSA-screeningen Sidan 22

    S fr du ett friskare fretag Sidan 24Musik en nyckel till vlmende Sidan 26Drfr gr det ont att fda barn Sidan 31Fler verlever hjrtstopp utanfr sjukhus Sidan 32Fler fettceller hos feta Sidan 36Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga sexualbrottsdmda Sidan 42strogen kan skydda mot hrseltrauma Sidan 45Celltransplantation ny metod mot diabetes Sidan 46God vrd och ny teknik ger friskare diabetespatienter Sidan 48Aktuellt/Noterat. Sidan 35 Publicerat. Sidan 38 Boktips. Sidan 50

    Ovlkomna mten med blodsugande kryp

    Omslaget: Skogssork fotograferad av Jrgen Wiklund, Naturfotograferna

    MedVet 2-08:07-12 diabetes5.0 08-06-03 13.02 Sida 2

  • Medic insk Vetenskap 2/11 3

    Innehll Medicinsk Vetenskap nr 2/2011

    AKTUELLT8 Katastroftoxikologisk forskningFrbereder Sverige p kemiska utslpp.10 Tio frgor om blodgivningKonstgjort blod nnu fjrran.

    24 Nyfiken p tarmbakterierPatienter friska av annans avfring.

    28 ForskarportrttetBertrand Joseph om liv och dd p cellniv.

    32 Forskningens vardagFlj med till Texas p jakt efter cancergener.

    38 RiskkommunikationKnslor leder till feltolkningar.

    45 AvhandlingenNytt hopp fr patienter med Huntington.

    46 Frdjupning: Ovanliga sjukdomarForskarna om varfr vi ska bry oss om det sllsynta.

    TEMA: Smrta

    12 Ny metod lrde henne hantera smrtan. 15 Livsviktig varningssignal som lper amok.17 Illustration: S gr smrtans vg.22 Krnika: Martin Ingvar om behovet av mer forskning.

    ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP 4 Aktuellt: Nyheter frn KI. 6 Utblick: Medicinska nyheter. 36 Kort om KIs forskning: Notiser. 42 Topplistan: De bsta publikationerna. 50 Frga forskaren: Om medicin.

    Omslagsbild: JOhn KraJewsKi/istOcKphOtO

    2427Transplantation av avfring har p senare tid uppmrksammats som en rddning fr mnniskor med diarr till fljd av rubbad tarmflora. I vra tarmar finns ver 1 000 olika arter av bakterier men vilka r de och vad gr de? Ls om hur forskare vid Karolinska Institutet frsker frst vad denna myriad av bakterier har fr betydelse.

    Samarbete,samarbete, samarbete.Bertrand Joseph, fors-kare vid institutionen fr onkologi-patologi, sammanfattar hur man lyckas inom forskning-en. Ls mer p sidorna 2830.

    46

    joh

    an

    be

    rg

    Ma

    rk

    38

    15

    stephanie schUller/science photo librarY

    Vissa tarmbakterier orsakar svra diarrer, som denna form av E coli.

  • Tankens kraft r storNr akupunktur som smrtlindringsmetod vid fr-lossning kommer p tal r jag av egen erfarenhet skep-tisk. Visst minns jag att jag fick ngra nlar instuckna n-gonstans men knslan var mer en sak till som gr ont, ytterligare en belastning p den smrtande koloss som var min kropp och som bara ville bli lmnad ifred. Nej, det fungerade inte p mig.

    I detta nummer av Medicinsk Vetenskap riktar vi fo-kus mot en helt annan typ av smrta som drabbar tskil-liga mnniskor: den kroniska. I dag saknas bra lkeme-del eller annan behandling mot kronisk vrk. Mnga lngvariga smrttillstnd har ocks en oklar orsak som frsvrar diagnos och behandling. P senare tid har fors-karna dock brjat frst allt mer om hjrnans viktiga roll vid smrta. Det har bland annat lett till kad forsk-ning om hur patienter genom frndrade tankemnster kan lra sig hantera smrtan. Lngvarig och obehandlad smrta gr ju inte bara ont utan pverkar ven exem-pelvis humret, smnkvaliteten och minnesfrmgan hela livssituationen.

    Ls i vrt tema om hur en ny form av kognitiv be-teendetera