7164 236 3

Internationellt samarbete för ömsesidig nytta

Projektledning: Björn Kullander, Lise-Lotte Norén

och Anna Backmann

Texter: Hanna Lind Boglind

Grafisk form och produktion: ETC

Illustrationer: Per Gustavsson

Foto: Adam Gault/Getty, Peter Chou/Scanpix

Tryck: Elanders Berlings, Malmö 2007

ISBN 9178-91-7164-236-3

Grundidén med Kommunalt Partnerskap är att kommuner i Sverige och i Sidas samarbetsländer tillsammans söker lösningar på kommunala frågor och utmaningar. Den svenska traditionen av lokalt självstyre har genererat en gedigen erfarenhetsbank av kommuners metoder och lösningar. Kombinationen stor hand-lingsfrihet och mycket ansvar har också skapat en stark strävan bland svenska kommuner att ständigt utveckla sin verksamhet. Idag deltar mer än vad fjärde svensk kommun i Kommunalt Part-nerskap. Det stora intresset kan ses som ett tecken på att samar-bete mellan kommuner i olika samhällen är källa för utveckling för alla parter.

Den här skriften är till för att ge ökad kunskap om och inspiration till lyckade kommunala partnerskap. Förutom att ge en översikt till samarbetsformens bakgrund, upplägg och finan-siering är syftet att ge en bild av hur Kommunalt Partnerskap går till i praktiken. Tanken är också att dela erfarenheter från några svenska kommuner som idag ingår i partnerskap. Inget partner-skap är det andra likt men det finns en rad återkommande frågor som de flesta ställs inför. I det avslutande kapitlet sätts dessa frågor i fokus genom exempel från fem svenska kommuner.

Med denna skrift hoppas vi att fler engagerar sig i Kommunalt Partnerskap. Vi är alla en del av världen, men vi väljer själva vilken roll vi har i utvecklingen.

Ulf Johansson Björn JonzonDirektör Sveriges Kommuner och Landsting VD SALA IDA

Förord

Förord �

� Kapitel 1 • Kommunalt partnerskap

Kommunalt Partnerskap

Kommunala hjärtefrågor i projektform

Svensk politik för global utveckling

Modernt bistånd bygger på tanken att utveckling skapas av människor i deras egna samhällen.

I Sveriges politik för global utveckling (PGU 2003) är utgångspunkten att utveckling aldrig kan komma utifrån. Målet för svenska biståndsinsatser är därför att ge fattiga människor förutsättningar att själva bekämpa sin fattigdom. Med fattigdom menas brist på materiella resurser men också brist på inflytande, trygghet och valmöjligheter. Utvecklingsländerna själva bär huvudansvaret att bekämpa fattigdom medan biståndets roll är att så kraftfullt som möj-ligt skapa förutsättningar för utveckling. Demokra-ti, god samhällsstyrning, jämställdhet mellan könen, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, ekono-misk tillväxt och social utveckling är huvuddrag som ska genomsyra det svenska utvecklingsarbetet.

Demokrati är en nyckel till utveckling

Demokratiutveckling har hög prioritet i det svenska biståndet.

Fattigdom handlar ofta om skev maktfördelning. I ett demokratiskt samhälle ges medborgarna möjlig-het att kunna delta, höras och respekteras. På så sätt har människor möjlighet att förändra de strukturer som upprätthåller skevheten. Att människor får inflytande över sina liv och möjlighet att delta i politiken kan därför vara en del i kampen mot fat-tigdom.

Demokratiutveckling på lokal nivå främjar också demokratin på nationell nivå. Tröskeln till att delta i den lokala politiken är lägre, och det ökar möjlig-heten för kvinnor och intressegrupper att påverka utvecklingen. Risken för sociala konflikter kan också minska när människor från ett vitt spektrum av befolkningen deltar i besluten.

KaPitel 1 • Kommunalt Partnerskap �


Dessutom brukar beslut som fattats nära med-borgarna svara bättre mot medborgarnas verkliga intressen. Att vid beslutsfattande ha befolkningens problem och behov på nära håll gör också samhälls-servicen mer effektiv, behovsorienterad och rättvis. Med närhet till medborgarna kommer också ökad transparens och möjlighet att kontrollera att beslu-ten verkligen genomförs, vilket minskar risken för korruption och orättvis resursfördelning.

Lokalt självbestämmande med lokalt ekono-miskt ansvar leder ofta till förbättrad ekonomisk tillväxt genom att områdets lokala resurser utnyttjas mer effektivt.

Fler aktörer utför biståndsinsatsernaMöten mellan parter på samma nivå bäddar för ömsesidighet.

Utvecklingssamarbetet ska angå hela det svenska samhället. Ambitionen är att ha ett brett deltagan-de av aktörer på olika nivåer. Vid sidan av statliga myndigheter är därför kommuner, näringsliv och föreningar viktiga aktörer i svenskt utvecklings-samarbete. Tanken är att en mångfald av aktörer ge-nererar fler mänskliga möten, vilket i sin tur skapar mer långsiktiga relationer. Partnerskap, till exempel mellan kommuner, framhålls som ett strategiskt arbetssätt. Genom partnerskap slussas kunskap och erfarenheter mellan dem det verkligen gäller. Möten mellan aktörer på samma nivå skapar också helt nya möjligheter till ömsesidighet.

Svenska kommuner strategiska aktörerKommunala lösningar som inspirerar.

Svenska kommuner har fått en angelägen roll i det internationella utvecklingsarbetet.

Ambitionen är att använda den erfarenhet som finns i Sverige av lokal demokrati och lokalt självstyre och utnyttja den som resursbas för ut-vecklingsländer. I svenska kommuner finns slipade arbetssätt och beprövade strukturer som kan vara viktiga erfarenheter för länder som står inför eller befinner sig i en decentraliseringsprocess.

Svenska kommuner har en bred verksamhet med kunskap som kan vara värdefull för kommu-ner i utvecklingsländer. Internationellt sett ansva-rar svenska kommuner för ett brett spektrum av verksamheter och har stor handlingsfrihet. Inom områden som till exempel skola, vatten och avlopp, äldreomsorg och stadsplanering finns gedigen kom-petens och förslag på lösningar som kan statuera exempel och fungera som referens.

Samarbete med kommuner i utvecklingsländer gynnar även svenska kommuner. Oavsett grad av utveckling finns gemensamma kommunala utma-ningar som till exempel ökat valdeltagande och förbättrad service gentemot medborgarna. Genom internationella partnerskap får både folkvalda och tjänstemän utbyta erfarenheter kring kommunala försök och lösningar.

Konkurrerar inte med kommunens uppgifter Bistånd - en uppgift som finansieras med statliga medel.

En kommuns deltagande i utvecklingssamarbete står aldrig i konflikt med kommunens ordinarie verksamhet. De kommunala partnerskapen finan-sieras med statliga biståndsmedel. Finansieringen täcker alla kommunens utgifter i sammanhanget, inklusive arbetstiden.

Enligt kommunallagen får svenska kommuner inte ägna sig åt uppgifter som staten, annan kom-mun eller landsting ansvarar för. Men i en särskild lag om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd (2001:151) slås det fast att kommuner och landsting får ägna sig åt tjänsteex-port och bistånd oberoende av bestämmelserna i kommunallagen. Enligt lagen får svenska kommu-ner lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning eller utbildning till länder som får statligt bistånd.

Kommunalt Partnerskap nygammal samarbetsformKommunsamverkan började som fredsprojekt.

Vänortssamarbete började efter första världskriget med ambitionen att skapa fredliga relationer mellan europeiska länder. Svenska kommuner kom igång på bred front efter andra världskrigets slut. Framför allt handlade det då om samarbete med kommuner i de nordiska grannländerna.

Efter Sovjetunionens sönderfall och Berlinmu-

rens kollaps 1989 utvecklades ett fördjupat svenskt vänortssamarbete med de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Tanken med det fördjupade vänorts-samarbetet var att stödja den lokala demokrati-utvecklingen. För första gången gick Sida in med medel. Engagemanget var stort i de svenska kom-munerna – fler än 200 av Sveriges 290 kommuner deltog i det fördjupade vänortssamarbetet.

Samverkan mellan kommuner visade sig vara en fruksam metod. Med tiden har samverkan utveck-lats till att vara mer projektbetonad, och även om-fatta Sidas samarbetsländer i andra delar av världen. Sedan 2005 är Kommunalt Partnerskap en etablerad biståndsform med både prioritet och potential. Idag deltar mer än en fjärdedel av alla svenska kommuner i Kommunalt Partnerskap.

Program för Kommunalt PartnerskapSamarbete kring kommunala hjärtefrågor ger båda parter ökad kraft.

