7164 145 8

  • View
    231

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-145-8.pdf

Text of 7164 145 8

  • 118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

    Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

    info@skl.se, www.skl.se

    Svenska Kommunfrbundet och Landstingsfrbundet i samverkan

    Under 2006 leder Demokrati- och sjlvstyrelseberedningen ett programarbete om den lokala och regionala demokratins frnyelse. Projektet heter Brytpunkt politikens roll i framtiden. Sveriges Kommuner och landsting vill genom projektet initiera en debatt om mjliga vgval vid frnyelse av det lokala och regionala demokratiska systemet samt skapa mtesplatser fr erfarenhetsutbyte om och utveckling av politikens uppdrag i framtiden. Projektet ingr i frbundets prioriterade omrde Demokrati och sjlvstyrelse. Som ett led i arbetet har rapporten Komparativ kommunal konstitutionspolitik en kunskapsversikt av Henry Bck, tagits fram.

    Genom att gra internationella jmfrelser och skapa historiska perspektiv hoppas vi stimulera till samtal om hur vi ska strka plattformen fr det politiska ledarskapet i framtiden.

    Trycksaker frn Sveriges Kommuner och Landsting

    bestlls p www.skl.se eller p

    tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

    ISBN-10: 91-7164-145-9

    ISBN-13: 978-91-7164-145-8

    Komparativ kommunal konstitutionspolitik

    Komparativ kommunal konstitutionspolitikEn kunskapsversikt

    Henry Bck

    Brytpunkt POLITIKENS ROLL I FRAMTIDEN

  • 2

  • 3Frord

    Under 2006 leder Demokrati- och sjlvstyrelseberedningen ett programarbete om den lokala och regionala demokratins frnyelse. Projektet heter Brytpunkt politikens roll i framtiden.

    Utgngspunkt fr arbetet r att den kommunala och regionala demokratin behver vitaliseras och frnyas. Nuvarande organisation, ledarskap och strate-gier har svrt att hantera de utmaningar vi str infr.

    Sveriges Kommuner och landsting vill genom projektet initiera en debatt om mjliga vgval vid frnyelse av det lokala och regionala demokratiska systemet samt skapa mtesplatser fr erfarenhetsutbyte om och utveckling av politi-kens uppdrag i framtiden. Projektet ingr i frbundets prioriterade omrde Demokrati och sjlvstyrelse.

    Som ett led i arbetet har tre kunskapsversikter tagits fram.

    1. Komparativ kommunal konstitutionspolitik en kunskapsversikt av Henry Bck, Frvaltningshgskolan, Gteborgs Universitet.

    2. Lokala och regionala val institutionella frutsttningar i 12 stater av Anders Lidstrm, Ume Universitet.

    3. Politisk styrning och demokrati i kommunerna tta dilemman i ett historiskt ljus av Stig Montin, rebro Universitet.

    Genom att gra internationella jmfrelser och skapa historiska perspektiv hoppas vi stimulera till samtal om hur vi ska strka plattformen fr det poli-tiska ledarskapet i framtiden.

    Stockholm i april 2006

    Lennart Hansson Anna Lindstrm

    Sektionschef Projektledare Demokrati och styrning

  • 4Innehll

    Sammanfattning .......................................................................... 5

    1 Institutioner i kommunalpolitiken .................................................. 6

    2 Institutionsfamiljer ...................................................................... 82.1 Starka borgmstare, kommittledare, kollegier och kommundirektrer ................. 9

    2.2 En traditionell konstitutionell analys ........................................................................... 13

    2.3 Den svenska diskussionen om parlamentarism och kvasiparlamentarism ............ 19

    2.4 Det europeiska borgmstarprojektet ...........................................................................23

    2.5 En jmfrelse mellan indelningarna ..............................................................................24

    3 Aktuella frndringstendenser .................................................... 263.1 England: Val mellan olika modeller ..........................................................................28

    3.2 Tyskland: Konvergerande kommunsystem ............................................................. 30

    3.3 Italien: Efter partikollapsen ......................................................................................32

    3.4 Norge: Konstitutionell experimentlusta ......................................................................33

    3.5 Danmark: Mot strmmen .........................................................................................36

    3.6 Spanien: Kommuner i partiernas fasta grepp .........................................................37

    3.7 Kanada: Lokal politik utan partier? .........................................................................39

    4 Erfarenheter ............................................................................. 424.1 PLUS-projektet: Institutioner, deltagande, ledarskap och legitimitet ...................42

