Medicinsk Vetenskap nr 2 2012

En tidning från Karolinska InstitutetNummer 2 Maj 2012

Pris: 50 kronor

livskraftFör tidigt födda

klarar sig allt bättre

Mardrömmar – så kan

demonerna besegras

5tips från livsstils -

professornForskarna som

har kartlagt sina gener

PLUS: DNA-origami / Klimathälsa / Tränings molekyler

Nu

mm

er 2 / 2012

Konsumentkontakt: Hela Pharma 0515 77 78 79 eller besök www.helaflex.se

Helaflex – Det enda godkända, traditionella växtbaserade läkemedlet mot artros.

FaktaHela� ex är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt för lindring av smärta och stelhet vid lätt ledförslitning (artros). Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning.

Dosering: Vuxna, 1 tablett morgon och kväll. Intas i samband med måltid och lämpligen med 1⁄ 2 glas vatten. Tabletterna bör sväljas hela. Hela� ex rekommenderas ej till barn. Läs mer på bipacksedeln eller på fass.se.

Smärtande, ömma och stela leder?Helaflex är värd att prova.

Artros kan till exempel drabba fingrar, tår, knäleder, höftleder och även käkleden.

Ömma och stela leder samt nedsatt rörelseförmåga beror oftast på en naturlig åldersrelaterad förslitning i lederna, så kallad artros. Bara i Sverige beräknas närmare en miljon människor vara drabbade. De flesta är över 60 år och majoriteten är kvinnor.

Sjukdomen är ofarlig men det dagliga livet påverkas ofta. Det blir jobbigt till exempel att promenera, gå i trappor, cykla eller spela golf. Både hälsan och humöret påverkas ofta negativt. Därför är det värt att prova Helaflex.

Godkänd av LäkemedelsverketDu kan tryggt använda Helaflex. Det är nämligen Sveriges enda växtbaserade läkemedel som är godkänt att användas just vid artros.

Helaflex består av ett väl undersökt extrakt utvunnet ur djävulsklo. En medicinalört som under lång tid och i stor skala har använts i länder som Tyskland, England och Frankrike för att lindra artros i exempelvis knä, höfter och rygg. Helaflex är i Sverige godkänt av Läkemedelsverket.

Studier på 3 000 personer med artrosLäkemedelsverkets godkännande är baserat på den långa traditionella användningen, den höga säkerheten och tillverkningskvalitén. Därutöver har studier genomförts på närmare 3 000 personer med just artros. Resultat från kliniska prövningar ger visst stöd för användning av djävulsklo vid artros.

ReceptfrittHelaflex är receptfritt och säljs på apotek och i hälsofackhandeln.

Smärtande, ömma och stela leder?Se informationsfilmen om Helaflex på www.helaflex.se

4_Helaflex_205x265.indd 1 2012-04-23 09.23

3Medicinsk Vetenskap №2–2012

Innehåll

Tema: För tidigt född32 | Vision om en

livslång hälsa.

37 | Familjevård kortar sjukhustid.

38 | Fostrets utveckling vecka för vecka.

40 | Ansiktsblindhet vanligt bland för tidigt födda.

7 | Start Forskare viker DNA-origami.

8 | Framsteg Smarta datorer läser forsk-ningsartiklar.

9 | Framsteg Kosttill-skottet som kan stjälpa i stället för att hjälpa.

10 | Hallå där Pontus Boström jagar träningens molekyler.

11 | Framsteg Myggnät lagar ljumskbråck.

12 | Krönika Harriet Wallberg-Henriksson om valfrihetens pris.

13 | I siffror Det gör ont att vara elitidrottare.

14 | Bilden Hundar ska upptäcka cancer i tid.

16 | Boktips Lisbeth Sachs har fokus på hela människan.

17 | Utblick Världens äldsta blodcell funnen.

18 | Tre forskare De har kartlagt sina gener.

22 | Topplistan Cancer-besked ökar risken för självmord.

24 | Tidslinjen Diabetes-forskning genom tiderna.

26 | Sjukdomen Livmoder-halscancer – vaccin, rädslor och cellprov.

28 | Framsteg Ökad vak-samhet behövs i ett varmare klimat.

30 | Aktuellt vid KI Jakten på framtidens forskare.

46Mardrömmar.

Drömmens skräckscener kan skrivas om med

psykologers hjälp.

18Stenkoll. Forskaren

Sten Linnarsson har kartlagt sitt DNA.

42Intervju. Mai-Lis Hellénius räds inte hälsodebatten.

№2–2012

Omslagsfoto: Lennart Nilsson, SCANPIX

42 | Intervjun Livsstils-professorn Mai-Lis

Hellénius bästa tips.

46 | På djupet Vägen till snällare drömmar.

51 | Frågor och svar Kramp, Alice i underlandet och hjärnans kapacitet.

54 | Ögonblicket Jonas Frisén fick en explosiv idé.


Pris: 50 kronor




demonerna besegras





4 Medicinsk Vetenskap №2–2012

Redaktören har ordet

Cecilia Odlind:

Ag VäNtAr På Att PriSet SKA SJuNKA Lite tiLL och hoppas få det i födelsedagspresent!” Det var svaret vi fick från en professor när vi letade efter forskare som kart-lagt sitt DNA. Att låta kartlägga sina gener är fortfarande

en ganska kostsam och ovanlig företeelse även bland folk i forskarbranschen. Men den tekniska utvecklingen går i rasande takt och samtidigt sjunker pri-set. Möjligheten för fler att ta reda på sitt genetiska bagage ökar därmed.

Det finns redan idag flera kommersiella företag som med hjälp av lite DNA från insidan av din kind kan ge information om din risk för en rad sjukdomar. Det finns flera etiska aspekter av denna utveckling. en risk är att informationen används av exempelvis försäkringsbolag. Därför kommer det att bli viktigt med tydliga lagar som ger den enskilde individen - och ingen annan - rätten till sin genetiska information. Hur och till vilken grad generna verkligen påverkar sjukdomsrisken är fortfarande väldigt oklart. Man kan då fråga sig hur lätt det är för någon som inte själv är insatt i genetik att tolka resultatet från en genkartläggning. en del menar att det finns stor risk för att resultatet orsakar omotiverad oro.

i detta nummer av Medicinsk Vetenskap berättar tre personer som själva är i branschen och som kartlagt sitt DNA om sina upplevelser. De är alla tre positiva till att fler får möjlighet att ta reda på sin genetiska bakgrund. Men de berör också några av de mer problematiska sidorna, som att trycket på sjukvården kommer att öka när det gäller genetisk rådgivning men att beredskap för detta saknas.

inslaget om genkartläggning är en del av nya Medicinsk Vetenskap. Vi har som du kanske sett bytt design och format på tidningen, ett naturligt steg för att tidningen ska följa med i utvecklingen. även om ytan är ny så kommer Medicinsk Vetenskap precis som tidigare att bjuda på välskrivna kunniga texter om den senaste spännande forskningen vid Karolinska institutet, aktuella rön från forskarvärl-den och möten med initierade forskare.

i detta fullspäckade nummer kan du bland annat läsa om den fantastiska utvecklingen av vården av för tidigt födda barn, hur forskare utnyttjar myggnät som billigt operationsmaterial i Afrika, behandling av mar-drömmar samt den nya tekni-ken DNA-origami, där forskar-na skapar pyttesmå medicinska strukturer med DNA-strängar som byggstenar.

Vi på redaktionen hoppas att du ska gilla nya Medicinsk Vetenskap!

”JPer BoströmArt DirectorNär vi bad Per Boström om hjälp med att göra om tidning-ens form rättade han oss genast: ”Innehåll och form går inte att skilja åt, och om det går så är innehål-let viktigast”. Sedan satte vi tillsammans i gång och omstrukturerade, kastade ut, tänkte nytt och lade till. Resultatet håller du i din hand. Per Boström sköter numera tidningens layout och gör även formen till många andra tidningar, till exempel Modern Psykologi och Språk-

tidningen.

Fredrik HedlundFrilansjournalistFredrik Hedlund är en rutinerad medi-

cinjournalist som på senare tid har skrivit

våra teman. Med basen i Malmö navigerar han skick-ligt mellan forskarnas olika uppfattningar och special-kunskaper och ger en samlad bild av kunskapsläget. I det här numret reder han ut var forskningen står när det gäl-ler för tidig födsel.

Selma WolofskyPraktikantSelma Wolof-sky äntrade redaktionen och började omedel-bart bidra med sin vassa penna och konstruktiva ifrågasättande. Vi tackar och tar emot. I det här numret har hon bland annat skrivit om skador vid elitidrott. Selma Wolofsky läser sista året på programmet Journalistik, människa och miljö på Söder-törns högskola.

Övriga Mattias Ahlm, Lotta Fredholm, Annika Lund, Ulf Sirborn, Martin Stenmark, Karin Tideström, Peter Örn.

PS: Lämna gärna tips och synpunkter till oss på [email protected] eller Facebook.com/medicinskvetenskap.

Medarbetare i detta nummer

Foto

: Hen

rikc

Lind

sten


Ansvarig utgivareChristina Bostedt,Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

ChefredaktörCecilia Odlind08–524 861 [email protected]

RedaktörOla Danielsson08–524 863 [email protected]

Art DirectionPer Boströ[email protected]

DesignJohan Blomgren

AnnonserJan [email protected]

Tryck Imprima 2012

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. En helårs-prenumeration kostar 200 kr.ISSN 1104-3822

• Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

• I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska aka-demiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

• Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobel-priset i fysiologi eller medicin.


Pris: 50 kronor




demonerna besegras





Bli prenumerant4 nummer för 200 krBeställ redan i dagE-post: [email protected]:www.ki.se/medicinskvetenskap

Redaktion

Följ oss på Facebook!Facebook.com/ medicinskvetenskap

Foto

: Hen

rikc

Lind

sten

MER OM MS PÅ MSLIV.SE

www.novartis.se | 08-732 32 00

Det går att leva med MS.

www.novartis.se | 08-732 32 00

GIL

2011

12:7

41

SE

1112021998

Läkemedelsbranschen utvidgar etikreglernaLIF inför regler för industrins umgänge med politiker. Läs mer på www.life-time.se

Öppna jämförelser – bra medel för att belysa ojämlik vårdAtt leva med bra livskvalitet kan ofta tas för givet, men är ingen självklarhet för alla.Läs mer på www.life-time.se

Antalet kliniska prövningar fortsätter att minskaNu krävs ett samlat grepp för att vända utvecklingen.Läs mer på www.life-time.se

Aktuellt Samverkan

Aktuellt Ojämlik vård

Opinion Forskning

Prenumerera kostnadsfritt på vårt nyhetsbrev och deltag i debatten du också!Det finns idag tillgång till bra och dagsaktuella nyheter om hälsa, sjukvård och läkemedel. LIFe-time.se lyfter få, men centrala ämnesområden inom hälso- och sjukvården. Under våren bevakas och debatteras Ojämlik vård, Patientsäkerhet samt Forskning & utveckling. Därefter sätts fokus på Samverkan i vården, Vårdresultat och Kunskapsstyrning.

LIFe-time.se består av ett nyhetsbrev med tillhörande e-tidning och debattseminarier. LIFe-time.se ger bakgrund, perspektiv och fördjupning och gör tydlig skillnad på redaktionellt innehåll och debattartiklar. Målet är framåtsyftande och kunskapsbaserade diskussioner mellan vårdens olika aktörer, från hela landet.

LIFe-time.se ges ut av LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF företräder ca 80 företag vilka står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige.Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF Box 17608, SE -118 92 Stockholm Tel +46 8 462 37 00 E-mail [email protected] www.lif.se www.fass.se

Läs av koden och kom till prenumerationssidan.

LIF2

0120

5:3

wwww


Det senaste inom medicinsk forskning

Det säger Sveriges enda DNA-origamist, Björn Hög-berg, forskare vid institutio-nen för neuroveten-skap och verksam vid Swedish medical nano-science center vid Karolinska

Nanomaskiner i medicinens tjänst

Institutet. Han designar pyt-tesmå DNA-strukturer i na-nostorlek som kan användas för en rad medicinska forsk-

ningsändamål. I datorn bygger han modeller av strukturer som sedan tillverkas i verkligheten av långa enkelsträngade

DNA-molekyler. De tvingas sedan vecka sig i bestämda tredimensionella former genom att de binds ihop av kortare DNA-strängar. Till dessa strukturer kan sedan proteiner eller andra mole-kyler kopplas. Cecilia Odlind

Så kan DNA- origami användas � Cellsignalering Genom att skapa konstgjorda cellytor med olika täthet av så kallade Eph-receptorer testar Björn Högberg tillsammans med kollegan Ana Teixeira en hypotes om hur receptortät-heten påverkar hur bröstcan-cerceller kommunicerar med varandra. Förhoppningen är att lära sig mer om dessa re-ceptorers roll vid bröstcancer och i framtiden kanske kunna skapa nya läkemedelsmål.

� Läkemedelsleverans Nanostrukturen fungerar här som en väska som innehål-ler läkemedelsmolekyler. På utsidan finns molekyler som känner igen cancerceller och först när de stöter på dem öppnas väskan som töms på sitt läkemedelsinnehåll.

� Bakteriekartläggning Forskarna försöker få bakte-rier som E. coli att själva med hjälp av DNA-origami produ-cera speciella järnbärande nanostrukturer som kan följas med magnetresonans-kamera. Metoden kan komma att ersätta krångligare sätt att undersöka bakteriers framfart i kroppen.

Björn Högberg.

” Med hjälp av DNA-origami kan vi designa små strukturer liknande de som finns i kroppen och sedan studera dem.”

Foto

: Ulf S

irbor

n

Ny teknik: DNA-origami

DNA-molekyler är byggstenar när DNA-origamister skapar strukturer i nanostorlek.

8 Medicinsk Vetenskap №2–20128 Medicinsk Vetenskap №2–2012

Framsteg

Att hitta i dagens enorma mängd medicinsk forskningsinformation blir allt svårare. Nu tas läsbördan över av datorer.

J u m e r antalet forskningsartiklar växer, desto svårare och mer tidsödande blir det att försöka navigera bland dem med en vanlig sökmotor. Men forskare vid Karolinska Institutet och University of Cambridge har utvecklat en lösning på just detta. Datorsystemet CRAB plockar på egen hand fram och sorterar artiklar om cancerrisk kopplad till olika kemikalier från artikeldatabasen PubMed.

När man matar in en viss kemikalie hämtar systemet alla artiklar om can-cerrisker kopplade till kemikalien och klassificerar dem enligt vilka mekanis-mer som är involverade i cancerutveck-lingen. Artiklarna kategoriseras även efter vilket stöd de ger för att kemika-lien orsakar cancer.

– All den informationen får man på några sekunder genom att trycka på en knapp, i stället för att själv behöva söka på olika nyckelord, säger Ulla Stenius, professor i toxikologi vid Institutet för

miljömedicin och en av forskningsle-darna.

CRAB-systemet, som är under vidareutveckling, bygger på så kallad text mining, som innebär att datorn lär sig att analysera text och se samband mellan olika texter. Forskarna vid Karolinska Institutet samarbetar med språkvetare vid Cambridge Computer Laboratory, som är framstående inom området text mining.

– Genom att vi fortlöpande matar in feedback om vilka av de artiklar datorn hittar som är relevanta eller inte, blir den ännu bättre på att söka till nästa gång. Målet är att datorn i framtiden ska kunna tänka som en männis-ka och skapa egna hypote-ser, säger Ulla Stenius.

Karin tideström

Intelligenta datorer läser forskningsartiklar

Text mining– så funkar dettext mining betyder ungefär ”textutvinning”. Grundtanken är att datorn genom att analysera en mängd textdokument själv ska kunna hitta tidigare oupp-täckta samband. Datorn kan även hitta samband i ostruktu-rerad text, det vill säga text som inte är sorterad i någon databas. Datorn analyserar hela texter liksom texternas struktur, inte enbart nyckelord som vid en vanlig sökning.

Även bildanalys tas i allt större utsträckning över av datorer. Förra året presenterade tyska forskare micropilot, en mjukva-ra som gör att avancerade mik-roskop kan söka automatiskt efter specifika celler i ett prov avsevärt mycket snabbare än en människa kan. när mikroskopet väl hittat en intressant cell kan det spela in förlopp, till exempel en celldelning, och till och med utföra experiment på cellerna.

– Hittills har man använt denna teknik i ett experiment där man slagit ut varje gen i det mänskliga genomet och sedan studerat i detalj hur detta påver-kar celldelning, säger Staffan Strömblad, professor i klinisk molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och koordinator för ett eu-nätverk inom systemmikro-skopi. Cecilia Odlind

… och smarta mikroskop hittar celler

Ulla Stenius. Foto

: Isto

ck, U

lf Sirb

orn


Det säger Jari Tiihonen, profes-sor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolin-ska Institutet. I den aktuella

studien har han och hans kollegor visat att långsamt utsöndrande av naltrexon hjälpte vissa narkoma-ner att komma

ur tungt blandmissbruk. I studien ingick 100 missbrukare som tog både amfetamin och heroin, vilket är mycket vanligt bland narkomaner i Europa. Hälften fick ett implantat som utsöndrade långtidsverkande naltrexon inopererat under huden på buken, resten fick placeboimplantat.

Efter tio veckor hade de som fick naltrexon lyckats bättre med att bryta sitt missbruk: 38 procent lämnade drogfria urinprover att jämföra med 16 procent i placebogruppen.

Naltrexon är godkänt i Sve-rige för behandling av alkohol-missbruk. Det dämpar hjär-nans belöningssystem, så att den önskade effekten uteblir. En oro under studien var att de som fick naltrexon skulle kom-pensera den uteblivna effekten och i värsta fall ta överdoser, men så blev det inte.

annika lund

american Journal of Psychiatry februari 2012

nya patienter ska nu utvärderas efter att ha fått en unik cellterapibehandling mot alzheimers sjukdom. De har fått små kapslar med gene-tiskt modifierade celler som tillverkar proteinet nerve growth factor, nGF, inopererade i hjärnan. nGF ska stimulera tillväxten och funktionen av nervceller som bryts ner hos de alzheimersjuka. tidigare har sex patienter opererats och följts

upp under ett år, två av dem fick förbättrad hjärn-funktion.

