BelysningsguidenModern effektiv belysning i

offentliga verksamhetslokaler

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

3Belysningsguiden – Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler

Förord

Belysningsarmaturerna i offentliga verksamhetslokaler är ofta tjugo år gamla eller äldre, vilket är en av förklaringarna till att belysningen står för så mycket som en tredjedel av de offentliga lokalernas elanvändning. Men det här är något som går att förändra. Det har skett en snabb produkt­utveckling inom området och dagens belysningsteknik ger både bättre arbetsmiljö och avsevärt lägre energiförbrukning.

Det finns belysningskrav (kravspecifikationer) framtagna för offentliga verksamhetslokaler. Men kunskapen om ny effektivare belysningsteknik och möjligheter till bättre styrning har dålig spridning, framför allt inom förvaltarkåren.

Denna rapport vänder sig därför till offentliga fastighetsägare och förval­tare. Syftet med rapporten är att ge en bred och allmän information om ny och effektiv belysningsteknik och ett antal goda exempel på belys­ningslösningar.

Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet.

Skriften är författad av Leif Wall, Wabema Ljusteknik. I styrgruppen för projektet har följande personer ingått: Hans Isaksson, Statens energimyndighet; Mats Abrahamsson, Specialfastigheter i Sverige AB; Kjell Gustavsson, Statens fastighetsverk och Gösta Olsson, Västerbottens läns landsting.

Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare.

Stockholm i februari 2007

4 Belysningsguiden

© Sveriges Kommuner och Landsting och U.F.O.S. 2007

Adress: 118 82 Stockholm, tfn 08-452 70 00

E-post: fastighet@skl.se • Webb: www.offentligafastigheter.se

ISBN: 978-91-7164-231-8

Text: Leif Wall Foto: Leif Wall, Lotta Bångens, Tomas Magnusson och Björn Hårdstedt (omslag)

Projektledare: Fredrik Jönsson och Ulf Sandgren

Tryck: Alfa Print, Sundbyberg

Redigering, form och produktion: Marie Staaf och Björn Hårdstedt

Distribution: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller www.skl.se/publikationer

Innehåll

Sammanfattning ...................................................................................................................... 3

1 Stor besparingspotential .............................................................................................. 6

2 Utveckling och historia ............................................................................................... 10

3 Minikurs om belysning................................................................................................. 12

4 Belysning och miljö ......................................................................................................22

5 Regelverk med betydelse för belysning ...................................................................25

6 Belysningsekonomi .......................................................................................................30

7 Energieffektiv belysning ..............................................................................................36

8 LED-belysning ...............................................................................................................58

9 Utomhusbelysning ........................................................................................................62

10 Att gå vidare ..................................................................................................................69

11 Referenser ......................................................................................................................79

5Sammanfattning

Sammanfattning

Att spara elenergi är motiverat av flera skäl:

• Elkostnaderna kan sänkas och mycket talar för kommande prishöj­ningar på el.

• Elenergi är en ädel energiform och bör användas där den gör mest nytta.• Elmarknaden är idag global då hög elförbrukning hos oss innebär ökade

utsläpp från exempelvis koleldade kraftverk i Mellaneuropa.• En allmän minskning av energikonsumtionen är nödvändig för att nå

uppsatta miljömål.Av Sveriges energianvändning (tillförd energi minus förluster) på omkring 400 TWh står elförbrukningen för drygt 30 procent. Av energianvänd­ningen används drygt 35 procent inom bostäder och service. Inom denna sektor utgör elenergin nästan 50 procent.

Inom service återfinner vi merparten av den offentliga sektorn som exem­pelvis förvaltning, utbildning, sjukvård och äldreomsorg mm. Uppskatt­ningsvis används mellan 20 och 30 procent av elförbrukningen i dessa verksamheter till belysning. I enstaka lokaler kan andelen vara så hög som 50 procent.

Kan man då minska användningen av elenergi för belysning? Svaret är ett klart och tydligt ja. Under de senaste 20 åren har utvecklingen mot energi­effektivare produkter för belysning varit enorm. En anläggning som byggs idag med modern teknik förbrukar bara 20–25 procent av vad motsvarande belysning gjorde för 25 år sedan.

Exempel på ny teknik

Effektivare ljuskällorLjuskällorna blir mindre, ger mer ljus och oftast med högre kvalitet på ljuset. Lysrör är den mest effektiva ljuskällan för bra belysning inomhus. De smala lysrören, T5 med endast 16 mm diameter, är det mest lönsamma alternativet. Fullt utnyttjade i moderna armaturer kan man uppnå en energibesparing i storleksordningen 65 procent jämfört med en 25 år äldre anläggning.

