7164 347 6

  • View
    219

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-347-6.pdf

Text of 7164 347 6

  • Kommundoktorander som brobyggare mellan forskning och praktik

    Den hr rapporten handlar om lust. Vi skulle ocks kunna skriva att den handlar om kommundokto-rander men framfrallt handlar den om lust.

    Forskning i kommunens tjnst

  • 2 Forskning i kommunens tjnst

    Fr upplysningar om rapporten,kontakta Christina Thulin christina.thulin@skl.seeller Jonny Paulsson, jonny.paulsson@skl.se

    Sveriges Kommuner och Landsting

    118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50info@skl.se, www.skl.se

    Sveriges Kommuner och Landsting

    Intervjuer Birgita Klepke & Carina Roxstrm

    Layout Losita Design

    Illustrationer Ebba Strid Udikas

    Tryck tta45 2008Bestllning www.skl.se eller p tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40

    ISBN 978-981-7164-347-6

  • Innehll

    Frord 4

    Inledning 5

    S hr bedrivs forskarstudier 8

    Vad r en kommundoktorand? 9

    Pite satsar p kunskap som gynnar tillvxten 10

    Gteborg hade modet att lmna det invanda 14

    Viktigt att hitta rtt plats i organisationen 18

    Mlet r att fler elever ska lyckas i skolan 24

    Frberedelse och frankring r A och O 28

    Forskaren kan bidra med nya lsningar 30

    Sagt i rapporten 34

    Avslutande kommentarer 35

  • Frord

    Sveriges kommuner str infr stora utmaningar nr det gller att skapa goda livsvillkor fr invnarna. Strre krav stlls p individuella skillnader och flexibla lsningar inom mnga av kommunens ansvarsomrden. Ett stt att vidareutveckla verksamheter r att i strre utstrckning anvnda sig av forskning. SKL har i mnga sammanhang betonat vikten av forskning med och inte bara forskning om kommunernas verksamhetsomrden. Fr mnga kommuner innebr ett frdjupat samarbete med den akademiska vrlden ven en viktig tillvxtfrga och kommundoktorander fungerar som bro byggare mellan tv skilda kulturer.

    Syftet med den hr rapporten r att inspirera till och visa p hur samarbeten mellan hgskolor/universitet och kommuner kan utvecklas via kommundoktorander. Kommunernas verksamheter utgr spnnande forskningsflt och kommundoktorander bidrar till praktiknra forskning som ger direkta resultat ute i verksamheterna. Samtidigt utgr satsningen en stor investering fr bde den enskilde medarbetaren och kommunen. I rapporten vill vi frutom att lyfta doktoranden som verksamhetsutvecklare och brobyggare peka p vad man som kommun br tnka p fr att f ut strsta mjliga nytta av satsade resurser.

    Rapporten har tagits fram under oktober 2007mars 2008. Ansvarig fr innehll och materialbearbetning r Christina Thulin. Fr intervjuer svarar Birgita Klepke och Carina Roxstrm. Jonny Paulsson och Lars Roswall, Sveriges Kommuner och Landsting har bisttt med synpunkter. Fr layout svarar Losita Garcia Marklund. Stort tack till alla kommundoktorander och fretrdare fr kommuner och hgskolor som bidragit med sina erfarenheter.

    stockholm april 2008

    Gunilla Glasare Rene BerglundAvdelningsdirektr Sektionschef

    Sektionen fr Frnyelse och Tillvxt

  • Inledning

    Inledning 5

    Den hr rapporten handlar om lust. Vi skulle ocks kunna skriva att den handlar om kommundoktorander men framfrallt handlar den om lust. Lusten till lrande. Rapporten handlar ocks om brobyggare. Om personer som skapar ny kunskap och frstelse fr olika arbetsstt och kulturer. De str med ben i olika vrldar, ett i en kommunal praktik och ett i en mer teoretisk milj. I sex olika intervjuer fr vi mta olika brobyggare och de broar som skapas.

    Nr Sveriges Kommuner och Landsting fr ngra r sedan fick frgan om kommundoktorander var det ett fr oss relativt oknt begrepp. I utredningen Innovativa processer (SOU 2003:90) ingick en satsning p kommundoktorander som ett delfrslag p hur kommuner och landsting kan frbttra och frnya sina verksamheter och bland annat Norrkping var tidigt ute med att finansiera egna doktorander. De senaste ren har vi dock sett ett kande intresse fr den typ av verksamhetsanknuten forskning som kommundoktoranderna i stor utstrckning representerar.

    Vi har intervjuat ett antal kommuner och doktorander som berttar om sin lust till lrande och lusten till att ge sig in i nya kunskapsomrden. Varje kommundoktorand innebr ett unikt tagande, bde fr doktoranden personligen och fr kommunen som arbetsgivare och/eller uppdragsgivare. Det kan skilja mycket mellan olika doktorander och kommuner vad gller motiv,

    initiativ, finansiering, organisering, avrapportering och nd upplevas som ett lyckat samarbete. Anledningarna r naturligtvis att frutsttningarna ser olika ut frn brjan.

    I Pite r satsningen p doktorander en tillvxtfrga. Initiativet kommer frn kommunen och man hoppas att doktoranderna ska bidra till intresse fr Pite. Finansiering och organisation fanns p plats innan man annonserade efter doktorander. I Norrkping kom initiativet frn en enskild medarbetare med en egen lngtan efter att forska.