– De fyra nya patienterna har fått en högre dos av nGF och har följts i sex månader. nu ska data från dem analyseras, berättar maria eriksdotter professor vid institutionen för neurobiologi, vård-vetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien. Cecilia Odlind

4

– Det är ett ämne som finns naturligt i till exempel äppelskal. Det har påståtts motverka muskelförsvagning, ett till-stånd som i dag saknar behandling och som är ett problem för bland annat äld-re. Det säljs redan som ett kosttillskott för att bygga muskler och sägs krympa fettceller. Därför har det uppmärksam-mats som en möjlig terapi mot muskel-försvagning, fetma och diabetes.men era studier visar att det här är för bra för att vara sant?–Ja, våra nypublicerade resultat visar att den muskelbyggande effekten visserligen finns, men den är mycket blygsam. Och

överraskande nog kan högre doser av ursolsyra tvärtom orsaka muskelför-giftning och celldöd. Oj. Skulle du själv ta ursolsyra för att bygga muskler?- Nej, det skulle jag inte. Effekten är ännu inte tillräckligt väl studerad.

annika lund

Gustavo Nader är forskare vid institu-tionen för medicin, Solna. Cell bio-chemistry and function mars 2012

Implantat hjälpte bland-missbrukare

Vad är ursolsyra?

Tre frågor till Gustavo Nader som upptäckt att ett ämne som används för att bygga muskler kan ha motsatt effekt:

- Det här är första studien någonsin som visar effekt för ett läkemedel vid bland-missbruk.

Muskelbyggare se upp! Kosttillskott kan ha motsatt effekt.

Gustavo Nader

Jari Tiihonen

Foto

: Isto

ck, S

tefa

n Z

imm

erm

an


Hallå därPontus Boström

Hur har upptäckten av irisin mottagits?– Reaktionerna har varit bortom alla

proportioner. Det är något med ordet träning som gör att journalister går i gång. Självklart är det kul att forskning-en uppmärksammas men det har blåsts upp mer än vi hade önskat. Träning har enormt många effekter i kroppen och irisin förklarar bara en liten del av detta. Det som är allra mest spännande för mig som forskare är att vi har hittat ett helt nytt signalämne i kroppen. Sådant upptäckte man mest under tidigare decennier.

behandlingen mot dessa sjukdomar. Men det finns många patienter som har svårt att röra sig tillräckligt av olika anledningar, och för dessa kan ett läke-medel som förstärker några av effek-terna av motion vara mycket gynnsamt.

Vilka andra sjukdomar kan din forskning få betydelse för?

– Vi forskar också om träningens effekter på hjärtat och hjärnan. Hård träning leder till att hjärtcellerna börjar dela sig, och om vi kan förstå varför så kan det få betydelse exempelvis för behandling efter hjärtinfarkt när hjärtat behöver repareras. Vi försöker också förstå varför träning leder till att man får fler hjärnceller, vilket möjligen kan ge en ökad förståelse för neurodege-nerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom. Här är det långt kvar innan forskningen kan leda till praktisk nytta men det är ett så spännande område att jag inte kan låta bli att ägna mig åt det.

letar ni efter andra molekyler som för-medlar nyttiga träningseffekter?

– Ja, med hjälp av genmodifierade möss har vi kunna skapa en karta över förändringarna i alla organ vid träning. Det har gett oss en lista på cirka 10 ämnen som utsöndras vid träning som vi nu försöker förstå vad de gör.

Sist men inte minst, hur mycket träning klarar en laboratoriemus?

– Vi brukar låta mössen simma i en hink, vilket de faktiskt gillar att göra. Man börjar stegvis och efter några veckor har de blivit riktigt muskulösa och klarar 90 minuters simträning två gånger om dagen. Ola Danielsson

Irisin höjer kaloriförbrukningenPontus Boström upptäckte tillsam-mans med kollegor vid Harvard university hormonet irisin, som bildas i musklerna vid fysisk aktivitet. Irisin omvandlar vitt fett till så kallat brunt fett, som förbränns snabbare. Hormonet håller också blodsockret på en jämn nivå. när forskarna gav möss irisin fick de en kraftigt ökad energi-förbrukning och en liten viktnedgång, utan att röra på sig mer än andra möss. namnet kommer från den grekiska gudinnan Iris som snabbt förmedlade budskap mellan olika landsändar.

Som upptäckte hormonet irisin som har samma effekter som motion

På jakt efter träningens molekylerHans forskning kan leda till ny behandling mot diabetes. under tiden kan han inte låta bli att intressera sig för träningens effekter i hjärnan.

Pontus Boström är fors-kare vid institutionen för

cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.

Vad är nästa steg?– Det måste finnas en receptor för iri-

sin i kroppen och jag jobbar nu nästan dygnet runt med att försöka hitta den. Vi ska också studera hur irisin regleras i kroppen och inleda storskaliga försök på människor för att se om det går att utveckla ett läkemedel som bygger på irisin.

Vad hoppas du att forskningen leder till?– En behandling mot diabetes och

eventuellt mot fetma. Motion kommer fortfarande vara den absolut viktigaste Fo

to: S

am O

gden


Framsteg

l jumskbråck drabbar 5–10 procent av den vuxna befolkningen, främst män. Före-

komsten är i stort sett den-samma i låginkomstländer som i västvärlden. I den rika delen av världen används medicinska nät för att täppa till hålet i bukväggen, nät som kostar mellan 800 och 1 000 kronor styck.

– I fattiga länder är det för dyrt. Där syr man oftast ihop hålet, en metod som vi inte har använt på flera decennier och som innebär en återfallsrisk på omkring 30 procent, säger Andreas Wladis, forskare vid institu-tionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjuk-huset, Karolinska Institutet, och kirurg vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Medicinska nät ger upp-hov till en skyddande platta av vävnad och återfallsrisken är endast 2–5 procent. Näten är tillverkade i polyester och har stora likheter med de myggnät som skyddar mot malaria i bland annat många afrikanska

länder. I en ny studie, som leds av Andreas Wladis i samarbete med

forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, och som har etiskt tillstånd av Ugandas nationella forskningsråd, prö-vas nu myggnät vid ljumskbråcksoperationer i Uganda. Med en materialkostnad på endast omkring 10 kronor per nät hoppas forskarna kunna visa att tekniken är tillräckligt kostnadseffektiv

och säker för att den ska kunna införas i stor skala. Tidigare mindre studier har visat positiva resultat.

– 360 män över 18 år ska ingå i studien. Hälften opereras med myggnät, de övriga med kommersiella nät. Efter ett år ska vi jämföra antal återfall, smärta, komplikationer och kostnadseffektivitet. Därefter hoppas vi att metoden kan införas på bred front, säger Andreas Wladis. Peter Örn

myggnät kan bli billigt operationsmaterial Dyra medicinska nät kan komma att ersättas av myggnät vid ljumskbråckskirurgi i låginkomst-länder. Nu testas metoden i en patientstudie i Uganda. Ett lyckat resultat kan få stor betydelse för att minska återfallsrisken.

Myggnät kan hjälpa även mot ljumskbråck. Det hoppas i alla fall forskare vid Karolinska Institutet som nu testar att ersätta medicinska nät med myggnät för att täppa till hålet i bukväggen efter en operation.

”Vi kan idag göra så kallade inducerade pluripotenta stamceller från hudceller. De blir dock genmodifierade. Det finns många säkerhets-frågor som fortfarande måste lösas innan sådana celler kan användas till behandling. Vad gäller könsceller, finns det försök att omvandla plu-ripotenta celler till spermier eller ägg. Det är inte lätt, och hittills har vi och andra endast fått tidiga förstadier av könsceller. Vi använder dem för att forska på tidig utveckling av mänskliga könsceller. Det är omöjligt att säga om vi någon dag kan behandla människor med sådana celler. Helt otänkbart är det inte, men det kommer att ta tid.” Berättat för Ola Danielsson

Outi Hovatta är profes-sor i obstetrik och gynekologi, särskilt assisterad befrukt-

ning vid institutionen för klinisk vetenskap,

teknik och intervention.

Det talas om att det snart är möjligt att skapa könsceller (spermier och ägg) från van-liga kroppsceller, till exempel från huden. Vi frågade Outi Hovatta:

Kommer barnlösa att kunna använda sina hudceller för att få barn?

framtidsfrågan

Andreas Wladis.

Foto

: Am

ina

Man

zoor

, Eva

Nor

din

, Isto

ck, J

ohan

Ber

gmar

k.


JUST NU PåGåR EN DRAMATISK förvandling av den svenska hälso- och sjukvården. Ett helt nytt landskap för vård och hälsa håller på att växa fram. Vården omvandlas från ett produk-tionsmonopol till en marknadsdriven verksamhet. Vi ser en trend mot ökad valfrihet och mångfald när det gäller vårdgivare. Och denna trend omfat-tar snart hela vårdkedjan, från öp-penvårdsmottagningar, närsjukhus, specialistvårdsinrättningar till uni-versitetssjukvård. Resultaten av detta syns tydligast i Stockholm där andelen privata vårdgivare är cirka 40 procent.

I grund och botten är både mångfald och valmöjligheter någonting positivt. Som medborgare vill man ha inflytande över sitt liv och valfrihet är ett sätt att öka medborgarnas makt.

Det är alltså inte mångfalden och valfriheten som är problematisk. Men privatiseringarna har fått konsekvenser som ger oss anledning att stanna upp och reflektera över hur vi vill att framti-dens hälso- och sjukvård ska se ut.

I den strukturomvandling som nu pågår finns tre fundamentala krav som vi måste kunna ställa på hälso- och sjukvården, oavsett vem som driver vården och oavsett var i vårdkedjan vårdgivaren befinner sig.

Det FÖrSta KraVet är att vården måste ha högsta möjliga kvalitet. Vi måste också kräva att forskning och utveckling får utrymme inom vården, något som kommer att resultera i bättre vård och ökad företagsamhet. Det tredje

kravet är att framtidens läkare och övrig sjukhuspersonal ska ha tillgång till vården för sin utbildning.

Vissa privata vårdgivare vill göra vinster på den vård de erbjuder genom att utföra sitt uppdrag till lägsta möjliga kostnad, något som ofta leder till sämre kvalitet. Resultatet riskerar att bli allt det vi hört talas om den senaste tiden – blöjor som vägs och patienter lämnas ensamma för att dö på grund av en alltför snålt tilltagen personalstyrka.

Under sådana förhållanden blir det första kravet svårare att uppfylla.

nÄr rISKKaPItalISter ställer höga krav på vinster och dessa vinster dessutom placeras på konton i utlandet är det uppenbart att andra incitament styr än de som syftar till att ge medbor-garna vård av högsta kvalitet. Ett sådant agerande är inte förenligt med de krav som bör ställas på alla vårdgivare och hör därför inte hemma inom den svenska hälso- och sjukvården, enligt min mening.

Om vi ska kunna uppfylla det andra och det tredje kravet räcker det inte med att endast de offentliga vårdgivar-na inkluderar utbildning och forskning i sina åtaganden. Detta måste även gälla privata vårdaktörer. Minst lika viktigt är det att följa upp att detta verkligen sker. Vi behöver också skapa en sam-manhållen vårdkedja där informatiken medger att en patient kan följas hela vägen oavsett vårdgivare. Universiteten måste å sin sida kontinuerligt förnyas, moderniseras och hitta nya former för hur forskare och lärare kan samverka med alla aktörer i det nya förändrade vårdlandskapet.

Sverige har under många decennier byggt upp en sjukvård som är tillgäng-lig för alla och som håller hög kvalitet. Låt oss inte rasera detta genom att driva förändringarna inom vården åt fel håll. Mångfald och valmöjligheter är bra, men inte på bekostnad av kvaliteten.

Mångfald och valmöjligheter – men inte till vilket

pris som helst

Krönika:Harriet Wallberg-Henriksson

Harriet Wallberg–Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet.

” Privatiseringarna har fått konse-kvenser som ger oss anledning att reflektera över hur vi vill att framtidens hälso- och sjukvård ska se ut.”

JFo

to: L

asse

Sko

g

13Medicinsk Vetenskap №2–2012 13Medicinsk Vetenskap №2–2012

I siffror

Elitidrott

9I snitt tar det 9 månader att rehab ilitera en korsbandsskada, inräknat operation.

1/10Cirka 1 av 10 elitidrottare som deltog i sommar-OS i Peking 2008 skadade sig i allt från skrubbsår till frakturer. I 39 procent av fallen förväntades skadan hindra idrottaren från att träna eller tävla.

Strävan efter toppform kan leda till idrottsskador som sätter stopp för en OS-dröm.

Stress viktig faktor vid elitidrott

elitidrottare är ofta bra förbered-da rent fysiskt inför tävling. men

psykosociala faktorer, som stress på jobbet eller i hemmet, har också be-

tydelse för om de skadar sig eller inte. motionärer, å andra sidan, kanske

inte är i lika god fysisk form och riskerar att skada sig av den

anledningen.

Hallå där!Ulrika Tranæus, doktorand i idrottsmedicin vid Karolins-ka Institutet, som forskar om sambandet mellan stress och idrottsskador och även har arbetat som fysioterapeut under tre vinter-OS.

Hur kan stress leda till skador hos elitidrottare?

– En stressad elitidrot-tare riskerar att få sämre koncentrations- och beslutsförmåga. Vid en över belastningsskada, som uppkommer successivt, kan stress också göra att en idrottare till exempel tränar vidare utan att reflektera över att det gör ont. Dina studier handlar om svenska innebandy eliten,

varför är de stressade?– Många blir stressade

av att försöka få ihop vardagsliv med elitidrott. De flesta studerar eller har ett ”vanligt” jobb samti-digt som de tränar fyra

till fem gånger i veckan, spelar match och tar

hand om sina familjer. Stress över att prestera bra

i idrotten är också vanligt. Vad är målet med din forskning?

– Målet är att förebygga idrottsskador genom psykologiska insatser, i detta fall kurser i att han-tera stress. Jag undersöker också vad innebandyskador kostar spelaren, klubben de tillhör, försäkringsbolag och samhället samt om person-lighet påverkar risken att bli skadad. Selma Wolofsky

De vanligaste kropps-delarna elitidrottare skadade under sommar-OS 2008:

%

12

13

1047

Knä

lår

underben

Huvud/ ansikte

Vrist

Övrigt

99

Lisa Nordèn, svensk triathlet, har nyligen drabbats av en bristning i högra vaden men förväntas kunna tävla i sommar-OS 2012.

Foto

: Per

Kår

ehed



I ett aktuellt projekt försöker forskare vid Karolinska In-stitutet i samarbete med Gävle sjukhus att lära hundar att upptäcka lungcancer. De ska upptäcka eventuell cancer i ett mycket tidigt skede så att patienten kan få behandling i tid. Här luktar schäfern Vilda på ett filter som fångat upp ämnen i utandningsluften från en lungcancerpatient. Vid lungcancer bildas ämnen som alkan och bensen som hundarnas känsliga luktsinne kan känna igen. Framöver hoppas forskarna också att hundarna ska kunna känna igen andra cancerformer och kunna skilja mellan olika slags cancer.

Sniffar rätt på cancer

Bilden

Foto

: Mat

tias

Alm


Effektiv blockering av pollen och kvalster vid allergiBlox4® Allergy är en lindrande nässpray för

pollen- och kvalsterallergiker som blockerar

allergiframkallande ämnen från att nå och

verka på näsans slemhinna. Effekten är

omedelbar och verkar upp till 12 timmar.

Morgan Andersson, docent och öron-,

näs- och halsläkare vid Lunds universitet, har

varit med och utvecklat Blox4® Allergy.

Blox4® Allergy appliceras nasalt som nässpray. En mikroemulsion, en sorts

avancerad olja i vatten, fördelar sig som ett skyddande filter på näsans

slemhinna. Nässprayen förhindrar verkningsfullt allergiframkallande ämnen

från att nå och verka på näsans slemhinna. Blox4® Allergy kan med fördel

användas som enda behandlingsmetod vid allergibesvär, eller som basbe-

handling kompletterat med läkemedel vid svårare allergier.

Utvecklad av svenska läkare för nordiska förhållanden

Blox4® Allergy är framtagen och utvecklad av en grupp framstående

svenska läkare. Morgan Andersson, allergiforskare och en av tre grundare

till Blox4® Allergy, understrycker att nässprayen oftast är fullt tillräcklig som

enda behandling.

–På så sätt kan man minimera steroid- eller antihistaminbehandlingar,

vilket är mycket positivt, säger Morgan Andersson.

Med Blox4® Allergy förekommer inga biverkningar.

Nässprayen arbetar som ett fysiskt skydd så kroppen

påverkas inte i övrigt. Blox4® Allergy ger en snabb och

effektivt lindrande effekt som verkar i 6 -12 timmar.

Produkten innehåller inga konserveringsmedel.

• Hindrarallergiframkallandeämnenfrånattnånäsansslemhinna

• Gersnabbtlindrandeeffekt

• Påverkarintekroppeniövrigt,ingabiverkningar

Som allergiker bör man påbörja behandling så snart de första symptomen

ger sig till känna. Blox4® Allergy säljs receptfritt på Cura apotek, Apoteks-

gruppen, Medstop, DocMorris och Apoteket Hjärtat, samt beställs på

www.familjeapotek.se och www.allergiprodukter.se.

Kliniska studier1 Nasal treatment with a microemulsion reduces allergen challenge-induced symptoms and signs of allergic rhinitis Andersson M., Greiff L., Wollmer P., Allergy 2007;62:133.2 EffectsofTopicalMicroemulsioninHouseDustmiteAllergicRhinitis Andersson M., Greiff L., Wollmer P., Basic & Clinical Pharmacology & Toxicolog, 2010.3 Effects of a Topical microemulsion in seasonal allergic rhinitis Ojeda P, Alonso A, Andersson M, Brito FF, Delgado J, GreiffL, Igea JM, Navarro A, Olaguibel JM, Subiza J, Wollmer P, 2012.

Bioglan ABBorrgatan 31, 202 13 Malmö, Sweden,

www.blox4.se

Snabb, enkel rengöringBra tangentbordskänslaBakgrundsbelysningPåminnelse om rengöring

www.medigenic.setfn: 08-97 09 90

Hygieniskt tangentbord


– EN BIOMEDICINSK MODELL äR inte tillräcklig för att förklara sjuk-domar och dess förlopp, inklusive tillfrisknande. Detta eftersom känslor påverkar både hälsa och ohälsa. Forsk-ning inom området har till exempel vi-sat att stress kan påverka läkeprocesser negativt, säger Lisbeth Sachs, författare till boken ”Sjukdom som oordning”.

