7164 180 9

  • View
    227

  • Download
    9

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-180-9.pdf

Text of 7164 180 9

  • FrordI april 1999 faststllde Sveriges riksdag de femton nationella miljkvali-tetsmlen. Mlen beskriver den kvalitet och det tillstnd fr Sveriges milj och dess natur- och kulturreserver som r miljmssigt hllbara p lng sikt. r 2005 tillkom ytterligare ett miljml, avseende Ett rikt vxt- och djurliv. Fr att lyckas n dessa ml krvs naturligtvis insatser p bde lokal niv, d v s i kommuner, fretag och hos enskilda, och p nationell niv. Det behvs ocks ett fortsatt intensivt internationellt samarbete med bde EU och resten av vrlden.

    Av de sexton nationella miljmlen finns det ngra som berr fastighets-frvaltning mer n andra. Dessa r Begrnsad klimatpverkan, ml nr 1, Frisk luft, ml nr 2, samt God bebyggd milj, ml nr 15. En gemensam nm-nare fr dessa ml r energianvndningen, som ocks oftast r fastighets-frvaltningens strsta enskilda kostnadspost.

    Energifrgorna har fokuserats kraftigt under de senare ren, dels i syfte att n de miljml staten s ambitist formulerat, men ocks eftersom det p internationell niv har skrivits ett antal direktiv inom omrdet. Bland annat kan nmnas det nationella handlingsprogrammet fr energieffek-tivisering och energismart byggande som faststllts av riksdagen och som innebr att vi ska halvera vr energifrbrukning fram till r 2050. Vidare finns EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, men ocks direktivet om energitjnster som ocks stller hga krav p fastighetsgarna. Dessa ambitisa mlsttningar stller naturligtvis krav p effektiva styrverktyg i de offentliga fastighetsorganisationerna, men man mste ocks fundera p vilka vergripande frutsttningar som staten ger fr att mjliggra fr organisationer och fretag att arbeta systematiskt med energifrgorna.

    Denna idskrift sammanfattar den energipolitiska situationen i Sverige ur ett fastighetsgarperspektiv och samhllets ambitioner vad gller energi-effektivisering. Vidare diskuteras hur detta pverkar de offentliga fastighets-organisationerna och hur man p fretagsniv kan arbeta fr att p ett effektivt stt bidra till att n flera av de nationella miljmlen samtidigt som man faktiskt sparar en hel del finansiella medel.

    Skriften vnder sig i huvudsak till politiker och tjnstemn i offentliga fastighetsorganisationer, som har ett vergripande ansvar fr fastighetsfr-valtning och drift, samt dem som kontinuerligt arbetar med energieffekti-visering och miljledning i offentlig frvaltning.

  • Mot nya hjder Nationella miljml ur fastighetsfretagets perspektiv

    Projektet har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsfretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S) i vilket ingr Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkansforum fr statliga byggherrar och frvaltare, Fortifikationsverket och Akademiska Hus AB. Projektet har ocks delfinansierats av Statens energimyndighet.

    Skriften har frfattats av Rickard Berg von Linde, Tyrns Temaplan AB. En styrgrupp har medverkat i arbetet, bisttt med material och lmnat vrde-fulla synpunkter. Styrgruppen har besttt av Lars Anebreid, Falkenbergs bostads AB; Marcus Wistrand, LOCUM AB; Lars Pellmark, Statens fastig-hetsverk; Elisabeth Francke, Specialfastigheter i Sverige AB; Sofia Lfberg, Fortifikationsverket; Hans Isaksson, Statens energimyndighet/K-Konsult Energi AB samt Fredrik Jnsson, Sveriges Kommuner och Landsting.

    Linda Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, har p uppdrag av U.F.O.S. varit projektledare.

    Stockholm i augusti 2006

  • U.F.O.S. 2006

    118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00

    E-post: fastighet@skl.se Webbplats: www.ufos.to

    ISBN-10: 91-7164-180-7

    ISBN-13: 978-91-7164-180-9

    Tryckeri: Alfaprint, Sundbyberg

    Text: Rikard Berg von Linde, Tyrns Temaplan

    Illustrationer: Oskar Ohlsson

    Grafisk form och omslagsbild: Forum1

    Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (vlj Publikationer)

