7164 297 4

  • View
    220

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-297-4.pdf

Text of 7164 297 4

  • ppna jmfrelser som stimulans till frbttring

    Hur anvnder landstingen ppna jmfrelser i sin styrning och utveckling av hlso- och sjukvrden?

  • ppna jmfrelser som stimulans till frbttring

    Hur anvnder landstingen ppna jmfrelser i sin styrning och utveckling

    av hlso- och sjukvrden?

  • Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2007

    Upplaga: 700 ex

    Produktion: Ordfrrdet AB

    Tryck: tta.45, Solna

    ppna jmfrelser som stimulans till frbttring kan bestllas eller laddas ner frn

    Sveriges Kommuner och Landstingwww.skl.se/publikationer, tel: 020-31 32 30, fax: 020-31 32 40e-post: order@kommentus.se

    ISBN 978-91-7164-297-4

    eller

    Socialstyrelsens kundtjnst, 120 88 Stockholmtel: 08-779 96 66, fax: 08-779 96 67 e-post: socialstyrelsen@strd.sewebbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat

    Artikelnr. 2007-103-6

  • Frord

    Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen samverkar kring ppna jm-frelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet i landstingen. Den frsta rapporten publicerades i juni 2006 och den andra i oktober 2007.

    De ppna jmfrelserna mellan landstingen skiljer sig i viktiga avseende frn tidi-gare rapportering av data om hlso- och sjukvrden. Jmfrelserna r indikatorbase-rade och landstingen rangordnas efter sina resultat. Det r en stark tonvikt p medi-cinska resultat, men ven indikatorer p tillgnglighet och patienterfarenhet ingr. Resultaten stlls mot kostnader vilket ger en mjlighet att jmfra landstingens effektivitet och vad medborgarna fr fr pengarna.

    Publiceringen har skett under ptagligt stark bevakning av nationella och lokala media.

    Ett viktigt syfte med jmfrelserna r att de skall anvndas av landstingen som underlag fr ledning och styrning av hlso- och sjukvrden. Jmfrelserna stter i praktiken strlkastarljuset bde p svaga och starka resultat. Tanken r att detta stimulerar lrande och frbttringar. Ett viktigt framgngskriterium fr samarbetet ppna jmfrelser r drfr att de aktivt anvnds av landstingen.

    Denna rapport r bestlld av styrgruppen fr ppna jmfrelser, med syftet att fl-ja upp hur den frsta rapporten togs emot av landstingen och hur resultaten anvnts i den egna styrningen. Tv externa konsulter med erfarenhet av hlso- och sjuk-vrdsstyrning anlitades fr arbetet, Ulf-Johan Olson (UV-Partner AB) och Sven-Eric Bergman (Bergman & Dahlbck AB). Olika underlag har stllts till frfogande av styrgruppen, men fr beskrivning och slutsatser i rapporten svarar frfattarna sjlva.

    Stockholm i november 2007

    Hkan Srman Kjell Asplund VD, Sveriges Kommuner och Landsting Generaldirektr, Socialstyrelsen

  • ppNA jmfreLSer Som StImuLANS tILL frBttrINg

    Innehll

    Sammanfattning 5Pverkan P styrProcesser 6

    Pverkan P kvalitetsfrbttringar 6

    Pverkan P redovisningsProcesser 7

    Pverkan P landstingens styrkultur 7

    risker ocH dilemman 8

    vxande frvntningar P J

    utvecklingsmJligHeter, organisation ocH stllning 9

    Uppfljningsuppdraget 11underlag ocH metod 12

    Historisktillbakablick 13rtterna till de olika PersPektiven 13

    transParens ocH PPenHet 15

    framvxten av PPna Jmfrelser i nrtid 16

    PPna Jmfrelser organisation 17

    PPna Jmfrelser syfte ocH utformning 17

    Vsentligaiakttagelser 19J mottagande ocH anvndning 19

    landstingets synPunkter P J 28

    Analysochreflektioner 3resultat 35

    betydelsen av PPenHet ocH transParens 39

    framgngsfaktorer 40

    risker ocH dilemman 41

    vxande frvntningar P J

    utvecklingsmJligHeter, organisation ocH stllning 46

  • ppNA jmfreLSer Som StImuLANS tILL frBttrINg 5

    Sammanfattning

    P uppdrag av styrgruppen fr ppna jmfrelser har en uppfljning genomfrts dr fokus ligger p hur landstingen tagit emot och anvnt ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet 2006 samt hur man ser p initiativet. Arbetet har innefattat hur ppna jmfrelser (J) har pverkat huvudmnnens styr- och frbttringsprocesser samt hur det pverkat synen p uppfljningsdatas kvalitet. Uppfljningen har ocks identifierat framgngsfaktorer och potentiella risker eller hinder i det fortsatta arbetet.

    Intervjuade landstingsfretrdare har en ptagligt positiv grundinstllning till J. Man ser instrumentet som ett bra komplement till den egna uppfljningen, men ocks som ett std och en stimulans fr denna. De synpunkter som fanns p t ex publiceringsdatum och enstaka indikatorer har vgt ltt mot den tillfredsstllelse som uttryckts kring att denna typ av jmfrelser nu genomfrs. En frga dr det finns vissa meningsskiljaktigheter gller om resultaten framdeles ven ska redovisas p sjukhus/klinik- eller verksamhetsniv.

    Centrala framgngsfaktorer har varit:

    Tiden var mogen att initiativet ntligen togs.

    Starkt fokus p medicinska resultat.