Lisbeth Sachs är medicinsk antropo-log och senior vetenskaplig mentor på Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet. Boken, som

nu utkommer i nyutgåva, bygger på författarens forskning inom medicinsk antropologi.

I den tar Lisbeth Sachs upp hur strä-van efter ordning gör att mycket av vår

tid går åt till att förebygga sjukdomar. Vi tränar, äter nyttigt och undviker att röka eller dricka alkohol.

Till grund för vår strävan ligger också tron på att vi vet vad som orsakar olika sjukdomar. Lisbeth Sachs beskriver hur människor i västvärlden ofta fokuserar på den enskilda individen, ett förhåll-ningsätt som inte finns på samma sätt i till exempel Afrika, Sydamerika eller Asien. Där söks orsaker till sjukdom bland annat i relationen mellan män-niskor, i känslor och i livet självt.

En av frågorna som Lisbeth Sachs belyser är om vi verkligen mår bra av att veta vilka sjukdomar vi ligger i risk-zonen att drabbas av, samt att försök att förebygga sjukdomar ibland kan göra mer skada än nytta.

– Ett exempel är kvinnor som får veta att de har anlag för att få bröstcancer, och som opererar bort brösten i före-byggande syfte. Men oron för att få can-cer kan finnas kvar efter operationen. I detta perspektiv kan långvarig oro leda till ohälsa för dessa kvinnor.

Nytt för denna utgåva är förordet skrivet av Martin Ingvar, professor i integrativ medicin på Karolinska Institutet och Mats Lekander, profes-sor i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Lisbeth Sachs berättar att boken åter blivit aktuell eftersom den lyfter fram det idag aktuella forskningsområdet psykoneuroimmunologi, en vetenskap som förenar beteendevetenskap med kunskap om hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret.

– Området har tagit sig in i vetenska-pens finrum. Neurovetarna ser stora paralleller mellan de fenomen som beskrivs i boken och deras kunskap om hjärnans funktion, säger Lisbeth Sachs.

Selma Wolofsky

Sjukdom som oordning – människan och samhället i gränslandet mellan hälsa och ohälsaFörfattare: lisbeth SachsFörlag: Natur & KulturISBN: 978-91-27-13278-8

reumatismFörfattare: Johan FrostegårdFörlag: Karolinska Institutet Univer-sity PressISBN: 978-9-18-5565

Framtiden ser betydligt ljusare ut för den som drabbas av reu-matism idag, jämfört med för tio år sedan. Detta tack vare forskning som lett till ökad för-ståelse och nya behandlingar.

I en nyreviderad bok berättar Johan Frostegård, professor i medicin vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karo-linska Institutet, om de olika reumatiska sjukdomarna – en ganska brokig och stor samling sjukdomar. Här finns också speciella avsnitt om behand-ling förr och nu, beskrivning av dagens läkemedel samt aktuell reumatisk forskning. Johan Frostegård .

Med fokus på hela människan

Svaren på frågor om varför vi är friska eller sjuka finns inte bara inom biomedicinen utan även i våra känslor, enligt en ny bok.

Boktips

Lisbeth Sachs menar att allt fler forskare fått

upp ögonen för känslors betydelse för hälsan.

Foto

: Elis

abet

h Ed

én, S

abin

a B

ossi


utblick

ny verknings-mekanism för acetyl-salisylsyra upptäckt

Skyddar. Acetylsalisylsyra – huvudingrediens i många värktabletter – hämmar smärta, feber och inflam-mation, men minskar också av okänd anledning risken för cancer och kan ha effekt på diabetes. Amerikanska forskare tror sig nu vara en förklaring på spåren. De har i försök på möss upptäckt att acetylsalisylsyra aktiverar enzymet AMP-kinas som reglerar cellens energiom-sättning. Det är en signalväg som är känd för att ha sam-band med så väl cancer som diabetes, och som påverkas av vissa diabetesmediciner. Forskarna påpekar dock att de doser som gav upphov till effekten i möss kan vara för höga för att ge till människor. Science april 2012

ny stamcell upptäckt i hjärnan

mångsidig. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en tidigare okänd typ av stamceller i hjärnan. De finns kring små blodkärl i hjärnan och kan utvecklas till nervceller, men även till

en rad andra celltyper. Stam-cellerna har stora likheter med så kallade mesenky-mala stamceller som tidigare identifierats i bland annat benmärgen och kan bidra till återuppbyggnad av brosk, ben, fett och muskler. Det återstår att se vilken funk-tion dessa celler har i hjärnan och om de kan bidra till att reparera hjärnan vid olika skador och sjukdomar.PloS One april 2012

Brittisk minister vill göra forskning tillgänglig för alla

Fri information. En portal där allmänheten gratis kan läsa vetenskapliga artiklar om landets offentligt finansi-erade forskning. Så låter Storbritanniens plan på hur forskningen ska bli mer öppen. Syftet är att främja samarbete inom forskning och ge allmänheten större inblick i vad forskningspen-gar går till.

Idag tar tidsskrifter betalt för tillgången till vetenskap-liga artiklar som är gran-skade av oberoende experter innan publicering och en portal med gratis artiklar kommer att påverka publi-ceringsindustrin. Storbritan-

niens vetenskapsminister David Willett föreslår att tidskrifterna ska kunna ta betalt under en begränsad period för att sedan släppa artiklarna gratis, alterna-tivt att den som finansierar forskningen också ska betala för granskningen.

magnetkamera unik forsknings resurs

Stark. En ny, avancerad mag-netkamera blir en nationell resurs för forskare i hela Sverige. Den mycket kraft-fulla magnetkameran på sju tesla (beskriver magnetfältets styrka) är unik i landet och det senaste tillskottet till Lund University Bioimaging Center.

– Detta blir ett viktigt tillskott till bildmedicinen och kommer att kunna användas för att studera många olika sjukdomar med större precision än tidigare, till exempel multipel skleros, cancer och hjärnsjukdomar som Alzheimers sjukdom, säger Martin Ingvar, dekanus för forskning och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Konstgjort Dna lever sitt eget liv

artificiell. Nukleinsyrorna DNA och RNA har inte längre ensamrätt på att lagra och föra vidare genetisk information. I en aktuell studie har brittiska forskare lyckats tillverka konstgjorda

nukleinsyror, så kallade xeno nucleic acids eller XNA:s, med likartade egenskaper.

XNA finns i många varianter och skiljer sig från DNA och RNA genom att sockerarterna deoxiribos och ribos är utbytta mot andra molekyler.

Forskarna har också visat att XNA kan förändras över tid genom naturligt urval.

I framtiden hoppas forskarna kunna utveckla så kallade XNA-aptamerer – korta bitar av arvsmassa som binder särskilt starkt till olika målsubstanser – för medicinska syften.

– XNA-aptamerer skulle kunna transportera moleky-ler som har en läkemedelsef-fekt och binda till och tas upp av celler, säger Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolin-ska Institutet. Science april 2012

Världens äldsta blodcell funnen

uråldrig. En av världens äldsta mordgåtor handlar om ismannen Ötzi, som dog för cirka 5300 år sedan och hittades infrusen i en glaciär år 1991. En pilspets i Ötzis rygg vittnar om att han troligen blev mördad. Nu har tyska forskare tittat närmare på vävnaden kring pilspetsen med så ett kallat atomkraftsmikroskop och lyckas identifiera världens äldsta intakta blodceller. Blodcellerna innehåller spår av ämnet fibrin som bildas när blod koagulerar men sedan försvinner, något som enligt forskarna tyder på att Ötzi dog en snabb död. For-skarna tror att deras metoder kan vara användbara även i moderna mordutredningar, när till exempel en torkad blodfläck behöver ålders-bestämmas. Journal of the royal Society, april 2012Fo

to: Is

tock

Pillermekanism avslöjad.

XNA - framtidens nukleinsyror.


Att kartlägga DNA-sekvenser går allt snabbare i takt med att tekniken ut-vecklas. Samtidigt sjunker priset vilket gör det möjligt för fler att undersöka sitt genetiska bagage. Huruvida man ska kartlägga sina genetiska förutsättningar och vad det kan leda till kommer att bli en given fråga i framtiden. Vi har pratat med tre forskare som kartlagt sitt DNA.

Berättat för: Cecilia Odlind

De har koll på sitt Dna

tre forskare

Framsteg Xxxxxx

”Själv var jag inte alls orolig men jag frågade min fru om lov innan jag bestämde mig för att kartlägga hela mitt Dna. man kan ju få reda på ärftliga sjukdomar som påverkar framtiden och som kan ha ärvts av våra barn. Hon sa ja. men listan på intres-santa fakta visade sig vara väldigt kort, mycket beroende på min stora skepsis. Som forskare vet jag att det fortfa-rande saknas väldigt mycket kunskap, inte minst om hur kombinationen av olika gener påverkar risken. man kan bära på riskgener men samtidigt bära på andra gener som

Namn: Sten linnarssonArbete: Forskare vid institu-tionen för medicinsk bio-kemi och biofysik, Karolinska Institutet.Typ av genkartläggning: Hela genomet – alla positioner i Dna kartläggs. Stora delar är dock nonsensinforma-tion. Han har även låtit kartlägga sitt mitokondriella Dna. Genom att titta på det Dna som finns i cellernas kraftverk kan man spåra ”förmödrar” i rakt uppsti-gande led. med hjälp av det Dna som utgör männens Y-kromosom spårar man förfäder. På så vis kan man följa sina förfäders vandring på jorden många tusentals år bakåt.

minskar risken och summan är idag mycket oklar.

resultaten från min analys visade till exempel att jag har anlag för flintskallighet men jag har ännu vid 40 års ålder gott om hår på huvudet. ana-lysen visade också att jag har anlag för att vara lång, vilket stämmer då jag är 2 meter. men generna kunde bara förklara 1 ½ cm över medel-längd. Det illustrerar att detta är komplext och att många faktorer samverkar för slut-resultatet, samma sak gäller för till exempel hjärtkärlsjuk-dom. Kunskapen ökar dock hela tiden.

Jag tror att oron för att människor ska bli upprörda eller deprimerade över de

”Om tio år tror jag att det i princip

kommer att vara gratis att kartlägga sitt Dna”


resultat som de får är kraftigt överdri-ven. men det är klart att människor är olika och jag är ju insatt så jag kan säkert bättre bedöma och hantera riskinformation.

utvecklingen av gen-kartläggningsmetoder går i rasande takt och sedan 1970-talet har kostnaden för detta halverats varje år. Om tio år tror jag att det i princip kommer att vara gratis att kart-lägga sitt Dna.” Fo

to: M

attia

s Alm

20 Medicinsk Vetenskap №2–201220 Medicinsk Vetenskap №2–2012

tre forskare

”Jag ville göra min bok om genkartläggning mer per-sonlig och lät därför analy-sera mitt Dna. Jag fick bland annat veta att min risk för

bröstcancer var låg vilket var skönt då både min

mamma och min mor-mor dog i bröstcancer.

Å andra sidan så kan jag ju bära på riskgener som ännu är okända.

Kunskapen ökar hela tiden och med det

förändras bilden. Däremot hade jag ökad risk för hud- och koloncancer och det har lett till att jag undviker solen och deltar i screening för att kunna upptäcka eventuell cancer i tid.

Jag tycker man kan jämföra utveckling av genkartlägg-ning med utvecklingen av datorer – de första datorerna var extremt dyra och endast tillgängliga för experter, idag har alla en dator. Samma sak kommer att hända inom detta fält – om 20-30 år kommer detta att vara en reell fråga

Namn: lone FrankArbete: Är doktor i neurove-tenskap och har arbetat som forskare men är nu aktiv som författare och journalist. Hon har gett ut boken ”mina vackra gener” om genkartläggning.Typ av genkartläggning: SnP-analys. Kartläggning av några miljoner positioner i arvsmassan som är kända för att påverka mottagligheten för sjukdomar, känsligheten för vissa läkemedel eller har betydelse på annat sätt.

”Föräldrar ska inte få kartlägga sina barns Dna.”

för alla att ta ställning till. Då är det viktigt att det är reglerat, till exempel att bara kontrollerade laboratorier ska få göra analyserna. Det är också viktigt att i lag reglera att genetisk information är individens egendom, till exempel anser jag att det bör vara förbjudet för arbetsgi-vare och försäkringsbolag att ta del av denna information. Jag tycker också att var och en ska ha rätt att bestämma om hans eller hennes gener ska kartläggas. Föräldrar ska inte kartlägga sina barns Dna, det måste barnen själva få bestämma när de blir myn-diga.”

Foto

: Mar

tin S

tenm

ark


”Jag var orolig men samtidigt nyfiken när jag för sex år sedan öppnade resultatet från det isländska företag som kartlagt delar av mitt Dna. Där presenterades ris-kerna för ett 30-tal sjukdomar mycket pedagogiskt men även information om hur min genetiska uppsättning påver-kar känsligheten för ett par mediciner. Där fanns också en e-postadress för den som var orolig och ville ställa frågor.

resultatet visade bland annat att jag hade ökad risk för några sjukdomar som jag inte visste att jag hade anlag för. Det har lett till att jag gör regelbundna undersök-ningar och har ändrat mina levnadsvanor något för att minska risken. Jag är glad att jag gjorde det så att jag fick denna möjlighet. Informatio-nen uppdateras regelbundet så jag får veta mer i takt med att forskningen når ny kun-skap om riskgener. För vissa sjukdomar har min uppskat-tade risk sjunkit.

Framöver kommer genkart-läggning att vara en viktig del i behandlingen av patienter, till exempel för att kunna förutsäga hur en cancer kom-mer att utvecklas och därmed vilken behandling eller läke-medelsdos patienten bör få. redan nu behöver läkarkåren förbereda sig så att det finns personer som kan tolka och förklara denna typ av infor-mation, dagens läkare saknar dessa kunskaper. Detta är en utveckling som inte kan stop-pas och vi inom akademin har ett stort ansvar för att detta sköts på ett bra sätt.”

Namn: Jan-eric littonArbete: Professor vid institu-tionen för medicinsk epi-demiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Typ av genkartläggning: SnP-analys (se sidan 19).

” Framöver kommer genkartläggning att vara en viktig del i behandlingen av patienter.”

Foto

: Mat

tias A

lm


I en aktuell studie har en grupp forskare vid Karolinska Institutet, Örebro universitet och Islands universitet följt över 6 miljoner svenskar mellan 1991 och 2006. Av dessa drabbades 500 000 av cancer. Totalt sett begick bara en liten an-del av cancerpatienterna självmord direkt efter att de fått beskedet om sjukdomen. Men jämfört med personer som inte

hade cancer uppvisade de tolv gånger så hög risk för självmord under den första veckan efter diagnosen. På liknande sätt noterades en sex gånger högre risk att dö i hjärtkärlsjukdom under den första veckan efter cancerbeskedet, och en trefaldigt ökad risk under den första månaden. Både risken för självmord och för hjärtkärl-död sjönk sedan kraf-tigt under det första året. Mest markant var riskökningen vid cancerformer med sämre prognos.

Det faktum att riskökningen kunde ses direkt efter cancerdiagnosen och sedan sjönk med tiden gör att forskarna

Vid depression får hjärnan sämre formbar-het och minne. Nu har forskare vid Karolinska Institutet sett att den försämrade formbar-heten beror på nedsatt funktion i hjärnans stödjeceller. Mia Lindskog är fors-kare vid institutionen för neurovetenskap, Ka-rolinska Institutet. Hon och hennes forskarkol-legor har i den aktuella

studien använt sig av så kallade FSL-råt-tor, en framavlad råtta med anlag för att utveckla depressionsliknande tillstånd med minnesstörningar och håglöshet. I den aktuella studien kunde forskarna bota minnesstörningarna hos råttorna genom att ge dem injektioner av ämnet D-serine. Däremot påverkades inte håglösheten.

– Vi har visat att det är två symptom som går att påverka oberoende av var-andra. De borde alltså kunna behandlas parallellt vid en depression, säger Mia Lindskog.

D-serine är ett ämne som utsöndras av astrocyter, som är stödjeceller till nervcellerna i hjärnan.

– Egentligen vet vi mycket lite om dessa stödjeceller, men troligen har de en mycket viktig funktion i hjärnan, säger Mia Lindskog.

På sikt hoppas forskarna att upptäck-ten ska öppna för nya behandlingsstra-tegier vid depression.

– D-serine passerar inte blod-hjärn-barriären speciellt bra, så det är inte ett lämpligt ämne att bygga ett läkemedel på. Men den mekanism vi har identifie-rat kanske går att nå på andra sätt, säger Mia Lindskog.

marta Gómez-Galán, Dimitri De Bundel, ann Van eeckhaut, Ilse Smolders & maria lindskog Dysfunctional astrocytic regulation of glutamate transmission in a rat model of depressionmolecular Psychiatry februari 2012

topplistan

inte tycker att sambandet kan förklaras med cancerbehandlingen eller det plåg-samma sjukdomsförloppet i sig.

Både självmord och död i hjärtkärl-sjukdom kan ses som manifestationer av extrem emotionell stress. Studie-resultaten talar för att psykisk stress i samband med ett cancerbesked kan medföra omedelbara och allvarliga psykiska och fysiska hälsorisker, säger Fang Fang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biosta-tistik, Karolinska Institutet, som lett studien.

Den nya kunskapen om hur allvarliga konsekvenser ett cancerbesked kan få är viktig för både anhöriga och vård-personal.

– Ökad kunskap kan förhoppningsvis leda till ett förbättrat omhändertagande av nydiagnostiserade cancerpatienter och därmed en minskning av risken för stressrelaterad sjukdom och död, säger Fang Fang.

Fang F, Fall K, mittleman m, Sparén P, Ye W, adami H-O, Valdimarsdottir uSuicide and cardiovascular death after a cancer diagnosis new england Journal of medicine april 2012

Cancerbesked ökar risk för självmord

Deprimerade råttors dåliga minne botades

Publicerad i:new eng-land Journal of medicine

Publicerad i:molecular Psychiatry

Ökad kunskap kan leda till bättre om-händertagande av cancerpatienter.

Fang Fang

Mia Lindskog

Foto

: Gun

illa S

onne

brin

g, Is

tock

, Val

eria

Pet

kova

, Joh

an B

ergm

ark,

Ulf S

irbor

n

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.