Kommunalt Partnerskap är en biståndsfinansierad samarbetsform för svenska kommuner och deras motsvarigheter i ett antal av Sidas samarbetsländer. Jämfört med vänortssamarbete lägger det kommu-nala partnerskapet grunden för en mer ömsesidig re-lation. Partnerskapet är resultatinriktat och har mål som båda parter ser värde i att uppnå. Det kan handla om problem som båda söker metoder att hantera, som till exempel att förbättra stadsplaneringen eller att få fler medborgare att sopsortera. Det kan också handla om att inspirera till dialog om exempelvis



200� pågår ett 80-tal kommunala partnerskap mellan svenska kommuner, landsting, regionförbund och kommunal-förbund och deras motsvarigheter i ett 20-tal länder.

jämställdhet, eller om att stimulera lokalt näringsliv. Partnerskapen manifesteras genom att kommu-

nerna skriver samarbetsavtal kring något eller några områden med avgränsade målsättningar. Inom ramen för samarbetsavtalet genomförs sedan ett år långa projekt. Projekten ska bygga på konkreta aktiviteter som är tydligt kopplade till uppsatta mål. Vid sidan av relationen mellan kommunerna står resultaten i fokus. Kommunerna avgör själva hur länge de vill ingå i partnerskapet och vilka projekt de ska driva tillsammans.

Partnerskapet ska leda till att stärka kommuner-nas kapacitet att hitta lösningar på problem och för-bättra sina tjänster gentemot medborgarna. Liksom alla biståndsinsatser är det övergripande målet för Kommunalt Partnerskap att motverka och minska fattigdom, i betydelsen brist på resurser, inflytande, valmöjligheter och trygghet. Demokratisk utveck-ling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk och social utveckling är exempel på områden som kan stärkas genom kommunala partnerskap.

Kommunalt Partnerskap erbjuds inom två program: Kommunalt Partnerskap Nord-Syd och Kommunalt Partnerskap i Central- och Östeuropa. Programmen har samma övergripande mål men har en del olikheter i upplägg. Aktuell information presenteras i ansökningshandlingarna på www.salaida.se.

Samarbetsområden

Projekten kan handla om nästan alla frågor en svensk kommun arbetar med. Följande samarbetsområden ingår i programmen:• kommunalt styre och administration• miljö• lokal ekonomisk utveckling• kommunaltekniska tjänster (t.ex. avfallshantering,

vatten och avlopp, energi, etc)• kultur och sport• sociala frågor (t.ex. utbildning och hälsofrågor) • mänskliga rättigheter• EU-anpassning (gäller Kommunalt Partnerskap

i Central- och Östeuropa)


10 Kapitel 1 • Kommunalt partnerskap

KaPitel 2 • Processen 11

Hur börjar det? En historisk koppling som dammats av, en interna-tionell kontakt som uppvaktar eller ett personligt möte. Kommunalt Partnerskap är en relation som växer fram genom olika tillfällen och omständighe-ter. Ofta har parterna redan från början en idé kring vad man vill att samarbetet ska handla om. Det kan vara utifrån ett uppenbart behov i samarbetskom-munen som till exempel ett accelererande miljöpro-blem, eller också en gemensam beröringspunkt som till exempel att båda kommunerna har stora hamnar som betingar liknande villkor. Ibland är berörings-punkten en gemensam kommunal utmaning – till exempel två städer i skilda delar av världen som båda byggts upp kring en gruvnäring som nu börjat svikta när det gäller arbetstillfällen.

Relationen mellan kommunerna utvecklas un-der projektens gång och efter hand finner man ofta nya samarbetsområden och infallsvinklar.

FörstudieEn bra start lägger grunden och anger tonen för sam-arbetet. Extra ansträngningar i inledningsskedet har visat sig ge god utdelning. Därför finns öronmärkta medel att söka till en så kallad förstudie. Förstudien finansierar besök i respektive land för samordnare, ledande tjänstemän och politiker. Syftet med för-studien är att parterna ska lära känna varandra och skapa så bra förutsättningar som möjligt för samar-bete. Under förstudien ska man även komma överens om realistiska förväntningar på samarbetet. Behov och kompetens ska kartläggas eftersom de är viktiga utgångspunkter för att komma med projektidéer och för att kunna bedöma ömsesidig nytta.

När kommuner har blivit uppmanade att identifiera framgångsfaktorer för en bra start på samarbetet kommer politisk förankring högt på listan. Att samarbeta kring frågor som förenar och som båda parter har behov av att lösa anses också ge god grund, inte minst för att skapa ömsesidig nytta.

Processen

Kommunalt Partnerskap från ax till limpa

Att deltagarna i projekten har rätt kompetens anses också vara viktigt. När man å andra sidan talar om svårigheter handlar de ofta om att det kan vara svårt att definiera för vems nytta projekten genomförs. Kulturkrockar, att få med sig kvinnliga projektdel-tagare från samarbetsländerna och att genomföran-det tar längre tid än beräknat är andra utmaningar som nämns. Alla dessa frågor blir lättare att hantera om de tas upp redan under förstudien.

SamarbetsavtalFör att söka projektmedel krävs att de deltagande kommunerna har skrivit ett samarbetsavtal. Detta tecknas i regel under förstudiefasen. I avtalet definie-ras vilken eller vilka övergripande frågor samarbetet gäller. Kommunerna bekräftar att de är eniga om att samarbeta och att beslutet är förankrat på högsta nivå i kommunen. Samarbetsavtalet säkerställer grad av engagemang, samordning och uppföljning av resultat. Avtalet ska vara undertecknat av båda kommunernas ordförande, styrelse eller berörd facknämnd.

Specifika projekt ska inte tas upp i samarbetsav-talet, de regleras istället genom att parterna skriver en gemensam avsiktsförklaring inför ett projektar-bete – ett så kallat letter of intent.

Ett samarbetsavtal är inget livslångt kontrakt utan går att bryta när man nått uppsatta mål eller inte tycker att samarbetet längre är fruktsamt.

Utarbeta projekt och projektplanInom ramen för avtalets samarbetsområden utarbe-tar parterna sedan konkreta projekt. Projekten ska

utgå från en problemställning eller utmaning inom den kommunala verksamheten. Även om projekten ofta i första hand utgår från samarbetspartens be-hov är det viktigt att även den svenska kommunen har nytta av samarbetet.

Oavsett ämnesområde ska projekten genomsy-ras av fattigdomsbekämpning, miljöaspekter och jämställdhet. Det gäller till exempel att säkerställa att både män och kvinnor är delaktiga i projekt-planeringen och genomförandet. Hur aktiviteterna påverkar miljön ska analyseras och beskrivas. När det gäller fattigdomsbekämpning är utgångspunk-ten att projekten ska förbättra möjligheterna för människorna i samarbetslandet att själva ta sig ur fattigdomen. Med fattigdom avses här brist på resurser, inflytande och valmöjligheter.

Logical Framework Approach (LFA) – eller Lyssna, Fundera, Agera!

För att säkerställa att projekten verkligen svarar mot målgruppens behov uppmuntrar Sida alla samarbets-parter att använda en målstyrd planeringsmetod. Metoden man föreslår är Logical Framework Ap-proach (LFA). LFA fungerar som hjälpmedel och stöd när man planerar utvecklingsprojekt. En grundtanke i metoden är att man inte ska utgå från vad man vill göra (aktiviteter), utan från vad man vill uppnå (mål). Metoden utvecklades på 1960-talet och har interna-tionell spridning.

LFA är i korthet:• Ett instrument för målstyrd planering, analys,

bedömning, uppföljning och utvärdering av projekt och program.

12 Kapitel 2 • processen

KaPitel 2 • Processen 1�

1� Kapitel 2 • processen

Nio steg

lFa-metoden innehåller nio steg som i kombination lägger en grund för att projektet uppfyller kriterier kring relevans, genomförbarhet och hållbarhet:

1. Analys av projektets kontext (sammanhang/omvärldsanalys)

2. Intressentanalys

3. Problemanalys

4. Målformulering

Med hjälp av dessa fyra steg kan man se om projektgruppen gör rätt sak,

om projektet löser ett viktigt problem som målgruppen har, om orsaker-

na till det problem som ska lösas angrips. Dessa steg visar om projektidén

är ReleVaNt.

5. Aktivitetsplan

6. Resursplanering

7. Indikatorer – mått på måluppfyllelse

Med hjälp av dessa steg kan man se om vi gör det på rätt sätt, om projek-

tet är genomförbart, om vi har tillräckligt med resurser och kapacitet att

genomföra aktiviteterna och därmed uppnå målen. Dessa steg visar om

projektidén är GeNOMFÖRBaR.

8. Riskanalys

9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse

Med hjälp av dessa steg kan man bedöma om projektet kan fortsätta av

egen kraft, utan stöd utifrån, att effekterna av projektet kan bestå och att

det är långsiktigt uthålligt. Det bör alltid finnas en plan för utfasning av

stödet. De interna resurserna hos samarbetsparten ska förstärkas på ett

hållbart sätt. Dessa steg visar om projektidén är UtHÅlliG.

