Download pdf - 7164 668 2

Post: 118 82 Stockholm Besk: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Ladda ner p www.skl.se/publikationer.

Resultatrapport

Det nationella mlet fr svensk jmstlldhetspolitik r att kvinnor och mn ska ha samma makt att forma samhllet och sina egna liv. Jmstlldhetsintegrering utgr huvudstrategin fr att frverkliga svensk jmstlldhetspolitik. Konkret innebr strategin att det ska finnas kunskaper och rutiner fr att mnniskor p olika niver i en verksamhet kontinuerligt och fortsttningsvis tar beslut som bi-drar till jmstlldhet.

Denna rapport sammanfattar tre rs arbete med att genomfra strategin jm-stlldhetsintegrering i 46 kommuner, 13 landsting/regioner, 9 samverkansorgan och 4 privata fretag. Arbetet har skett inom ramarna fr Program fr Hllbar Jmstlldhet. Programmet har finansierats av regeringen och Sveriges Kommu-ner och landsting har haft huvudmannaskapet.

Rapporten r frmst en slutredovisning till regeringen om hur medel har an-vnts. Men den r ocks anvndbar fr alla som arbetar med och r intresserade av arbetet med jmstlldhet och kvalitetsarbete inom offentligt finansierad verk-samhet.

Program fr Hllbar JmstlldHet

ResultatrapportFr Perioden 20082010

Frord

Fr att kunna garantera en verksamhet av hg kvalitet s att den svarar mot kvinnors och mns, respektive flickors och pojkars livsvillkor och behov r det av stor vikt att se ver styrning och ledning fr att integrera ett jmstlldhetsperspektiv. Genom att jmstlldhetsintegrera styr- och ledningssystem samt uppn konkreta och bestende verksamhetsfrbttringar fr en jmstlld service och ett jmstllt bemtande kan medborgare knna sig trygga i vetskapen om att service utformas och resurser frdelas jmstllt efter behov och inte efter kn.

Denna rapport sammanfattar tre rs arbete med att genomfra strategin jmstlld-hetsintegrering i 46 kommuner, 13 landsting/regioner, 9 samverkansorgan och 4 pri-vata fretag. Arbetet har skett inom ramarna fr Program fr Hllbar Jmstlldhet. Programmet har finansierats av regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har haft huvudmannaskapet.

Det r ett fantastiskt arbete som bedrivits och rapporten lyfter flera intressanta exem-pel p vad jmstlldhetsintegrering innebr i praktiken. Fr att arbetet inte ska stanna upp och fr att goda resultat inte ska falla i glmska har regeringen beviljat ytterligare medel fr att programmet ska fortstta i ytterligare tre r. Det fortsatta arbetet handlar om att frdjupa arbetet i redan pbrjade utvecklingsarbeten och sprida kunskaper s att nya verksamheter kan pbrja ett arbete. Arbetet mste fortstta!

Stockholm 2011

Carina SndorOrdfrande, Styrgruppen fr Program fr Hllbar Jmstlldhet

Upplysningar om innehllet:Marie Trollvik, [email protected]

Sveriges Kommuner och Landsting, 2011ISBN/Bestnr: 978-91-7164-668-2Text: Lina Nilsson och Marie TrollvikProduktion: SKL FS/XGS Grafisk Produktion

Resultatrapport 2011 3

Innehllsfrteckning

1. Sammanfattning 5

2. Rapportens upplggning 7

3. Uppdraget 8

4. Genomfrande 9

Bakgrund 9

Organisering av programmet 9

Val av inriktning 10

Strategier fr genomfrandet 11

5. Resultatredovisning 13

Strategi 1 Std till genomfrande av jmstlldhetsintegrering 13

Strategi 1 Resultat 13

Strategi 2 - Styrning och uppfljning 24


Strategi 3 - Strategisk pverkan 27


Strategi 4 - Utveckling och lrande (strning) 32


6. Att jmstlldhetsintegrera styrning och ledning 37

Att bekna styrdokumenten 38

Integrera kvalitetsverktygen 39

Verksamhetsfrbttringar i krnverksamheten 40

7. Ett fortsatt hllbart jmstlldhetsarbete 42

Styrgruppen och sekretariatet 42

SKL:s fortsatta arbete 43

Regeringskansliet rrande strukturer fr hllbart frbttringsarbete 44

8. Referenser 45

Litteratur 45

vriga kllor 45

Webbadresser 46

Bilaga 1 - Frteckning ver beviljade utvecklingsarbeten 47

Resultatrapport 20114


KAPITEL1Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beviljades 145 mkr av Regeringen fr att under perioden 2008-2010 genomfra satsningen Program fr Hllbar Jmstlldhet. Syftet med programmet var att utveckla offentligt finansierade verksamheter p kom-munal- och landstingskommunal niv fr att garantera en hg kvalitet p verksamhe-ten och se till att den svarade mot kvinnors och mns, respektive flickors och pojkars livsvillkor och behov.

Det vergripande mlet var att uppn konkreta och bestende verksamhetsfrbttring-ar inom ramarna fr de utvecklingsarbeten som fick std av programmet. Sammantaget har medel beviljats i tre omgngar till totalt 87 utvecklingsarbeten i 46 kommuner, 13 landsting/regioner, 9 regional frbund/samverkansorgan och 4 privata fretag. Det har funnits en stor spridning geografisk och mellan olika typer av verksamheter.

Utvrderingar, fljeforskning och SKL:s uppfljning av de utvecklingsarbeten som beviljades medel visar att satsningen har gett mycket goda resultat. 66 000 politiker, chefer, tjnstemn och brukare har genomgtt jmstlldhetsutbildning, 63 % av alla utvecklingsarbeten har uppntt konkreta verksamhetsfrbttringar och 80 % har jm-stlldhetsintegrerat styr- och ledningssystemen eller r p gng att gra det. Vidare planerar 85 % att aktivt sprida resultaten efter programtiden. Hela 95 % av deltagarna uppger att jmstlldhetsarbetet har strkts av medlen och lika mnga svarar att arbetet inte skulle bedrivits i samma utstrckning utan programmet.

Programsekretariatets uppdrag innebar att stdja, styra, strategisk pverka samt bidra till utveckling och lrande. Fr att stdja utvecklingsarbetena anordnades forum fr erfarenhetsutbyte, nationell utbildning fr jmstlldhetsstrateger och frndringsle-dare. Styrningen skedde genom kravstllande, kontroll och samling och utveckling av gemensamma ml. Strategisk pverkan handlade bde om SKL:s frmga att leverera jmstlld verksamhet till sina medlemmar, men ocks om att pverka myndigheter och andra aktrer som stter ramar och skapar frutsttningar fr det lokala arbetet med jmstlldhetsintegrering. Utveckling och lrande resulterade bland annat i webbporta-len www.jmstll.nu som innehller en litteraturdatabas, verktyg och konkreta exem-pel p jmstlldhetsintegrering. Vidare har webbverktyget makEQuality skapats fr att redovisa, granska och flja upp jmstlldhetsarbetet. Det kan bli ett viktigt bidrag fr att flja upp handlingsplaner i enlighet med CEMR:s jmstlldhetsdeklaration och ett verktyg fr revisorerna att flja upp att verksamheter bedrivs likvrdigt.


Ett viktigt bidrag till reflektion och lrande, ett strande moment, var den fljeforsk-ning som bedrivits av FoU-miljn (APeL) och Center of Excellence (Helix) vid Link-pings universitet. ven referensntverk och jmstlldhetsexperter har gett viktiga bi-drag till arbetet.

Programmets styrgrupp har spelat en viktig roll fr att skapa frankring, besluta om ml och frdriktning och fr att visa p programmets strategiska betydelse. Styrgrup-pen bestr av kommunpolitiker frn bda blocken, representanter frn kommun- och landstingsledningar, Almega, regeringskansliet samt jmstlldhetsexpert och ansvarig chef frn SKL. De goda resultaten kan ocks frklaras med att arbetet har bedrivits p flera niver samtidigt; individniv, organisationsniv och systemniv.

En annan viktigt faktor r att programmet lyckats uppn och synliggra konkreta verk-samhetsfrbttringar under programtiden. Att g frn ord till handling, att visa att ar-betet pverkar kvalitet, effektivitet och resultat i den offentligt finansierade vlfrden, bde fr mn och kvinnor, r centralt fr att vinna uppslutning och engagemang fr ar-betet.

Ytterligare ett skl till att programmet ntt framgngar r att SKL r en huvudman som givit legitimitet till arbetet, bde gentemot nationella samarbetspartners och mot med-lemmarna. SKL:s ledning har stllt sig bakom programmet och bidragit aktivt med att stdja programmet och att skapa intresse bland de grupper som programmet vnt sig till, hga politiker och chefer. Ledningens aktiva std och garskap har visat sig vara en avgrande faktor fr att lyckas med jmstlldhetsintegrering. Drfr fresls att det inrttas en hgnivgrupp med ledande fretrdare frn deltagande verksamheter, SKL och andra nationella aktrer, fr att stdja den fortsatta utvecklingen fr hllbar jm-stlldhet. SKL br ocks klargra vilken roll frbundet ska ha nr det gller att stdja arbetet med handlingsplaner hos medlemmar som undertecknat CEMR-deklarationen samt vilket std som ska ges till hllbar jmstlldhetsintegrering efter att Program fr hllbar Jmstlldhet avslutas 2013.

Programsatsningar likt denna kan ge goda resultat, men har svrt att pverka systemet i stort om inte hela kedjan av aktrer inom offentlig frvaltning samverkar. Mjligheter-na att integrera ett jmstlldhetsperspektiv inom kommuner och landsting r beroende av att ocks de statliga myndigheterna r jmstlldhetsintegrerade. Det gller exempel-vis frgan om knsuppdelad statistik. Nr myndigheter stller krav p kommuner och landsting om att lmna individbaserade statistikuppgifter mste de ocks stlla krav p och terrapportera dessa knsuppdelade. Annars riskerar intresset fr jmstlldhets-arbetet avstanna nr projekten avslutas.

Regeringen har beviljat SKL ytterligare 80 mkr fr perioden 2011- 2013. Program fr Hllbar Jmstlldhet gr nu in i en ny fas dr fokus r p att skra hllbarheten i pbr-jade utvecklingsarbeten och att sprida resultat och lrdomar s att flera verksamheter kan starta upp ett arbete med jmstlldhetsintegrering.


KAPITEL2Rapportens upplggningDenna rapport r en slutrapportering av Program fr Hllbar Jmstlldhet. Rappor-ten beskriver programmets uppdrag, organisering och inriktning. Drp fljer en ge-nomgng av det styrkort som varit styrande fr programmet och en redogrelse fr hur vl programmet uppntt sina ml och hur medel har frbrukats. Rapporten innehller ven en beskrivning av vad det kan innebra att jmstlldhetsintegrera styrning och ledning. Reflektioner kring det fortsatta arbetet fr avsluta rapporten.

Rapporten verlmnas till regeringen den 15 maj 2011.


KAPITEL3UppdragetI november 2007 inkom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med en anskan till regeringen om ekonomiskt std fr att under tiden den 1 januari 2008 - 31 december 2010 stdja genomfrandet av jmstlldhetsintegrering1 i kommuner, landsting, regio-nala sjlvstyrelseorgan och kommunala samverksansorgan.

SKL beviljades i detta frsta skede 100 miljoner kronor till Program fr Hllbar Jm-stlldhet. D intresset fr att delta i programmet var stort beviljades drefter ytterli-gare 45 mkr.

SKL beviljades medel fr fljande insatser: informera om jmstlldhetsintegrering ekonomiskt std till utvecklingsarbete utbildning av jmstlldhetsstrateger skapa forum fr erfarenhetsutbyte upprtta en webbaserad kunskapsbank vidareutveckla befintliga ledningssystem, metoder och verktyg fr organisations- och kvalitetsutveckling i kommunal verksamhet fr att infrliva jmstlldhetsintegrering i dessa

ta fram verktyg/modeller fr jmstlldhetsintegrering av offentligt finansierade verksamheter som genomfrs av privata fretag

projektledning och projektsekretariat inom SKL processutvrdering Syftet med programmet var att utveckla offentligt finansierade verksamheter p kom-munal- och landstingskommunal niv fr att garantera en hg kvalitet p verksamhe-ten och se till att den svarade mot kvinnors och mns, respektive flickors och pojkars livsvillkor och behov. Det vergripande mlet var att uppn konkreta och bestende verksamhetsfrbttringar inom ramarna fr de utvecklingsarbeten som ftt std.