Genkartläggning skvallrar om ursprung hos jägar-samlar-folk och jordbrukareOrigins and genetic legacy of neolithic farmers and hunter-gatherers in europeSkoglund P, malmström H, raghavan m, Storå J, Hall P, Willerslev e, Gilbert mtP, Götherström a, Jakobsson mScience april 2012

Överdiagnostik av bröstcancer vid mammografiOverdiagnosis of invasive breast cancer due to mammography screening: results from the norwegian screening programKalager m, adami H-O, Bretthauer m, tamimi rmAnnals of Internal Medicine april 2012

allvarliga komplikationer efter matstrupskirurgi ger bestående hälso problem hos långtidsöverlevareInfluence of major postoperative complications in long-term survivors after esophageal cancer surgeryDerogar m, Orsini n, Sadr-azodi O, lagergren PJournal of Clinical Oncology april 2012

nya gener kopplas till reumatoit artritmeta-analysis identifies nine new loci associated with rheumatoid arthritis in the Japanese populationOkada Y, terao C, Ikari K, et alNature Genetics mars 2012

Kombinationsbehandling inte bättre vid bröstcancerFaCt: an open-label randomized phase III study of fulvestrant and anastrozole in combination com-pared with anastrozole alone as first-line therapy for patients with receptor-positive postmenopausal breast cancerBergh J, Jönsson P-e, lidbrink eK, trudeau m, eiermann W, Brattström D, lindemann JPO, Wiklund F, Hen-riksson rJournal of Clinical Oncology februari 2012

ny kunskap om dopaminstabilisato-rernas farmakologithe dopamine stabilizers aCr16 and (-)-OSu6162 display nanomolar affinities at the -1 receptorSahlholm K, Århem P, Fuxe K, marcellino DMolecular Psychiatry februari 2012

Kartläggning av proteinhämmare underlättar utveckling av skräddar-sydda cancerläkemedelFamily-wide chemical profiling and structural analysis of ParP and tankyrase inhibitorsWahlberg e, Karlberg t, Kouznetsova e, markova n, macchiarulo a, thor-sell a-G, Pol e, Frostell Å, ekblad t, Öncü D, Kull B, robertsson Gm. Pellicciari r, Schuler H, Weigelt JNature Biotechnology februari 2012

De arvsanlag vi föds med är inte så oföränder-liga som man kan tro. Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att när friska men inaktiva män och

kvinnor börjar röra på sig förändras deras DNA – efter bara några minuters aktivitet.

Den ursprungliga genetiska koden förändras inte. Istället påverkas DNA-molekylerna i muskelcellerna kemiskt och strukturellt på ett väldigt specifikt sätt, genom att metylrester som bundit till DNA:t avlägsnas. Enligt forskarna förefaller dessa små så kallade epige-netiska förändringar vara en viktig beståndsdel i de fysiologiska fördelarna med att motionera.

– Våra muskler är verkligen form-bara. Man säger ju ofta att du är vad du äter. När det gäller muskler skulle man kunna säga att du är vad du gör. Om du inte använder en muskel förlorar du den och den mekanism som vi nu har identifierat visar hur detta går till, säger Juleen Zierath, professor i klinisk integrativ fysiologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karo-linska Institutet.

Förändringarna på DNA uppträder framför allt i områden som fungerar som ”landningsplats” för olika typer av proteiner, så kallade transkriptions-faktorer, som i sin tur är involverade i att slå på och av gener som man sedan tidigare vet har stor betydelse för musk-lernas anpassning vid fysisk aktivitet.

Barrès r, Jie Yan, egan B, thue treebak J, rasmussen m, Fritz t, Caidahl K, Krook a, O’Gorman DJ, Zierath Jacute exercise remodels promoter methylation in human skeletal muscleCell metabolism mars 2012

En ny studie som jämfört andrahandsval av be-handling mot ledgångs-reumatism visar att de dyrare läkemedlen inte har bättre effekt.

Tidig ledgångsreu-matism behandlas som regel med det inflamma-tionsdämpande läke-medlet metotrexat. Om effekten uteblir kan man välja mellan att pröva an-dra liknande läkemedel eller att behandla med

de nyare och betydligt dyrare så kallade biologiska läkemedlen, till exempel TNF-hämmare.

En aktuell studie, den så kallade Swefot-studien, har jämfört behand-ling med konventionella antiinflam-matoriska läkemedel, sulfazalazin och hydroxiklorokin, med TNF-hämmare under två år på totalt 258 patienter. Effekten utvärderades genom att mäta förbättring av symptom och genom röntgenundersökningar.

Resultaten vid ettårsuppföljningen var något bättre för TNF-hämmare men skillnaden hade jämnats ut efter två år. Röntgenundersökningar visade något bättre resultat för TNF-hämmare.

– Men eftersom vi inte kunde se någon statistisk mätbar skillnad i förbättring av symptom mellan dessa behandlingar efter två år måste man väga behandlingsval noga mot kost-nader. Konventionell behandling är betydligt billigare och Swefot-studien visar att de för många patienter kan vara lika bra som biologiska läkemedel, säger Ronald van Vollenhoven, profes-sor vid institutionen för medicin, Solna som lett studien.

van Vollenhoven rF, Geborek P, Forslind K, albertsson K, ernestam S, Petersson IF, Chatzidionysiou K, Bratt J for the Swefot study groupConventional combination treat-ment versus biological treatment in methotrexate-refractory early rheu-matoid arthritis: 2 year follow-up of the Swefot trialthe lancet mars 2012

Billigare läke-medel lika bra vid ledgångs-reumatism

Publicerad i:Cell metabolism

Publicerad i:the lancet

I korthet:

Motion ger förändringar på ditt DNA

Ronald van Vollenhoven

”Du är vad du gör”, enligtJuleen Zierath, här på skidtur.


tidslinjenDiabetes typ 1

100 år före kristi födelse. Greken aretaios beskriver symp-tomen med bland annat stor törst och stora urinmängder och förklarar att vätskan använ-der människan som ett rör genom vilken den rinner ut. Han ger sjuk-domen namnet diabetes, som betyder ungefär ”rinna igenom”.

1921. Det blodsockersänkande hormonet insulin upptäckts av Frederick Banting och Charles

Best som lyckas utvinna det från bukspottskörteln i hundar.

1889. Forskare upptäcker att bukspottskörteln är satt ur spel vid diabetes. Hundar som berövats sina bukspottskörtlar utvecklar alla teck-en och symptom på diabetes och dör kort därefter.

Början av 1900-talet. De extrema dieternas ti-devarv. enligt en skola är svält det bästa sättet att sänka blodsockret (döden kunde uppskju-tas ett år), enligt en annan bör kosten innehålla noll kolhydrater och minst 85 procent fett. metoderna visade sig vara ungefär lika lönlösa.

1922. Den första insu-lininjektionen ges till en diabetespatient, den svårt sjuke 14-åringen leonard thompson. På två tim-mar sjönk blodsockret dramatiskt. ett år senare behandlades cirka 10 000 patienter dagligen med insulininjektioner.

1000 år före kristi födelse. Den indiska läkaren Sush-ruta Samhita beskriver en sjukdom som han kallar ”honungsurin”, eftersom urinet smakar sött och lockar till sig myror.

1 00 f.k.

1850

Från självsvält till insulinhjälpFrån tidernas begynnelse har diabetes typ 1 inneburit en säker och plågsam död inom två år. I dag ser det betydligt ljusare ut.

Text: Ola Danielsson

Källa: Svenska diabetesförbundet, Historien om dia betes av Tord Ajanki

1875 1900

1925

Forskning genom tiderna


Forskarnas mål: förhindra immun - för svarets attackForskarna håller ögonen på betacel-lerna med unik metod

Diabetes typ 1 beror på att de insulin-producerande betacellerna attack-eras av det egna immunförsvaret och dör, men ingen vet varför det sker. ett dilemma för forskarna är att betacel-lerna i kroppen är svårstuderade, medan odlade betaceller inte ger svar på varför immunförsvaret vän-der sig mot kroppens egna celler.

Forskare vid Karolinska Institutet har nyligen löst detta problem genom att transplantera isolerade langer-hanska cellöar till främre ögonkam-maren hos möss, där de snabbt växer fast, blir kärl- och nervförsörjda och därmed kan studeras i den levande organismen.

ett oväntat resultat av metoden, som enligt forskarna varken påverkar synen eller är plågsam, är att beta-cellerna i ögonen botar möss som forskarna gett diabetes genom att ta bort deras normala betaceller.

– Vi undersöker nu om transplan-tation av betaceller till ögonen kan vara ett alternativ, istället för som idag till levern, för diabetespatienter. eventuellt kan då immunhämmande medel ges lokalt direkt till ögat i form av ögondroppar vilket kan medföra lägre koncentrationer och därmed mindre bieffekter, säger Per-Olof Berggren professor i experimentell endokrinologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, rolf luft Centrum, Karolinska Institutet.

n u t i d

1966. Den första transplantatio-nen av bukspotts-körteln till en diabetespatient genomförs. I dag har fler än 10 000 sådana opera-tioner gjorts. De flesta patienter kan upphöra med insulininjektioner efter transplan-tationen, men problem med avstötning är stora.

1980-talet. Genmanipulerade jästsvampar och bakterier börjar användas för att framställa insulin. Det gör att till-gången blir i princip obegränsad, dessutom blir insulinet renare och identiskt med människans eget.

1974. Den första transplantationen av langerhanska cellöar (grupper av insulinproduce-rande betaceller) genomförs. Cell-öarna är mycket enklare att trans-plantera än hela bukspottskörteln, men bristen på körtlar att utvinna cellerna från är stor.

1943. Insulin var länge en bristvara som utvanns från däggdjur som grisar och oxar. under andra världskriget lyck-ades japanerna utvinna insulin ur valars jättelika bukspottskörtlar.

1940

1975 1985

Framtidens utmaningar Varför uppstår diabetes? Om grundorsakerna upptäcks kan det bli möjligt att utveckla förebyggande behandling och bote-medel. Fler betaceller behövs Bristen på beta celler för forskning och transplan-tation är stor. Forskarna försöker lösa problemet genom att odla betaceller från stamceller. Bättre metoder för transplantation transplantation av betaceller till en patient kräver i dag ofta celler från två avlidna människor, vilket är ohållbart. en möjlig lösning är att lära sig transplantera betaceller från djur.

1936. Skillnaden mellan dia-betes typ 1, som orsakas av brist på insulin, och typ 2 som orsakas av en okänslighet för insulin beskrivs.

Foto: Ulf S

irborn

Foto

: Isto

ck, S

cien

ce P

hoto

, Ulf S

tröm

2012

Per-Olof Berggren


nu drar den allmänna vac-cineringen mot humant papillomavirus, HPV, av unga flickor igång. Men hur ser egentligen kun-

skapen om HPV, livmoderhalscancer och vaccinet ut? En nyligen publicerad studie som genomfördes 2007 visar nedslående resultat. Bara 21 procent av de tillfrågade svenskarna hade hört

talas om HPV innan de deltog i studien. Av dem som hade hört talas om HPV visste 76 procent att viruset kan orsaka cancer. Kunskapen var bäst hos högutbildade, vuxna kvinnor födda i Norden och sämst hos

lågutbildade, unga män födda utanför Europa.

ändå kunde 70 procent av de till-frågade tänka sig att vaccinera sig mot HPV.

Lisen Arnheim Dahlström, forskar-assistent vid institutionen för medi-cinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och en av författarna bakom studien, tror att

medvetenheten har blivit bättre sedan 2007 då undersökningen gjordes, men att mer kunskap fortfarande behövs.

– När man läser i olika forum kan man se att många ifrågasätter varför man ska vaccinera sig mot något som tar 30 år att utveckla och som man ändå kan förebygga genom cellprov-tagningar. Vad man kanske inte förstår då är att även tidiga cellförändringar förhindras av vaccinet, säger hon.

SamtIDIGt Kan debatten om svin-influensavaccinet ha påverkat viljan att vaccinera sig negativt, enligt Lisen Arnheim Dahlstöm. Just nu arbetar hon med en dansk-svensk studie, där forskarna undersöker eventuella biverkningar av HPV-vaccinet. Studien kommer troligen att publiceras under året.

– Vi har tittat på autoimmuna och neurologiska sjukdomar och hittills har vi inte kunnat se några ökade ris-ker. Det är viktigt att nå ut med korrekt information om detta, säger hon.

Journal of adolescent Health februari 2012

Rädsla kan hindra vaccineringarÖkad information om hur vaccin kan skydda mot liv moderhalscancer kan behövas i kölvattnet av pandemrixdebatten, tror forskarna. Text: Karin tideström

Vaccinet Gardasil ingår från och med i år i det allmänna vaccinations-programmet. alla flickor födda 1999 eller senare kommer att erbjudas vac-cinet i skolan. landsting-en erbjuder också frivillig så kallad catch up-vacci-

nering av flickor mellan 13 och 18 år. Gardasil skyd-dar mot infektion av HPV 16 och 18 som orsakar över 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. Gardasil skyddar också mot HPV 6 och 11 som orsakar kondylom.

Nu erbjuds alla unga tjejervaccinering

Sjukdomen:livmoder-halscancer

Orsak: Humant papillomvirus eller HPV, som sprids sexuellt. Symptom: Blödningar, smärtor och andra besvär. Drabbar: Cirka 450 kvinnor i Sverige varje år.

Visste du att……de i forskar-världen mycket spridda Hela-cellerna, de första mänskliga celler som kunde

överleva i provrör, ursprung-ligen kom från livmoderhals-cancerpatienten Henrietta lacks. Historien om cellerna, som togs från henne utan att hon visste det, har uppmärk-sammats i nya boken ”Den odödliga Henrietta lacks” av rebecca Skloot.

”Risken för cancer och för att avlida i cancer minskar.”Per Hall, professor vid Karolinska Institutet, om nya resultat som visar att acetyl-salicylsyra som finns i vanliga värktabletter kan skydda och hjälpa mot bland annat livmo-derhalscancer. I Sr.

Siffran: 1kvinna dör varannan minut i livmoderhalscancer, de flesta i fattiga länder. Den globala vaccinalliansen GaVI, som arbetar för att förbättra tillgången till vaccin i fattiga länder, har nyligen beslutat att introducera HPV-vaccin till flickor i låginkomstländer.

Lisen Arnheim Dahlström.


regelbundna gynekologiska cellprovtagningar räddar många liv genom att cellför-ändringar i livmoderhalsen upptäcks innan de utvecklas till cancer. nu visar en aktuell studie att även chansen till framgångsrik behandling i de fall då cancer trots allt bryter ut förbättras om kvinnan går på gynekologiska cellprov-tagningar.

I Sverige drabbas 450 kvinnor om året av livmoder-halscancer. runt 140 av dem avlider. I studien har forskar-na undersökt samtliga nya fall av livmoderhalscancer under åren 1999–2001, totalt 1 230 fall. av de cancerfall som upptäcktes vid den vanliga cellprovsscreeningen, det vill säga utan föregående symp-tom, var chansen att bli botad hela 92 procent.

– Det visar tydligt att den tidiga upptäckten medför en

verkligt förbätt-rad chans till bot, säger Bengt an-drae, överläkare på kvinnokliniken i Gävle, verksam forskare vid Ka-

rolinska Institutet, och en av författarna till studien.

Även de kvinnor vars livmo-derhalscancer upptäcktes på grund av symptom hade en betydligt bättre chans att bli botade om de hade gått på cellprovtagningar, enligt studien.

Cellprovtagningräddar livÄven i de fall cancer hunnit utvecklats

Foto

: Joh

nér

Bengt Andrae.

British medical Journal mars 2012



” Vi måste ligga steget före”

Sommaren 2003 svepte en värme bölja över Europa. Het-tan kostade många människor livet – upp mot 70 000 perso-

ner, framför allt äldre och hjärtsjuka, uppskattas ha dött som direkt följd av värmeböljan.

–Det blev en väckarklocka för våra politiker. Det stod plötsligt klart att vi måste ha en planering för hur vår hälsa påverkas av det förändrade klimatet, säger läkaren Elisabet Lindgren, som forskar i just klimathälsa vid institu-tionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

återkommande värmeböljor är att vänta i Europa, även i Sverige. Vi kan också räkna med fler häftiga skyfall som kan svepa med sig smittämnen ned i dricks- och badvatten. Nya sjuk-domar kommer också att etableras.

Nu har Elisabet Lindgren tillsam-mans med andra forskare gjort en ana-lys av ett 30-tal infektioner som väntas

Värmeböljor, giftigt badvatten och spridning av sjukdomar i Sverige som tidigare bara fanns i tropiska länder. Redan nu påverkar klimatförändringarna vår hälsa – och fler förändringar är att vänta.Text: annika lund

Badälskare bör hålla koll på klimat utvecklingen. När vattnet blir varmare än 20 grader börjar bak terier frodas.

FramstegKlimathälsa


få spridning i Europa till följd av klimatför-ändringar. Analysen är gjord på uppdrag av EU-kommissionen och har nyligen publicerats i tidskriften Science.

Forskarna har risk-bedömt infektionerna efter hur stor sam-

hällspåverkan de kan väntas få. Stor spridning eller allvarligt sjukdomsför-lopp anses ge stor påverkan och med dessa kriterier har sju klimatrelaterade infektioner ringats in: badsårsfeber, leishmaniasis, chikungunyafeber, Rift Valleyfeber, denguefeber, TBE och bor-reliainfektion.

–Dessa infektioner anser vi vara sär-skilt stora hot för samhället, säger Jan Semenza, professor i folkhälsoveten-skap och anställd vid ECDC, europe-iska smittskyddmyndigheten i Solna.

Samtliga dessa sjukdomar, förutom

badsårsfeber, sprids via vektorer, det vill säga insekter eller andra djur som kan sprida smitta. Ett exempel är tigermyggan. Insekten finns numera etablerad i bland annat Italien, Frankrike och Schweiz och har till och med upptäckts så långt norrut som i hol-ländska växthus.

ItalIen FICK 2007 ett utbrott av chikungunyafeber. Det började med att en man blev smittad utomlands. I Italien blev han sedan biten av de lo-kala tigermyggorna som spred smittan vidare till 200 personer, av vilka en dog. även denguefeber har drabbat eu-ropéer på hemmaplan då den spridits till ett tiotal personer i Frankrike och Kroatien av inhemska tigermyggor.

I dessa fall var berörda myndig-heter väl medvetna om att det fanns rikligt med tigermyggor i områdena. Det gjorde det möjligt att stoppa smittspridningen genom att bekämpa

myggorna och isolera smittade personer.