• Ett hjälpmedel för logisk analys och strukturerat tänkande vid projektplanering, som stimulerar frågor om projektets relevans, genomförbarhet och uthållighet.

• Ett ramverk, ett frågebatteri som ger en struktur och är ett stöd i dialogen mellan olika intressenter i ett projekt.

• Ett planeringsinstrument som ramar in de olika elementen i en förändringsprocess (problem, mål, intressenter, plan för genomförande etc).

• Ett hjälpmedel för att skapa deltagande, ansvar och ägarskap.

Sida arrangerar regelbundet LFA-kurser och SKL/SALA IDA kan stötta partnerskap som arbetar efter metoden.

Skapa lednings- och samordningsfunktionFör projekt inom Kommunalt Partnerskap Nord Syd är det obligatoriskt med en lednings- och samord-ningsfunktion i respektive land. Öronmärkta medel till detta söks i samband med projektansökan. Lednings- och samordningsfunktionen är till för att överbrygga den geografiska klyfta som finns mellan parterna. Stödet ska täcka kostnaderna för möten mellan samordnarna för att bedöma projektens utveckling, samt årliga möten för en ledningskom-mitté. Tanken är också att samordnaren arbetar med uppföljning av avslutade projekt och planerar nya.

Samordnaren, som är en kommunalt anställd person, har en central roll i partnerskapet. Förutom att leda samarbetet och vara insatt i projekten ska

samordnaren försöka involvera fler aktörer som till exempel andra förvaltningar, föreningar och företag. Att informera media och allmänhet samt förankra internt är andra viktiga uppgifter.

I samband med att medel beviljas tillsätts en ledningskommitté. Den fungerar som en styrgrupp för samordnaren. Även ledningskommittén har en angelägen roll i att både följa upp pågående projekt och planera för nya. I ledningskommittén sitter både tjänstemän och politiker. Helst bör både majo-ritet och opposition vara representerade.

AnsökanMedel till Kommunalt Partnerskap går att söka vid två tillfällen per år. Aktuella datum och an-sökningshandlingar finns på SALA IDA:s hemsida www.salaida.se

Medel till de tre stödformerna förstudiefas, lednings- och samordningsfunktion och projekt kan sökas vid båda årets ansökningstillfällen. Ansökan ska tas fram gemensamt av de båda kommunerna, men det är den svenska parten som skickar in ansö-kan och är ansvarig för budgeten.

Ansökan ska innehålla samarbetsavtal, av-siktsförklaring, projektplan, budget samt CV för samordnare i respektive land.

Beslut fattasEfter ansökan tar SKL/SALA IDA:s handläggare fram ett beslutsunderlag som presenteras för besluts-kommittén. Beslutskommittén består av ledamöter från Sveriges Kommuner och Landsting och SALA


IDA. Kommittén diskuterar och föreslår om en an-sökan ska beviljas, avslås eller kompletteras. Därefter skickas en beskrivning av projekten till den svenska ambassaden i samarbetslandet. De ges då möjlighet att kommentera eller yrka på avslag för beviljade projekt. Först därefter kan SKL/SALA IDA meddela ansökande kommuner genom ett skriftligt beslut.

Genomförande Beroende på samarbetsområde, villkor och målsätt-ningar ser genomförandet olika ut. Det handlar om konkreta aktiviteter som till exempel hålla work-shops, implementera system eller utveckla metoder, men också om att fortlöpande hålla kontakt och arbeta på var sitt håll mellan det att man träffas.

Exempel på projekt se sid 23–25

Rapportera om resultat och hållbarhetDet är viktigt att projektet inte blir en enskild företeelse som upphör när projekttiden tar slut. Ambitionen är därför att i projektet uppnå resultat som håller över tid. Genom att använda LFA-meto-den kan man försäkra sig om att inte tappa fokus på just resultat och hållbarhet. Det är viktigt att under projektets gång kontinuerligt analysera resultaten och hur resultaten ska kunna bibehållas. Resultat och hållbarhet är nära förknippade med varandra. Ett välplanerat projekt ger konkreta resultat, och de leder i sin tur till hållbarhet. Det är viktigt att redovisa vad som faktiskt har uppnåtts och analy-sera hur hållbara resultaten är efter det att projektet

tagit slut. På så sätt finns det möjlighet att sprida erfarenheter och kunskap om projektet. Inom partnerskapsprogrammet sker rapportering till SKL/SALA IDA efter att projektet tagit slut.

Rapportering inom partnerskapsprogrammen sker enligt en reodvisningsmall som används för att redogö-ra för projektet när projekttiden har gått ut. Slutgiltiga projektmedel betalas ut efter projekttiden då rapport har inkommit och godkänts av SKL/SALA IDA.

UtvärderingProjekten slutredovisas av den svenska kommunen med en genomgång av projektets innehåll, resultat och måluppfyllelse. Dessutom genomför SKL/SALA IDA varje år kvalitetsbedömningar av ett urval av partnerskapen och projekten.

Sida gör egna utvärderingar av programmen och de enskilda projekten.

Checklista Framgångsrika projekt inom Kommunalt Partnerskap klarar följande checklista:

• förankring i båda kommunerna• involverar det civila samhället i form av fören-

ingsliv, högskolor och företag• realistiska mål• fokus på ett huvudområde• jämställdhets-, miljö- och fattigdomsperspektiv• tydligt beskrivet innehåll• klar och tydlig budget med faktiska kostnader• aktiviteter som leder till målet• konkret och bestående resultat


’’KaPitel 2 • Processen 1�

Hur började partnerskapet?

”Genom en frivilligorganisation hade vår högstadieskola ett sam-arbete med staden Kimilili i Kenya. Kommunledningen blev intres-serad och ville ta vara på samarbetet och utveckla det till att angå hela kommunen.”

Erik Björklund, Samordnare Kinda kommun, Kommunalt Partnerskap med Kimilili i Kenya.

”Våra städer har ett historiskt band – en handelsresande från Vä-nersborg etablerade en handelsstation i Omaruru på 1800-talet”.

Anders Fridén, Folkhälsosamordnare Vänersborgs kommun, Kommunalt Partnerskap med Omaruru i Namibia.

”När integrationsarbetet sattes igång fanns det en kunskapsbrist kring socialt arbete och hur man kunde arbeta med barn som har funktionsstörningar. Vid kontakter med Östergötland fann vi stor kunskap kring dessa frågor.”

Biruta Dambite, Chefsspecialist i utbildningsfrågor, Pskov i Ryssland, Kommunalt Partnerskap med Landstinget i Östergötland.

”en aktiv och internationellt utåtriktad kommunchef sökte på eget bevåg efter kontakt med en kommun i lettland.”

Ture Göransson, Planeringssekreterare Kinda kommun, Kommunalt Partnerskap i trepart med Amata i Lettland och Pskov i Ryssland.


’’Största utmaning under förberedelsefasen?

”Skilda kulturella bakgrunder tillsammans med språksvårigheter gjorde det till en början lite svårt med kommunikationen. efter-hand blev det lättare att förstå varandra. De personliga kontakter-na blev en viktig grund för att samarbetet ska fungera effektivt”.

Ingegärd Ångström, Internationell samordnare Nacka, Kommunalt Partnerskap med Sevan i Armenien

”i början var förväntningarna på kommunsamarbetet för högt satta bland vissa medarbetare”

Gerry Nyongesa, Samordnare Kimilili kommun, Kenya, Kommunalt Partnerskap med Kinda kommun.

”Regionen vi samarbetar med är otroligt stor. i början var det svårt att komma i kontakt med rätt personer på rätt nivå eftersom an-svaret för barn med funktionshinder är organiserat så annorlunda i Ryssland”.

Eva Mertel-Högberg, Projektledare Landstinget i Östergötland, Kommunalt Partnerskap med Pskov i Ryssland.

”i början hade vi olika önskemål om vad samarbetet skulle handla om. Vi löste det genom att väva in demokratifrågor men ändå tillmötesgå deras önskemål om studiebesök inom turism, vård och omsorg”.

Lena Blixt, Kommunjurist Värmdö, Kommunalt Partnerskap med Batumi i Georgien.

’’KaPitel 2 • Processen 1�

Mest lyckat i projektplanen?

”Jag är nöjd med planeringen av projektet och de konkreta resulta-ten som till exempel att vi nu integrerar barn med funktionshinder i de vanliga skolorna.”

Biruta Dambite, Chefsspecialist i utbildningsfrågor, Pskov i Ryssland, Kommunalt Partnerskap med Landstinget i Östergötland.

”Numer har delegationerna har en jämn könsfördelning! Jag är jätteglad att projektet ger möjlighet för kvinnor och män på olika nivåer att delta – ministrar och socialarbetare är med i samma projekt”.