Det nationella mlet fr svensk jmstlldhetspolitik r att kvinnor och mn ska ha samma makt att forma samhllet och sina egna liv. Jmstlldhetsintegrering utgr hu-vudstrategin fr att frverkliga svensk jmstlldhetspolitik och r ocks den brande strategin fr programmet. Konkret innebr strategin att det ska finnas kunskaper och rutiner fr att mnniskor p olika niver i en verksamhet kontinuerligt och fortstt-ningsvis tar beslut som bidrar till jmstlldhet.1JmstlldhetsintegreringinnebrenligtEuropardetsdefinition(om)organisering,frbttring,utvecklingoch

utvrderingavbeslutsprocesser,sattettjmstlldhetsperspektivinfrlivasialltbeslutsfattande,pallaniverochiallastegavprocessen,avdeaktrersomnormaltsettdeltaribeslutsfattandet.


KAPITEL4Genomfrande BakgrundAnskan till regeringen fregicks av ett beslut i SKL:s styrelse att uppmana kommuner och landsting att underteckna den europeiska jmstlldhetsdeklarationen, ven kallad CEMR-deklarationen2. Program fr Hllbar Jmstlldhet har varit en viktig insats fr att frmja undertecknandet av deklarationen och fr att stdja arbetet med att upprtta, implementera och flja upp de lokala handlingsplaner som deklarationen freskriver.Innan programmet riggades gjordes en frstudie dr chefer och andra nyckelpersoner p SKL hade identifierat fallgropar och framgngsfaktorer. Det fanns ett etablerat jm-stlldhetsntverk med representanter frn kommuner och landsting och en gedigen dokumentation av det jmstlldhetsarbete som bedrivits. Bland annat tv kunskaps-versikter om ojmstlldhet inom hlso- och sjukvrden och erfarenheter av jmstlld-hetsintegrering i kommuner och landsting3. Dessa har varit centrala som gonppnare fr att synliggra den dolda ojmstlldhet som bde behver synliggras och tgrdas innan det gr att garantera en jmstlld service till medborgarna.

Organisering av programmet P programniv styrdes programmet av en styrgrupp med en, som det visade sig, fram-gngsrik konstruktion. Styrgruppen bestod av tv politiker utsedda av SKL:s styrelse, en kommun- och en landstingsdirektr, en representant fr privata tjnstefretagare (Almega) samt en representant frn finansiren (integrations- och jmstlldhetsde-partementet). ven ansvarig chef p SKL och en av frbundets jmstlldhetsexperter fanns med. Bland styrgruppens uppgifter fanns att utifrn en kritisk men konstruktiv utgngspunkt lgga upp strategier, prioritera aktiviteter, flja upp programmets styr-kort och bereda inkomna anskningar infr beslut i SKL:s styrelse.

Styrgruppens sammansttning gav tilltrde till strategiska aktrer, s som ntverk fr kommun- och landstingsdirektrerna, SKL:s ledningsgrupp och styrelse. Att politiker frn bda blocken deltog i styrgruppen var ovrderligt. Politikerna konstaterade frn starten att det fanns en bred uppslutning mellan blocken att prioritera jmstlldhets-integrering och beslt sig fr att driva arbetet tillsammans utan att gra partipolitik av enskilda frgor.

2TheCouncilofEuropeanMunicipalitiesandRegions(CEMR),deteuropeiskakommunfrbundetochregion-frbundetssamarbetsorganharskapatdeneuropeiskadeklarationenfrjmstlldhetplokalochregionalniv.Deklarationenharidagver1000undertecknareiEuropa.

3Jutterdal,2008ochSmirthwaite,2007.Rapporternafinnsattbestllapwww.skl.se/publikationer.


En annan framgngsfaktor var den kontinuerliga kontakt med regeringskansliet som nrvaron av deras representant i styrgruppen innebar. Det gjorde att finansiren kunde flja programmet, se bde styrkor och svagheter, och avgra om vi var p rtt vg.

I detta fall, d arbetet handlar mycket om att bryta ny mark och frebygga motsttning-ar dr de inte behver finnas, har det varit ovrderligt och betytt mycket fr program-mets framgng med bde politiker och tjnstemn i styrgruppen, ngot som annars r ovanligt inom SKL.

Programsekretariatet bestod av tre heltidsanstllda; programchef, handlggare och in-formatr. Under sista ret fanns ocks en administratr och en processledare p del-tid. Fr att sjlva f feedback, ider och skapa frankring knt programsekretariatet till sig flera referensgrupper, i frsta hand etablerade ntverk som SKL:s ntverk av jm-stlldhetsstrateger och ntverk fr mnskliga rttigheter, lnsstyrelsernas jmstlld-hetsexperter, SKL:s egna jmstlldhetsexperter samt olika forskare och konsulter. Det har gett SKL tillgng till gedigna erfarenheter och kunskaper och hjlpt oss att utveckla strategier fr att n vra programml.

Val av inriktningAtt jmstlldhetsintegrering innebr att mnniskor i en verksamhet kontinuerligt och fortsttningsvis tar beslut som leder till jmstlldhet lter bde radikalt och enkelt, men kan vara en svr nt att kncka i praktiken. Att n chefer och politiker som inte vanligtvis driver jmstlldhetsarbetet r en stor utmaning. En annan utmaning handlar om att undvika projektfllan, det vill sga att verksamheten upphr nr projekttiden r slut. Fr att hantera dessa utmaningar gjordes inledningsvis ngra avgrande val av inriktning som sedan legat till grund fr de prioriteringar som gjorts.

Koppling till kvalitetsarbeteJmstlldhetsarbete drivs vanligen som en personalfrga och inte som en verksamhets-frga med fokus p kund, brukare eller medborgare. Men jmstlldhet r ocks en viktig faktor fr kvalitet och effektivitet i verksamheten. Frsta valet var drfr att knyta arbe-tet med jmstlldhetsintegrering till det vardagliga arbetet fr kvalitets- och verksam-hetsutveckling fr att visa att jmstlldhet har relevans ven fr den krnverksamhet som bedrivs.

Mnga uppfattar jmstlldhet som en maktkamp mellan kvinnor och mn. Program fr Hllbar Jmstlldhet bygger p frstelsen att det finns maktordningar i samhllet som bland annat fr till fljd att mn verordnas och fr strre del av samhllets resurser n kvinnor. Men det finns ocks exempel p att mn och pojkar r frlorare p ojmstlld-het.

Jmstlldhet r en lagfst mnsklig rttighet och en frutsttning fr demokrati p alla niver. Program fr Hllbar Jmstlldhet har emellertid valt att ven lgga fokus p vad man vinner p jmstlldhet, bde p individ- och samhllsniv. Verksamheten blir mer effektiv, service kan ges med hgre kvalitet och de ansvariga fr ett medel att n bttre resultat. Jmstlldhet blir d ingen extra plaga utan ngot som hjlper var och en att utfra sitt uppdrag bttre, vare sig det handlar om en medarbetare, en chef eller en poli-tiker. Med andra ord medfr jmstlldhetsintegrering en win-win-situation.


Att g frn ord till handlingDet andra valet var att fokusera p hur vi gr frn ord till handling. Att bedriva jm-stlldhetsintegrering som projekt r i sig en paradox eftersom sjlva projektformen gr att arbetet riskerar att bli en tillfllig insats vid sidan av krnverksamheten. Jm-stlldhetsarbete har ocks kritiserats fr att fastna i kartlggning och utbildningsinsat-ser med fljden att ojmstlldhet identifierats och kunskapsnivn hjts, men nr det kommit till det avgrande steget att implementera resultaten har projektet avslutats och allt tergtt till det normala. Fr att motverka denna projektkultur med efterfl-jande terstllare har programmet haft som slogan att det r bttre med sm fr-bttringar n stora och tomma visioner. Programmets fokus har drfr varit konkreta verksamhetsfrbttringar fr brukare, kunder och patienter. Stor vikt har lagts vid att dokumentera och sprida exempel p ojmstlldhet som upptckts, vad man gjort t dem (ofta med enkla medel), samt vilka positiva effekter frbttringsarbetet har lett till.

HllbarhetEtt tredje val var att knyta an till begreppet hllbar utveckling fr att tydligra att fr-bttringarna ska finnas kvar efter programtiden som en del av arbetet fr en lngsiktig och brkraftig utveckling. Vi valde ocks att tala om program och utvecklingsarbete i stllet fr projekt, fr att understryka att jmstlldhetsintegrering r en pgende pro-cess som inte avstannar nr projektpengarna tar slut.

Erfarenhet frn tidigare projekt var att ledningen inte alltid tar ansvar fr jmstlld-hetsarbetet utan lter det ske vid sidan av verksamheten i form av tillflliga projektak-tiviteter och srskilda projektorganisationer. Saknas en tydlig styrning dr ledningen stter upp ml och efterfrgar resultat riskerar jmstlldhetsarbetet att bli en frga om tyckande och policyformulering snarare n konkret grande.

Fljeforskningen har varit ett viktigt bidrag fr att konkretisera framgngsfaktorer och hotbilder nr det kommer till hllbart utvecklingsarbete. Den stndiga terkopplingen frn forskarna har bidragit till att tid har avsatts fr reflektion och lrande. Fr att kun-na ta tillvara lrandet har programmet varit processinriktat vilket inneburit att det har utvecklats allt eftersom behov identifierats och genomfrda insatser utvrderats.

Strategier fr genomfrandetStyrgruppen beslutade om ett balanserat styrkort fr att styra och flja upp program-met. Styrkortet har justerats under arbetets gng, allt eftersom nya lrdomar och fr-utsttningar uppkommit. Styrkortet bygger p fyra strategier med ml och delml som konkretiserar de insatsomrden som regeringen beviljade medel till. Alla aktiviteter och ml stter medborgaren i centrum. Programmets vergripande vision r att Med-borgare ska veta att service utformas och resurser frdelas likvrdigt. Insatserna ska leda till konkreta verksamhetsfrbttringar som garanterar att offentligt finansierad verksamhet svarar mot kvinnors och mns, flickors och pojkars livsvillkor och behov.

De fyra strategierna:1.Std till genomfrande av jmstlldhetsintegrering (std)2.Kontinuerlig uppfljning och frtroendefull dialog (styrning)3.Strategisk pverkan fr hllbara frbttringar (strategisk pverkan) 4. Lrande, utveckling och spridning av metoder fr jmstlldhetsintegrering

(strning)


De fyra strategierna kan sammanfattas i en hllbarhetsrektangel4 som bygger p fyra hrn: std, styrning, strategisk pverkan och strning, se figur 1. Rektangeln r en ut-veckling av den statliga utredningen JmStds hllbarhetstriangel5.

Figur1.Hllbarhetsrektangeln

Std Styrning

Resultat Effekter

Strategisk pverkan Strning

Strategi 1 handlar om det std som SKL har erbjudit fr att bidra till resultat i form av konkreta verksamhetsfrbttringar och hllbarhet i respektive utvecklingsarbete. Fr-utom ekonomiskt std har SKL erbjudit insatser i form av forum fr erfarenhetsutbyte och olika utbildningar.

Strategi 2 handlar om styrning. Programmet har styrts genom en kombination av krav-stllande, kontroll, samling och utveckling av gemensamma ml.

Strategi 3 Ett arbete fr strategisk pverkan har dels bedrivits p SKL internt fr att skra att SKL kan fortstta vara en kraftfull aktr och stdja sina medlemmar med jm-stlldhetsintegrering efter programtidens slut. Arbetet fr strategisk pverkan har ock-s skett externt fr att pverka de statliga myndigheter som stter ramar och skapar fr-utsttningar fr kommunernas och landstingens arbete med jmstlldhetsintegrering.