Nu föreslår Elisabet Lindgren och hennes forskarkollegor en reg-lerad kartläggning av ett antal vektorer.

– Vi vill införa ett övervakningssystem, en

obligatorisk kontroll av förekomsten av vissa vektorer i Europa. Då skulle vi få en bättre bild av var riskområdena finns och kunna följa utvecklingen över tid, säger hon.

en VeKtOr SOm reDan är väl etablerad i hela Europa är fästingen. I slutet av detta sekel väntas den trivas i nästan hela Sverige, förutom i delar av fjällvärlden. Det väntas ge en kraftig ökning av borreliainfektioner.

För att få bättre kontroll på sprid-ningen av de sju inringade risksjuk-domarna föreslår forskarna att de blir anmälningspliktiga över hela Europa. Detta, i kombination med vektorskon-trollen, skulle kunna ge en god bild av var utbrott är att vänta. Då kan lokala informations- och sjukvårdsinsatser göras mycket snabbt när smittan väl slår till.

– Vi måste ligga steget före här, säger Elisabet Lindgren.

Forskarnas förslag diskuteras nu inom EU-kommissionen.

VärmeböljorNär det blir varmt löper bland andra äldre, hjärtkärl- och lungsjuka ökad risk att dö.Förekomst i Sverige: I dag inträffar en värmebölja i genomsnitt vartannat år i Stockholm. I slutet av detta sekel väntas de komma 10-15 gånger per år. möjliga åtgärder: Vårdcentr-aler kan markera personer som hör till riskgrupper. Inför eller under en värmebölja kan enskilda invidiver varslas om behovet av att dricka mycket, duscha ofta och söka svalka. Hemtjänsten kan involveras. SMHI:s varningssystem för värmeböljor kan länkas samman med vårdgivare.

Smittade badplatserAtt bada med öppna sår när vattnet är varmare än 20 grader kan ge infektion med bakterier, som kan ge badsårsfeber. Algblomning kan ge förgiftning. Smittämnen som spolas ned i badvattnet efter häftiga skyfall kan orsaka infektioner.Förekomst i Sverige: Minst fyra personer har dött av badsårsfeber sedan 2004. möjliga åtgärder: Information till allmänheten om att inte bada med öppna sår om vattnet är varmare än 20 grader eller om vattnet är grumligt.

mat- och dricksvatten-burna infektionerFlera olika bakterier kan växa i mat som står framme eller förvaras i för varma kyldiskar. Stora skyfall kan ge vattenverken problem med reningen. Förekomst i Sverige: Sommaren 2005 drabbades 135 personer av EHEC-smitta och elva fick fick allvar-lig njurpåverkan. Smittan kom från lo-kalt odlad sallad, som bevattnats från en å. Vattnets hade infekterats efter ett skyfall, då bakterier sköjts ned i ån från en beteshage i närheten.möjliga åtgärder: Ökad information om hur mat ska hanteras när det är varmt. Information och översyn av bevattningskällor.

Källa: Rapporten Anpassning till ett förändrat klimat, framtagen på uppdrag av Länsstyrel-sen i Stockholms län, 2012.

Tre klimat– relaterade hälsorisker:

Elisabet Lindgren.

Jan Semenza.

Tigermygga.

Foto

: Joh

nér,

Ulf S

irbor

n, P

ublic

Hea

lth Im

age

Libr

ary (

PHIL

)


I slutet av april startade Forskarjakten 2012, en tävling anordnad av Karolinska Insti-tutet och tidningen Kamratposten. Syftet med tävlingen är att intressera barn och ungdomar för medicinsk forskning.

På sajten forskarjakten.se kan deltagare under åtta tävlingsomgångar läsa om olika teman, till exempel diabetes och kärle-kens kemi, samt tävla genom att svara på frågor om det aktuella temat. 16 vinnare får i november prova på att vara forskare för en dag under ett guidat studiebesök på Karolinska Institutet och besöka Kamrat-

posten för att lära sig mer om hur man gör en tidning. Temaartiklarna är skrivna av åtta unga forskare vid Karolinska Institutet. Lasse Folkersen, forskare vid institutionen för medicin, Solna, har skrivit om genetik.

– DNA och gener är ofta ämne för nyheter och filmer. Inför nästa film om mutanter eller superhjältar vill jag ge barnen baskun-skap om området och visa på genetikens möjligheter och begränsningar.

Selma Wolofsky tävlingen pågår till den 14 oktober 2012.

”Jag ser inte den kopplingen.”

Landslagsspelaren Anders Svensson kommenterar en undersökning från Karolin-ska Institutet som visade att fotbollspelare är bättre än andra på att lösa vardagliga problem. I Sr/P4

aktuellt vid KI

På jakt efter framtidens forskare

Barn och ungdomar i klass 3 till 9 kan tävla om att bli forskare för en dag.

tips på aktiviteter vid Karolinska Institutet

Populärvetenskapliga föreläsningar:Karolinska Institutets forskare föreläser för Kunskapskanalen Var: Stora scenen, Medicinska föreningen, Nobels v 10, Solna .när: 12 septemberPrel. Program: Kl 15-16.30: Livsstil och livskvalitet för äldre.Kl 17–18.30: Psykisk hälsa unga, idrottspsykologi, stress.Kl 19–20.30: Stamceller, epi-genetik, optogenetik. Obs! På detta pass talas engelska.För anmälan och mer informa-tion se: ki.se/kalender from 20 juni.

Föreläsning:Why do antidepressants work? Professor Eero Castén, University of Helsinki. För mer information kontakta [email protected]: Nobel Forum, Karolinska Insitutet, Solna.när: 18 september kl 15.00

utställning:Sankta apollonia och tandläkekonsten Hagströmerbiblioteket visar delar av sin rika samling av böcker, bilder och föremål från cirka 1400-1900 som skildrar odontologin och dess skiftande förutsättningar. Var: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Huddinge. när: Pågår till och med 28 september.

Seminarium:Biological and behavioral effects of social skills training for children and adolescents with high functioning autism Nora Choque Olsson, psykolog och doktorand vid Kompetens-centrum för utvecklingsrelate-radefunktionsstörningar. För mer information se: ki.se/KINDVar: Seminarierummet, våning 7, Astrid Lindgrens barnsjukhus. när: 5 juni kl 16.00-17.00

För fler tips se ki.se/kalender

k a l e n d e r n

CiteratSiffran

Så många DNA-skador uppkommer i en enda hud- cell under en solig dag. Som tur är finns reparationsmekanismer i cellmaskineriet som normalt tar bort dessa skador.

30 000

”Vi vet att mjöl och rotfrukter kan innehålla mycket kadmium. Men det är inte mindre oro-väckande för det.”

Agneta Åkesson, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, om upptäckten att vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälsofarligt. Enligt henne följer inte EU:s gränsvär-de för kadmium i mjöl unionens egen riskanalys. I testfakta Fo

to: Is

tock

, Sca

npix

dedicare.se Förstärker vården med glädje

När värmen sakta stiger semestertid det ärOch kanske den du viger för jobb och karriärHos oss finns smultronställen i norsk och svensk regiSå sätt dig nu på kvällen och sök med frenesi :-)

Ring 08-555 656 10 eller maila [email protected]

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället.

Webbplatsen ska:• Ge relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår• Berätta om nyttan av djurförsök• Lyfta de etiska frågorna• Berätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder• Visa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt• Stimulera till diskussion

Varför djurförsök?


De senaste 40 åren har utvecklingen inom neo natal vården tagit enorma kliv framåt. Det som bara gick att drömma om på 1970-talet är nu rutinvård, något som även har resulterat i att överlevnaden hos de för tidigt födda barnen har ökat dramatiskt. Idag finns det så många som 100 000 för tidigt födda barn under 18 år i Sverige och nu är den stora frågan: Hur går det sen?

Från överlevnad till en vision om

livslånghälsaText: Fredrik Hedlund

Foto: Martin Stenmark

T e m a : f ö r T i d i gT f ö d d


hälsa

en av de nya överle-varna. eliott Landgren vägde bara 670 gram när han föddes i vecka 24. Nu är han en pigg 11-åring i fjärde klass. Här tillsammans med sina föräldrar annette och dan Landgren.


Mindre än ett år efter att annette och dan Landgren i Vejby-strand i Skåne hade förlorat en flicka i ett sent missfall i vecka 26 väntade de barn igen. Och återigen var det något som inte stämde. den lille i magen var beräknad till mitten av augusti, men nu var det bara början av april och något var fel. annette hade redan börjat öppna sig och blev inlagd på Helsingborgs la-sarett för observation. inget hände dock och allt verkade vara under kontroll under några veckor, men plötsligt gick vattnet en morgon och det blev ambu-lanstransport ner till Lund där läkarna försökte bromsa värkarbetet. Men de lyckades bara tillfälligt. tidigt på mor-gonen dagen därpå födde hon en liten son, tre och en halv månad för tidigt. född i vecka 24 var han bara 28 centi-meter lång och vägde ynka 670 gram.

L äk ar na i Lu n d hade redan tidi-gare förklarat att det inte var säkert att barnet skulle klara sig och att det måste visa tydliga livstecken för att de skulle gå vidare och behandla det. Barnet gjorde det och nu elva år senare är

eliott Landgren en pigg kille som går i fjärde klass. Han är en av de nya överlevarna, som läkarna kallar dem.

– före 1970 dog över 90 procent av alla barn under tusen gram, och idag överlever nästan 90 procent, säger Hugo Lagercrantz, professor

i barnmedicin vid Karolinska institutet och tidigare chef för neonatalvården vid astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

Varje år föds sex procent av alla barn i Sverige, totalt cirka 6 000 barn, för tidigt och nästan alla överlever numera. det gör att antalet för tidigt födda barn som växer upp och nu lever i Sverige börjar bli stort.

– detta är inte någon raritet längre. Vi har idag cirka 100 000 barn upp till 18 års ålder i Sverige som är för tidigt födda, säger Hugo Lagercrantz.

den exakta orsaken till varför ett barn föds för tidigt, eller prematurt som läkarna säger, är många gånger svår att fastställa i det enskilda fallet. Men forskarna har på gruppnivå hittat ett antal riskfaktorer. den viktigaste är ärftlighet – mellan 20 och 30 procent av alla för tidiga födslar beror på genetiska faktorer. annat som spelar in är socio-ekonomiska faktorer, rökning under graviditeten, infektioner, övervikt, tvillingfödsel samt mammans ålder, där både hög och låg ålder ökar risken.

– det bästa är att vara 24 år när man föder, men så är det ju inte nuförtiden i Sverige. förutom bland kvinnor som invandrat hit, de föder ofta i den åldern och de har också mindre problem med detta, säger Hugo Lagercrantz.

Men trots att många av riskfaktorerna för att föda för tidigt har förändrats under de senaste decennierna, som rökning till exempel, så har konstigt nog andelen för tidigt födda barn i Sverige legat nästan helt still på runt sex procent sedan det medicinska födel-seregistret startade 1973. Kanske har förbättringar på ett område uppvägts av försämringar på andra, men det kan forskarna inte svara på idag.

annette Landgren har heller inte fått någon förklaring till varför eliott kom så tidigt som han gjorde.

– nej, de tog en massa prover både på mig och på eliott, men det var inget som var konstigt. Och att vi förlorade det första barnet hade enligt läkarna inget att göra med att eliott kom tidigt, säger hon.

Et t bar n So M kommer för tidigt är inte färdigutvecklat och inte förberett på att möta världen.

– det är en häftig omställning från att vara ett foster och ligga i princip i hjärt-

lungmaskin från moderkakan till att komma ut och börja sköta sig själv. det konstiga är egentligen att det går bra så ofta som det ändå gör, säger Mats Blen-now, adjungerad professor i perinatal

hjärnforskning vid Ka-rolinska institutet och barnläkare vid Karolin-ska universitetssjukhu-set i Huddinge.

Hans forskning handlar om hur den nyfödda hjärnan kan skyddas mot bland an-nat syrebrist vilket ofta

handlar om samspelet mellan lungor och hjärna.

Hos de extremt för tidigt födda barnen, födda mellan vecka 22 och 27, är lungorna fortfarande omogna. en majoritet, även bland de minsta barnen, kan visserligen andas själva direkt efter födseln, men lungorna är instabila och lungblåsorna faller ihop efter varje andetag. den egna andning de mäktar med räcker ofta inte till för att syresätta hjärnan och kroppen och de drabbas av det dödliga tillståndet rdS, ”respiratory distress syndrome”.

Man Har L än G E använt metoden att leda in syre i kuvösen.Men det är svårt att kontrollera syrgashalten hos barnen och många drabbades av skador på ögonens näthinna, så kallad rOP, ”reti-nopathy of prematurity”, som resulterar i nedsatt syn eller fullständig blindhet. för att hjälpa barnen att andas började man på 1970-talet att använda respira-tor vilket gav ett blandat resultat. Strax därefter lade man till en syrgasgrimma med ett svagt mottryck i luftvägarna så att lungblåsorna hålls uppe, så kall-lad CPaP, ”continuous positive airway pressure” vilket gav bättre resultat, men fortfarande drabbas vissa barn av rOP på grund av för mycket syrgas. anledningen till att lungblåsorna fal-ler ihop i de omogna lungorna är att de ännu inte fått igång produktionen av ett ytspänningsnedsättande medel som normalt ligger som en tunn film i varje lungblåsa och håller upp den vid utandning. Medlet kallas kort och gott surfaktant (en förkortning av det engelska ”surface active agent”) och betyder ytspänningsnedsättande medel. efter flera betydelsefulla insatser av olika forskare runt om i världen kunde de svenska läkarna Bengt robertson och tore Curstedt, båda vid Karolinska in-stitutet, i mitten på 1980-talet framställa ett medel från grislungor som 1993

”det bästa är att vara 24 år när man föder, men så är det ju inte nuförtiden i Sverige.”


Hugo Lagercrantz.Foto: Stefan Zimmerman

mats Blennow.


godkändes som läkemedlet Curosurf (Curstedt-robertsons surfaktant).

Medlet halverade dödligheten hos de extremt för tidigt födda barnen och innebar ett stort steg framåt för neona-talvården. när läkarna sedan lärde sig att det också gick att chock-starta bar-nens produktion av surfaktant genom att ge mamman en kraftig dos kortison strax innan förlossningen blev effekten ännu bättre.

Men man var fortfarande fast i en historisk ordningsföljd i behandlingen.

– Man gav surfaktant bara om CPaP och respiratorvård inte räckte. Sedan kom någon på att om nu problemet är att barnen saknar surfaktant, varför ger man dem inte det direkt?, säger Mats Blennow.

Han minns mycket tydligt när han själv använde den metoden första

gången efter att ha läst om den i en vetenskaplig tidskrift. det var på nyårs-natten 1998.

– det gick otroligt bra, barnet blev di-rekt fantastiskt mycket bättre och sedan gick jag ut i den strålande nyårsnatten och hela sjukhuset var fyllt av rimfrost. det var vackert, säger han.

PÅ SaMMa Sätt SoM med lungorna är det extremt för tidigt födda barnets hjärna väldigt omogen. istället för den traditionella veckade valnötsliknande hjärnbarken är hjärnan hos dessa barn ännu helt slät, signalerna går långsamt och nätverken är ännu inte särskilt välutvecklade.

– Skillnaden mellan det extremt för tidigt födda barnets hjärna och det fullgånga barnets hjärna är större än skillnaden mellan det fullgånga barnets

hjärna och den senildementa åldring-ens hjärna. Så det är en enorm föränd-ring som pågår under tiden de är på våra avdelningar, säger Mats Blennow.

därför försöker man på många neona-talavdelningar att så mycket som möjligt efterlikna miljön i livmodern – den optimala miljön för hjärnans utveck-ling, som Mats Blennow kallar den. det handlar om att det ska vara varmt och ombonat, mörkt och ganska tyst. Lä-karna och annan vårdpersonal försöker anpassa sina provtagningar och tester till tidpunkter när barnen är vakna och orkar med dem.

den prematura hjärnan har ännu inte något system för att skydda sig mot kraftiga svängningar i blodtrycket. det betyder att ett för högt blodtryck kan leda till en hjärnblödning och ett väldigt

annette och dan Landgren visar sonen eliott hur det var när han låg på neonatal avdelningen i Lund. ”Jag var liten som ett smörpaket”, säger han.


lågt blodtryck kan leda till en skada på grund av syrebrist.

Var tredje extremt för tidigt född drabbas av minst en hjärnblödning under sjukhusvistelsen, men som tur är sker blödningarna oftast i en del av hjärnan där det inte ger några bestå-ende men. två av tre som drabbas av en hjärnblödning under den första tiden klarar sig i princip helt utan men.

u Lr i k a Åd é n är docent vid Karo-linska institutet och barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hennes forskning handlar om vilka faktorer som påverkar den prematura hjärnans utveckling negativt under den första tiden, vad det får för konsekvenser när barnen blir äldre och vad man kan göra för att minska risken för negativ påverkan. Hon och hennes forskargrupp följer därför barnen upp i skolåldern för att se hur de utvecklas och hur det går för dem.

– Vi har till exempel upptäckt att de barn som behöver opereras för en öp-pen ductus – det blodkärl som förbin-der lungpulsådern och kroppspulså-dern under fosterlivet, men som sedan ska stängas – har en flera gånger högre risk att drabbas av skador på hjärnan. då går vi tillbaka och ser om vi kan för-bättra ductusoperationen så att risken minskar, säger hon.

Hennes forskargrupp medverkar också i en stor nationell studie där alla barn i Sverige som föddes extremt för tidigt mellan 1 april 2004 och sista mars 2007 följs upp allteftersom de växer.

- nu tittar vi på dem när de är 6,5 år gamla och resultaten är inte klara än, men de flesta verkar ha ett bra liv utan uppen-bara fysiska problem. Men när vi testar dem neuropsykologiskt kan vi se att många av barnen har svårigheter med arbetsminnet, till

exempel. det är också vanligare med uppmärksamhetsproblematik som liknar adHd eller autism i den här gruppen jämfört med andra barn. Men även om dessa saker är vanligare i den här gruppen så utvecklas de flesta bra, säger Ulrika ådén.

för det är inte alls så att bara för att ett barn har fötts för tidigt och hjärnan har fått utvecklas utanför livmodern så får barnet med automatik större eller mindre hjärnskador. när lite äldre barn som är för tidigt födda får göra iQ-test visar det sig att de ligger på en normal-fördelningskurva, precis som andra barn, den är bara lite förskjuten nedåt.