Lena Blixt, Kommunjurist, Värmdö, Kommunalt Partnerskap med Batumi i Georgien.

”Vi har märkt hur klara och tydliga mål och aktivteter leder till resultat. Nu andra året har vi aktiviteter som inkluderar tre olika kommunala verksamhetsområden och ett par frivillig-organisationer”.

Ingegärd Ångström, Internationell samordnare Nacka, Kommunalt Partnerskap med Sevan i Armenien

’’Mest lyckat i projektplanen?

”Varje projekt är en lärdomsprocess. Man kommer i kontakt med fler människor, fler idéer och får bättre förutsättningar och ökade möjligheter för framtiden.”

Joseph Kimbowa, Kommunal tjänsteman, Entebbe i Uganda, Kommunalt Partnerskap med Kalmar kommun.

”Nu har vi lärt oss att fokusera på en sak jämfört med förra årets projekt som var lite spretigt och svårt att hålla samman. Vi har ett tydligare mål och en bra plan för hur vi ska uppnå det”.

Annika Ström, Projektsamordnare Tingsryds kommun, Kommunalt Partnerskap med Mamonovo i Ryssland.

”Vi har till slut kunnat sätta fokus på utbyte där vi har ett vinn – vinn koncept. Vi har kunnat fokusera på näringsliv och närings-livsfrågor”.

Kristina Simonsson, Näringslivssekreterare Katrineholm, Kommunalt Partnerskap med Tjeboksary i Ryssland.

20 Kapitel 2 • processen

’’Några kulturkrockar i projekten?

”Vi har varit med om flera kulturkrockar genom åren. Det är värst när man ska reda ut dem på distans via telefon eller e-mail. Det är betydligt enklare att prata om kulturskillnader när man möts”.

Mikael Schultz, Miljö- och hälsoskyddschef Karlstad, Kommunalt Partnerskap med Emthanjeni i Sydafrika.

”i början fanns det en tendens bland en del projektdeltagare att inte hålla utsatta tider. För att komma till rätta med det i projektet använde vi uttrycket ’svensk tid’ så att alla skulle vara medvetna om att det nu var exakta klockslag som gällde.”

Joseph Kimbowa, Kommunal tjänsteman, Entebbe, Uganda, Kommunalt Partnerskap med Kalmar kommun.

”När kenyanerna var på studiebesök på våra äldreboende frågade de chockat varför vi låser in dem i fängelse, varför tar inte famil-jerna hand om sina gamla?”

Erik Björklund, Samordnare Kinda, Kommunalt Partnerskap med Kimilili i Kenya.

KaPitel 2 • Processen 21

’’22 Kapitel 1 • processen

Bästa stunden som samordnare?

”När jag möter människor som har blivit hjälpta av den aa-grupp som startats genom vårt projekt. När man förstår att samarbetet kan förändra livet för människor– då blir man varm i hela krop-pen”.

Annika Ström, Projektsamordnare Tingsryds kommun, Kommunalt Partnerskap med Mamonovo i Ryssland.

”När våra båda kommunledningar möttes i Kimilili. Det var stort att uppleva hur mötet öppnade dörrar i olika samhällsled.”

Erik Björklund, Samordnare Kinda, Kommunalt Partnerskap med Kimilili i kenya.

”När vi belönades vid Stockholm Partnership award 2002 för ett av de bästa samverkansprojekten i världen”.

Mikael Schultz, Miljö- och hälsoskyddschef Karlstad, Kommunalt Partnerskap med Emthanjeni i Sydafrika.


’’ Bakgrund och ansats:

Göteborgs stad och Nelson Mandela Metropolitan vill närma sig ett lokalt och globalt problem genom att tillsammans hitta sätt att förbättra luftkvalite-ten. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte mel-lan städerna är ambitionen att förbättra sina lokala lösningar. Projektet utgör fas ett av tre i ett längre samarbete. Första fasen handlar om att bygga upp en databas över utsläpp i Nelson Mandela Metropo-litan samt skapa ett kontrollsystem som möjliggör spridningsberäkningar.

Aktiviteter:• Utveckla en blankett för insamling av emissions-

data. • Bygga upp en emissionsdatabas. • Implementera ett övervakningssystem för luft-

föroreningar.• Genomföra spridningsberäkningar.• Genomföra passiva mätningar av luftförore-

ningar.

Genomförande:

En vecka lång studieresa till Nelson Mandela Met-ropolitan för en delegation om två personer från Göteborgs stads miljöförvaltning. Avstämnings-samtal mellan projektledarna per telefon torsdag förmiddag varannan vecka samt löpande mailkor-respondens.

Exempel på aktiviteter under besöket i Nelson Mandela Metropolitan:

• Studiebesök på Algorax Carbon Black samt en cementfabrik (nedsmutsning och buller).

• Möten med lokala politiker.• Studiebesök på garveri (lukt nedsmutsning)• Visning av det svenska övervakningssystemet

för luftföroreningar.• Studiebesök på Coega IDZ, en stor hamn som

håller på att byggas i området.• Fältstudie, besiktning av lätta lastbilar. • Studiebesök i en kåkstad med energieffektiva

hus och mulltoaletter (Buffalo City, nordost om Port Elizabeth).

• Enkät till inhemska bilföretag om prognos för katalysatoranvändande.

KoMMUNAlt PARtNeRSKAP:

Göteborgs stad och Nelson Mandela Metropolitan Municipality, Sydafrika

PRojeKt:

Samarbete om luftkvalitet


Bakgrund och ansats:

Örebro och Novgorod samarbetar för att utveckla sitt förebyggande arbete mot drog- och alkoholmiss-bruk. Projektet grundar sig i att representanter från Novgorod uttryckt en önskan om att ta del av en preventionsmodell som används i Örebro. Modellen handlar om att i varje stadsdel ta ett helhetsgrepp om ungdomsarbetet.

Aktiviteter:

Det inledande projektet handlar om att lära sig var-andras förutsättningar och gå igenom utgångspunk-ter för preventionsarbetet. Detta har gjorts genom seminarier, studiebesök och samtal i smågrupper med olika specialister. Omkring 300 personer har deltagit under besöken.

Genomförande:

Två besök i Novgorod samt två besök i Örebro. Om-kring 20 personer i varje grupp.

Exempel på aktiviteter under besöken i Örebro

• Studiebesök på tillståndsenheten i Örebro. • Seminarium om arbete med barn till missbrukare• Studiebesök på en behandlingsavdelning på Uni-

versitetssjukhuset i Örebro.• Första orientering i olika program bl.a. Charlie

( Chemical Abuse resolution Lies In Education), Sputnik och Jupiter.

• Möte med Kriminellas revansch i samhället (KRIS) samt Föräldrar mot Narkotika.

Exempel på aktiviteter under besöken i Novgorod:• Seminarium med representanter för sociala

myndigheter, ungdomsomsorgen, sjukvården och polisen.

• Samtal om förebyggande och rehabiliteringsar-bete i skolor.

• Seminarium om Sputnik- och Jupiter- programmen.

• Diskussion om drogförebyggande arbete inom kommunalpolitikens områden.


Kommunförbundet Örebro län och Novgorod oblast, Ryssland

PRojeKt:

Kunskapsutbyte inom drogprevention


Bakgrund och ansats:

Botkyrka och Bulacan vill tillsammans hitta sätt för skolan att rusta eleverna för en global värld där frågor om miljö, ekonomi, demokrati och kultur är sammansatta. Trots vitt skilda förutsättningar ser man det som en gemensam utmaning att med sko-lan som bas skapa ett lärande för hållbar utveckling.

Aktiviteter:• Etablering av åtta systerskolor för erfarenhetsut-

byte.• Implementera lärande för hållbar utveckling i

läroplanen. • Metodhandbok för certifiering och lärande ur ett

pedagogiskt perspektiv.• Utveckla ett samarbete kring utemiljön med

betoning på ekologisk odling och skolgårdar som pedagogiska uterum. Lärande om odling utifrån olika miljöperspektiv och klimat.

• IT-utveckling i skolorna.

Genomförande:

En studieresa om tio dagar till varje land. Åtta respektive nio personer i varje delegation. Löpande korrespondens mellan deltagarna samt systersko-lorna.

Exempel på aktiviteter under besöket i Bulacan:

• Workshops under två dagar på respektive syster-skola.

• Studiebesök på tre öppna förskolor.• Möte med representanter från IBM i Manila an-

gående möjligheten att donera Kid Smart datorer till skolor.

• Möte med skolansvarig i Bulacan för att inven-tera möjligheterna för anslutning av Internet till systerskolorna.