Strategi 4 handlar om lrande, utveckling och spridning. Genom analys och reflektion har programmet behllit fokus. Samtidigt har nya utvecklingsomrden upptckts fr att frbttra och frverkliga de fyra strategier som knnetecknat programmet. Det har ven satsats resurser p utveckling av olika verktyg och kunskapsspridning, bland an-nat via konferenser och en webbportal i samarbete med andra nationella aktrer.

Resultatredovisningen i nsta kapitel fljer styrkortets disposition. Styrkortet har ta-gits fram fr att styra och flja upp arbetet p programnivn, det vill sga de ml som SKL frfogar ver. I och med att processen till stor del gs av de lokala utvecklingsar-betena frfogar de ven ver sina ml och resultat. Trots detta valde SKL att knyta sin mluppfyllelse under den frsta strategin till hur vl de deltagande utvecklingsarbe-tena lyckats n sina ml. Erfarenheter visar att relationen mellan ml p programniv och lokal niv ofta kan vara en kritisk faktor och leda till bristande engagemang och resultatuppfyllelse. Programmets utvrderare bedmer emellertid att SKL inte rkat ut fr denna programuttunning och hnvisar till att det kan bero p SKL:s starka le-gitimitet bland sina medlemmar och programmets strategier fr att skapa samhrighet och mtesplatser6.

4HllbarhetsrektangelnochhurviarbetatmeddefyrastrategiernafinnsbeskrivetiNilssonochTrollvik(undertryckning).

5SOU2007:156Halldnm.fl.,2011s.65


KAPITEL5ResultatredovisningFljande resultatgenomgng bygger p inkomna slutrapporter frn utvecklingsarbe-ten (85 stycken)7, en slutrapport frn APeL som p uppdrag av SKL fljeforskat p pro-grammet8, Kontigos utvrdering bestlld av regeringen9, samt programsekretariatets egen uppfljning.

Strategi 1 Std till genomfrande av jmstlldhetsintegreringDen viktigaste strategin har varit att stdja genomfrande av jmstlldhetsintegrering. Fr att frverkliga strategin identifierades ngra framgngsfaktorer som gjordes till ml i styrkortet: 1. SKL bidrar till att skande till programmet fr frutsttningar fr att formulera an-

skningar av god kvalitet.2. SKL frdelar medel till utvecklingsarbeten inom olika verksamhetsomrden med

stor geografisk spridning.3. SKL stdjer projektledare genom forum fr erfarenhetsutbyte och andra stdin-

satser. 4. Utvecklingsarbetet resulterar i kunniga och handlingskraftiga frtroendevalda och

chefer.5. Utvecklingsarbetet leder till jmstlldhetsintegrering av ordinarie styr- och led-

ningssystem.6.Utvecklingsarbetet resulterar i konkreta verksamhetsfrbttringar.

Strategi 1 Resultat

1. SKL bidrar till att skande till programmet fr frutsttningar fr att formulera anskningar av god kvalitet

Fr att sprida information om satsningen till potentiella skande skickades initialt ett cirkulr ut till samtliga medlemmar. De privata fretagen kontaktades via arbetsgivar-frbunden Pacta och Almega. Drefter anordnades sju regionala konferenser med syfte att sprida ytterligare information om programmet och skapa frutsttningar fr att f in anskningar av god kvalitet. Totalt deltog ca 600 personer. Hur konferenserna p-verkade resultatet av anskningarna r svrt att sga. Konstateras kan dock att redan vid frsta anskningstillfllet inkom 42 anskningar motsvarande 74 mkr, vid andra

7Slutrapporternarpubliceradep:www.skl.se/jamstalldhet8Callerstigm.fl.,20109Halldnm.fl.,2011


anskningstillfllet 64 anskningar fr 104 mkr och vid tredje anskningstillfllet 74 anskningar motsvarande 80 mkr. Det stora sktrycket franledde att SKL skte och beviljades ytterligare 45 mkr av regeringen utver de ursprungliga 100 mkr.

Av inkomna anskningar beviljades 50 % (87 stycken). Dessa anskningar bedmdes vara vl frankrade och innehlla aktiviteter som skulle kunna leda till jmstlld verk-samhet och/eller jmstlldhetsintegrerade styr- och ledningssystem. Mnga utveck-lingsarbeten fann det emellertid svrt att stta upp ml och indikatorer fr den jm-stlldhet som utvecklingsarbetet skulle leda till. Detta kan hnga samman med brister i anskningsblanketten. Svrigheterna att formulera ml och uppfljningsbara indika-torer kan ven bero p att jmstlldhetsarbete ofta handlar om att uppn kvalitativa frndringar i form av frndrade normer och vrderingar i en verksamhet, ngot som kan vara svrt att flja upp via utvrderingsbara, ofta kvantitativa mtt. Det kan ocks ha samband med att ett jmstllt samhlle nnu inte r en realitet och att det drfr r svrt att skapa en bild av hur en jmstlld verksamhet ska se ut. Ytterligare ett skl kan vara att det inte alltid finns naturliga samarbetsytor mellan de som stter och fljer upp verksamhets- och kvalitetsml och de som arbetar med jmstlldhetsfrgor.

VarjemarkeringpkartanvisarvarutvecklingsarbetenharpgttinomProgramfrHllbarJmstlldhet.

PiteSkellefte

SundsvallLandstinget Vsternorrland

Mal

Bollns

Landstinget Dalarna

Umeregionen

Ume

Hedemora

FagerstaVsters

Karlskoga

Region Vrmland

Kristinehamn

Strmsund

LerumBorsJnkping

Jnkpings Lns Landsting

Ljungby

Halmstad

Malm

Kommunfrbundet Skne

rkelljunga

Landstinget KronobergKarlskronaSimrishamn

Kristianstad

EslvKalmar

Regionfrbundet i Kalmar ln,Kalmarsunds Gymnasiefrbund

Vxj

UddevallaVstra Gtalandsregionen

Gteborg SamverkansorganGteborg, Mlndal, Tjrn

rebro

Linkping

LekebergLandstinget Gvleborg, Region Gvleborg

rebro lns landsting

Stockholms lns landsting

Kungsr

Uppsala

Eskilstuna

KatrineholmNorrkping

Gnesta

Botkyrka, Huddinge, Jrflla, Solna, Stockholm

Nykping

Regionfrbundet stsam

Gotland

Vsterbottens lns landsting,Vsterbotten Regionfrbund

Norrbottens lns landsting

Lycksele

ver-torne

Carema Sjukvrd AB (Solna)Kunskapsskolan AB, Vingslaget Omsorg AB, Sdermalms hemtjnst (Stockholm)

Energikontoret Sydost (Vxj)

Jmtlands LnsLandsting


PiteSkellefte

SundsvallLandstinget Vsternorrland

Mal

Bollns

Landstinget Dalarna

Umeregionen

Ume

Hedemora

FagerstaVsters

Karlskoga

Region Vrmland

Kristinehamn

Strmsund

LerumBorsJnkping

Jnkpings Lns Landsting

Ljungby

Halmstad

Malm

Kommunfrbundet Skne

rkelljunga

Landstinget KronobergKarlskronaSimrishamn

Kristianstad

EslvKalmar

Regionfrbundet i Kalmar ln,Kalmarsunds Gymnasiefrbund

Vxj

UddevallaVstra Gtalandsregionen

Gteborg SamverkansorganGteborg, Mlndal, Tjrn

rebro

Linkping

LekebergLandstinget Gvleborg, Region Gvleborg

rebro lns landsting

Stockholms lns landsting

Kungsr

Uppsala

Eskilstuna

KatrineholmNorrkping

Gnesta

Botkyrka, Huddinge, Jrflla, Solna, Stockholm

Nykping

Regionfrbundet stsam

Gotland

Vsterbottens lns landsting,Vsterbotten Regionfrbund

Norrbottens lns landsting

Lycksele

ver-torne

Carema Sjukvrd AB (Solna)Kunskapsskolan AB, Vingslaget Omsorg AB, Sdermalms hemtjnst (Stockholm)

Energikontoret Sydost (Vxj)

Jmtlands LnsLandsting

2. SKL frdelar medel till utvecklingsarbeten inom olika verksamhetsomrden med stor geografisk spridning.

Det har pgtt minst ett utvecklingsarbete i varje ln. Totalt har programmet besttt av 87 utvecklingsarbeten i 46 kommuner, 13 landsting/regioner, 9 samverkansorgan och 4 privata fretag (fr geografisk spridning se kartan nedan). Tv av utvecklingsarbetena som fick medel valde att i ett tidigt stadium avbryta sitt arbete. Fr frteckning ver samtliga utvecklingsarbeten som beviljats medel, se bilaga 1.

Utvrderare menar att en bidragande orsak till att programmet uppntt sitt ml att ska-pa resultat och frndringar som leder till effekter fr medborgaren r att programmet har engagerat ett s stort antal verksamheter (fr spridning mellan olika verksamheter och niver se tabell 1). Det stora antalet har bidragit till en kritisk massa som r en frutsttning fr att projektinsatser ska f genomslag och skapa hllbarhet. ven om varje utvecklingsarbete inte varit tillrckligt stort fr att p egen hand uppn en kritisk massa s har det sammantaget uppntts s mnga goda exempel inom olika omrden att erfarenheterna kan spridas.10

10Halldnm.fl.,2011


Tabell1.Spridningmellanolikaverksamhetsomrdenochniver

Diagrammet visar att 20 % av utvecklingsarbetena har arbetat bde vergripande med styrsystem och haft pilotprojekt i verksamheterna, 12 % har arbetat enbart med styrsys-tem p vergripande ledningsniv och 16 % har arbetat frvaltningsvergripande. Fr-valtningar som r vanligt frekommande inom frvaltningsvergripande utvecklings-arbeten r utbildningsfrvaltning, socialfrvaltning och frvaltningar som handhar kultur- och fritidsfrgor. Nr enskilda frvaltningar har bedrivit ett utvecklingsarbete s r socialtjnst/ldreomsorg (16 %) och skola och utbildning (13 %) de mest vanligt frekommande verksamheterna.

3. SKL stdjer projektledare genom forum fr erfarenhetsutbyte och andra stdinsatser

Fr att stdja utvecklingsarbetena har SKL ordnat trffar fr erfarenhetsutbyte. Det har funnits nio olika forumgrupper som har trffats vid 3-4 tillfllen. Sammanlagt handlar det om 33 tillfllen som har letts av bde interna och externa processledare. Det har ven, i samarbete med SKL International, erbjudits ett forum fr erfarenhets-utbyte med Sydafrikanska kommuner.

Forumgrupperna har bde haft en geografisk indelning (Malm, Gteborg, Stockholm och Ume) och en tematisk (sjukvrd, barn- och utbildningsfrgor). Under trffarna kunde deltagarna ta upp aktuella frgor som dykt upp under arbetets gng, exempelvis angende strategier fr att f politiker och chefer att delta i planerade utbildningar el-ler mjligheter att formulera uppfljningsbara ml fr jmstlldhetsarbetet. Vid frsta trffen gjordes en inventering av deltagarnas behov och nskeml rrande innehll och omfattning av stdinsatser frn SKL. Utifrn detta utformades sedan ett stdprogram som bland annat besttt av utbildningar fr frndringsledare (3 utbildningsomgngar 3 dagar med totalt 60 deltagare), en utbildningsomgng om lrande utvrdering fr ett 15-tal utvrderare, enskild coachning, samt ett open space-mte. Enligt regeringens utvrdering har 84 % haft nytta av det std som SKL erbjudit. 80 % anser sig haft nytta av ntverk och kontakter som knutits via programsekretariatet11. Stdinsatserna har varit viktiga fr kommunikation mellan deltagarna och har under-

11Halldnm.fl.,2011s.45

16%

13%

2%

10%

2% 7% 2%

16%

12%

20% Socialtjnst/ldreomsorg

Skola/utbildning

Kultur och fritid

Hlso- och sjukvrd

Kollektivtrafik

Regional utveckling

Rddningstjnst

Flera frvaltningar

vergripande styrsystem

vergripande styrsystem och flera frvaltningar


lttat kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Fr att bidra till erfarenhetsutbyte mellan de fysiska trffarna inrttades en webbaserad projektarbetsplats dr deltagarna kunde dela med sig av tips och material och kommunicera med varandra och programsekreta-riatet. Projektplatsen har varit ett viktigt samarbetsforum, samtidigt som det har lyfts kritik mot att den har varit svrnavigerad och overskdlig. Plattformen skulle sanno-likt behva utvecklas fr att passa en strre projektorganisation. Programmet har ven erbjudit kommunikationshjlp i form av broschyrer, logotyper, underlag fr pressmed-delanden och debattartiklar, layout-std fr roll-up-produktion och posters med mera.