– det betyder att hela gruppen som sådan har lite lägre iQ än andra barn, men också att det i gruppen finns barn som har normalt iQ och även de som har ett högt iQ, säger Ulrika ådén.

för eliott Landgren har det gått både bra och dåligt. Under tiden i respirator drabbades hans näthinnor av skador, vilket gör att hans syn nu är mycket nedsatt. Han har en assistent som fung-erar som extraögon i skolan och kame-ror som förstorar tavlan och texten i böcker till skärmar på hans skolbänk. Men han går i en vanlig klass och följer den vanliga skolplanen.

– eliotts klasskamrater har varit fan-tastiska och sluter upp omkring honom och hjälper honom på ett fantastiskt sätt. Och de hjälper till och syntolkar på ett helt naturligt sätt, säger pappa dan Landgren.

eliott drabbades aldrig av några hjärnblödningar på sjukhuset och slapp infektioner de första tre veckorna. Men han blev ductusopererad när han var tre veckor gammal, dock utan några komplikationer. Skolan går bra och han

”Eliotts klasskamrater har varit fantastiska och sluter upp omkring honom och hjälper honom på ett fantastiskt sätt.”


Ulrika Ådén.Foto: Eva Gripstad

gillar närhet. eliott Landgren vill ofta sitta nära sina föräldrar och känna den kroppsliga kontakten. Här med mamma annette.


i Stockholm har familjevård, där föräldrarna kan bo dygnet runt tillsammans med sitt för tidigt födda barn på neonatalavdelningen, funnits i ett antal år. annika Örtenstrand, barnsjuksköterska och forskare har i en studie utvärderat vad det har för effekter.

Varför är det viktigt med familjevård för de för tidigt födda?

– därför att alla barn som vårdas på sjukhus behöver sina föräldrar och föräldrarna behöver också vara nära sina barn. det finns en risk att utvecklingen av en nära kontakt mellan föräldrar och barn hindras under en lång tid eller till och med uteblir. det kan

bero på barnet men också på den stress och oro som föräldrarna känner. därför är det viktigt att föräldrarna finns på avdelningen så att de kan få stöd och hjälp till att successivt öka sin delaktighet.

i din studie visas det att för tidigt födda barn som vårdas med familjevård i snitt kan åka hem fem dygn tidigare än andra barn. är familjevård egentligen en slags besparingsåtgärd i vården?

– det får gärna vara en besparing för min del, men det är inte huvudsyftet utan det är bara en bonus. barn ska inte vara mer än nödvändigt på sjukhus, det finns mycket i sjukhusmiljön som kan ha negativa effekter, så ju fortare de kommer därifrån desto bättre.

Vilket stöd får föräldrarna?– nidCaP är en metod för att

lära sig att tolka barnens tecken på välbefinnande och ansträngning och det är en väldigt viktigt del i familjevården. barn som föds för tidigt eller är sjuka efter

förlossningen har svaga eller omogna signaler så föräldrarna behöver mycket stöd för att lära sig att tolka barnets behov och för att svara på dem.

På vilket sätt förbättrar nidCaP för de för tidigt födda barnen?

– Mycket tyder på att respiratortiden blir kortare, vårdtiden blir kortare och att barnens kognitiva utveckling påverkas positivt. Hjärnan hos mycket underburna barn är ömtålig och den här metoden kan minska påfrestningen. Så det är en viktig metod för neonatalvården.

är vården av för tidigt födda barn så bra den kan bli nu?

– Vi har i Stockholm kommit långt när det gäller att utforma miljön för barnen, men vi behöver jobba mer med riktlinjer och attityder så att alla föräldrar får det stöd de behöver för att delta i barnets vård på ett säkert sätt.

hänger med bra i det flesta ämnena.– det är väl engelskan han har lite

problem med nu, och handskriften. Men har de grupparbete i klassen så vill alla vara med eliott eftersom han skri-ver absolut snabbast på dator i klassen, säger dan Landgren.

Vården av för tidigt födda barn har tagit enorma kliv framåt under de senaste 40 åren. Hade eliott Landgren fötts bara 20-30 år tidigare hade han sannolikt inte överlevt. då hade man ingen möjlighet att rädda så små och för tidigt födda barn.

- när jag gick som kandidat på S:t Gö-rans sjukhus i slutet av 1970-talet så sa läkarna att barn under ett kilo är vi inte intresserade av, säger Mats Blennow.

SVE r i G E Har L än G E varit framstå-ende inom neonatalvården och har idag bland den högsta överlevnaden hos

extremt för tidigt födda i världen.– det beror dels på att vi har en god

levnadsstandard och dels på att vi har en bra neonatalvård som inte är för utspridd utan det finns en bra organisa-tion, säger Mikael norman, professor i barnmedicin med särskilt inriktning på nyföddhetsvård, vid Karolinska insti-

tutet verksamhetschef för neonatalvården vid Karolinska universi-tetssjukhusets avdel-ningar.

färska svenska siff-ror visar att 85 procent av de barn som föds levande i graviditets-vecka 26 överlever. de väger då i genomsnitt

ett kilo. Ju tidigare barnet sedan föds desto sämre är chanserna att överleva, men hela 82 procent överlever i vecka

25, 67 procent i vecka 24 och drygt 50 procent av de som föds i vecka 23 klarar sig. Sedan blir det ett hopp i överlevna-den eftersom bara knappt var tionde barn som föddes levande i vecka 22 klarade sig under 2004 - 2007. Och här verkar det gå en gräns, det finns inga säkra uppgifter om att barn födda i vecka 21 har överlevt, vare sig i Sverige eller någon annanstans i världen.

den ökade överlevnaden av allt tidi-gare födda barn i kombination med den svenska abortlagstiftningen ställer dock frågan om när ett foster egentligen blir en individ, en person, på sin spets. en-ligt svensk lag kan man, efter dispens från Socialstyrelsen, abortera foster fram till vecka 22 samtidigt som barn födda i vecka 22 överlever på neona-talavdelningar. ett etiskt dilemma som läkarna hanterar på lite olika sätt.

– de ultraljudsdateringar som vi gör

Föräldra-kontakt kortar vårdtid

mikael Norman.Foto: Stefan Zimmerman

annika örtenstrand.Foto: Miami Parik



Vecka

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

Ext

rem

tM

ycke

tM

åttl

igt

Extremt för tidigt född[Cirka 350 barn/år]

V 22 – 27Vikt: 500g – 1 000 gLängd: 27 cm – 37 cm

i början av perioden är fostret väldigt outvecklat. Först runt vecka 24 är lungorna så pass utvecklade att barnet kan andas luft, men fortfarande i vecka 27 behöver de flesta barn behandling med surfaktant för att det ska gå någorlunda bra.

Hjärnan är ännu slät på ytan och det finns inga kopplingar upp till hjärnbarken och medvetandet.

Vid vecka 26 kan fostret öppna ögonen.Chanserna att överleva varierar kraftigt med

utvecklingen. av levande födda i vecka 22 överlever cirka tio procent, medan barn födda levande i vecka 26 har en överlevnad på cirka 85 procent.

Mycket för tidigt född[Cirka 1 000 barn/år]

V 28 – 31Vikt: 1 200 g – 1 800 gLängd: 39 cm – 43 cm

Hos pojkar börjar testiklarna vandra ner genom ljumskkanalen från buken till pungen i vecka 28.

Hjärnbarken har börjat vecka sig och nu finns i princip alla hjärnceller färdigproducerade, men de är inte helt organiserade. i vecka 29 har man registrerat drömsömn, det vill säga barnet kan då drömma. i vecka 31 har fingernaglarna vuxit ut så att de når fingertoppen och barnet kan reagera på musik som spelas vid upprepade tillfällen.

Måttligt för tidigt född[Cirka 5 000 barn/år]

V 32 – 36Vikt: 2 kg – 2,8 kgLängd: 44 cm – 47 cm

även barn som föds i vecka 32 behöver viss andningshjälp, värme och extra näring för att må bra, medan i vecka 34 klara de flesta andningen helt själva.

Hjärnbarken utvecklas ytterligare och barnet kan nu klara att primitivt tolka ljud och synintryck.

i vecka 36 är njurarna färdigutvecklade och ullhåret (lanugohår) som tidigare funnits på kroppen har försvunnit.

För tidig start på livet Ett barn som föds i vecka 22 har bara kommit drygt halv-vägs i sin utveckling. Förutsättningarna för ett för tidigt fött barn påverkas av hur mycket för tidigt det föds.


av barnen har ofta precisionen någon eller några dagar, men det kan vara så mycket som en vecka fel och då tycker jag att det är märkligt att vi har ett sådant regelverk. På ena våningen på sjukhuset aborteras foster och på andra våningen intensivvårdar man dem och båda sakerna är legitimt i vårt land, säger Mikael norman.

– Jag tycker personligen att det är problematiskt att gränserna ligger så nära, särskilt som överlevnaden bland 22-veckorsbarnen också har ökat under de senaste två till tre åren, säger han.

– Visst är det ett etiskt dilemma, men aborter efter vecka 18 görs alla vid alla tragiska, komplicerade situationer och är alltid föremål för ett dispensförfaran-de. att sätta dem i motsatsförhållande till att en del barn överlever i vecka 22 är att förenkla problemet, säger Mats Blennow.

Ulrika ådén vänder sig mot beskriv-ningen att det skulle finnas en tidsgräns när ett foster övergår till att bli en person.

– Jag ser alla mina patienter som indi-vider. det handlar mer om att när vi ser att det finns förutsättningar att det ska

bli bra, då satsar vi allt. Och då ser vi ju naturligtvis på barnet som en individ, säger hon.

ett liknande resonemang för Hugo Lagercrantz som menar att frågeställ-ningen mer är en journalistisk konflikt-konstruktion än ett egentligt medi-cinskt dilemma, i varje fall för honom.

– i och med födelsen vaknar barnet från fostersömnen och utvecklar ett mänskligt medvetande. ett foster är inte medvetet eller en person på det sättet. därför är abortgränsen vid 22 veckor ganska bra, det går inte att leva utanför livmodern före den tidpunkten.

alla fyra är dock helt eniga om att gränsen nu är nådd och att det varken kommer att vara möjligt eller önskvärt att rädda barn som är ännu mer för tidigt födda.

i StäLLEt Han d L ar framtiden om att se dessa barn och deras hälsa i ett längre perspektiv. Hittills har alla varit så foku-serade på den första nyföddhetperioden att man nästan glömt bort att barnen sedan växer upp. Hugo Lagercrantz skrev, tillsammans med ögonläkaren Lena Jacobson, i höstas en debattartikel

i dagens nyheter där de lyfte fram att för tidigt födda ofta faller mellan stolarna eftersom de kan ha för stora problem för vanlig skola, men för små för särskola.

– Man talar om mirakelbebisar och är så glada, men sedan när de kom-mer upp i skolåldern så får de ju en massa problem. Ofta är det andra slags problem än de vanliga handikappen. de kan ha synproblem och dyskalkyli – de har svårigheter att räkna. de kan ha spe-ciella funktionshinder som gör det svårt att hitta till klassrummet, känna igen lärarna och klasskamraterna. Om ett barn har en cp-skada, är blind eller döv så finns det ju en speciell organisation för dem, men det finns inte för dessa barn, säger han.

de flesta för tidigt födda barn som har nått upp till skolåldern uppfattar ändå sin tillvaro på ett ganska positivt sätt, visar studier. trots att de har en del funktionshinder är de ofta ganska nöjda med sina liv. Och om de växer upp i en trygg miljö och får bra stöd hemifrån klarar de skolan nästan lika bra som sina fullgångna kamrater.

– det är alltså inte frågan om att man räddar en massa barn till ett deppigt

eliott Landgren drabbades av ”retinopathy of prematurity”, rOP, under neo-nataltiden vilket gjort att han har en kraftigt nedsatt syn. men med tekniska hjälpmedel och en assistent kan han ändå gå i en vanlig skola. Och trivs bra med det.


vanligt hos extremt för tidigt föddaansiktsblindhet är ett nyupptäckt och relativt okänt handikapp som drabbar extremt för tidigt födda barn i högre utsträckning. det är precis som det låter en svårighet att koppla ihop synintrycket av ett ansikte med en person och det beror antagligen på en utvecklingsskada i hjärnan.

– att känna igen ansikten är en otroligt komplex funktion som kräver väldigt mycket av nätverken i hjärnan. dessa nätverk är ofta sämre utvecklade hos de extremt för tidigt födda barnen, säger Lena Jacobson, barnögonläkare vid astrid Lingrens barnsjukhus.

Hon forskar om för tidigt födda barns synproblem och berättar att ansiktsblindheten är en del i ett större panorama av syntolkningsproblem som kan drabba extremt för tidigt födda barn i högre eller lägre grad. där ingår även svårighet att bedöma djup och avstånd

samt hastighet på föremål som kommer emot en liksom svårighet att hitta vägen.

barnen tar ofta till knep för att försöka kompensera för sina svårigheter att känna igen personer.

– För små barn handlar det om lukt, känsel och röst och för större barn är det mer visuella igenkänningsmärken som glasögon, frisyr och färg på kläderna, säger hon.

tidigare trodde forskarna att ansiktsblindhet var ett mycket ovanligt problem som i första hand drabbade personer som fysiskt skadat en viss del av hjärnan. Först 2002 visade det sig att så många som mellan två och tre procent i en normalbefolkning är drabbade i olika hög grad.

Hur vanligt det är att för tidigt födda är drabbade vet forskarna ännu inte, studier pågår för att kartlägga det, men att det är vanligare än i normalbefolkningen är det inget tvivel om.

– Hos de extremt för tidigt födda skulle jag säga att det är mycket vanligt med någon grad av syntolkningsproblem, kanske oftast svårigheter att bedöma djup och avstånd, men många har också svårt att känna igen ansikten, det är det intryck jag har hittills. det är väldigt få barn som jag har undersökt som är omärkta av att vara födda extremt för tidigt, säger Lena Jacobson.

ansikts blindhet



att vara född för tidigt innebär en tuff start i livet. Men det har inte hindrat att historien är full av för tidigt födda som har förändrat världen. Här är ett urval:

Johannes kepler, tysk astronom och matematiker, föddes två

månader för tidigt den 27 december 1571. Hans iQ har

uppskattats till 160 (normalvärde i befolkningen är iQ 100). keplers lagar

om himlakropparnas rörelser hjälpte senare

isaac newton att framställa sin gra

vitationsteori.

Sir isaac newton, brittisk vetenskapsman och

upphovsman till bland annat gravitationsteorin, föddes för tidigt runt

årsskiftet 1642/43 och vägde endast

tre skålpund – mellan 1,2 och

1,3 kg.

Victor Hugo, fransk författare och poet, föddes

den 26 februari 1802 och var

”inte längre än en kniv”, enligt hans

mamma. det sägs att hon beställde en vagga och en kista till honom samtidigt. Hans

mest kända verk är Les Misérables

och ringaren i notredame.

Mark twain, amerikansk författare, hette egentligen Samuel Lang

horne Clemens. Han föddes två

månader för tidigt den 30 november 1835. Hans mest

kända verk är tom Sawyers äventyr och Huckleberry

Finns äventyr.

albert Einstein, tysk vetenskaps

man och upphovsman till bland annat relativitetsteorin, föddes tre

veckor för tidigt den 14 mars 1879.

Fick 1921 års nobelpris i fysik.

Stevie Wonder, amerikansk mu

siker och kompositör, föddes för tidigt den 13 maj

1950. Som många för tidigt födda

drabbades han av roP, ”retinopathy

of prematurity” vilket är anledningen till att han är blind.

Källor: Life’s Little Treasures Foundation och

Wikipedia.

För tidigt födda som förändrat världen

� � � � � �

liv, så är det ju inte, säger Hugo Lager-crantz.

nu börjar det också visa sig hur det går för barnen efter skolan.

– Som grupp ligger de lite sämre till än vuxna personer födda i fullgången tid, de har lägre medellön, en lägre andel är universitetsutbildade, det är lite vanligare med psykiskt sjuklighet, men de allra flesta lever helt självstän-diga och oberoende liv, säger Mikael norman.

– Sedan har de ökade risker för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck och diabetes i vuxenlivet och vi vet ju inte hur det kommer att se ut ännu längre fram när de hamnar i medelåldern eller till och med ålderdomen. de är en slags nya överlevare, det har inte funnits så många generationer att undersöka, så den kunskapen finns inte idag, säger han.

d ES S uto M är J u de för tidigt födda som nu börjar nå medelåldern födda på 1960- och 70-talet. eftersom neonatal-vården har utvecklats så enormt mycket sedan dess är det därför långt ifrån säkert att de uppgifter som nu kom-mer om ökad risk för hälsoproblem och

sjuklighet även gäller för de för tidigt födda som föds idag.

forskarnas primära fokus är nu att utveckla neonatalvården så att hälsoris-kerna av att starta sitt liv för tidigt blir så små som möjligt. Mikael norman ser tre tydliga förbättringsområden.

– det handlar dels om att ge barnen en bättre näringstillförsel, trots att vi tycker att vi gör vårt bästa är det inte tillräckligt bra. dels handlar det om att få bort infektionerna. det är inte okej att en del barn får blodförgiftning och dör. På Karolinska universitets-sjukhuset har vi därför satt upp en

fem-årsplan med målet att ingen ska drabbas av vårdrelaterade infektioner. Slutligen måste vi bli bättre på omvård-nad och på att reducera stress under nyföddhetstiden. Vi tror att mycket av den stresskänslighet som dessa barn ofta har beror på att de har varit väldigt stressade under sin vårdtid vilket ger en slags överkänslighet som inte går att få bort, säger han.

– när vi har nått förbättringar på dessa tre områden tror jag att vi kan få mindre långsiktiga ohälsoproblem hos för tidigt födda framöver, säger han.

Under tiden tar eliott Landgren i Vejbystrand en dag i taget. Han spelar datorspel och ska kanske åka ut på tan-demcykeln med pappa dan lite senare. Men framtiden och vad han kommer att arbeta med när han blir stor är inget han funderar särskilt mycket över.

– Han kommer inte att kunna få kör-kort, det vet vi. när vi har varit i Lund på ögonkontroll brukar han säga att han vill bli vetenskapsman eller ögon-läkare, säger annette Landgren.

– Men just nu är han lite inne på att bli bagare. Men han har inga egentliga visioner som en annan hade som barn. Han lever i nuet, säger dan Landgren.