Exempel på aktiviteter under besöket i Botkyrka:• Studiebesök på SRV återvinning.• Seminarium om demokratifrågor samt studiebe-

sök på riksdagen.• Seminarium om pedagogik för hållbar utveckling

i de lägre åldrarna. • Studiebesök och seminarium om de små barnens

förutsättningar vid Alby Familjecentral. Besök på öppna förskolan, mödravårdscentralen och barna-vårdscentralen.

• Möte med Svenskt Näringsliv, där näringslivets organisation, struktur och framtidssyn diskute-rades.

• Studiebesök på glasbruket Bro, där gamla data-skärmar återvinns som råmaterial.


Botkyrka Kommun och Provinsen Bulacan, Filippinerna

PRojeKt:

Hållbar utveckling i skolan

Utmaningar som går igenKommunala partnerskap bygger på relationer, och det är nog den största anledningen till att inget partnerskap blir det andra likt. Men när männis-kor med erfarenhet av kommuners internationella arbete möts står det klart att det finns återkom-mande teman som utmanar. Det handlar om frågor som de allra flesta ställs inför och hittar olika sätt att hantera.

I det här kapitlet belyser vi några av dessa teman genom att visa hur de gestaltat sig i fem svenska kommuner. Deras lösningar och taktik är inte enda vägen att gå utan tänkta att agera utgångspunkt och referens. De teman om tas upp är hur man lyckas med ömsesidig nytta, intern förankring, att få med sig näringslivet, kriskommunikation och att invol-vera civilsamhället.

exempelsamling

Kommunala erfarenheter

KaPitel � • exempelsamling 2�

”Ett vaNligt fEl SoM många gör är att vi tänker bistånd. Men med biståndsbegreppet halkar man in i tankesättet ”nu ska vi åka ner dit och visa dem”. Då är man låst vid tanken att man själv inte ska bli visad något, vare sig när man reser dit eller de kom-mer till oss”, säger Anders Engström som är interna-tionell samordnare i Kalmar.

Sedan 2003 samarbetar Kalmar med Entebbe i Uganda om stadsplanering och lokal demokratiut-veckling. Städerna är olika som dag och natt och ambitionen att skapa projekt som är givande för båda parter har fått Anders Engström att tänka till. Han menar att det absolut viktigaste för att ge vinst åt båda är att samarbetet tar upp ett gemensamt problem. Genom att vara problemägare tillsammans skapas en gemenskap som till och med kan utgöra ett starkare vi än den nationella identiteten. ”Om medarbetare som arbetar med våld mot kvinnor i Kalmar och Entebbe möts, då förenar problemet dem mer än vad deras olika förutsättningar fjärmar

dem. Diskussionen kan bli oerhört intressant - vi har ett gemensamt problem men olika förutsätt-ningar och det gör att vi försöker lösa problemet med olika metoder”, säger Anders Engström och fortsätter: ”Ett sådant bra klimat för erfarenhetsut-byte genererar de absolut bästa projekten.”

Utgångspunkten för samarbetet bör alltså vara ett gemensamt problem. På så vis blir det naturligt för deltagarna att behålla fokus på ömsesidig nytta under hela projektets gång, och samtidigt plocka upp också oväntad nytta inom områden man inte förväntat sig. Anders Engström menar att man ofta för tidigt definierar vilka roller man har och vad man ska hjälpa varandra med, vilket gör en blind för oväntade vinster. Kanske finns det ett mycket bättre barnperspektiv i den ugandiska stadsplaneringen? Deltagarna måste vara inställda på att lyssna aktivt för att snappa upp.

SoM projEktlEdarE Bör man ställa krav på att de som deltar ska förmedla sina intryck och återrap-

2� Kapitel 3 • exempelsamling

tEMa: Ömsesidig nytta

ExEMpEl: Kalmar – entebbe, Uganda

Ömsesidig nytta börjar med gemensamma problem Resultatet av kommunalt samarbete blir bättre när båda parter har nå-got att vinna. Det visar utvärderingar som Sida har gjort av denna typ av program. Men hur får man till en ömsesidig relation när det bara är den ena parten som håller i plånboken? Och vad händer med den ömsesidiga nyttan när skillnader i förutsättningar och behov är milsvida? I Kalmar har man funnit sätt att berika sig genom sitt samarbete med Entebbe i Uganda.

portera. Då är alla inblandade medvetna om att de ska komma hem med något och anstränger sig för att analysera och ifrågasätta sina egna arbetssätt i ljuset av vad de får se.

Anders Engström poängterar att den ömsesidiga nyttan också ökar om deltagarna har kunskap inför projektet. Alla som reser till Entebbe får därför en grundlig genomgång om Uganda, i vilka förhållan-den kommunen Entebbe arbetar och vad den har ansvar för. ”Reser man ner oförberedd blir man lätt bländad av olikheten och koncentrerar sig på att förstå det basala. Är man förberedd kan man ställa intressanta frågor redan vid första studiebesöket”.

ÄvEN oM attitydEN gentemot kommuners interna-tionella arbete har blivit mer positiv möter Anders Engström ibland en skepsis kring vad Kalmar kan lära av fattiga och krigsdrabbade Uganda. ”En vanlig för-dom är att ekonomisk trygghet är ett tecken på mog-nad. Inte sällan är det utvecklingsländerna som vågar prova nya metoder. Till exempel har man i Uganda se-dan ett par år ett kvoteringssystem för handikappade och kvinnor. Våra politiker blev genuint intresserade av vad resultatet av kvoteringen varit. Kvotering är ju något som diskuteras allt mer i Sverige.”

Anders Engströms erfarenhet är att ugandierna

ofta reagerar på sådant som svenskarna vet med sig är ömma punkter men inte tar upp till ytan. Ett exempel är politikernas anonymitet i Kalmar. Strax före valet hösten 2006 befann sig en grupp ugandis-ka politiker i Kalmar. De förvånades över valsedlar-nas långa rader med bara namn.

”Känner alla er här i Kalmar?”, frågade de ugan-diska politikerna sina kommunpolitikerkollegor. ”I Entebbe har vi foto och presentation på valsedlarna”.

”Vi hade aldrig analyserat valsedlarna ur ett kommunikationsperspektiv”, säger Anders Eng-ström. ”Däremot var vi väl medvetna om hur lite kalmarborna visste om sina politiker”.

Andra vinster är svårare att mäta men inte min-dre värdefulla. Perspektivbytet och de nya erfaren-heter som deltagarna från Kalmar får av samarbetet med Entebbe är en kompetensutveckling som kan användas inom andra områden än de som först planerats. Miljö och integration är två exempel på problem som hänger samman internationellt. Att få inblick i hur de hanteras i en annan kommun som befinner sig någon annanstans i den globala kedjan kan ge viktiga insikter. ”Det är inte konstruktivt att stänga dörren om sig och bara jobba med lokala lösningar”, menar Anders Engström. ”Många av våra stora problem är ju i grunden globala”. n

KaPitel � • exempelsamling 2�

” Det är inte konstruktivt att stänga dörren om sig och bara jobba med lokala lösningar”

Anders Engström, internationell samordnare i Kalmar kommun

”koMMuNENS vErkSaMHEtEr behöver hämta ny kun-skap och influenser för att utvecklas”, konstaterar Ingegärd Ångström som är internationell samordna-re i Nacka kommun. ”Med policyn blir det glasklart hur kommunen ser på internationellt arbete - och att det är betydligt konstigare att inte delta i inter-nationellt samarbete, än att göra det”.

Nacka var bland de första i landet med att skapa en strategi för kommunens internationella arbete. ”Idag är det självklart att världen utanför berör, det globala genomsyrar både politiken och människors vardag. Så var det inte riktigt 1995, då var vi något av pionjärer”, berättar Ingegärd Ångström.

Sedan dess är policyn reviderad, och är ett le-vande och viktigt dokument.

”Policyn visar att politikerna har sagt sitt och att de tycker att det internationella arbetet är viktigt och prioriterat. Mitt uppdrag som samordnare är att förverkliga intentionerna i policyn”, säger Ingegärd Ångström.