Antagandet om att stdinsatser har varit en viktig del av programmet bekrftas av bde utvrderare och fljeforskare. Det r viktigt att ett projekt r handlingsinriktat, men handlingen mste kombineras med en kritisk reflektion ver gjorda erfarenheter. En-ligt fljeforskarna bygger programmets styrka och framgng p en frmga att varva handling med reflektion12. Genom forumtrffar och analysseminarier med fljeforskar-na har programmet organiserat ett stort antal lrprocesser som mjliggjort reflektion ver gjorda erfarenheter bde p projekt- och programnivn. Handling har varvats med reflektion, det vill sga man har utvecklat en frmga att prva sig fram, stanna upp och reflektera och sedan ta ett nytt steg framt. Det lokala och nationella arbetet har p det sttet kunnat g hand i hand och frstrka varandra. Fljeforskningen har varit en del i, och en katalysator fr, detta organisatoriska lrande.

4. Utvecklingsarbetet resulterar i kunniga och handlingskraftiga frtroendevalda och chefer

Kunskap r ndvndig, ven om den inte per automatik leder till handling. Ca 25 % av programmets medel har gtt till utbildningsinsatser fr att ka medvetenheten om be-hovet av en jmstlld verksamhet och ge kunskap om hur man gr tillvga fr att ge-nomfra jmstlldhetsintegrering. Mlgruppen fr utbildningar har i frsta hand varit frtroendevalda, chefer och andra nyckelpersoner.

Totalt har 66 000 personer genomgtt jmstlldhetsutbildning p lokal niv. Av dessa r ca 11 000 frtroendevalda och chefer, 19 000 r anstllda p andra niver i verksam-heten. vriga 36 000 r medborgare/brukare/elever som anvnder den offentliga ser-vicen, ven anhriga och frldrar ingr hr.

Tabell2.Antalsomdeltagitilokalajmstlldhetsutbildningar

Kvinnor Mn Totalt

Frtroendevalda 2719 2621 5340

Chefer 3548 2256 5804

Nyckelpersoner/ vrig personal

14042 4839 18881

Medborgare/brukare/elever/anhriga

18740 17334 36074

Summa 39049 27050 66099

12Callerstigm.fl.,2010s.43


Innehllet i utbildningarnaUtbildningsinsatserna har organiserats som frelsningar, dialogseminarier, konfe-renser, utbildningsserier, workshops, studieresor och teaterfrstllningar, allt frn halvdagar till lnga utbildningar. Ett vanligt upplgg r tv till tre trffar med hemupp-gifter emellan, d deltagarna fr analysera sin verksamhet eller sina arbetsuppgifter med jmstlldhetsglasgon och komma med frslag till frbttringar inom sitt eget an-svarsomrde.

Innehllsmssigt har utbildningarna bland annat handlat om jmstlldhetspolitik, CEMR-deklarationen, jmstlldhetsintegrering som strategi, genusteori, normkritik och mns vld mot kvinnor. Mer praktiska inslag har varit verktyg fr jmstlldhets-analys. Det har frekommit vissa skillnader i upplgg beroende p mlgruppen.

Utbildningar riktade till frtroendevalda har generellt varit kortare n fr vriga mlgupper och har exempelvis tagit upp genusmedvetenhet i politiska uppdrag, hur man fljer upp jmstlldhet i ml- och budget, samt hur man kan bli bttre p att be-stlla jmstllda tjnster.

Chefsutbildningarna har ofta haft fokus p ledningsstyrt frndringsarbete. Teorier om genus och jmstlldhet har varvats med aktuell forskning om ledarskap och kn. De praktiska delarna har fokuserat p att cheferna ska jmstlldhetsintegrera sina viktigaste arbetsprocesser, trna p att analysera beslut och ta fram checklistor fr jmstllda beslut. Flera av chefsutbildningarna har varit certifierade, till exempel Fr-svarshgskolans Jmstlldhet Gra Lra (JGL) och Stockholms Lns Landstings le-darutbildning. Jmstlldhet har p flera hll blivit fasta inslag i chefs- och ledarutveck-lingsprogram.

Nyckelpersoner finns ofta i stabsposition eller inom den centrala frvaltningen som jmstlldhetsstrateger, statistiker, controllers, kvalitetsutvecklare, informatrer, kanslipersonal, nmndsekreterare med flera. Utbildningar fr denna mlgrupp har ofta utgtt frn respektive verksamhetsomrde och anpassats utifrn deltagarnas vardag. Utbildningarna har exempelvis handlat om hur man analyserar brukarunderskningar och knsuppdelad statistik, ml och nyckeltal, gender budgeting, bemtande, gransk-ning av journaler och bistndsbedmningar och analys av informationsmaterial och webbsidor.

Utbildning som riktat sig till medborgare/brukare/elever/frldrar har frmst fre-kommit inom utbildningsfrvaltningar och kultur och fritid. Utbildningarna har bland annat berrt synliga och osynliga normer, makt och hrskartekniker, normkritisk pe-dagogik, lroplanen, samt nationella och lokala ml. Det har ven frekommit frels-ningar om jmstlldhet i freningslivet och inom ldreomsorgen. D har bde anhriga och brukare involverats i fokusgrupper fr att f deras syn p verksamheten ur ett jm-stlldhetsperspektiv.

Medborgare i allmnhet har ocks ftt information och bidragit till ny kunskap via medborgarcaf samt utstllningar och konferenser p offentliga platser. Flera kommu-ner och landsting har filmat frelsningar och lagt ut p webben fr att medborgarna ska kunna ta del av kunskaperna.

Obligatoriskt eller frivilligt?Trots att mnga uppger att det har varit svrt att f politiker och chefer att komma p utbildningarna har de lokala projektledarna lyckats f 11 000 chefer och politiker och 19 000 vriga medarbetare p skolbnken fr att lra sig om jmstlldhet. Program fr


Hllbar Jmstlldhet har sledes inneburit en stor kunskaps- och medvetandehjning om genus och jmstlldhet fr beslutsfattare i Sverige, - en imponerande satsning av alla inblandade. Av ledningarna som i mnga fall sttt upp fr att utbildningen ska vara obligatorisk fr alla chefer. Av projektledarna som under tidsbrist inte bara bokat upp frelsare i stor konkurrens (alla insatser har skett p samma gng ver hela landet och det finns ett begrnsat antal erfarna utbildare inom omrdet). Man har ocks ofta ftt g vgen om offentlig upphandling fr att f in processledare och utbildare med den frdrjning som detta innebr. Ytterligare problem har funnits genom att medel inte avsatts lokalt fr arvoden till utbildningsinsatser fr fritidspolitiker och det har varit svrt att krva att de ska g utbildningar p egen tid. Det har heller inte varit enkelt att bryta in i chefernas ordinarie kompetensplanering som ofta strcker sig flera r framt i tiden.

En diskussion som pgtt har varit var grnsen ska g mellan behovet av utbildning kontra att se jmstllt bemtande som del av uppdraget. Som Stig Henriksson, KS ord-frande i Fagersta kommun sger: Det r tesagt. Ett dilemma r att det inte alltid har gjorts tydligt fr politiker och befattningshavare att jmstllt bemtande och resurs-frdelning ingr i uppdraget. Det stller krav p att i framtiden skerstlla att jmstlld-het ingr i introduktionsprogram och ledarutbildningar och finns med p alla grund- och hgskoleutbildningar.

Enprojektledareuttryckersigshr:

Jag vgar pst att den kunskapsresa projektdeltagar-na gjort, frndrat deras frhllningsstt till jmstlld-hetsfrgor. Kunskapsresan har frenklat och frklarat jmstlldhetsperspektivet samt skapat ett intresse fr mer kunskap kring jmstlldhetsfrgor. Det r tydligt att detta arbete behver fortstta, att detta arbete fort-farande behver skjuts frn t ex SKL.

HandlingskraftI intervjuer och enkter bedmer 40 % av projektdeltagarna att det r svrt att omstta kunskap till handling13. Fr att bde handlingsfrmgan och handlingsutrymmet ska ka krvs det att den kade kunskapen tas om hand i mottagarorganisationen. I och med att flertalet av utvecklingsarbetena har utbildat beslutsfattare och nyckelperso-ner med mandat att frndra, kar mjligheten att n hllbara resultat. Samtidigt visar fljeforskningen att om utbildning ska omsttas till handling mste det individuella lrandet kopplas till organisationen och verksamheten. Ledningen, rutinerna, arbets-kamraterna och kulturen mste stdja det individuella lrandet fr att det ska komma till uttryck i handling och pverka verksamheten14.

Om detta kommer att ske, visar sig i den fortsatta satsningen av Program fr hllbar Jmstlldhet.

13Halldnm.fl.,2011s.5514Callerstigm.fl.,2010s.23


Emellertid finns flera tecken p att flertalet av utbildningsinsatserna har lett fram till ett konkret handlande under programtiden.

En indikator r att mlgruppen uppger att de blivit mer medvetna och brjat frndra sitt arbetstt15. S hr beskrivs till exempel resultatet av utbildning fr bistndsbed-marna i Botkyrka:

Medvetenhet om hur omedvetna frdomar kan pver-ka brukarna. Dessutom har utbildningen bidragit med verktyg fr att granska bistndsbedmningar utifrn ett jmstlldhetsperspektiv. Det har bidragit till att bi-stndshandlggarna blivit mer uppmrksamma p sitt ordval i utredningarna och till att de brjat ifrgastta hur pass rttsskert resurser frdelas till och nyttjas av, kommunens invnare. P s vis har rutinerna ndrats inom kommunen. En annan indikator p handlingskraft har varit huruvida beslutsfattarna valt att satsa vidare p jmstlldhetsintegrering. Hela 85 % av deltagarna uppger att de planerar att arbeta aktivt med att sprida resultaten efter programtiden16. Flera har undertecknat CEMR deklarationen i samband med deltagandet i programmet. I juni 2008 hade 31 av SKL:s medlemmar undertecknat, i april 2011 har 74 undertecknat deklarationen. Totalt har 25 % av SKL:s medlemmar skrivit under deklarationen, av de kommuner och lands-ting som deltog i Program fr hllbar Jmstlldhet har 54 % undertecknat.

En tredje indikator r det stora antalet konkreta verksamhetsfrbttringar, vilka be-skrivs nrmre nedan.

5. Utvecklingsarbetet leder till jmstlldhetsintegrering av ordinarie styr- och ledningssystem

Att jmstlldhetsintegrera verksamhetens styr- och ledningssystem r avgrande fr att jmstlldhetsarbetet ska blir en naturlig del av ordinarie verksamhet. Nr verk-samhetens ml och budget r jmstlldhetsintegrerad finns det frutsttningar fr hllbarhet genom att jmstlldhetsarbetet prioriteras och fljs upp. Enligt utveck-lingsarbetenas slutredovisningar har 80 % av utvecklingsarbetena arbetat med att jm-stlldhetsintegrera lednings- och styrsystem. Av dessa uppger 29 % att det lyckats med arbetet under programperioden. Det kan handla om att jmstlldhetsintegrera en hel kommun eller en region med tillhrande kommuner fr att n hllbar och jmstlld medborgarservice. Ambitionen i de utvecklingsarbeten som arbetar med denna typ av omfattande frndringsarbete r att exempelvis jmstlldhetsintegrera verksamhets-planer, verksamhetsberttelser, budget, rsredovisning, styrkort, ml, regionplaner, handlingsplaner, upphandling och medborgarenkter, samt att ta fram knsuppdelad statistik i underlag med mera. Vad jmstlldhetsintegrering av styrsystem innebr i praktiken framgr av kapitel 6.