”det handlar dels om att ge barnen en bättre näringstillförsel, trots att vi tycker att vi gör vårt bästa är det inte tillräckligt bra.


Frågan är vad som är värst: svenskarnas stillasittande liv eller den pågående kostvurmen som hyllar mättat fett. Mai–Lis Hellénius anser att båda är hälsovådliga och räds inte att ta debatten.

säker på den rätta

Hon är

Text: Lotta FredholmFoto: Mattias Ahlm

Intervju

livsstilen



Det är en ovanlig Dag ochMai-lis hellénius har precis sprungit uppför de sex trapporna till sitt arbets-rum på hjärtklinikens forskningsavdel-ning. Just den detaljen är vardagsmat men inte att hon gjort det iklädd sober gråskimrande klänning och leopard-mönstrade, högklackade skor. och inte att hon nu sitter på skrivbordsstolen och fläktar sig med ett forskningsanslag.

Det visar sig att hon just fått ta emot en kvarts miljon kronor som ska investeras i ett forskningsprojekt kallat ”är fysisk inaktivitet en underskattad kardiometabol riskfaktor?”

– Under 35 år har den röda tråden i mitt arbete varit just livsstilfrågor. tursamt nog är det samma slags råd om kost och motion som förebygger all slags ohälsa, oavsett om det handlar om cancer, demens, typ 2-diabetes eller hjärtkärlsjukdom, säger Mai-lis hel-lénius.

hon är läkare och sedan år 2006 professor i allmänmedicin, med inrikt-ning mot just hjärtkärlprevention vid Karolinska institutet. hon verkar också vid Stockholms hittills enda landstings-finansierade livsstilsmottagning som slog upp portarna för fem år sedan.

– Men trots att det kommit oerhört mycket ny forskning på livsstilsområdet de senaste 10 åren är inte kunskapen allmänt spridd, vare sig inom hälso- och sjukvården, eller hos allmänheten. nu finns verkligen efterfrågan och då får vi axla manteln och se till att föra ut kun-skapen, säger Mai-lis hellénius.

hon tar ansvaret på allvar och kunde förra året räkna ihop till 130 föreläs-ningstillfällen. ett annat sätt att nå ut brett är via den webbaserade kurs, kallad Sundkurs, som hon skapat med stöd av hjärt-lungfonden och som tillhandahålls via Karolinska institutets

MaiLis Hellénius om …

...äcklig mat– Jag äter i princip

allt om jag är tvungen, men något jag helst undviker är inälvsmat. Och när det gäller gås-lever, en delikatess för många, ser jag bara en förfettad lever framför mig.

...att skriva böcker– För mig är det ett

fritidsintresse och det är fantastiskt roligt att jobba med de som är proffs på bild, form och text. Jag ser det också som en del av att föra ut vetenskapen till allmänheten.

...dagens kroppsideal– Det är bedrövligt att

allt handlar om att vara smal! Dieter säljs in som ett sätt att gå ner i vikt snabbt, trots att vi vet att det är mycket mer hälsosamt att vara rund och rörlig, än smal och stillasittande.

...sitt drömprojekt– Att vi på de tre livs-

stilsmottagningar som planeras i Stockholm kan förstärka vård-personalen med en kock. Tänk att ha ett träningskök där patien-terna exempelvis får jämföra kolhydrater i frukt och läsk.

Duppdragsutbildning. Den riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården som i sex steg får lära sig om motion, kost, alkohol och tobak samt om stress.

På h e M S I DAn finns även en gratiskurs med liknande innehåll som riktar sig till allmänheten. även den vittnar om ett intresse för livsstilsfrågor.

– Det var ett tag sedan jag tittade efter men då hade vi 35 000 kursdeltagare, säger hon.

att förebygga är att satsa resurser nu, medan vinsterna ligger i framtiden. Det är en anledning, tror hon, till att det är trögt att få anslag till preventionsarbete.

– Det kostar visserligen en del att hitta de individer som riskerar att bli sjuka och att med hjälp av råd och uppföljning

hindra detta. Men hälsoekonomiska studier visar att det man spar på att de inte blir sjuka ger ren samhällsekono-misk vinst. Man får häftig ränta på den investeringen!

en viktig del är att komma åt det fak-tum att bara en fjärdedel av svenskarna rör sig i tillräcklig omfattning. när hon arbetade som läkare på en vårdcentral i Sollentuna var de år 1987 först med att skriva ut fysisk aktivitet på recept. Detta är vanligt i dag och idén har även exporterats utomlands.

hennes grupp arbetar med flera forskningsprojekt som syftar till att ut-värdera hur motion påverkar hälsan. en doktorand studerar hur fysisk aktivitet kan påverka de framtida hälsoriskerna hos män och kvinnor med så kallat me-

Maj-Lis Hellénius tar

trapporna upp till sitt

rum på sjätte våningen.


tabolt syndrom, en annan har konstrue-rat en ”klivlåda” för att på ett enkelt sätt mäta muskelstyrka i benen hos en allt klenare befolkning. Ytterligare ett pro-jekt är att arbeta med insamlade data från den så kallade 60-årskohorten, där över 4000 män och kvinnor ingår. en doktorand håller nu på att titta på hur hälsan påverkades hos de som hade en väldigt stillasittande fritid.

– hon visar att de som inte rörde sig på fritiden i övrigt hade betydligt högre risk för hjärtkärlsjukdom, även om de tränade två gånger i veckan, säger Mai-lis hellénius.

Det gäller att få in vardagsmotion och här lever hon som hon lär: går i trappor istället för att ta hissen och ser till att stå upp mellan varven när hon skrivbords-jobbar.

telefonen på skrivbordet ringer och det visar sig vara från läkartidningen där man undrar hur det går med en text hon ska lämna. Mai-lis hellénius lugnar med att den är på gång.

hon är generös med sin tid när det gäller att tala med olika medier och en anledning är att hennes ämnesområde är publikt och något som berör alla. och, enligt Mai-lis hellénius, kan det vara lärorikt att träffa journalister för att förstå vad för slags kommunikation som fungerar.

– Jag är inte ute efter att synas själv, utan det handlar om att vara en budbä-rare för den kunskap som vi måste föra ut från forskarsamhället, säger hon.

– Själv är jag lite naiv och kan inte låta bli att försvara vetenskapen. Då får man ibland en del stryk, säger Mai-lis hel-lénius och fortsätter:

– Jag debatterar gärna, det kan vara kul att få vässa sina argument. Men det är inte roligt att bli utsatt för personliga

Namn: Mai-Lis helléniusTitel: ”Livsstilsprofessor”, den officiel-la titeln är professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention, vid Karolinska Institutet.Ålder: 58 år.Familj: Make, vuxen son samt en katt.Kopplar av med: Joggar, lagar mat och slår in julklappar – året runt.Bisyssla: Gympaledare inom Korpen sedan 37 år.Motto: Livet är inte så lätt alla gånger, men det löser sig nog.Förebild: Steven Blair, livsstilsprofes-sor från South Carolina, USA, med stor kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet.

påhopp och att få otrevliga mejl och telefonsamtal eller till och med hot.

D eT Fö r I n på kostdebatten, där hon har valt att bemöta de som förespråkar den så kallade lchF-dieten. Denna innebär att en stor del av den dagliga energin ska komma från mättat, anima-liskt fett.

i en mängd välgjorda vetenskapliga studier har forskare visat att det är mer hälsosamt att istället inta sitt fett i form av omättade fettsyror. nu senast har en expertgrupp i USa gått igenom all ny-tillkommen kostforskning. i de kostråd som förra året publicerades utifrån denna genomgång står bland annat att det dagliga energiintaget till högst 10 procent bör komma från mättat fett. Denna kunskap kan vara svårt att få gehör för.

– idag finns över 200 000 publicerade studier – epidemiologiska studier, inter-ventionsstudier som undersökt effekten av olika kost, och de som visar på nya molekylärbiologiska mekanismer – och de allra flesta visar att mättat fett inte är bra i stora doser. Som forskare ska vi titta på denna helhet och göra en syntes, medan de som förespråkar lchF kan plocka något resultat ur mängden och slå upp det som en sanning, säger Mai-lis hellénius.

Skulle det då gå att göra en optimal studie, exempelvis att under kontrolle-rade former ge människor viss mat och följa deras hälsa över lång tid, en studie som skulle kunna sätta punkt för debat-ten? Mai-lis hellénius tror att det skulle bli knepigt eftersom den kunskap som finns i dag tyder på att högfettkost inte är bra för hälsan.

– Jag har svårt att se att någon etisk kommitté mot bakgrund av vad vi vet idag skulle godkänna att utsätta män-niskor för en högfettkost med mycket mättat animaliskt fett, säger hon.

när hon i tv pratat om att det av hälso skäl kan vara klokt att byta smör mot olja dök nedanstående inlägg upp

på en känd fettförespråkande läkares blogg.

”Det är fruktansvärt att hon skräm-mer folk för det nyttiga svenskprodu-cerade smöret, och i stället vill att vi ska äta importerade fabrikstillverkade skräpfetter. Utan något som helst veten-skapligt underlag”.

inlägget följdes av en mängd kom-mentarer med liknande ton. varför tenderar matdebatten att bli så hätsk?

– Jag tror att det handlar om att mat är så centralt och kopplat till känslor, traditioner och personliga minnen. vi kopplar gärna smaker till händelser och det är här det blir en svår balansgång: jag vill inte ta bort matglädjen, utan istället komma därhän att fler ska äta hälsosamt och samtidigt njuta, säger hon.

hon har funderat på om hon ska sluta sticka ut hakan, men kommit fram till att det vore fegt.

– Det är min plikt som läkare och forskare att stå upp för det som är evi-densbaserad vetenskap!

”Själv är jag lite naiv och kan inte låta bli att försvara veten-skapen. Då får man ibland en del stryk.

Fem livsstilstipsLivsstilsprofessorns fem evidensba-serade tips som ökar sannolikheten att du lever friskare och längre:

� Försök att röra på dig så du blir lite varm fem av veckans dagar.

� Ägna dig åt någon form av styrke-träning två dagar i veckan.

� Om du har ett stillasittande arbete så res dig upp några gånger i timmen.

� Ta inte för små portioner utan rör dig istället så pass mycket att du kan äta mättande matportioner och få i dig allt du behöver.

� Var fett- och kolhydratsmart. Se till att få i dig de essentiella fettsyrorna via exempelvis oljor, avokado, fet fisk och nötter och ta inte bort päron, grovt bröd eller rotsaker för att minska mängden kolhydrater.

Läs mer: Dietary Guidelines for Americans 2010 from USDA Center for Nutrition Policy and Promotion: www.dietaryguidelines.gov

Quantity and Quality of Exercise for Developing and Main-taining Cardiorespiratory, Musculoskeletal, and Neuromotor Fitness in Apparently Healthy Adults: Guidance for Prescri-bing Exercise American College of Sports Medicine juli 2011


(mar)

På djupet

Ordet mardröm kommer från ”nattmara”, som i nordisk folktro var ett väsen som sätter sig grensle över den sovandes bröst. Här ses en nattmara i Henry Fusilis ”mardrömmen” från år 1781.


En

dröm att minnas

(mar)Text: Ola Danielsson

Varför hjärnan envisas med att drömma är fortfarande gåtfullt för vetenskapen.

Men klart är att skräcken i mardrömmar är fullt verklig och utgör ett problem för

många människor. Läs om hur forskarna försöker besegra nattens demoner.



e flesta har en mardröm då och då, men runt fem procent av befolkningen har så mycket mardröm-

mar att de upplever det som ett problem i vardagen, säger susanna Jernelöv, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

forskningen har visat att det finns sätt att bli av med mardrömmar, men hittills har det varit svårt för sveriges många mardrömmare att få hjälp. Där-för startar susanna Jernelöv och hennes kollegor nu en behandlingsstudie som ska jämföra två olika sätt att behandla mardrömmar med KBt, kognitiv beteendeterapi. Båda behandlingarna kommer att ske via internet.

– Vi tror att fler män-niskor deltar då. Även om relativt många har mardrömmar så är det få som söker hjälp i dag, säger hon.

Den vanligaste och mest välstuderade orsaken till

återkommande mardrömmar är trau-matiska upplevelser, som exempelvis krig eller olyckor. Bland patienter med posttraumatiskt stressyndrom plågas runt 80 procent av återkommande mardrömmar.

Men enligt susanna Jernelöv finns det också en stor grupp som har mardröm-mar utan någon uppenbar anledning. Det är framför allt dessa personer fors-karna vill nå med studien.

hon vill inte avslöja alla detaljer eftersom det kan påverka forsknings-resultaten. Men den ena behandlingen fokuserar på att minska stress, för att på så sätt uppnå bättre sömn som för-hoppningsvis är fri från mardrömmar. Den andra behandlingen fokuserar på innehållet i drömmarna, med syftet att göra det mindre skrämmande.

– stressreduktion hjälper många eftersom mardrömmar ofta förvärras av stress. Men det finns också mycket stöd för en metod där man fokuserar särskilt på och arbetar direkt med mardröm-marnas innehåll i behandlingen, säger susanna Jernelöv.

Jerker Hetta, professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurove-tenskap, Karolinska Institutet, som

också kommer att arbeta med studien har länge intresserat sig för mardröm-mar som psykiatriskt problem. han har bland annat visat att mardrömmar har en koppling till självmord.

– I befolkningen i stort är mardröm-mar vanligare bland personer som begår självmord. Mardrömmar är också en riskfaktor för självmord hos psykiskt sjuka patienter, säger Jerker hetta.

Varför mardrömmarnas skruvade verkligheter ser ut som de gör kan ingen svara säkert på. Men klart är att det finns universella teman, som att vara jagad eller attackerad. föreställnings-världen hos individen som drömmer sätter också sin prägel.

– Drömmen är en spegling av vaken-jaget. Barn drömmer till exempel ofta om monster och häxor, astmatiker kan drömma att de kvävs och blyga personer drömmer ofta om att vara nakna eller stå på ett podium, säger Jerker hetta.

forskningen har också visat att den drömmande hjärnan är en spegling av den vakna hjärnan. Den mätbara aktivi-teten i den drömmande hjärnan liknar i mångt och mycket den vakna hjärnans, och drömda upplevelser känns på samma sätt som vakna upplevelser. De är rika på exempelvis färger, rörelser, ljud och vardagliga ting som personer, djur och platser. trots att hjärnan under sömnen är avskuren från omvärlden har den förmågan att skapa en inre värld som för den som drömmer är svår att skilja från den verkliga världen.

Men fOrskningen har också visat på stora skillnader – exempelvis en nedsatt aktivitet i vissa områden av hjärnan som är viktiga för självkontroll och reflek-tionsförmåga. Det kan möjligen förklara några av drömmens, och mardröm-mens, särdrag; att det i drömmar är svårt att medvetet påverka ett händelse-förlopp, att orimliga händelser accep-teras okritiskt och att självreflekterande tankar (”jag ligger i min säng och dröm-mer”) sällan dyker upp. Kanske är det också bristen på reflektion som gör att mardrömmar ofta innehåller känslor av rädsla, ångest och ilska, men inte så ofta sorg eller skuld.

förmågan att drömma är beroende

–D

”stressreduktion hjälper många eftersom mar-drömmar ofta för-värras av stress.”

3 svar. Behövs mardrömmar?Vetenskapen har inte kunnat klarlägga om mardrömmar har nå-gon funktion, men olika möjligheter har förts fram. Moderna teorier om mardröm-mar är ofta ett hopkok av dessa.

Ja, mardrömmen är en

simulatorträning. Mardrömmar är hjärnans sätt att förbereda oss på

situationer som har varit farliga genom evolutionen. Därför

handlar mardrömmar oftare om uråldriga teman som flykt

och attack än om moderna hot som skjutvapen

och bilar.

Ja, mardrömmen

är en port till det undermedvetna.

Psykologerna sigmund freud och Carl Jung såg

mardrömmen som en viktig källa till kunskap om olösta

inre konflikter och de utvecklade metoder

för drömtydning.

nej, mardrömmar är

onödiga.Under sömnen sker mer

eller mindre slumpmässi-ga biokemiska processer i hjärnan. Dessa genererar

drömmar som en bief-fekt utan djupare

innebörd.

Susanna Jernelöv.


”Barn drömmer ofta om monster, astmatiker kan drömma att de kvävs och blyga personer dröm-mer ofta om att vara nakna.”

av kognitiva funktioner, som föreställ-ningsförmåga, och utvecklas under barndomen parallellt med dessa. forsk-ning visar att barn under sju år inte har särskilt levande drömmar, trots att det kan verka så för föräldrarna. Deras drömmar innehåller få känslor och be-står mest av orörliga bilder, exempelvis av att betrakta ett djur. Men till föräld-rarnas, och barnets, stora förskräckelse kan små barn drabbas av så kallad nattskräck. Barnet uppvisar då tecken på stark rädsla och är okontaktbart trots

att det kan sitta upp och ha ögonen öppna.

– nattskräck skiljer sig från mardrömmar genom att inträffa under djupsömnen och inte under sömnens normala drömfas, reM-sömnen.

nattskräcken tycks inte heller ha något dröminnehåll utöver skräcken och bar-net minns inget av händelsen nästa dag, säger Jerker hetta.

Ytterligare en skillnad mellan den drömmande och vakna hjärnan är att drömhjärnan är enormt glömsk. Vi kommer inte ihåg våra drömmar om vi inte vaknar när de pågår. Och även om vi kommer ihåg drömmen försvinner minnet av den snabbt om vi inte skriver ned det.

Jerker hetta förklarar att vi därför har mycket mer mardrömmar än vi tror. Det visar sig när man väcker sovande personer och frågar vad de drömde. Men oftast minns vi inte våra dröm-mar, och så länge demonerna stannar i sömnens värld är de harmlösa. I alla fall för ”vakenjaget” som Jerker hetta uttrycker det.

Men MöJligen påverkas vi av dröm-marna utan att vi märker det. enligt en teori som den finska forskaren antti revonsuo har lanserat har drömmar en evolutionär funktion genom att träna

oss på att agera i livshotande situationer. enligt teorin gör övningen i drömmar-nas värld att vi blir bättre på att hantera liknande situationer i verkligheten, oav-sett om vi minns drömmen eller inte.

teorin har ifrågasatts av andra fors-kare, bland annat utifrån argumenten att ganska få drömmar är hotfulla och att vi inte verkar lära oss så mycket inne i drömmen. enligt en sydafrikansk fors-kargrupp innehåller runt 20 procent av alla drömmar hos unga vuxna någon form av hot, men i endast fem procent av dessa drömmar lyckas den som drömmer undvika hotet.

hur det än är med den saken leder mardrömmar till problem när vi vaknar av dem. Då kan deras hemska innehåll spilla över till det vakna livet och börja påverka det. Man kan bli orolig, rädd för att sova, och plågas av minnen av drömmen. Det förklarar också hur vissa läkemedel, till exempel så kallade betablockerare, ger mardrömmar som en biverkning.