Policyn överbryggar en av de största uppförs-

backarna med internationellt arbete – att förankra internt. Och här, menar Ingegärd Ångström, är också kommunikation en viktig framgångsfaktor. Det internationella arbetet måste synliggöras så att medarbetare ute på verksamheterna uppfattar att det kan gälla dem. De måste ges en klar bild av vad inter-nationellt samarbete kan innebära så att de har chans att koppla till behov och önskemål i det egna arbetet. Fyra gånger per år producerar Ingegärd Ångström ett nyhetsbrev där pågående projekt, finansieringsmöj-ligheter och konferenser beskrivs i notisform. ”Det är viktigt att visa den stora variation vi har så att det blir tydligt att internationellt arbete kan gälla alla, menar Ingegärd Ångström och fortsätter: ”Jag har lagt stor vikt vid att stimulera alla sorters medar-betare till internationellt arbete, inte bara de med uppenbart intresse och språkkunskaper”.

iNgEgÄrd ÅNgStröMS förankringsmetod ger tydligt resultat. Hon får ofta samtal från företag, med-borgare, föreningar och organisationer som har

30 Kapitel 3 • exempelsamling

tEMa: intern förankring

ExEMpEl: Nacka kommun

Policyn ger det internationella arbetet ryggradIngen kommun är en isolerad ö. Det är utgångspunkten för Nackas internatio-nella strategi. Världen utanför kommungränsen påverkar stort som smått och kommunen är fast besluten om att verksamheterna bara har att hämta kraft från en internationell utblick. En policy och ett återkommande nyhetsbrev har ankrat den höga ambitionsnivån.

förslag på projekt och samarbetspartners. Hon har medvetet valt att inte skapa en formell organisa-tion, med representanter från alla verksamheter, utan att i stället använda sig av redan intresserade kontaktpersoner. ”Jag har valt att satsa på eldsjälar, jag lägger min tid på att stödja dem som verkligen vill något och har idéer”, säger Ingegärd Ångström och menar att de är bättre än hon på att förankra idéerna ute i sin verksamhet och där få med sig personer som från början varit skeptiska. ”Min uppgift är att förädla de idéer som kommer in, ge dem näring genom att vara entusiastisk och ge konkret hjälp inte minst genom förslag på var man kan hitta finansiering”.

dEN iNtErNa föraNkriNgEN handlar också om att motivera kostnader. ”Det är viktigt att synliggöra att det internationella arbetet påverkar hela Nacka-samhället. Även medborgare omfattas genom att frivilligorganisationer som till exempel Nattvand-rare i Älta deltar”, säger Ingegärd Ångström. Hon

tycker även att man i sin kommunikation ska betona att internationellt arbete är kompetens-utveckling och att kostnader måste bedömas i relation till det.

att Hitta Nya SÄtt att utvärdera och kommunicera resultat är något som Ingegärd Ångström tror skulle ytterligare förbättra den interna förankringen. Hon hoppas på sikt kunna skapa ett verktyg för systema-tisk utvärdering och uppföljning. Det skulle kunna handla om ett enkelt rapporteringssystem med nyckeltal och konkreta redovisningar av aktiviteter och vilka effekter de gett i kommunens verksamhe-ter och i Nackasamhället.

”Det kommer kräva en större adminstrativ in-sats, men det skulle också göra det möjligt att få en bild av helheten”, säger Ingegärd Ångström. ”Med den skulle man verkligen kunna bevisa vilken källa till utveckling det internationella i Nacka är”.

KaPitel � • exempelsamling �1

” Idag är det självklart att världen utanför berör, det globala genomsyrar både politiken och människors vardag. Så var det inte riktigt 1995, då var vi något av pionjärer.””

Ingegärd Ångström, internationell samordnare i Nacka kommun

Ur Nackas internationella policy:

• Nämnder och verksamheter ska följa den inter-nationella utvecklingen inom sitt område och arbeta för att frågorna utvecklas och blir integre-rade i den ordinarie verksamheten.

• Nacka kommuns internationella arbete ska bidra till ökad förståelse och kontakt mellan män-niskor och olika kulturer i enighet med FN:s strävanden.

• Kommunen ska verka för att bland medborgarna stärka förståelsen för hur kommunens och invå-narnas situation påverkas av omvärlden.

• Det internationella arbetet ska bidra till att utveckla Nackas olika verksamheter och bidra till medarbetarnas kompetenshöjning.

• Kommunen ska ha en god kunskap om och på ett effektivt sätt använda de finansieringsmöj-ligheter till internationellt samarbetet som finns genom t ex EU och Sida.

• Möjligheten till internationell samverkan ska prövas i all verksamhet.

Läs hela policyn på www.nacka.se/internationellt

Internationellt arbete i Nacka:

Nacka samarbetar med kommuner i Turkiet, Lettland, Finland, Estland, Polen Vitryssland, USA, Storbritannien, Nicaragua och Armenien. Dess-utom medverkar de i Edge City Network, som är ett nätverk av förstäder till Europas huvudstäder.

Exempel på aktiviteter:• Utbyte mellan biståndsbedömare inom Äldre-

omsorgen i Nacka och motsvarande verksamhet i Surrey, England

• Miljösamarbete runt Östersjön• Länkarna Nacka samarbetar med Länkarna i Pyt-

tis, Finland• Lärare och elever på naturlinjen genomförde

vattenmätningar i Bosporen tillsammans med kollegor från Prinsöarna, Adelar i Turkiet

• Trepartsamarbete mellan Nacka, Baranovichi i Vitryssland och Jelgava i Lettland om stöd till socialt utsatta familjer med barn. Bland annat har föräldravandrare från Älta varit med och byggt upp en nattvandrarorganisation i Jelgava, Lettland

• EU-projekt om Livsstil och Hälsa mellan skolor inom ramen för Edge Cities Network

• Nacka Handikappidrott samarbetar med organi-sationer i St Petersburg

32 Kapitel 3 • exempelsamling

”kiNESErNa SEr partNErSkapEt som sätt att optimera sin tillväxt”, berättar Inger Wickbom som är inter-nationell samordnare i Södertälje. ”Väldigt lägligt prickade de in en fråga som vi arbetar hårt med – vi ville bättra på Södertäljes jordmån för företagande”.

I kinesiska kommuners uppdrag ingår det att aktivt verka för företagsetablering. Bara i Wuxi arbetar över trettio personer med foreign affairs. Konsulatet i Shanghai rekommenderade Wuxi att ta kontakt med just Södertälje eftersom där finns flera företag som är verksamma i Kina. Södertäljes största arbetsgivare Astra Zeneca har en anläggning i Wuxi.

Till en början var politikerna i Södertälje skep-tiska. Anders Lago som är ordförande i kommunsty-relsen berättar: ”Frågan vi var tvungen att ställa oss var om det var bra för Södertäljes utveckling, om det kunde komma södertäljeborna till godo. Efter att ha undersökt noga – vi hade samtal med Astra Zeneca, Scania, Handelskammaren och Företagarna – så blev svaret ja. Man såg att det fanns potential till konkret handelsutbyte”

Kina ansågs vara intressant ur flera perspektiv – dels som producent, dels som köpstark marknad

för svenska produkter. Dessutom är kommunen Wuxi van att driva näringslivsutveckling. Tillsam-mans skulle Wuxi och Södertälje kunna utveckla kommunala metoder för att stimulera det lokala näringslivet. ”Samarbetet sätter ljus på frågan vad en kommun har för möjligheter att stimulera de lokala företagen. En kommun kan ju påverka vad näringslivet har för förutsättningar genom exem-pelvis infrastruktur, stadsplanering och utbildning. Näringslivet och de arbetstillfällen företagen er-bjuder är i sin tur avgörande för skatteintäkter och därmed kvalitén på den kommunala servicen”, säger Inger Wickbom.

EftEr EN förBErEdElSEfaS med diskussioner och be-sök hos varandra skrev kommunerna samarbetsavtal i februari 2006. Det första projektet handlar om att stimulera lokala företag i Södertälje och Wuxi till samarbete. Bland annat kommer det att hållas informationskvällar för Södertäljes nästan 5000 småföretag.

Både Inger Wickbom och Anders Lago betonar att samarbetet med Wuxi är mer pragmatiskt än

KaPitel � • exempelsamling ��

tEMa: att involvera näringslivet

ExEMpEl: Södertälje – Wuxi, Kina

Näringslivsblomstring på kinesiskaAtt främja det lokala näringslivet står högt på kommunernas agenda. Men vad har man som kommun för potential och metoder att få företagen att trivas? Södertälje fick oväntad draghjälp sedan den kinesiska femmiljoner-staden Wuxi tog kontakt och föreslog ett samarbete om näringslivsutveckling.


tidigare internationellt arbete. Partnerskapet består så länge båda parter har nytta av det. ”Modellen med ett ’livslångt’ vänortssamarbete känns lite föråldrat i en värld som förändras i en allt snabbare takt”, säger Anders Lago. Samtidigt menar han att samarbetet med Wuxi är ovärderligt just genom att det ger insikt i den snabba globaliseringen.

NÄriNgSlivSpErSpEktivEt Har under projektets gång öppnat dörren för andra dimensioner av utbyte med Wuxi.

”Just nu är det råkapitalism som gäller i Kina. Vi var på besök i en tvättmaskinfabrik och det var som att komma tillbaks till 30-talet med löpande band, monotona moment och en fruktansvärd ljudvolym”, säger Inger Wickbom. Hon anser att man som ut-ländsk aktör har möjlighet att vara med att påverka. ”Jag tror att svenska företags etablering kan ha en positiv inverkan på den demokratiska processen när det gäller saker som arbetsmiljö, jämställdhet och miljötänkande. Scania är ett bra exempel på hur ett svenskt företag kan föregå med gott exempel. De ställer samma krav på jämställdhet, medarbetar-

inflytande och miljö hos sina kinesiska underleve-rantörer som de gör i Sverige. På så sätt påverkar de väldigt många och ganska så grundligt”.