15Halldnm.fl.,2011s.59ff16Halldnm.fl.,2011s.66f


Att jmstlldhetsintegrera verksamhetens styr- och ledningssystem r ett omfattande arbete, och en lngsiktig process och det tar tid innan denna typ av arbete fr genomslag i verksamheterna och nr medborgarna. Eller som en projektledare uttryckte sig: Hur vet vi nr vi r klara? Att en s stor andel som 80 % av utvecklingsarbetena fokuserat p att jmstlldhetsintegrera sina styr- och ledningssystem ger dock goda signaler om att de leder till bestende frbttringar. Andra tecken p att det jmstlldhetsarbete som utfrts inom programmet r hllbart, r att de som genomfr projekten upplever att de skta medlen gett resultat. 96 % upplever att utvecklingsarbetet strkt jmstlld-hetsperspektivet i organisationen och lika mnga att arbetet inte skulle ha bedrivits i samma utstrckning utan medlen. Vidare anser endast 1 % att det r sannolikt att de inte kommer att fortstta arbetet med att jmstlldhetsintegrera organisationen. Sam-tidigt finns det tecken som tyder p att flera organisationer fortfarande r beroende av externa medel fr att arbeta vidare med frgan, vilket kan ses som en riskfaktor fr hll-barheten17.

6.Utvecklingsarbetet resulterar i konkreta verksamhetsfrbttringarSvl forskning som erfarenhet visar p brister nr det gller dokumentation av resul-tat och effekter av jmstlldhetsintegrering18. Programmet har haft en unik mjlighet att samordna, stdja och efterfrga dokumentation som visar p resultat och konkreta verksamhetsfrbttringar. Med konkreta verksamhetsfrbttringar menar vi doku-menterade frbttringar i verksamheters organisering i form av jmstllda arbets-metoder, rutiner, styr- och ledningssystem och frbttringar i statistik- och uppflj-ningsverktyg. Att utvecklingsarbetet inte ska stanna i kartlggningsfasen utan kunna uppvisa faktiska verksamhetsfrbttringar, det vill sga att man gjort ngonting t den ojmstlldhet som kartlagts, har varit en viktig strategi fr programmet.

Till att brja med sg vi verksamhetsfrbttringar som ngot som skulle ske i verk-samheten och som skulle gra direkt skillnad fr medborgaren. Allt eftersom arbetet fortskridit har det blivit tydligt att det inte gr att dra ngon klar skiljelinje mellan fr-bttringar p verksamhetsniv och systemniv. Frndringar i styrsystemen en frut-sttning fr att de frbttringar som sker i verksamheten ska bli hllbara och inte vara beroende av om det finns engagerade individer eller eldsjlar. Sammantaget rr sig flera utvecklingsarbeten p olika niver, frn den politiska ledningen till verksamhets-niv. Utvrderarna pekar p detta som en tydlig medkraft som kar bde handlingsfr-mgan och handlingsutrymmet i utvecklingsarbetet19.

Slutrapporterna visar att flera av utvecklingsarbetena har genomfrt konkreta verk-samhetsfrbttringar inom ramen fr programtiden. Detta stds av utvrderingen som visar att 63 % av utvecklingsarbetena har uppntt konkreta verksamhetsfrbttringar. Utvrderarna ppekar ven att det genomfrts aktiviteter som skapat goda frutstt-ningar fr att n verksamhetsfrbttringar i form av t.ex. jmnare resursfrdelning och jmstlld myndighetsutvning, service och tjnster (se tabell 3). De verksamheter som arbetar med ett avgrnsat problemomrde och med en avgrnsad verksamhet har haft lttare att uppvisa verksamhetsfrbttringar n de som arbetat med jmstlldhetsintegrering av hela lednings- och styrsystem20.

17Halldnm.fl.,2011s.67f18NorrbinochOlsson,2010;Jutterdal,200819Halldnm.fl.,2011s.5220Halldnm.fl.,2011s.59ff


Tabell3.Resultatavutvecklingsarbeten,frnKontigosutvrdering

Majoriteten har genomfrt verksamhetsfrbttringar inom enskilda delar av verksam-heten. Inom kultur och fritid, socialtjnst, gatukontor samt utbildningsfrvaltningar har mellan 70 - 87 procent genomfrt frbttringar i en viss del av sin verksamhet. De som svarat att verksamhetsfrbttringar kommer att synas frst under de nrmaste ren r framfrallt hlso- och sjukvrden, regional planering, tillvxtarbete och n-ringsliv och stab21.

Det kan finnas mnga orsaker till varfr genomfrandet drar ut p tiden men en orsak som utvrderarna lyfter r att det r svrt fr projektledarna att uttala sig om nr ett arbetsstt faktiskt r implementerat. Utvrderarna framhller att flertalet av utveck-lingsarbetena har pbrjat ett arbete som skerligen kommer att leda till implemente-ring, men att infrandet av nya rutiner tar tid.

Nedan lyfts ngra av de exempel p verksamhetsfrbttringar som programmet gene-rerat. Fr fler konkreta exempel p verksamhetsfrbttringar, se kapitel 6 i denna rap-port, magasinet Hllbar Jmstlldhet22 och Kontigos utvrdering23.

Knsuppdelad statistikEnligt slutrapporterna har 90 % av utvecklingsarbetena implementerats eller r p gng att ta fram knsuppdelad statistik. Arbetet med att ta fram knsuppdelad statistik har exempelvis resulterat i r att all statistik i kvalitetsredovisningar och rsredovis-ningar redovisas knsuppdelat, att knsuppdelad statistik efterfrgas av nmnderna infr politiska beslut och att system och systemstd omarbetas s att knsuppdelad sta-tistik gr att f fram. Dr det inte har varit mjligt att stlla om datasystemen har ngra utvecklingsarbeten valt att ta det med som krav i upphandlingar av nya datasystem. 21Halldnm.fl.,2011s.58ff22MagasinetHllbarJmstlldhetkanladdasnerellerbestllasviawww.skl.se/publikationer.23Halldnm.fl.,2011

0% 20% 40% 60% 80%

Knsuppdelad statistik

Pilotstudier eller pilotverksamheter inom jmstlldhetsintegrering

Jmstllt frhllningsstt, bemtande eller service

Jmstlldhetsintegrerad verksamhetsplanering

Jmstlldhetsintegrerade policys

Jmstlldhetsintegrerade brukarenkter, medborgarunderskningar eller liknande

Jmstlldhetsintegrerat uppfljnings- eller rendehanteringssystem

Jmstlldhetsintegrerad budget eller budgetarbete

Jmstlldhetsintegrerad handlggning eller beslut p tjnstemannaniv

Jmstlldhetsintegrerad information

Knskonsekvensanalys som underlag fr politiska beslut

Jmstlld frdelning av den tid och de resurser som nr brukarna / kunderna / medborgarna

Jmstlldhetsintegrerad upphandling eller revision

Inte arbetat med Arbetat med Implementerat


Jmstlldhetsintegrerade rutiner och checklistorEnligt slutrapporterna har 70 % av utvecklingsarbetena genomfrt eller r p gng att genomfra rutiner fr knskonsekvensbeskrivningar infr politiska beslut. Ett vanligt tillvgagngsstt fr att underltta faktabaserade jmstlldhetsanalyser r att arbeta fram checklistor. Det kan ocks handla om att ta fram en mall fr handlggare dr det ingr knsuppdelad statistik och knskonsekvensbeskrivning. I vissa fall har tjnstemnnen en checklista infr rendeberedning och politikerna en fr att kolla att jmstlldhetsperspektivet finns med. Det finns exempel p att utredningar har terre-mitterats d knskonsekvensbeskrivning saknats. I ngra fall har politikerutbildning genererat efterfrgan p jmstlldhetsanalys. Under programtiden har SKL samlat in checklistor och mallar fr knskonsekvensbeskrivningar frn deltagarna och disku-terat dem p forumtrffarna. En checklista fr politiker och en matchande handled-ning fr tjnstemn har sammanstllts, bearbetats av SKL:s Demokratiberedning och publicerats under vren 201124. Att detta material r efterfrgat r tydligt, flera har un-der hsten 2010 implementerat checklistor utifrn det preliminra materialet.

Jmstlld service- och bemtandeMnga utvecklingsarbeten har arbetat med att infra nya rutiner fr jmstlld service och bemtande. Hr fljer tre exempel som presenterats i en monter p SKL:s valkon-gress 2011: Folktandvrden i Stockholms ln frgade sig varfr pojkar i hgre utstrckning n

flickor uteblir frn tandlkarbesk. I intervjuer angav pojkarna att de helt enkelt glmt att komma eller inte sett kallelsen. Men varfr drabbade detta i s fall fler poj-kar n flickor? Kan anledningen till att flickorna faktiskt dk upp ha att gra med att de har strre frvntningar p sig att ta hand om sitt utseende och sin tandhygien? Svaret r en viktig rttvisefrga, men ocks en frga om folkhlsa och ekonomi. Folktandvrden skulle tjna stora belopp om pojkarna kom till avtalade besk lika ofta som flickorna. Nu har Folktandvrden ndrat sina rutiner fr att f fler pojkar att dyka upp hos tandlkaren, bland annat ska man skicka en extra sms-pminnelse till dem.

Nr Karlskoga kommun sg ver sin snrjning i en schematisk studie insg de att den saknade ett jmstlldhetsperspektiv. Av tradition plogades trafikleder och vgar till arbetsplatser med flest mn frst, medan gng- och cykelvgar, busshllplatser och vgar till frskolor lgprioriterades. Morgnar med snfall hade gngtrafikanter, cyklister och de som reste kollektivt det svrt att ta sig fram. Efter omlggningen prioriteras frdstt och strk som i hgre utstrckning nyttjas av kvinnor och barn. De har ofta inte alternativet att ta bilen nr det snar. Och eftersom det r lttare att ta sig fram med bil i 10 cm sn n med en cykel ledde omprioriteringen till en mer ef-fektiv helhetslsning: mer likvrdig service, kat kollektivresande, bttre skerhet, bttre milj och lttare fr trafikanter att ta sig till skola och frskola.

Hur viktigt knsuppdelad statistik kan vara fr att upptcka knsrelaterade ortt-visor visade sig nr ett landsting tittade nrmare p sina siffror. D upptcktes skill-nader mellan kvinnor och mn vid prioriteringen av gonoperationer. Av ngon an-ledning opererades mnnen tidigare n kvinnorna med bttre rrlighet och frhjd livskvalitet som fljd. En nrmare titt p vad som lg till grund fr prioriteringarna visade att krkort och jaktlicens fanns bland bedmningsgrunderna, vilket gjorde att mn oftare prioriterades fr operation n kvinnor. Lsningen var lika enkel som genial. Genom att istllet bedma efter synskrpa skapades en prioriteringsordning som byggde p behov snarare n kn, vilket gav kvinnorna mjlighet att opereras tidigare.

24ChecklistankanbestllasavSKLellerladdasnerpwww.skl.se/jamstalldhet.


Oplanerade verksamhetsfrbttringar De flesta deltagarna rapporterar att arbetet med jmstlldhetsintegrering har medfrt andra vinster fr verksamheten. Hr fljer ngra exempel:vergripande organisatoriska brister har tydliggjorts. Nyckeltal som har tagits fram fr att flja upp jmstlldhet har blivit ett steg i att

mer noggrant analysera och granska resultat i verksamheten generellt. Samverkansvinster, nya samarbeten mellan verksamheter som tidigare inte samar-

betat, tillexempel brandfrsvaret och fritidsverksamheten. Granskning av protokoll har visat p bristande rttskerhet i bistndsbedmningen. Jmstlldhetsanalys av en hemsida har lett till kad tillgnglighet genom att ett tidi-

gare byrkratiskt och invecklat sprk har frenklats. Pverkan p varumrket. En kommun har insett att jmstlldhets- och mngfalds-

arbetet r ett konkurrensmedel fr att nya invnare ska flytta till kommunen. I arbetet med att se ver verksamheten och hitta nya rutiner har ven trivseln kat

bland personalen. Diskussioner och vrderingsvningar kring jmstlldhet har lett till diskussioner

kring de vriga diskrimineringsgrunderna. Mngfald och jmlikhet har hamnat p dagordningen

Strategi 2 - Styrning och uppfljningFr denna strategi formulerades tv ml:1.Medlen anvnds till avsatt ndaml. 2.SKL har en effektiv programadministration.