    Ett av de viktigaste budskapen blir drmed att det inte finns ngon standardmodell fr hur ett upplgg kring kommundoktorander kan se ut, man mste utg frn de specifika frutsttningar som gller fr varje enskild individ och kommun. Det som dremot framkommer tydligt r det stora personliga engagemanget som finns hos bde doktorander och handledare.

    Vi hoppas kunna inspirera andra kommuner att hitta sina egna vgar till samarbete med den akademiska vrlden och visa p den kommunala verksamheten som ett spnnande forskningsflt. Sveriges Kommuner och Landsting har under mnga r efterfrgat forskning med kommuner och landsting snarare n den forskning om som idag bedrivs i varierande utstrckning p landets hgskolor och universitet. Anledningen r att

  • 6 Forskning i kommunens tjnst

    forskningens betydelse fr verksamhetsutveckling ofta beror p hur forskningen organiseras och i vilken utstrckning den genomfrs i dialog med verksamhetsfretrdare.

    Kommunens rollAtt som kommun satsa p en eller flera kommundoktorander innebr en mngd utmaningar fr den egna organisationen. Hr lyfter vi fram tre perspektiv som vi ser som avgrande fr kommunerna att reflektera ver.

    Arbetsgivarperspektivet: Doktorandstudier innebr en kompetensutveckling utver det vanliga fr medarbetaren och fr kommunen gller det att redan frn brjan tnka utifrn ett arbetsgivarperspektiv och fundera i banor som: Hur stttar vi vr medarbetare p bsta stt fr att studierna ska fungera? Vad r rimliga tidsplaner? Hur ska arbetsfrdelningen mellan forskning och kommunal verksamhet se ut? Kanske behver doktoranden ngot srskilt std i frhllande till den vriga organisationen och hur ska man tnka om framtiden nr medarbetaren kommer tillbaka p heltid i verksamheten men med helt nya erfarenheter och kompetens.

    Forskningsfinansiren: Att vara forskningsfinansir kan vara en ovan roll fr mnga kom

    muner. S sent som i brjan av 1990talet fanns det en allmn uppfattning i kommunerna att forskning var ett statligt ansvar. Utbyggnaden av de regionala hgskolorna och egna lokala FoUcentra har dock bidragit till att forskningen har kommit nrmare kommunerna och just nu gr utvecklingen mot ett kat intresse fr forskning och forskningens mjligheter att bidra till bde regional tillvxt och verksamhetsutveckling.

    En kommunal satsning p doktorander innebr att kommunen finansierar forskning och drmed mste stlla krav p hur kunskapen ska komma den egna verksamheten till godo. r detta kommunens frsta mte med den akademiska vrlden kan det ltt infinna sig en oskerhet kring vad man kan frvnta sig.

    De kommuner som redovisas i den hr rapporten ger exempel p olika vgar fr kommuner att finansiera doktorander. Samtliga understryker dock betydelsen av att bygga upp ett frtroende mellan alla samarbetspartners och att man som bestllare har en id om hur man vill anvnda sin doktorand och vilka mjligheter forskningen erbjuder. Som uppdragsgivare mste man t ex skilja p forskning och konsultuppdrag vilket betonas av den fre detta fastighetschefen Stig Blomkvist i Gteborg som samarbetat med doktoranden Alan Schrer i fyra och ett halvt r.

    Medan konsultuppdrag oftast bekrftar det vi

  • Inledning 7

    redan vet levererar forskaren en mer kritisk sanning oavsett om vi gillar den eller inte.

    Forskningsmottagaren: Man kan skriva de mest heltckande avtal och skapa de bsta organisationslsningarna men en av de mest kritiska faktorerna fr att en s omfattande satsning som kommundoktorander ska utgra ett fruktbart mte fr bde individ och kommun handlar om den egna organisationens attityder till forskningsbaserad kunskap. Flera av intervjupersonerna ger ocks uttryck fr att det ibland i kommunerna finns en ovilja eller ofrmga att mta forskningens kritiska perspektiv. Den kommunala handledaren, chefen eller kontaktpersonen har en nyckelroll fr att legitimera bde doktoranden och den kunskap som genereras. P samma stt som doktoranden ger sig ut p en lng lrresa str en kommun som r ovan vid att mta forskning infr utmaningar nr det gller frvntningar och attityder.

    Nyckelorden som hela tiden terkommer handlar om respekt och msesidig frstelse fr varandras kompetenser och uppdrag. Lika viktigt som tydlig finansiering och arbetsfrdelning blir drmed att skapa mtesplatser eller strukturer dr forskare/forskaren och praktiker kan ifrgastta de egna perspektiven och gamla sanningar som ofta sitter i vggarna.

    I Malm har man mlsttningen med kommundoktoranderna klar. Fler barn och ungdomar ska n de uppsatta kunskapsmlen. Samtliga forskare har frankring i skolvrlden och tanken r att forskningen ska anvndas i kommunens utvecklingsarbeten. Utver kommundoktoranderna bjuder man ocks in till forskningscirklar dr lrare sjlva formulerar frgestllningar de vill frdjupa sig i, gr egna empiriska underskningar och erbjuds teoretisk handledning.

    Det r ett bra exempel p hur man som kommun kan arbeta med sin roll som forskningsmottagare och frbttra kompetensen fr bredare grup