Samarbetet mellan Södertälje och Wuxi hål-ler på att utvecklas till att också att handla om utbildning, en fråga som är het i Kina. ”Nu är det huggsexa om de utbildade kineserna. AstraZeneca får betala dubbla löner under semestern för att få de anställda att komma tillbaks”, berättar Inger Wickbom.

Wuxi försöker förbereda den yngre generationen på det internationella samarbete som näringslivsut-vecklingen leder till och vill ge sina medborgare en glimt av västvärlden. Kommunen går aktivt in för att lära fler att tala engelska och höja utbild-ningsnivån bland de unga. Unga, som under sina liv kommer att ha en helt annan kontakt med omvärl-den än sin föräldrageneration. ”Det säger väldigt mycket om den rasande utveckling som sker just nu, det var ju inte länge sedan man i stora delar av Kina försökte hindra ungdomar att få smak på väst”, konstaterar Inger Wickbom. n


” Nu är det huggsexa om de utbildade kineserna.”

Inger Wickbom, internationell samordnare i Södertälje kommun

”dEt trÅkigaStE av allt var att projektet hade be-tytt så oerhört mycket för Mamonovos unga”, säger Ann-Christine Vösu som är kommunchef i Tings-ryds kommun. ”Därför blev det så särskilt viktigt att reda ut vad som faktiskt hänt och se vad som gick att reparera”.

Sedan 2001 samarbetar Tingsryds kommun och Mamonovo om förebyggande av alkoholmissbruk. Konkreta resultat är AA-möten specifikt för unga samt etablering av ungdomsmottagningar specia-liserade på alkoholprevention. Men över en natt riskerades trovärdigheten för hela projektet sedan två medarbetare från Tingsryd följt med sina ryska värdar på bastuklubb.

Det var i oktober 2004 som fem representanter från Tingsryd var över i Mamonovo. Efter en lång arbetsdag åt ryska och svenska projektdeltagare middag på en restaurang. Dagen innan hade hela gruppen varit och badat bastu tillsammans som en social aktivitet. När någon föreslog bastubad igen lät det inte så konstigt som det senare skulle skildras i bland annat Expressen. Taxi beställdes och två av de svenska männen bestämde sig för att följa med.

Men väl framme upptäckte de svenska deltagarna att det inte riktigt blivit som de tänkt sig. Unga ryska tjejer mötte vid bilen och erbjöd sig att sälja sex. De svenska männen tackade nej, men väntade på sina värdar innan de åkte tillbaks till hotellet.

Några dagar senare kom ett samtal från den ryska tolk som varit med på utekvällen. Hon frågade hur mycket männen kunde tänka sig att betala för att his-torien inte skulle komma till den svenska kvällspres-sens kännedom. ”Männen kände sig nog rätt skakade. Den av dem som blivit uppringd kontaktade mig och berättade vad som hänt”, berättar Ann-Christine Vösu.

NÄr dE tvÅ MÄNNEN kommit hem följde långa och tuffa samtal. Ann- Christine Vösu menar att hon var tvungen att veta exakt vad som hänt för att kunna besluta om kommunen skulle stå bakom dem.”Hade männen själva tagit initiativ till att åka till bastu-klubben hade det varit svårare. Liksom förstås om de haft någon som helst kontakt med de prostituerade. Nu bedömde jag det som att de handlat omdömeslöst men ändå inom ramen för vad som kan hända”, säger Ann-Christine Vösu.


tEMa: Kriskommunikation

ExEMpEl: tingsryd – Mamonovo, Ryssland

Rustad för risk vågar man merAtt arbeta internationellt är ibland att kasta sig ut i det okända. En ny kultur bereder nya kontaktytor och många personer är inblandade. Arbetet blir betydligt svårare att förutse än vid kommunens ordinarie verksamhet. Tingsryds kommun fick erfara detta den hårda vägen hösten 2004, då projektet med ryska Mamonovo om alkoholprevention blev en riksnyhet om sprit och prostitution för biståndspengar.


Kommunen polisanmälde den kvinnliga tolken för utpressning. En vecka senare började en repor-ter på Expressen att ringa. Eftersom reportern inte kontaktade kommunens informatör utan enskilda tjänstemän var det svårt att veta exakt vad som sades i samtalen. Men det dröjde innan något publicerades och Ann-Christine Vösu trodde nästan att allt fallit i glömska. För att vara på den säkra sidan förberedde hon sig ändå tillsammans med kommunens infor-matör för hur de skulle agera vid en publicering. Det skulle visa sig att förberedelserna inte gjorts förgäves. Två veckor efter hemkomsten publicerade Expressen en artikel med rubriken ”De söp och gick på bordell”. Krisplanen sattes direkt i verket.

”Den strategi vi hade lagt upp var att tala absolut sanning och att de inblandade männen skulle vara med och möta massmedia”, berättar Ann- Christine Vösu. Samma dag som artikeln publicerades skickade informationsavdelningen ut ett mail till samtliga 1300 kommunanställda i Tingsryd där man gav sin syn på det inträffade. Dessutom hölls både personalmöte och presskonferens där Ann- Christine Vösu, kommunens socialchef och de två inblandade männen deltog. ”Det var viktigt för oss att inte bara ägna oss åt media. Det fanns ett stort behov av att möta kommunens med-arbetare som utgör så mycket som 10 procent av våra invånare”, konstaterar Ann-Christine Vösu.

kort EftEr ExprESSENS publicering bad en radiojour-nalist att få se alla kvitton från resan. Av dessa fram-gick att fyra liter sprit beställts in på restaurangen före bastubesöket. ”Summan var försumbar men det var ju naturligtvis alldeles för mycket sprit. Och extra

illa med tanke på att projektet handlar om alkohol-missbruk”, säger Ann-Christine Vösu.

Avslöjandena väckte stark ilska både bland kom-munanställda och bland allmänheten. Arga telefon-samtal och mail strömmade in till kommunen. ”På sätt och vis var de bra att de hörde av sig för då hade vi ju chans att svara och bemöta kritiken med fakta. Alla mail och samtal fick svar”, berättar Ann-Chris-tine Vösu.

Efter ett tag ändrades tonen i mediebevakningen, något som Ann- Christine Vösu tror beror på kom-munens sätt att hantera krisen. ”Det var bra att de inblandade själva var med på pressträffen. Vi fick också respekt och gehör när vi berättade om projek-ten som gjort mycket för många barn och ungdomar i Mamonovo”, minns Ann- Christine Vösu.

dEt var viktigt att påminna sig om detta, liksom att de båda männen under många år varit uppskat-tade kollegor menar Ann-Christine Vösu. När det var dags att ta ställning till vad det inträffade skulle få för konsekvenser var det vad som faktiskt hade hänt som skulle värderas och inte uppmärksamheten i massme-dia. Förtroendefrågan togs upp i kommunfullmäktige som beslutade att projektet skulle få fortsätta. De två männen fick lämna sina uppdrag i projektet.

Den mest långsiktiga konsekvensen blev att kom-munstyrelsen tog fram riktlinjer för arbete i interna-tionella projekt. Här betonas deltagarnas ansvar – de ska vara medvetna om att de på resa representerar Tingsryds kommun dygnet runt. Dessutom ska det vara glasklart vem som ansvarar för vad. Riktlinjerna slår även fast att chefer vars medarbetare deltar i


internationellt arbete ansvarar för att ta fram stöd-material. ”Man behöver prata igenom kulturella skill-nader och på vilken nivå man ska lägga de sociala re-lationerna. Självklart ska man kunna ha samvaro med sina ryska kollegor, men den ska ligga på en profes-sionell nivå” säger Ann-Christine Vösu och fortsät-ter: ”Jag vet att det lätt att skillnaden mellan privat och professionellt suddas ut när man är ute på resa. Men om man tänker igenom detta inför utlandsresan blir det också lättare att på plats i samarbetslandet förklara vilka regler som gäller i Sverige”.

Riktlinjerna innebär inget totalförbud för alkohol men det uttrycks klart att man ska vara restriktiv. Totalförbud gäller däremot när barn och ungdomar finns med i samvaron.

I Mamonovo blev man bestört över uppmärksam-heten. De ryska kollegorna tyckte att det var konstigt att arbetsgivare i Sverige kan ha synpunkter på vad som händer efter jobbet. I Ryssland är det som hän-der på fritiden mindre viktigt om en person i övrigt sköter sitt jobb.