Strategi 2 Resultat

1.Medlen anvnds till avsatt ndaml Att frdela pengar till och mellan medlemmarna r en ny och inte s sjlvklar roll fr SKL. Som medlemsorganisation har SKL en srskild position, SKL styr inte sina med-lemmar utan det r medlemmarna som styr frbundet. Uppdraget r att ge kommuner och landsting bttre frutsttningar fr lokalt och regionalt sjlvstyre och att utveckla den gemensamma vlfrden.

Det har varit viktigt med tydlighet och dialog kring vilka krav som stlls p att f del av medlen, transparenta och konsekventa bedmningsgrunder och redovisning och upp-fljning av hur medlen anvnts. Detta har inte minst varit viktigt fr de lokala projekt-ledarna som har kunnat hnvisa till vad som verenskommits med SKL om det uppsttt andra tolkningar eller ider om hur pengarna skulle anvndas.

De krav som funnits frn SKL:s sida har handlat om att det skulle framg att utveck-lingsarbetet var politisk frankrat, att det fanns ett tydligt medborgarfokus, liksom en beskrivning av de konkreta verksamhetsfrbttringar som utvecklingsarbetet skulle leda till.

Kontroll av utvecklingsarbetena har skett genom halvrsvisa lgerapporter. Medel har betalts ut i efterskott mot godknda lgesrapporter och godknd slutredovisning. 100 % av utvecklingsarbetena har lmnat godknd slutredovisning. Den tta uppfljningen med betalning i efterskott har bidragit till att obrukade medel har kunnat anvndas till andra utvecklingsarbeten. Ett mycket ptagligt problem, speciellt fr de utvecklings-arbeten som fick medel i den tredje och sista anskningsomgngen, var den korta pro-gramtiden. Omgng tre hade endast 11 mnader p sig att genomfra planerade insatser.


Som resultat av den korta programtiden och tack vare den tta uppfljningen har ca 19 mkr av de ursprungligt frdelade medlen kunnat omfrdelas till frmn fr andra utvecklingsarbeten, i dialog med regeringskansliet.

Programmet har ocks prglats av en hg kostnadsmedvetenhet. Exempelvis har det inte varit tilltet att ska medel fr administration eller andra oh-kostnader eller fr att kompensera fr arbetstid (med undantag av projekt- och processledare). Nedan fljer en ekonomisk redovisning av hur programmets budget p 145 mkr har anvnts (tabell 4).

Tabell4.Ekonomiskredovisning

2008 2009 2010 tom 14/4-11 Totalt

Ingende balans 43678 88518 85136

Kommunikation och kunskapsspridning

291 236 2168 4 2699

Ekonomiskt std till utvecklingsarbeten*

0 19772 21900 83831 125503

Std i genomfrandet av utvecklingsarbeten

0 819 1045 4 1868

Metodutveckling och expertstd

129 546 1159 208 2042

Kunskapsportal 0 605 650 0 1255

Utbildning fr jmstlld-hetsstrateger

0 174 1079 147 1400

Programsekretariat 902 2438 4077 942 8359

Fljeforskning 0 1200 1304 0 2504

Summa kostnader 1322 25790 33382 85136 145630

Intkter:

Staten 45000 70000 30000

Konferensavgifter, bidrag webbportal

630

Summa intkter 45000 70630 30000 145630

Balans 43678 88518 85136 0 0

*Ekonomiskt std har betalts ut i efterskott mot godknd lgesrapport och tillhrande ekonomisk redovisning, drav det stora belopp som redovisas fr 2011. I detta belopp ingr ven utbetalning av medel om ca 19 mkr som beviljats mars 2011.


Analys av hur det ekonomiska stdet har anvntsDet har mrkts att deltagarna i stor utstrckning valt kostnadseffektiva alternativ och p s vis kunnat gra mycket utav sina budgetar. Av de 125 mkr som har frdelats till ut-vecklingsarbeten fr perioden 2008 2010 har ca 84 % frbrukats inom faststlld tids-ram. Nedan fljer en redovisning av hur det ekonomiska stdet har anvnts (se tabell 5).

Tabell5.Hurmedelharanvntsiutvecklingsarbetena

ProjektledningDrygt 36 mkr berknas ha lagts p projektledning, ca 94 % av tiden som lagts ner p projektledning har utfrts av anstllda, resterande tid har utfrts av konsulter.

UtbildningsinsatserDrygt 35 mkr av frdelade medel har anvndts till utbildningsinsatser, vilket ger ett snitt p 532 kr per deltagare, drutver kommer nedlagd arbetstid fr projektledare och deltagare.

Jmstlldhetsintegrering styrsystem och kvalitetsarbeteDrygt 11,5 mkr har lagts ner p kvalitetsskring av system och metoder fr verksam-hetsutveckling

UtvrderingKostnad fr utvrdering har varit ca 8,5 mkr och omfattar totalt 14 248 timmar varav 56 % av dessa har utfrts av externa konsulter och resten av anstllda.

vriga kostnaderKnappt 15 mkr har gtt till vriga kostnader, hr ingr bland annat kommunikation och trycksaker.

33%

11% 34%

8%

14%

Utbildning

Styrsystem och kvalitetsarbete

Projektledning

Utvrdering

vrigt


2.SKL har en effektiv programadministration En frtroendefull dialog med projektledarna och andra deltagare har varit en frutstt-ning fr att kunna styra och flja upp insatserna. Eftersom programsekretariatet varit relativt litet har det ocks varit viktigt att styra det egna arbetet s att tid och resurser anvnds effektivt och till rtt saker.

Enligt utvrderingen har deltagarna haft ett hgt frtroende fr programsekretariatet. 84 % av uppger att de har haft nytta av SKL:s std25. Bde utvrderarna och fljeforskar-na menar att Program fr hllbar Jmstlldhet r ett vlsktt och sammanhllet pro-gram. Flertalet intervjupersoner lyfter att programledningen har arbetat strategiskt och professionellt. Bland intervjupersonerna ute i utvecklingsarbetena lyfter flertalet att de uppfattar ledningen som tillgnglig och lyhrd26.

Utvrderarna menar att det finns tv viktiga komponenter som medverkat till attprogramnivn har kunnat styra programmet p ett strategiskt stt; styrgruppen och fljeforskningen.

Utvrderarna menar att styrgruppen har verkat operativt och att kombinationen av tjnstemn och politiker medverkat till handlingskraft. P s stt har styrgruppen kun-nat komplettera programnivn i sitt arbete. Vidare har fljeforskningen fungerat lran-de och stttande fr programnivn genom att den varit av utvrderande karaktr och problematiserat vgval och metoder.

De regelbundna forumtrffarna har varit ytterligare en medkraft som gett mjlighet till god dialog och underlttat fr de lokala utvecklingsarbetena att revidera sina program-ml allt eftersom nya behov identifierats eller efterfrgan uppkommit. Mlen har dr-med kunnat vidareutvecklas utan att ambitionsnivn fr programmet p ngot stt har snkts. 60 % valde att ngon gng under programperioden revidera sina programml.

Strategi 3 - Strategisk pverkan Tack vara terkoppling frn fljeforskarna har strategisk pverkan vuxit sig allt star-kare som strategi. SKL har, i egenskap av central samordnare och intressebevakare fr sina medlemmar en unik plattform fr pverkan p den nationella nivn. SKL kan skapa mtesplatser, fungera som mklare och som motor i ett nationellt utvecklings-arbete . Det r f eller inga andra organisationer som kan f en sdan legitimitet i ett utvecklingsprogram.

Det har funnits fem ml inom omrdet strategisk pverkan:1.Aktivt garskap hos ansvariga fr lokala utvecklingsarbeten.2.Aktivt garskap inom SKL. 3.Utbilda jmstlldhetsstrateger.4.Pverka fr utsttningarna fr jmstlldhetsintegrering p nationell niv.5.Skapa opinion fr jmstlld medborgarservice.

Strategi 3 Resultat

1.Aktivt garskap hos ansvariga fr lokala utvecklingsarbetenFr att stimulera till aktivt garskap och hllbarhet stlldes vid anskningstillfllet krav p att det till anskan skulle bifogas ett politiskt beslut om systematisk jmstlld-

25Halldnm.fl.,2011s.45ff26Halldnm.fl.,2011s.44;Callerstigmfl.,2011s.9


hetsintegrering samt en plan fr hur arbetet skulle fortstta efter programtiden. Vidare stllde vi krav p att varje lgesrapport skulle undertecknas av hgsta ledningen. Detta r formella krav som har uppfyllts utan problem. Men det har heller inte med ndvn-dighet krvt ngot aktivt engagemang av ledningen. Fljeforskarna gjorde oss obser-vanta p att garskapet var svagt i ca 15-20 % av utvecklingsarbetena vilket franledde att programchefen och ansvarig chef p SKL bokade in konferenser fr att lyfta frgan med ledningarna. garskapet r en fortsatt viktig och kritisk faktor fr att de resultat som uppntts ska implementeras och leda till lngsiktiga effekter.

Ngot som lyfts av utvrderarna som en strategisk medkraft r att det krvdes pskrift frn kommun- eller landstingsstyrelse vid anskningsfrfarandet. Flertalet av inter-vjupersonerna menar att detta var en viktig markr, samtidigt som detta inte alltid varit en garant fr att ledningen stttat arbetet. Detta uppmrksammade fljeforskningen vilket bland annat ledde till att programledningen gjorde besk hos ett tiotal kommun-ledningar.

Fr att f flera hga chefer och politiker att hoppa p jmstlldhetstget har bde pro-gramledningen och de lokala projektledarna metodiskt strvat efter att f beslutsfat-tare att engagera sig och tala om sitt engagemang och arbete med jmstlldhetsfrgor fr kollegor i liknande position.

En indikator p aktivt garskap var att representanter frn alla deltagande verksam-heters hgsta ledning skulle delta p programmets resultatkonferens. Drfr medde-lades datum fr konferensen redan tv r i frvg. Det meddelades ocks att det fanns en frvntan p att den hgsta politiska ledningen och frvaltningsledningen skulle fretrda verksamheten och bertta om resultaten av det egna utvecklingsarbetet. Re-sultatkonferensen dr bland andra Anders Knape, ordfrande SKL, Nyamko Sabuni, jmstlldhetsminister och Hkan Srman, VD SKL, medverkade, samlade 450 besluts-fattare, hga chefer och projektledare frn samtliga utvecklingsarbeten som deltagit i programmet. P stora scenen redovisades ett 10-tal utvecklingsarbeten och ett 30-tal visade upp resultaten via en posterutstllning. En annan indikator p aktivt garskap var att minst tjugo frtroendevalda och toppchefer, hlften mn, berttar om verksam-hetsfrbttring som lett till jmstlld service. Uppskattningsvis har minst ett 20-tal be-slutsfattare gtt i tten och p olika stt fresprkat strategin jmstlldhetsintegrering i nationella sammanhang, varav 50 % kvinnor och 50 % mn.

2.Aktivt garskap inom SKL Medborgarnas mjligheter att leva jmstllda liv r beroende av en vlfungerande lo-kal demokrati, vlfrd, omsorg, hlso- och sjukvrd. Genom att driva medlemmarnas intressen och erbjuda std och service bidrar SKL till att skapa frutsttningar fr medborgarnas mjlighet att leva jmstllda liv. Frbundet har hgt stllda ml om jm-stlldhet att leva upp till i form av kongressuppdrag samt nationella och internationella deklarationer och avtal. I det arbetet har alla handlggare, chefer och politiker ett an-svar fr att integrera jmstlldhet i sin intressebevakning, sin arbetsgivarroll och i sin service gentemot medlemmarna.

SKL har drfr genomfrt ett arbete med att jmstlldhetsintegrera sin egen verksam-het.