– läkemedlet gör så att man vaknar oftare och man blir på så sätt varse sina drömmar, säger Jerker hetta.

tyPiskt för mardrömmar är att man aldrig når fram till det allra hemskaste, utan man vaknar precis innan det inträffar. här finns en möjlig strategi för den som vill bli av med sina mardröm-mar, som också utgör kärnan i den ena av de två behandlingsmetoder som nu ska testas.

Den kallas Image reheasal Therapy (Irt) och går ut på att komma ihåg mar-drömmen, skriva ned den och samtidigt ändra drömmens tema, händelseför-lopp eller slut så att det blir mer positivt. Genom att repetera det modifierade drömscenariot i vaket tillstånd kan hjär-nan läras om så att drömmen förändras.

– hur undviker man till exempel att brinna upp om man är i ett brinnande hus? Jo, man sätter på en vattenslang och släcker elden. På samma sätt fung-erar det i drömmen, men där är det ofta svårare att komma på idén. Genom att prata om det man är rädd för i drömmen går det att hitta lösningar som sedan dyker upp även där, säger Jerker hetta.

Projektet om behandling av mar drömmar söker studiedeltagare.för mer information, besök www.internetpsykiatri.se eller mejla till [email protected].

förmågan till självreflek-tion är normalt bakbunden i drömmen men en del forskare menar ändå att det är fullt möjligt att vara medveten om att man drömmer, medan man drömmer. Det kräver bara lite övning. Och för den som lyckas öppnas helt nya möjligheter till självhjälp mot mardrömmar.

Personer som säger sig behärska förmågan till så kall-lad ”lucid dreaming” hävdar att de kan konfrontera hot i mardrömmar och få det att gå upp i rök, eftersom de vet att det är overkligt. Metoden är ingen väl beprövad mar-drömsbehandling, men det finns enligt Jerker Hetta ett visst vetenskapligt stöd för att det går att öva upp förmågan och att den kan hjälpa mot mardrömmar.

– Jag har själv provat meto-den lite på skoj, säger Jerker Hetta.

så hur lär man sig denna färdighet? ett nybörjarknep är att göra det till en vana att spana efter typiska drömkän-netecken och att göra verk-lighetskontroller. till exempel kan man titta på skyltar med text, titta bort och titta sedan tillbaka igen. Om texten plöts-ligt har förändrats vet du att du befinner dig i en dröm!

Testa själv: Bli vaken i drömmen

Jerker Hetta.

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

, Isto

ck

Läkemedelsakademin är Sveriges största oberoende kursgivare inom läkemedelsområdet. Årligen arrangerar vi drygt 80 olika utbildningar med cirka 6.000 deltagare. Utbudet täcker ämnesmässigt hela läkemedelsområdet från tidig forskning och utveckling till tillverkning och användning.

Våra utbildningsområden: Klinisk prövning, Regulatory Affairs, Drug Discovery–Preklinik, Kvalitet–GMP–Tillverkning samt Apotek–Information–Marknad.

Vi har utbildningar inom hela läkemedelsområdet.

Ett urval kommande aktiviteter:

• SeminaraboutBiobanking June 7th

• GrundkursiRegulatoryAffairs 4-6 september

• IntroductiontoQuantitativePharmacology 12-13 september

• Industriellgaleniskfarmaci,7,5hp (distanskurs i samarrangemang med Uppsala universitet), kursstart 8 oktober.

Kunskap är en färskvara!Häng med du också!

SWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCES

LÄKEMEDELSAKADEMIN

www.lakemedelsakademin.se

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med KI.

• Gå på seminarier, återträffar och håll kontakten med gamla kursare.

• Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev.

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

KI Alumni & Friends

Gå med idag!

ki.se/alumni

Foto

: Sca

npix


Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Vad är kramp?Ibland får jag kramp i benen när jag springer eller

cyklar och ibland när jag ligger och sover. Vad berorkramp på och vad kan jag göra åt det?

/ Ludvig Guste

Kramp kan bero på en mängd olika faktorer och man vet faktiskt inte så mycket om or-

sakerna till de vanliga typerna av kramp som frågan gäller. Det man vet minst om är nog den kramp som man kan få i vaden till exempel när man sover. Den kan bero på exempelvis förändringar i kroppens saltbalans och hormonrubbningar, men det vanligaste är att man inte hittar någon uppenbar förklaring.

Det är också vanligt att man får kramp när man anstränger en muskel. Det kan finnas ett flertal orsaker till denna ansträngningsutlösta kramp. Den kan vara ett tecken på någon form av skada i muskeln och uppkommer då akut när man anstränger muskeln. Kramp kan också komma mer smygande under ett långvarigt arbete, till exempel långdis-tanslöpning. Man kan då känna att ett flertal muskler är mycket nära att börja krampa. I detta fall beror krampen ofta på förändrad vatten- och saltbalans. Jon-er som är viktiga i detta sammanhang är kalcium, magnesium, kalium, natrium och klorid. Samspelet mellan dessa joner är ofta komplicerat och man kan få kramp både av för höga och för låga kon-centrationer. Sportdrycker innehåller

Svar olika typer av salter och tanken bakom dessa är att minimera problem med ändrad vatten- och saltbalans.

En speciell typ av kramp uppkommer när man cyklar långa sträckor. Krampen drabbar då tåmuskler och orsakas av trycket från pedalerna. Detta tryck aktiverar nerv-systemet som i sin tur ökar aktiveringen av musklerna som då krampar. Generellt så har nervsystemet en central roll vid kramp. Vanliga kramper går oftast över när man sträcker ut den krampande muskeln, vilket leder till en reflexmässig hämning av de nervceller som orsakar den okontrollerade aktiveringen av muskeln.

En annan egenskap hos kramper som visar på nervsystemets centrala betydelse är att det omedelbart gör fruktansvärt ont när man får kramp. En viljemässig maximal kontraktion av samma muskel gör inte ont, åtminstone inte omedelbart. Nervaktiveringen vid kramp måste alltså också inbegripa en aktivering av smärtsystemet./Håkan WesterbladProfessor i cellulär muskelfysiologiFo

to: Is

tock


En del är mer känsliga för starka plöt-sliga ljud, är det för att de har bättre hörsel eller för att de har sämre förmåga att avskärma sig? / Rickard Andersson

Det kan finnas flera anled-ningar till ökad ljudkänsli-ghet, men en vanlig orsak är

faktiskt försämrad hörsel. Det hänger samman med att det i innerörat finns två typer av hårceller, inre och yttre hårcel-ler, som kan skadas på grund av buller eller stigande ålder. De inre hårcellerna ”hör” vi med genom att de skickar sig-naler till hjärnan. När dessa skadas höjs

hörtröskeln så att starkare ljud behövs innan man hör något. De yttre hårceller-na tar i stället emot signaler från hjärnan och hjälper till att reglera hur vi upplever ljudet. När denna reglerande funktion skadas kan ljud bli svårare att tolka och obehagströskeln ibland sänkas, så att svagare ljud upplevs som störande. Hos en del personer tar det längre tid för hjärnan att reglera upplevelsen av ljudet, vilket skulle kunna innebära en ökad känslighet just för plötsliga ljud./Björn HagermanDocent i audiologi

Varför växer min arm?

Ibland när jag ska somna kan det kännas som min kropp har andra proportioner än den verkligen har. Till exem-pel kan det kännas som om armen är flera meter lång. Vad beror detta på? / Jacob

Upplevelsen du beskriver är känd som Alice i un-

derlandet-syndromet och är inte helt ovanlig under den så kallade aurafasen vid migrän. Det beror då på att blodkär-len i hjärnans hjässlob, där kroppens olika delar finns representerade, dras samman. Det känns ofta som myrkrypn-ingar som vandrar över kroppen, och om sammandrag-ningarna sker i bakre hjäss-loben där kroppsbilden skapas och många olika kroppsdelar finns repre-senterade på liten yta kan man uppleva just att kroppens proportioner förändras. Men det är svårare att förklara varför du upplever det just när du ska somna. I det så kallade hypnagoga tillståndet, mellan sömn och vakenhet, är det inte helt ovanligt med andra förändringar av kroppsup-plevelsen, som till exempel att man upplever att man är inlåst i sin kropp och inte kan röra sig eller att man helt lämnar sin kropp./Henrik EhrssonForskare i neurovetenskap

Har ljudkänsliga bättre hörsel?

Svar

Svar

F+S

Känslig hörsel är inte detsamma som bra hörsel.


Kan cancer uppstå var som helst?Jag undrar om någon vävnad, något organ, någon kroppsdel eller liknande inte kan drabbas av cancer hos människan? / Helena Zorica

Alla vävnader kan i princip drabbas av cancer, men risken är mycket större i

vissa vävnader. Cancer startar med en genmutation som gör att en cell börjar dela sig onormalt. Risken för att sådana mutationer uppstår är större i vävnader med hög cellomsättning, där celler delar sig ofta. Detta gäller till exempel ytorna mot omvärlden, som huden, slemhinnan i mun, tarmar och urinvägar, men också i körtlar och i könsorganen. Dessa vävnader är ut-

satta för slitage och behöver ständigt förnyas. De är också exponerade för miljöfaktorer som strålning och kemi-kalier som ökar risken för mutationer.

Hjärnans nervvävnad och muskler-na är exempel på vävnad med låg cellomsättning, och där är cancer mycket ovanligare. När hjärntumörer uppstår är det nästan aldrig i hjär-nans nervceller utan i gliacellerna, en storts stödjevävnad i hjärnan som har förmåga till celldelning.

Eftersom celltillväxten i vissa vävnader är störst tidigt i livet är vissa cancerformer vanligare hos barn och unga. Ett exempel är bencancer som oftast uppstår i benens tillväxtplattor där många nya benceller bildas under barndomen./Lennart ErikssonProfessor emeritus i Patologi

Använder vi bara en del av hjärnan?Vi reder ut en gammal skrönaJag och mina elever diskuterade i dag hjärnans kapacitet. Är det så att vi endast använder en bråkdel av hjärnans kapacitet? Tillbakabildas nervceller som inte används?

/ Josefine Erlandsson, lärare i biologi och matematik

Detta är en myt som flitigt utnyttjas för att saluföra oseriösa metoder att

lära sig använda resten av hjärnan. Däremot är det sant att hjärnan för en rad funktioner har en sorts reservka-pacitet som kanske endast behövs i extrema situationer. Detta förklarar varför man till exempel vid Parkin-sons sjukdom behöver förlora ett stort antal nervceller innan symtom uppstår vid vanliga aktiviteter, som exempelvis att gå.

Modern funktionell magnetkamer-avbildning av det så kallade “resting state” visar hur stora delar av hjärnan är aktiva när man är vaken men inte gör något alls, eller ens tänker på något särskilt.

Det stämmer att nervceller, och särskilt deras nervtrådar, tenderar att tillbakabildas om de inte används. Man har använt termen ”use it or lose it” för detta. Omvänt så stärks sådana neuronala kretsar som används mycket, så att till exempel enskilda aktiva nervceller får fler eller kraftful-lare kontakter med andra nervceller./Lars Olson, Professor i neurobiologi

Svar

Det blir alltid värre framåt nattenVarför kliar det mer på krop-pen på kvällen? / Linda

Det är välkänt att många personer med klåda upp-

lever att klådan förvärras på kvällen och natten. Det gäller såväl klåda vid hudsjukdom, som eksem, nässelutslag och skabb, och klåda vid olika invärtes sjukdomar. Klådan kan då störa nattsömnen, vilket leder till trötthet och koncentrationssvårigheter dagtid. Orsaken till att klådan försämras på kvällen och natten är fortfarande okänd. Man spekulerar i att det skulle kunna förklaras av en något ökad hudtemperatur, vilket sänker tröskeln för klådsti-muli, bristen på distraktion och avledning, samt en naturlig dygnsvariation i mängden klådframkallande ämnen i huden./Carl-Fredrik WahlgrenProfessor i dermatologi och venerologi

m y t e n

Svar

Fråga och vinn!Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok.Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informations-avdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Svar

Hjärnan jobbar på för jämnan.

Foto

: Isto

ck


Ögonblicket

”Året var 1993 och jag satt en kväll och kikade på ett snitt från en råttas skadade ryggmärg i mikroskopet. Vi hade behandlat snittet med ett nytt ämne som markerade celler som är vanliga under utvecklingen av embryots nervsystem men som vi inte förväntade oss att hitta i en vuxen råttas ryggmärg. Plöts-ligt fick jag syn på en grupp celler som lyste upp som en

Namn: Jonas Frisén Titel: Tobias Stiftelsens professur i stamcellsforsk-ning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.Aktuell: Har i en studie som nyligen publicerats i tidskrif-ten Neuron visat att nervcel-ler inte nybildas i en region i den mänskliga hjärnan, den så kallade luktbulben, till skillnad från hos alla andra däggdjur. Läs mer på ki.se.

julgran av den röda markören och som dessutom såg ut att spotta ur sig nya celler. Det var suggestivt. Från källan gick en motorväg av celler vandrandes mot skadan för att ersätta de döda delarna. På den tiden talade man inte om stamceller i nervsyste-met så att hitta ett tecken på nybildning av celler i den skadade ryggmärgen var där-för mycket spännande. Detta måste jag utforska, tänkte jag och har sedan fortsatt.

En central fråga var om det nybildas celler även i det mänskliga nervsystemet. Detta var dock svårstuderat eftersom man varken kan ge giftiga markörer till män-niskor eller ta prover från deras hjärnor. Jag fick idén att försöka åldersbestämma

En explosiv idéJonas Frisén lade ihop stamceller, viner och kärnvapen och förstod att det går att ålders bestämma celler.

Berättat för Cecilia Odlind Foto Martin Stenmark

celler från avlidna personers hjärnor genom att kopiera den metod som arkeologer använder när de ska da-tera gamla föremål: Att mäta sönderfallet av radioaktivt kol, 14C. Men det visade sig vara var en ganska naiv tanke eftersom halveringstiden för 14C är cirka 6000 år och de flesta celler bara lever dagar eller år. I mitt letande stötte jag en dag på en graf som visade hur 14C-halten ökade i atmosfären i sam-band med provsprängningar av kärnvapen under det kalla kriget 1955–63, för att sedan långsamt avta. Andra personer hade använt detta faktum för att bland annat ålders-bestämma gamla viner och gallstenar. När jag såg den grafen förstod jag att vi skulle kunna använda samma metod för

att tidsbestämma när mänsk-liga celler bildats.

Sedan dess har vi kunnat konstatera att det nybildas celler i vissa delar av den mänskliga hjärnan, och även till exempel i hjärtat. Nu försö-ker vi förstå hur detta sker för att i framtiden kanske kunna stimulera hjärtcells-nybildning vid exempelvis en hjärtinfarkt.

En fråga som jag hoppas vi kan reda ut framöver är om depression hänger ihop med minskad nervcells-bildning som vissa hävdar. Att skönja nya horisonter är det jag går igång på, att göra klart är inte lika roligt.”

23 års erfarenhet av hjärt-kärlsjukdomar!

spetskompetens centralt i Stockholm utredning, diagnostik och behandling kombinerad mottagning kardiologi/klinisk fysiologi/sömn samarbete med primärvård och sjukhus hög patientupplevd kvalitet och god tillgänglighet

Stockholm CityKungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Tfn 08-505 215 00 Fax 08-505 215 01

Vällingby CityPajalagatan 56, pl 2 165 62 Vällingby Tfn 08-505 215 80Fax 08-579 729 20

Vi finns på webbenwww.shc.se

ENESTEDT.S

E

F r å n i d é t i l l a F F ä r s n y t ta

B r a nn a B – Ko n s u lt e r i im m at e ri a l r ät t,

Ko m m e r s ie l l j u rid iK o c h t v is t l ö s nin g

[email protected] www.Brann.se

recept mot blodstörtning och plötslig huvudvärk

Stöd vår verksamhet

– ge ett bidragAutism- och Aspergerförbundet tar tacksamt

emot bidrag att använda i vårt arbete för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom

och andra autismliknande tillstånd.Alla bidrag är välkomna – stora som små.

www.autism.se

Autism- och Asperger-förbundet har ett 90-konto vilket innebär att vi står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll.

TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRTS JUKDOMpg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se

Lär dig känna igen de vanligaste symptomen av en stroke och larma 112 direkt!Stroke är en dramatisk sjukdom som slår till snabbt och ofta utan förvarning.

Skador na uppstår i hjärnan men problemen börjar i kärlen. Drygt 30 000 personerdrabbas varje år och hälften av dem dör eller får svåra funktionshinder.

Det är bråttom! Hjälp oss bekämpa stroke.

Känn igen en stroke.

A N S I K T EFörlamning? Hänger

ena mungipan?

K RO P P S D E LHålla uppe ena armen

i tio sekunder?

U T TA L Sluddrigt tal?

Kommer orden fel?

T I DVarje minut är dyrbar.Känn igen symptomen!

Ring 112 direkt.Tveka inte!Kl ipp ut och spara

Ring in din gåva 0200 - 89 19 00

I N S A M L I N G S -K A M PA N J E N

S T Ö D S AV

Din gåva behövs. Den är särskilt viktig eftersom det är Hjärt-Lungfonden, intestaten, som bekostar det mesta av den oberoende hjärt-kärlforskningen i Sverige.Välkommen att ge din gåva och läs gärna mer på www.hjart-lungfonden.se

Det viktigaste du kan göra för att bekämpa stroke är att stödja forsk-ningen om denna farliga sjukdom. Forskarna gör viktiga framstegoch allt fler människor kan räddas för varje år.

Forskning ger ökad kunskap och är vägen fram för att bekämpastroke och andra sjukdomar i hjärtat och kärlen. Utan tillräckliga resurser riskerarforskningen att tappa tid.

Medicinsk vetenskap baksida 205x245_Layout 2 2012-05-02 12:27 Sida 1POSTTIDNING B

Documents

Medicinsk Vetenskap nr 2 2012