    4.2 Amerikanska erfarenheter: Reformkommuner eller maskinpolitik? ........................49

    4.3 Erfarenheter av de norska experimenten .....................................................................50

    4.4 Den svenska kvasiparlamentarismen ............................................................................55

    4.5 Direktvalda borgmstare i Tyskland .............................................................................56

    4.6 Avskaffandet av den danska magistratsmodellen ......................................................57

    5 Konklusioner ............................................................................. 595.1 Varfr reformer? ...............................................................................................................59

    5.2 Hur har det gtt? ..............................................................................................................61

    5.3 Partisystemets roll ............................................................................................................63

    5.4 Nr institutionerna fallerar ......................................................................................67

    Referenser ........................................................................................ 71

  • 5Sammanfattning

    De formella politiska institutionerna i svenska kommuner r fullmktige och nmndorganisationen (inklusive kommunens styrelse). Relationerna dem emellan samt den politiska processen r formellt reglerade huvudsakligen i kommunallagen. De formella reglerna beskriver dligt de faktiska relationerna och processerna, som i stllet regleras av mer informella institutioner, fram-frallt frmedlade via partisystemet. Avsaknaden av formella regler skapar ocks oreglerade rum som kan utnyttjas fr ett politiskt maktspel med ibland mindre tilltalande drag.

    Fr att stta detta svenska system i perspektiv redovisas i den hr rapporten institutionella frndringar i ett antal vstdemokratier. Dessa beskrivs i ter-mer av tv typologier fr kommunsystem. De bda typologierna baseras p relationerna mellan en kommuns politiska och administrativa huvudkompo-nenter. De exempel som redovisas r huvudsakligen tgrder fr att strka den politiska ledaren (borgmstaren) i kommunen, dels tgrder som syftar till att strka den kollektiva politiska ledningen (kommunstyrelsen, kommunreger-ingen). Till de frsta fallen hr infrandet av direkta borgmstarval i Italien, Norge och Tyskland samt strkandet av borgmstarens roll i amerikanska stder. Till de senare hr framfrallt infrandet av parlamentariska system i Norge och Storbritannien samt system med drag av parlamentarism i Norge och Sverige. En motinstans, som kan tolkas som ett frsvagande av den kol-lektiva exekutiven, kommer frn Danmark. Med partisystemets betydelse som kompletterande institutionell ordning kompletteras beskrivningarna med tv fall utan direkt koppling till aktuella reformer det ena med ett utomordent-ligt starkt lokalt partisystem (Spanien) och det andra med i det nrmaste icke partipolitiserade kommuner (Kanada).

    Utvrderingar av olika slag av de genomfrda reformerna pekar p att det framfrallt r inomorganisatoriska ml som har stundats. Endast i mindre mn har man strvat efter att pverka medborgarnas relation till kommunen. Det visar sig ocks att det framfrallt r inomorganisatoriska ml som har uppntts. Det varierar emellertid ven i detta avseende i vilken utstrckning reformerna har varit framgngsrika. Framfrallt tycks man ha varit fram-gngsrik nr det gller att strka den politiska styrningen av frvaltningen. Bde presidentialisering och parlamentarisering har haft sdana konse-kvenser. Det som med alla slag av reformer dremot har varit svrt att uppn r ml om tydligare skiljelinjer mellan politik och frvaltning, dr politikerna avhller sig frn att frska styra enskilda sakfrgor och detaljer.

  • 61 Institutioner i kommunalpolitiken

    De huvudsakliga byggstenarna i de svenska kommunernas politiska orga-nisation r fullmktige, styrelsen och nmnderna. Fullmktige vljs av de rstberttigade medlemmarna av kommunen i allmnna val. Fullmktiges huvuduppgift r att vara kommunens hgsta beslutande politiska organ. Full-mktige vljer i sin tur styrelse och nmnder, vilka alla har till uppgift att bereda och verkstlla fullmktiges beslut. Nmnderna avgrnsas vanligen frn varandra efter politiksektorer, men andra indelningsgrunder kan frekomma, t ex territoriella. Styrelsen r inte hierarkiskt verordnad nmnderna, men har p grund av vissa srarrangemang en srskilt central stllning. Dessa r framfrallt beredningstvnget som freskriver att styrelsen mste ha sista ordet innan fullmktige beslutar samt styrelsens centrala stllning i budget-processen. Den moderna skandinaviska vlfrdsstat dr kommunerna intar en helt avgrande position har till sitt frfogande en omfattande organisation fr administration, myndighetsutvning och framfrallt produktion av tjnster. Frvaltningen r en sammanfattande beteckning p denna organisation. Vanligen fungerar nmnderna, politikomrdesvisa eller territori