    Samverkan mellan Socialstyrelsen och SKL .

    Tilltro endast befintliga data anvndes.

    Delaktighet fretrdare fr landstingen och kvalitetsregistren.

    Framgngsrik mediakommunikation. Offentliggrandet r centralt fr att n de nskvrda effekterna av kad ppenhet och insyn.

    J karaktriseras av de intervjuade som ett nationellt initiativ vilket ger en samlad bild av hlso- och sjukvrden vid ett tillflle samt att det handlar om jmfrelser.

    Mot bakgrund av den positiva instllningen kan man frga sig varfr inte denna typ av jmfrelser har tagits fram tidigare. Verksamhetens komplexitet har setts som en frklaring, men det r uppenbart att detta inte godtas lngre.

    Rapporten ger en bakgrund till den kande ppenheten och transparensen inom svensk hlso- och sjukvrd samt till J:s tillkomst. Den ger beskrivningar av och

  • ppNA jmfreLSer Som StImuLANS tILL frBttrINg

    perspektiv p samspelet mellan J och landstingen och de olika momenten frn framtagande, frankring hos huvudmnnen, publicering, kommunikationen med media och hur jmfrelserna pverkat uppfljningens roll i landstingens styrpro-cesser och frbttringsarbete.

    De effekter som J bidragit till i landstingen sammanfattas under fyra rubriker: pverkan p styrprocesser, pverkan p kvalitetsfrbttringar, pverkan p redovis-ningsprocesser och pverkan p landstingens styrkultur.

    PVerkAnPStyrProceSSerRedovisningen av J p landstingsniv innebar att ansvaret fr de medicinska re-sultaten p ett annat stt n tidigare hamnade i knet p landstingsledningen. J innebr att bde bttre och smre resultat exponeras och indikatorerna r i sam-manhanget lika mycket ett mtt p ledningens frmga som p verksamhetens. Sammantaget visar uppfljningen att:

    J har bidragit till att medicinska resultat, har ftt en tydligare plats bredvid uppfljningen av ekonomi, produktion och personal.

    J har bidragit till att ledningen efterfrgat analyser och tgrder med anled-ning av utfallet i vissa indikatorer.

    J har bidragit till att utveckla verksamhetsuppfljningens roll i styrprocessen bde vad gller systematik och organisation.

    Genom landstingens fokus p de smre resultaten har J indirekt bidragit till att skapa en nationell standard (eller i alla fall golv) fr kvalitet medelvrdet fr gjorda jmfrelser.

    Genom den kade insynen skapas ett omvandlingstryck, som blir ett komplement till vriga styrsignaler i stora och ofta styrda organisationer samt inte sllan med flera konkurrerande ml och intressen

    Ngra av landstingen har tagit in flera J-indikatorer i sin egen redovisning av verk-samhetens resultat. Den kande mngden data kring medicinska resultat har inne-burit att vissa landstings analyskapacitet har anstrngts. Det finns drfr flera ex-empel bland mindre och medelstora landsting som frstrkt sina analysfunktioner.

    PVerkAnPkVAlitetSfrbttringArGenerellt sett har landstingen koncentrerat sig p de indikatorer, dr man haft sm-re resultat n snittet. I ngra fall finns explicita direktiv frn ledningen att J ska vara en viktig utgngspunkt fr det systematiska frbttringsarbetet i landstinget.

  • ppNA jmfreLSer Som StImuLANS tILL frBttrINg

    J r ocks ett std fr utvecklingen av det regionala arbetet med jmfrelser. Sam-mantaget visar uppfljningen att:

    J:s resultat har i allmnhet redan varit knda av de olika specialiteterna genom kvalitetsregistren rsrapporter och, i ngot mindre grad, redovisningen frn So-cialstyrelsens hlsodataregister.

    Landstingsledningars engagemang dr utfallet i J varit smre fr ngon indika-tor har inneburit ytterligare en drivkraft fr pgende frbttringsarbeten.

    PVerkAnPredoViSningSProceSSerDet finns i de flesta landsting centrala direktiv om att ansluta sig till och att delta i relevanta kvalitetsregister. J tycks ha kat intresset och engagemanget fr korrekt inrapportering till svl kvalitets- som hlsodataregister. J har ven pverkat arbe-tet kring kvalitetsredovisningen i boksluten. Sammantaget visar utredningen att:

    J har skapat kat tryck p att f en bttre tckningsgrad i rapporteringen till kvalitetsregister.

    J har skapat ett kat tryck p kvalitetsskring av data och rutiner fr registre-ring till bde kvalitetsregister och vntetidsdatabasen.

    Det finns en samlad uppfattning att J i stort redovisar rtt perspektiv och rtt in-dikatorer eller tminstone de bsta indikatorer man nu kunnat f fram. Det betrak-tas som positivt att de medicinska resultaten har en framtrdande roll och att de kompletterar tidigare redovisning av kostnader och tillgnglighet. Bristen p indi-katorer inom primrvrd, psykiatri och kostnadseffektivitet har uppmrksammats och uppfattas som besvrande. Balansen mellan kontinuitet och frnyelse avseende indikatorerna r viktig i det fortsatta arbetet. Var balanspunkten ligger finns det dock olika uppfattningar om i landstingen.

    PVerkAnPlAndStingenSStyrkUltUrEn central iakttagelse som grs i rapporten r att J bekrftar och frstrker den pgende trenden mot kad ppenhet och transparens inom hlso- och sjukvrden. J tyck