    I N N E H L L

    Sammanfattning _________________________________________________________ 4

    Lsanvisning frn ambition till handling __________________________________ 6

    Nationell ambition inom milj och energi __________________________________ 8

    Denationellamiljkvalitetsmlen_______________________________________________ 9

    Densvenskaenergipolitikensml_______________________________________________ 13

    Myndighetermedansvarfrmiljmlsarbetet____________________________________ 14

    AmbitioneriEU_____________________________________________________________ 17

    Energianvndningen i Sverige en versikt ________________________________19

    Det hnder fr lite varfr r det s? ____________________________________ 28

    Hinderfrminskadellereffektivareenergianvndning______________________________ 28

    Effektiva strategier ________________________________________________________31

    Praktiskametoder____________________________________________________________ 32

    Strategier___________________________________________________________________ 33

    Referenser ______________________________________________________________ 45

  • Mot nya hjder Nationella miljml ur fastighetsfretagets perspektiv

    SammanfattningOffentliga fastighetsgare ska genom sitt agerande vara en frebild fr alla fastighetsgare i Sverige. Med den visionen i tanke r det inte rimligt att ansvaret fr att uppn Sveriges ambitioner inom milj- och energiomrdet, med koppling till offentligt gda fastigheter, enbart ska vila p engagerade och kompetenta drifttekniker. Politiker med inflytande p investeringar i offentligt gda fastigheter och ledningen i dessa bolag r de som har ansvar och frmga att ta beslut som fr effekt. Strategierna fr att lyckas handlar om incitamentsstrukturer som banar vg fr rtt prioriteringar i alla led, om investeringsanalyser som belyser helhet, om gynnsamma lsningar fr finansiering av energieffektiviserande tgrder, om kompetensutveckling av svl ledningspersoner som tekniker och inte minst om mlstyrning dr energi r en parameter av betydelse.

    Den hr skriften ger en bild av Sveriges ambition inom milj- och energi-omrdet. Den visar att tre av de 16 miljkvalitetsmlen berr bebyggelse och energianvndning. De tre mlen r Begrnsad klimatpverkan, Frisk luft och God bebyggd milj. De rliga uppfljningarna som grs visar att vi r p god vg, men att stora utmaningar terstr att hantera. Den svenska energipolitikens ml har skrpts ytterligare i och med den proposition om energieffektivisering som lades fram under vren 2006. Alla kommer att berras av de nya energisparmlen: en minskning av energianvndningen med 20 procent till r 2020 och 50 procent till r 2050 i frhllande till anvndningen 1995. Dagens energianvndning och frvntad utveckling visar att gapet mellan ambition och verklighet r stort. Frndringarna har hittills inte varit tillrckliga, de trendbrott som krvs har nnu inte synts till. Hinder finns bland annat i form av olyckliga incitamentsstrukturer, otillrcklig kunskap och brist p insikt hos nyckelpersoner samt kapital-krvande investeringar som med tillmpade antaganden och analysmeto-der inte anses lnsamma.

    Ingen kan med visshet frutsp hur energipriserna kommer att utvecklas. ren 2004 och 2005 steg oljepriserna med 3040 procent rligen och under perioden 2001-2005 steg elpriset med ungefr 50 procent. Motsvarande volatilitet upplevdes under slutet av 70-talet och brjan av 80-talet. Frgan r vilka antaganden om framtida energipriser som r mest rimliga nr investeringar i energieffektivisering ska bedmas. Det finns en risk att den redan strsta posten i driftbudgeten blir radikalt strre. Konkurrensen om resurserna r hrd, men stlls investeringar i energisparande tgrder mot

  • Sammanfattning

    andra behov talar mycket fr att just energifrgorna mste upp p beslut-fattarnas agenda. Argumenten handlar bde om att till nsta generation kunna lmna ver ett samhlle dr de stora miljproblemen r lsta, och att frskra sig om att resurser finns kvar fr att kunna bedriva en riktigt bra krnverksamhet.

  • Mot nya hjder Nationella miljml ur fastighetsfretagets perspektiv

    Lsanvisning F R N A M B I T I O N T I L L H A N D L I N G

    De stora miljproblemen skall inte lmnas ver till nsta generation. Energianvndningen skall vara hlften s stor 2050 i frhllande till 1995. Sverige har hgt stllda ambitioner inom miljomrdet och vr energi-anvndning mste frndras radikalt om ambitionen skall kunna bli verk-lighet. Frgan r hur vgen frn ambition till verklighet ser ut och vilka strategier som r framkomliga fr offentliga fastighetsgare. Det finns tskilliga hinder p vgen strukturella, tekniska och mentala. Varje orga-nisation har dessutom olika frutsttningar. Ingen strategi r heltckande, ingen lsning r ensamt tillrcklig. En frutsttning r dock alltid att ledningen fr organisationerna str fr ett genuint och oreserverat engage-mang.

    I frsta avsnittet brjar vi med att titta nrmare p den svenska milj- och energipolitikens ml. Ett antal myndigheter r p olika stt ansvariga fr att Sverige styr mot de antagna mlen. I detta sammanhang r Boverket och Statens energimyndighet de mest betydelsefulla.

    Fr att frst vidden av den nationella ambitionen krvs kunskap om nulget. Hur lngt r avstndet frn dagens situation och uppstllda ml? Hur ser energianvndningen ut idag och vad vet vi om utvecklingen de nrmaste ren? Att ge en korrekt och verskdlig bild av energianvnd-ningen krver ett visst utrymme. Omrdet r komplext och det r ltt att bli vilseledd av statistik och begrepp. Avsnittet Energianvndningen i Sverige en versikt frsker hjlpa lsaren att frst hur mycket och vilken energi som anvnds i Sverige, hur utvecklingen ser ut och vad vi vet om framtiden.

    Med kunskap om dagens energianvndning framstr de nationella mlen som mycket ambitisa. I avsnittet Det hnder fr lite varfr r det s? konstateras att frndringstakten r fr lngsam fr att de uppsatta mlen ska kunna realiseras. tgrderna som genomfrs r fr f och de r inte tillrckligt genomgr