6 Belysningsguiden

Lågenergilampor i form av lysrörslampor och kompaktlysrör kan ersätta glödlampor i gamla respektive nya eller ombyggda anläggningar. Energi besparingen kan uppgå till närmare 80 procent. Även om dessa lågenergi lampor idag inte känns som nya ljuskällor så sker det en ständig utveckling även av dessa vilket medför att de kan användas i fler och fler sammanhang.

Lysdioder är en annan ny ljuskälla med stor utvecklingspotential. Speciellt inom landstingens verksamhet borde LED redan idag kunna användas för många ändamål. Men för detta krävs i många sammanhang en teknik­upphandling.

ArmaturutvecklingTill armaturens viktiga uppgifter hör att styra ljuset med god verknings­grad så att det ger största möjliga nytta och inte orsakar bländning. Vidare skall lampan ges förutsättningar att fungera optimalt.

Moderna armaturer använder högeffektiva reflektorer för att styra ljuset. Det sker med precision och hög verkningsgrad. I äldre armaturer skärma­des ljuset av med raster eller stängdes in med plastkupor och täta bländ­skydd.

Lysrör och många andra lampor behöver förkopplingsdon för fungera. Förr användes elektromagnetiska drosslar som idag har ersatts med elek­troniska komponenter. Förutom en energibesparing på i storleksordningen 20–25 procent får man ett flimmerfritt ljus med högre kvalitet.

StyrsystemFör att ytterligare spara energi kan belysningen anpassas till behovet genom olika slags styrsystem. Vanligast är system som reglerar lampbelys­ningen efter tillgången på dagsljus och system som dämpar eller släcker belysningen när ingen vistas i lokalen. Besparingspotentialen varierar med typ av lokal. Överslagsmässigt brukar man uppskatta möjligheten att spara till cirka 30 procent med respektive system.

Närvarodetektering i befintliga lokaler innebär stora möjligheter till besparing med små investeringar och kort återbetalningstid.

7Sammanfattning

Planera åtgärderna för att spara belysningselÅtgärder för att spara elenergi genom att åtgärda belysningar sker idag inte särskilt medvetet utan initieras ofta av andra åtgärder. Skäl till att bygga om belysningen är ofta att lokalen behöver en allmän uppfräsch­ning, att lokalen får ändrad användning eller att belysningen är så ned­gången att den börjar blir en person­ eller brandfara. Även belysningen har en teknisk livslängd.

För att fullt ut utnyttja de sparmöjligheter till besparingar som finns i befintlig belysning, behövs någon form av inventering och planläggning. Att speciellt söka efter vid inventeringen är:

• Anläggningar med dålig belysning• Anläggningar med onödigt stor installerad effekt• Anläggningar som innebär säkerhetsrisker• Anläggningar med extrema drifttider (över 3 000 timmar)• Anläggningar med påtagligt stort underhållNär inventeringen är gjord skall anläggningarna bedömas. Efter åtgärds­förslag och kostnadskalkyler sker en prioritering och en plan upprättas för de åtgärder som skall genomföras.

Belysningsguiden är en skrift som beskriver förutsättningarna för energi­effektiv belysning. Den behandlar krav på bra belysning, ett litet avsnitt om belysningsteknik samt beskrivning av de möjligheter samt för och nackdelar som är förknippade med olika sparåtgärder. Syftet är att inspi­rera och ge tips om hur belysning inom stat, kommun och landsting kan göras mer energieffektiv.

8 Belysningsguiden

1 Stor besparingspotential

För att Sverige skall nå uppsatta energi­ och miljömål erfordras kraftfulla åtgärder. Viktiga mål är att minska utsläppen av växthusgaser och vårt oljeberoende. Elenergi är en ädel energiform som kan användas på många sätt. Den är förhållandevis ren, har hög tillgänglighet och till viss del är den förnyelsebar. Genom att använda elenergin på ett effektivt sätt kan vi spara och frigöra energi för annan angelägen användning. På dagens glo­bala energimarknad innebär effektivare elanvändning minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöpåverkande utsläpp. Energieffektivisering är därför en angelägen uppgift där detta är möjligt och lönsamt.

En ganska stor del av vår elkonsumtion används för belysning. Uppskatt­ningar pekar på mer än 10 procent. Men användningen varierar starkt mellan olika sektorer i samhället. I enstaka lokaler kan mer än 50 procent av elenergin användas för belysning. Inom servicesektorn används mellan 20 och 30 procent av elen för belysning. Inom denna sektor återfinner vi merparten av statens, landstingens och kommunernas verksamheter.