Chefer och medarbetare, frtroendevalda och nyckelpersoner har utbildats i genus och jmstlldhet. Bland annat deltog 237 av frbundets 250 frtroendevalda i frdjupan-de seminarier inom sina sak- och politikomrden. Det har bland annat resulterat i en checklista fr politiska beslut och att SKL:s styrelse beslutat att 2011 rs prioriterade


frgor skulle jmstlldhetsgranskas. Det pgr ocks ett arbete kring vilka krav som kan stllas p jmstlldhet vid offentlig upphandling samt hur revisorer kan flja upp jm-stlldhetsarbetet i samband med verksamhetsrevision.

Frbundets jmstlldhetsutbildning fr nyckelpersoner med ansvar fr styrsystem re-sulterade i att internkontrollplanen utkats med en frga om jmstlldhet.

Det r i slutndan frbundets medarbetare som genom sin egen expertkompetens ms-te genomfra det frndringsarbete som en jmstlldhetsintegrering av frbundets olika verksamheter innebr. SKL:s medarbetarutbildning resulterade i att underlag till politiska beredningar analyserats, ett positionspapper som antagits av SKL:s styrelse har omarbetats efter genusgranskning. En genomgng av frbundets bildbank pgr fr att utveckla bildpolicyn och annat informationsmaterial.

Utvrderingen av SKL:s interna satsning visar att frbundets frtroendevalda, chefer och medarbetare har kat sin kunskap om genus och jmstlldhet, men att frndrings-arbetet bara r i sin brjan. Det fortsatta arbetet krver en tydlig struktur och metoder som underlttar tillmpningen av jmstlldhetsperspektivet27. Med detta sagt har det under programperioden skett en mrkbar fram flyttning av positionerna. Ledningen har i flera sammanhang aktivt intresserat sig fr jmstlldhetsintegrering och synlig-gjort frbundets jmstlldhetsarbete.

3.Utbilda jmstlldhetsstrategerInom ramen fr programmet har SKL utvecklat och genomfrt tv omgngar av Na-tionell utbildning fr jmstlldhetsstrateger. 44 deltagare har genomgtt den ettriga utbildningen, som genomfrts som internat under 16 dagar.

Utbildningen vnde sig till tjnstepersoner med uppdrag att bist ledningen i jm-stlldhetsarbetet. Syftet var att ge deltagarna kunskaper och frdigheter s att de kan arbeta fr att planera och genomfra ett strukturomvandlande, normkritiskt och hll-bart jmstlldhetsarbete; i olika grad av ojmstlldhet, situationer och organisatoriska sammanhang (kontextuellt jmstlldhetsarbete). Mlet fr deltagarna var att efter av-slutad utbildning ha tillgnat sig kunskap, erfarenhet och metoder/verktyg fr att kun-na planera och agera fr lngsiktig utveckling av hllbar jmstlldhet. Deltagarna har fortsatt kontakt och informationsutbyte genom sina lrplattform p projektplatsen. Utbildningen har processutvrderats av forskare frn Ume Universitet28.

Utbildningens innehll och modeller/verktyg har kontinuerligt utvecklats av kursled-ningen i samrd med olika fokusgrupper, SKL:s Jmstlldhetsntverk och en utveck-lingsgrupp med forskare och erfarna praktiker. Ambitionen r att frena genusforsk-ning och feministisk teori med praktiskt frndringsarbete. Den teoretiska grunden har lnkats till praktiken genom anvndbara metoder, modeller och verktyg.

En frga som kan stllas r varfr jmstlldhetsstrateger behvs nr verksamheten sjlv ska bra frgan som del av ordinarie arbete? Strateger behvs eftersom jmstlld-het r ett specifikt kunskapsomrde och drfr r den nationella utbildningen viktigt. Det frutstter att experter r lyhrda och frstr organisatoriska frutsttningar och betydelsen av lokala kontexter. I det kritiska perspektivet ingr att bygga in en str-ning i utvecklingsprocesserna. Det handlar inte bara om utvrdering och forskning, utan ven former fr egen kritisk och kollegial granskning. Frmgan att kombinera det konstruktiva med det kritiska, dr samspelet mellan en nationell utbildning av jm-stlldhetsstrateger och en lokalt driven jmstlldhetsintegrering r central.

27Srensdotter,201028Keisu&Rnnblom,2011


4.Pverka frutsttningarna fr jmstlldhetsintegrering p nationell nivProgrammet har ven verkat aktivt och strategiskt inom ngra omrden p nationell niv som kan f stor betydelse i framtiden. Kommuner och landsting r centrala akt-rer fr att skapa ett jmstllt samhlle. Men fr att jmstlldhetsarbetet ska bli hllbart krvs det ven att andra relevanta aktrer, organisationer och myndigheter integrerar jmstlldhet som en naturlig del av sin verksamhet till exempel vid tillsyn, nationella riktlinjer, rekommendationer och leverans av tjnster.

SKL kan ses som en viktig nationell aktr fr att driva p arbetet med jmstlldhetsin-tegrering i kommuner och landsting. Eftersom SKL r Sveriges strsta arbetsgivaror-ganisation och driver medlemmarnas intressen gentemot staten och andra nationella aktrer r agerandet hos varje fretrdare fr frbundet av strsta vikt. Om denna nyck-elperson fungerar som omedveten bromskloss eller verkar som en medveten pdrivare fr jmstlldhet inom sitt sakomrde har stor betydelse. Ett exempel p detta r hur en av SKL:s experter frhandlade fram jmstlldhet som ett villkor fr verenskommel-sen mellan regeringen och SKL fr utbetalning av den rliga sjukskrivningsmiljarden till landstingen. Det var frsta gngen jmstlldhet blev ett integrerat villkor i en sdan verenskommelse. Utan expertens jmstlldhetskompetens hade frgan sannolikt inte ens funnits p agendan.

Kunskaperna frn programmet har ocks tagits tillvara i annat utvecklingsarbete, ex-empelvis i den starkt prioriterade satsningen p ppna jmfrelser dr SKL samlar in data frn sina medlemmar fr att ppet kunna redovisa och jmfra olika verksamhe-ters kvalitet och effektivitet. Hr kan de metoder och data som Program fr Hllbar Jmstlldhet har producerat frdjupa analysen av pvisade skillnader mellan knen.

Ytterligare ett exempel r den tidigare nmnda checklistan fr jmstllda beslut som tagits fram av Beredningen fr demokratifrgor fr att underltta fr politiker som vill kunna stlla krav p jmstlldhetsanalys i beslutsunderlaget.

SKL:s programberedning fr valfrihetsfrgor har bearbetat rekommendationer fr hur man kan stlla krav p jmstlldhet vid offentliga upphandlingar. Antalet upphandling-ar kommer att ka genom den valfrihetsreform som snabbt sprider sig, senast till vr-den och ldreomsorgen. Inom skolan och frskolan r reformen redan genomfrd. In-dividers val blir allts mer styrande p bekostnad av politiska beslut. Frgan r vad som hnder med jmstlldheten i en mer marknadsstyrd situation. Bestllaren mste d lra sig att styra p ett annat stt, framfrallt genom att stlla kvalitetskrav dr jmstlldhet utgr ett av kriterierna. Det gller bde vid upphandling enligt Lagen om offentlig upp-handling (LOU) och enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Kommunen/ landstinget frbinder sig ocks att utnyttja sina befogenheter enligt EU:s upphandlingslagstiftning och fra in krav p social hnsyn i kontraktet. Det r viktigt att kravstllandet formu-leras s att det ger samma mjligheter fr offentliga och privata aktrer att delta i en upphandling. De organisationer som har strst utvecklingsfrmga och som kan agera mest flexibelt har bst mjligheter att klara konkurrensen om uppdragen.

Att stlla krav vid upphandling r ngot som SKL ser kan bidra till att jmstlldhets-frgor fr relevans vid frhandlingar om ett fretag ska f ett offentligt finansierat kon-trakt. Uppnr man en sdan pdrivande effekt med kravstllandet skapas yttre driv-krafter fr lrande och utveckling som samspelar med marknadsvillkoren. Det skapas p det sttet naturliga incitament fr fretagen att arbeta med jmstlldhet, vilket till och med kan bli en verlevnadsfrga i en situation med kande konkurrens dr kvali-teten blir en viktig del i bedmningen. Fretagen tvingas d investera i lrande. Uveck-


lingsarbete kan inte vnta p projektmedel fr att hantera dessa frgor. Kopplingen till ett evidensbaserat arbete fr att mta kvalitet blir intressant i sammanhanget, liksom SKL:s arbete med ppna jmfrelser29.

Program fr Hllbar Jmstlldhet har ven satsat p strukturpverkan gentemot olika externa aktrer, bland annat genom att initiera och driva processer fr att jmstlld-hetsintegrera SCB:s medborgarenkt. Enkten, som anvnds av vervgande antalet kommuner, skickas regelbundet ut fr att underska hur invnarna ser p verksamhe-ten i sin kommun. Flera utvecklingsarbeten hade som ml att jmstlldhetsintegrera medborgar- och brukarunderskningar fr att p s vis flja upp sitt jmstlldhetsar-bete. Genom att samordna en utvecklingsgrupp dr SCB, SKL och ett tiotal kommuner medverkade kunde vi gemensamt frbttra medborgarunderskningen istllet fr att varje kommun p egen hand frde en dialog med SCB. Resultatet blev bland annat att SCB kommer att redovisa samtliga resultat knsuppdelat.

5.Skapa opinion fr jmstlld medborgarserviceFrldrar i mnga kommuner stller krav p genuscertifierade skolor och frskolor. Organisationer som 1,6 miljoner klubben stller krav p att kvinnor ska f medicinsk behandling av samma kvalitet som mn. I allmnhet r det dock en lg medvetenhet om att det finns omotiverade knsskillnader och en dold ojmstlldhet i de offentlig finan-sierade vlfrdssystemen. kat kravstllande frn brukare och allmnhet kan stta fart p arbetet med att skra likvrdig service i och ett program som syftar till kvalitetsut-veckling fr en strre kraft om brukarna och klinterna kan involveras. Genom program-met har 30 000 frldrar, elever, brukare och anhriga ntts av utbildningsinsatser och ett oknt antal medborgare har tagit del av kommunernas webb-TV-sndningar.

Programsekretariatet har producerat broschyrer om programmet p bde svenska och engelska samt tagit fram ett magasin Hllbar Jmstlldhet, som dels r en frteckning ver alla utvecklingsarbeten och dels samlar de resultat som uppntts i respektive ut-vecklingsarbete. Magasinet gick som bilaga i Dagens Samhlle (upplaga ca 30 000 ex-emplar) och kan bestllas hos SKL och Kommentus frlag30. I samband med offentlig-grandet av vilka utvecklingsarbeten som ftt std frn programmet skickades lokala pressmeddelanden ut lnsvis.

Programmet har ftt stort genomslag i media. Totalt under perioden 2008-2010 har programmet ftt 322 presstrffar. Den klart vervgande delen av dem terfinns i lo-kalpressen, men spridningen bland trffarna r stor och programmet har exempelvis uppmrksammats i Gteborgs-Posten, Aftonbladet, Dagens Nyheter och p TV4:s, SR:s och SVT:s nyhetswebb.

Flera utvecklingsarbeten har satsat p att n ut med information om att det finns en dold ojmstlldhet som det nu pgr ett aktivt arbete fr att rtta till. Exempelvis har Vstra Gtalandsregionen ordnat en mssa om jmstlld vrd p Nordstadstorget i G-teborg. Under mssan visades kvalitetsbrister i vrden och hur 21 olika jmstlldhets-projekt nu bidragit till att komma till rtta med dessa. P s vis har budskapet ntt ut till en bred publik och frhoppningsvis bidragit till att ka efterfrgan p jmstlld vrd och service.