Nu Har dEt gÅtt tvÅ år sedan incidenten och Ann-Christine Vösu tycker att de lärdomar man drog fortfarande känns levande inom organisationen. ”De senaste åren har Tingsryds kommun fått mycket och tuff träning i krishantering”, konstaterar Ann-Chris-tineVösu. ”Först var det Tsunamin, därefter stormen Gudrun som drabbades oss hårt”.

Sannolikheten att något liknande Manonovo-kri-sen skulle hända igen bedömer Ann-Christine Vösu som minimal, men inte helt utraderad. ”Enda sättet att vara helt säker på att något liknande aldrig händer

igen är att avsäga sig internationellt arbete. För oss är inte det något alternativ. Genom riktlinjerna har vi blivit bättre rustade. Man måste ha klart för sig att i de allra flesta fall leder det okända inte till kvälls-tidningsskandaler och förtroendekriser utan till gott samarbete och nya spännande erfarenheter”.

Ur Tingsryds riktlinjer:

Chefens ansvar • I samband med nystart av projekt ska stödma-

terial tas fram och berörda för vilka det bedöms viktigt ska informeras om landet, staden, kultu-ren, risker mm. Material, skrivet eller Web-adres-ser, ska samlas på lämpligt sätt så att medarbetare som engageras i projektet har tillgång till detta.

• I samband med besök utanför landet eller inför besök hos oss, ska när så bedöms lämpligt en uppdatering av kunskaper ges till berörda.

• Inför projektstart ska behovet av särskilda rikt-linjer för projektet diskuteras. Dessa ska själv-klart kommuniceras med samarbetsparten.

Deltagarens ansvar

Vid besök i eller besök från ett annat land ska delta-gare från Tingsryd • vara väl informerad om projektet, de personer

som deltar och de särskilda riktlinjer som eventu-ellt gäller för projektet.

• vara medvetna om att de under hela besöket representerar Tingsryds kommun.


taNkEN MEd att BlaNda in civilsamhället i part-nerskapen är att lägga grunden för mer varaktiga relationer. Förhoppningen är att kontakten mellan till exempel två ideella föreningar lever vidare också efter det att projektmedlen är slut. I de nya kommu-nala partnerskapen finns därför en uttalad ambition att knyta band mellan ett brett register av aktörer i båda ländernas samhällen.

Gävle och Buffalo City samarbetar sedan 2002 om frågor som turism, ledarskapsutveckling och krisberedskap. Civilsamhället spelar en viktig roll i projekten som i flera fall har lett till spin–off pro-jekt mellan renodlat civila aktörer.

Darby Gounden är samordnare i Buffalo City. Hon upplever att det finns ett stort intresse bland civilsamhället att delta i samarbetet med Gävle. Det glädjer henne, inte minst eftersom hon ser intresset som indikator på att projekten handlar om frågor som ligger medborgarna nära. Att civila aktörer är involverade i projekten blir också ett sätt att säkerställa att samarbetet verkligen kom-

mer medborgarna till godo. ”Det är ofta de civila aktörerna som kommer med de bästa idéerna om hur vi kan förbättra projekten”, konstaterar Darby Gounden.

Laila Nordfors är internationell sekreterare och projektkoordinator i Gävle. Hon berättar att det oftast är de civila aktörerna själva som kommer med förslag på hur de vill engagera sig. Framför allt är det småföretag och föreningar som tar kontakt. ”De har hört talas om att vi har något på gång i Sydaf-rika och så har de fått en idé. Ofta har de stort enga-gemang men små resurser så det blir jätteviktigt att kunna erbjuda dem konkret stöd”, säger Laila Nordfors. Bland annat har hon har startat studie-cirklar för civila aktörer. Tillsammans med Darby Gounden lotsar hon deltagarna genom kontaktvägar och ansökningsbyråkrati.

pEr aSpENBErg frÅN gÄvlE fågelklubb har varit med i en av Laila Nordfors studiecirklar. När han hörde talas om samarbetet fick han en idé om att följa

�0 Kapitel 3 • exempelsamling

tEMa: att involvera civilsamhället

ExEMpEl: Gävle – Buffalo City, Sydafrika

Civila aktörer ger relationen varaktighetAtt involvera civilsamhället är kanske det kommunala partnerskapets mest kreativa utmaning. Som samordnare krävs talang att fånga upp också otippade intressenter. I Gävle och Buffalo City har fågelklubbar, ananasodlare, pensionärsföreningar och golfbaneentreprenörer fått smak för varandra.

ladusvalan, som flyttar mellan Sverige och Sydaf-rika. Han sökte på Internet och tog kontakt med en fågelklubb i Buffalo City .”Först blev de nog lite förvånade över mitt märkliga närmande från andra sida jordklotet. Men sedan blev det så uppenbart att vi har mycket gemensamt”, berättar Per Aspen-berg. Nu planerar klubbarna även att samarbeta om fågelskydd och fågelmärkning. På sikt vill de även arrangera resor till Buffalo City för fågelintresserade svenskar.

för att civila aktörEr ska komma med den här ty-pen av idéer krävs att samarbetet är väl exponerat för medborgarna. I Gävle har man arbetat systema-tiskt för att informera och påminna gävleborna om att partnerskapet finns. Ett sätt har varit att låta besöken från Buffalo City märkas i staden. ”När sydafrikaner är här på studiebesök och vi tar dem med på ishockey eller fotboll så ser vi till att det ropas ut på idrottsarenan att vi har besök från vår samarbetsstad Buffalo City”, berättar Laila Nord-

fors. Inför varje aktivitet informeras också lokal media. Ungefär varannan månad skrivs det något om samarbetet i den lokala tidningen. ”Jag tror faktiskt att de allra flesta Gävlebor känner till vår relation med Buffalo City. Det är ganska fantas-tiskt, men vi har jobbat hårt för det” säger Laila Nordfors.

Som mindre förening eller enskild aktör kan man dra nytta av att samarbetet är så etablerat. ”De civila aktörerna får lättare och mer tillförlit-liga kontakter genom oss”, säger Laila Nordfors och fortsätter: ”Genom att samverkan redan finns slipper man undan en hel del administration och hierarkiskt beslutsfattande.”

EN SoM MÄrkt av att det etablerade samarbetet gör det enklare att få igenom en vild idé är sjuksköter-skan Viktoria Hillman. Hon hade stött på repre-sentanter från Buffalo Citys ambulansberedskap när de gjorde studiebesök på Gävle sjukhus . När hon sedan specialiserade sig till ambulanssköterska

KaPitel � • exempelsamling 41

” Det är ofta de civila aktörerna som kommer med de bästa idéerna om hur vi kan förbättra projekten.”

Darby Gounden, samordnare i Buffalo City i Sydafrika

på Karolinska Institutet och skulle ut på praktik började hon drömma om att förlägga praktiken i Buffalo City. ”Jag visste att de låg långt före oss när det gäller traumavård. De har fler olyckor och våldsdåd och har därför mycket mer erfarenhet av stickskador, trafikskador och brandskador”, berättar Viktoria Hillman.

Karolinska Institutet är vanligtvis mycket restriktiva med att studenter förlägger sin praktik i utlandet. De tycker att det är för svårt att kontrol-lera kvaliteten och kräver en mängd intyg från flera olika instanser. Men Darby Gounden kunde genom sina kontakter se till att Viktoria Hillman fick en formell inbjudan. Hon fick även finaninsiellt stöd genom stöd Sida. ”Det var inte så mycket pengar men det hjälpte mig att komma iväg, säger Viktoria Hillman.

Under två veckor följde Viktoria Hillman ett ambulansteam i Buffalo City.

”Jag kunde gripa in oväntat bra i själva arbetet. Men samtidigt fanns övergripande skillnader . De har olika ambulansbolag beroende på vilken sjuk-försäkring patienten har”.

Det har nu gått två år sedan praktikveckorna och Viktoria Hillman har kontakt med kollegorna i Buffalo City. ”Jag har fått ett värdefullt perspektiv på mitt jobb och dessutom vänner för livet. Någon gång, på något vis ska jag tillbaks till Sydafrika, det bara vet jag”, säger Viktoria Hillman. n

�2 Kapitel 3 • exempelsamling

Den svenska traditionen av lokalt självstyre har genererat en gedigen erfarenhetsbank av kommuners metoder och lösningar. Kommunalt Partnerskap betyder att kommuner i Sverige och i Sidas samarbetsländer tillsammans söker lösningar på kommunala frågor och utmaningar. Denna skrift är till för att ge ökad kunskap om och inspiration till lyckade kommunala partnerskap.

Kommunalt Partnerskap finansieras av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

Sveriges Kommuner och Landsting är en intresse- och arbetsgivar-organisation för landets 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner.

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50www.skl.se

SALA IDA är Sveriges Kommuner och Landstings centrum för internationellt utvecklingssamarbete.

SALA IDA118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20Tfn 08-452 70 00, Fax 08-642 16 20www.salaida.se

Documents

7164 236 3