Vstra Gtalands regionen har ven involverat medborgare via fokusgrupper, bland an-nat med pappor p BB och med anhriga till cancersjuka. Arbetet har lett till frbtt-ringar i rutiner och bemtande . Ett annat exempel p hur kad kunskap om brukaren bidragit till en frndring av verksamheten r Sdermalms hemtjnst dr fokusgrup-

29Callerstigm.fl.,2010s.4230Bestllsviawww.skl.se/publikationer


per med brukare och anhriga skapat frstelse fr varfr mnga ldre helst inte vill ha mn inom hemtjnsten. Det har bidragit med frstelse fr problemet och hur detta kan lsas och frndring har pbrjats. Till fljd av detta r det idag fler brukare (bde mn och kvinnor) som accepterar mn inom hemtjnsten varfr Sdermalms hem-tjnst kunnat anstlla fler mn.

ven om medborgarna har sttt i fokus fr de flesta ml och insatser s har programmet i liten utstrckning involverat brukare direkt i frbttringsarbetet. En ambition infr fortsttningen kan vara att involvera medborgare och det civila samhllets organisatio-ner fr att ka frndringstrycket.

Strategi 4 - Utveckling och lrande (strning)SKL beviljades inte bara medel fr att stdja lokala utvecklingsarbeten, utan ocks fr att vidareutveckla och sprida kunskap om jmstlldhetsintegrering.

Det finns redan mnga och anvndbara metoder fr jmstlldhetsintegrering. Det som saknas r dokumenterad kunskap om effekten av att tillmpa dem och behov av att kny-ta ihop forskning och praktik31.

Programperioden har sammanfallit med en rad andra nationella satsningar p jm-stlldhet. Ett inledande vgval var drfr att i strsta mjliga utstrckning samarbeta med dessa fr att optimera resurserna, ta del av varandras kunskap, undvika dubbelar-bete och konkurrens om konferensdeltagare. Ett forum fr samordning var det s kall-lade uppdragsntverket32, ett annat var styrgruppen fr webbportalen Jmstll.nu.

Ml fr spridning och kunskapsutveckling:1. Beslutsfattare och andra nyckelaktrer har kunskap om jmstlldhetsintegrering

som strategi fr att uppn hg kvalitet och goda resultat i verksamheten.2.Minst tre privata aktrer pbrjar arbete fr jmstlldhetsintegrering. 3. Skapa en anvndarvnlig webbportal som kunskapsklla fr arbetet med jmstlld-

hetsintegrering. 4. Skapa ett verktyg fr att redovisa, granska och flja upp jmstlldhetsarbete fr

offentligt finansierade verksamheter oberoende av garform.5. Genom utvrdering/fljeforskning ka kunskaperna om frutsttningarna fr

hllbart jmstlldhetsarbete.

Strategi 4 Resultat

1. Beslutsfattare och andra nyckelaktrer har kunskap om jmstlldhets-integrering som medel fr att uppn hg kvalitet och goda resultat

Fr att n ut till beslutsfattare i kommuner och landsting har programledningen infor-merat om programmet och jmstlldhetsintegrering i SKL:s olika chefsntverk, till ex-empel fr landstingsledningarna, socialchefer, skolchefer med flera.

Det har tagits fram ett bildspel med fotografier av Elisabeth Ohlson Wallin och tre fil-mer, Vrd p lika villkor i Vstra Gtalandsregionen, Nattstopp i Kalmar och S gr Bot-kyrka. Filmerna finns tillgngliga p en samlings-dvd, Gra jmstllt, och arbete pgr med att skapa en vandringsutstllning med Elisabeth Ohlson Wallins fotografier.

Sammanlagt har Program fr Hllbar Jmstlldhet arrangerat eller medverkat vid ett 90-tal olika aktiviteter/evenemang fr att sprida kunskaper om jmstlldhetsintegre-

31NorrbinochOlsson,201032ProgramJmibjdinandrasamtidaregeringsfinansieradejmstlldhetssatsningartillettuppdragsntverkmed

syfteattutbytainformationocherfarenheter.NtverketharhaftfyramtenunderperiodenochharsamlatrepresentanterfrnDelegationenfrjmstlldhetihgskolan,Delegationenfrjmstlldhetiskolan,DelegationenfrMnskligarttigheter,Boverket,Skolverket,SKL,TemagruppenLikabehandling,Krus,Ungdomsstyrelsen,Lns-styrelsenochESF-Jmt.


ring. Hr terfinns frutom konferenser i egen regi ven medverkan p evenemang som Almedalen, MR-dagarna i rebro, BRAND-konferensen arrangerad av Svenska Brandbeflets Riksfrbund, CEMR-kongressen i Malm, PRIDE, Lkarstmman och Working life med flera. Medverkan har ven skett vid ett flertal konferenser arrangera-de av enskilda utvecklingsarbeten samt samarrangerat konferenser med aktrer som Boverket, Temagrupp Likabehandling, Europeiska socialfonden, Vinnova, Nationella sekretariatet fr genusforskning/Jmi, UNIFEM med flera.

Sammantaget har ca 3 000 personer ntts direkt av information om jmstlldhetsintegrering, varav 70 % kvinnor och 30 % mn.

Det har ven funnits ett internationellt intresse fr Hllbar Jmstlldhet. Program-met har bland annat presenterats under Sveriges ordfrandeskap i EU samt samarbe-tat med det europeiska kommunfrbundet, CEMR. Program fr Hllbar Jmstlldhet har ocks utsetts av integrationsdepartementet att vara det svenska bidraget i projektet Connecting Rights A Joined-up Governance Approach to Fundamental Rights Imple-mentation som drivs av den europeiska myndigheten fr mnskliga rttigheter (FRA). FRA har som ett av sina ml att ge EU och medlemsstaterna std och sakkunskap om grundlggande rttigheter. Projektet syftar till att ka medvetandet om mnskliga rt-tigheter p lokal, regional och nationell niv, ytterligare frbttra samverkan mellan dessa niver, frbttra uppfljning och utvrdering av mnskliga rttigheter samt ge bttre frutsttningar fr lngsiktiga lokala initiativ gllande mnskliga rttigheter.

Programmet har ven tagit emot besk av den franska jmstlldhetsministern samt studiebesk frn Norge, Turkiet, Bosnien, Nederlnderna, Sydafrika och Israel. Det finns ett stort intresse fr makEQuality och Jmstll.nu som ska versttas till engelska fr att bland annat understdja det europeiska samarbetet som sker p det europeiska institutet fr jmstlldhet (EIGE).

2.Minst tre privata aktrer pbrjar arbete fr jmstlldhetsintegrering En aktivitet inom programmet har varit att ta fram verktyg/modeller fr jmstlldhets-integrering av offentligt finansierade verksamheter som genomfrs av privata fretag. Privata fretag har inte varit programmets primra mlgrupp men har varit viktiga att ha med eftersom allt strre del av den offentligt finansierade vlfrden utfrs av privata aktrer.

SKL har haft svrare att n privata aktrer n offentliga p grund av att SKL:s kontakt-nt inte r lika utbyggd mot privat som offentlig sektor. Fr att n privata fretag har vgen gtt via Pacta, Arbetsgivaralliansen och Almega. De fyra fretag som deltagit programmet har varit Vingslaget, Kunskapsskolan, Carema Sjukvrd och Sdermalms hemtjnst. Vilka har d drivkrafterna varit fr de privata fretag som medverkat? Till att brja med har det setts som positivt att samarbeta med SKL och kunna ta del av pro-grammets erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Ett fretag har nmnt att de ser det som ett konkurrensmedel att erbjuda en jmstlld verksamhet. Ett annat har sett det som viktig del av att kunna kvalitetsskra sin verksamhet.

I flera utvecklingsarbeten har frgan har kommit upp huruvida privata aktrer ska f delta p de utbildningar som kommuner och landsting tillhandahller. I Stockholms Lns Landstings utbildning fr chefer har man till exempel valt att bjuda in ven de pri-vata utfrarna. Karlskoga har sett det som ndvndigt att f med sig privata fretag fr att frgan ska f genomslagskraft, d det r flera aktrer som mste strva t samma hll fr att nskat resultat ska uppns. Detta r en viktig principiell frga fr SKL och andra


arbetsgivarorganisationer d det i grunden handlar om att brukare av verksamheten ska f jmstlld service oavsett utfrare. Men frgan r om det ligger i SKL:s medlems-uppdrag eller om andra organisationer ska driva detta arbete.

3. Skapa en anvndarvnlig webbportal som kunskapsklla fr arbetet med jmstlldhetsintegrering

Fr att sprida information om jmstlldhetsintegrering har SKL i samverkan med Na-tionella sekretariatet fr genusforskning, Vinnova och Temagrupp Likabehandling (ESF) byggt upp en nationell kunskapsportal kring jmstlldhetsintegrering: www.jmstll.nu . Via portalen har beskaren mjlighet att ta del av grundlggande infor-mation om vad jmstlldhetsintegrering r och dess historia, ca 200 lrande exempel frn genomfrda utvecklingsarbeten i olika sektorer, samt forskning om jmstlldhets-integrering samlat i den skbara databasen Jmda. Hr terfinns ocks en mngd olika modeller, metoder, verktyg och vningar som kan anvndas i arbetet med jmstlld-hetsintegrering.

Arbetet med portalen har fortgtt under hela programmet och den fylls kontinuerligt p med mer material. SKL har exempelvis ltit ta fram en handledning fr lrande uppfljning av jmstlldhetsarbete, tv gender budget-rapporter om hemtjnsten och kultur- och fritidsfrvaltningen i Botkyrka kommun. Det planeras fr en kommande handledning fr genderbudgeting.

Frutom att portalen fungerat som en informationsbank och kunskapssamling har den ven varit ett betydelsefullt samverkansprojekt mellan flera viktiga jmstlldhetsakt-rer. Lnsstyrelsens srskilt sakkunniga inom jmstlldhet har deltagit i arbetet med att kvalitetsskra portalen och Lnsstyrelserna har bjudits in som delgare av portalen.

Under 2010 har Jmstll.nu haft 14 175 trffar. Under januari 2011 har 1885 besk re-gistrerats. Siffran omfattar svl direkt trafik som trafik frn hnvisningswebbplatser och skmotorer. En frsiktig uppskattning r att ca hlften av dessa utgrs av mnskliga beskare p sajten, det vill sga drygt 700 beskare per mnad.

4. Skapa ett verktyg fr att redovisa, granska och flja upp jmstlldhetsarbete fr offentligt finansierade verksamheter oberoende av garform

makEQuality r ett webbaserat verktyg som tagits fram som en mjlighet fr kommu-ner, landsting, regioner och fretag att redovisa och kvalitetsskra sitt arbete med att jmstlldhetsintegrera verksamheten. Verktyget kan anvndas av bde privata och of-fentliga aktrer och kan vara ett hjlpmedel fr att dokumentera jmstlldhetsarbetet i samband med upphandling och uppfljning av avtal om utfrande av offentligt finan-sierad verksamhet.

Det kan ven anvndas fr att jmfra jmstlldhetsarbete i olika verksamheter och drmed underltta fr medborgare att gra aktiva val av exempelvis skola eller vrd-givare.

makEQuality r uppbyggt kring de nationella jmstlldhetspolitiska mlen och den europiska jmstlldhetsdeklarationen (CEMR). Ett hundratal representanter frn f-retag, statliga myndigheter, kommuner och landsting, samt experter p jmstlldhet, revision och kvalitetsuppfljning har tillsammans medverkat i utvecklingsarbetet.

makEQuality innehller sju omrden som sedan kan anpassas efter den verksamhet som ska anvnda verktyget. Exempelvis utgr den politiska delen nr en enskild verk-samhet anvnder verktyget.


1.Systematiskt frbttringsarbete2. Lika mjligheter till deltagande och representation i den politiska och offentliga

beslutsprocessen3.Kvinnor och mn framstlls och bemts jmstllt4.Verksamhetens resurser frdelas likvrdigt 5.Avtal med samarbetspartners frmjar jmstlldhet6.Rtten till en sker och hllbar samhllsutveckling7.Jmstllda arbetsvillkor

Fr att spegla jmstlldhetsarbetet i arbetsvillkoren anvnds Nyckeltalsinstitutets jmstlldhetsindex JMIX33, som r framtaget i samverkan med dvarande JmO (idag DO) och uppbyggt med nio nyckeltal som fl