Jämför man andelen el för belysning mellan olika lokaltyper är skillna­derna stora. Hög andel har exempelvis klassrum, samlingslokaler, korrido­rer, trapphus, kulvertar etc. Även om det är energiförbrukningen i kWh som räknas så är andelen el för belysning en viktig indikation på var det kan vara lämpligt att vidta åtgärder för att effektivisera. En annan viktig indikator är lokaler som förekommer i stort antal. Exempel på detta är kontor, klassrum, trapphus med mera.

Belysningen skapar värme. Under en stor del av året måste denna värme kylas eller ventileras bort. Om det behovet minskar finns också sekundära besparingar att göra.

Idag finns ny och bra teknik för att sänka energiförbrukningen för belys­ning. Åtgärderna är som regel ganska enkla att genomföra och i många fall klart lönsamma. Detta gäller speciellt i äldre anläggningar som är 15–20 år gamla eller mer. När man genomför besparingsåtgärder leder detta dess­utom ofta till bättre belysning. Åtgärderna brukar också positivt påverka människors attityder till och benägenhet att hushålla med energi.

Staten, landstingen och kommunerna har ett ansvar när det gäller att effektivisera sin verksamhet. Kan man med enkla åtgärder minska sin

91. Stor besparingspotential

energiförbrukning, sänka sina kostnader och förbättra miljön för personal och medborgare skall man göra detta.

Denna skrift vänder sig till bland andra beslutsfattare, verksamhetsansva­riga och fastighetsskötare inom den offentliga sektorn. Den har till syfte att öka kunskapen om och intresset för belysning, informera om möjlig­heter till energieffektivare belysning samt motivera till energieffektivi­serande åtgärder. Förhoppningsvis resulterar skriften i att inventeringar kommer till stånd, program utarbetas och att projekt genomförs vilka leder till bättre belysning med lägre energiförbrukning.

Övriga Transporter Övriga

Biobränsle

Bostäderservice

Industri

Energianvändning 402 TWh (2005)

Elenergi

Fjärrvärme

El

Olja

Energibärare Användning

Sveriges energianvändning 2005 (Energiläget 2006, Statens energimyndighet)

PRESSTOPp:20 februari 2007

Glödlampans sista flämtning ”down under”just när denna rapport ska gå i tryck nås vi av nyheten att Australiens regering beslutat fasa ut användningen av traditionella glödlampor, för att ersätta dem med moderna lågenergilampor. Målet är att den sista glödlampan i Australien ska säljas någon gång 2009–2010.

– I vår nya miljöpolitik finns helt enkelt inget utrymme för glödlampor, säger miljöminister Malcolm Turnball, som förekom miljögrupper som planerat en ”Ban the bulb”­kampanj med start nästa vecka.

med beslutet beräknas australien minska de årliga utsläppen av växhusgaser med 800 000 ton. Om resten av världen följde exemplet (även i till exempel Kalifor­nien förbereds ett lagförslag) skulle det kunna få stor betydelse.

– Om hela världen följde i våra fotspår, skulle vi kunna spara energi motsvarande fem gånger Australiens förbrukning, menar miljöminister Turnball.

Artikel

Belysningsguiden10

Det finns också ett samband mel­lan drift­ och investeringsbudgetar. Driftkostnaderna kan sänkas med lämpliga investeringar i energisnål teknik. Det vore bättre att slå sam­

Kalle Hashmi

– Ingen annan åtgärd för att spara elenergi har så stor besparingspoten­tial som belysning. Ofta kan man spara 50 % och i enstaka fall ännu mer. Många åtgärder är dessutom mycket billiga med kort återbetal­ning. Två mycket effektiva åtgärder är att ha belysningen närvarostyrd och att bättre utnyttja dagsljus. Detta säger Kalle Hashmi, handläg­gare på avdelningen för hållbar ener­gianvändning på Energimyndigheten.

Närvarostyrning innebär att belys­ningen släcks automatiskt när ingen vistas i ett rum. Tändningen kan vara manuell, vilket spar mest, eller automatisk. Dagsljusstyrning innebär att elbelysningen släcks när dagsljuset ger tillräckligt med ljus eller dämpas vid dagsljustillskott. Det senare ger större besparing men kräver större investeringar. Ny teknik för att styra in dagsljus med persienner är på väg.

Att spara med energieffektiv belys­ning blir bara mer och mer lönsamt

111. Stor besparingspotential

man dessa budgetar och minimera kostnaden. Som läget är idag finns ofta pengar för driften, som ju anses nödvändig, medan man skjuter investeringar framför sig i brist på pengar.

Slutligen några ord om elkostna­den. Den kommer att fortsätta öka. Ökningen vi sett under de senaste åren är större än vad den verkar. Det är i huvudsak en av de poster som ingår i det totala elpriset, energipri­set, som ökat. Procentuellt är denna ökning mycket stor.

I Sverige ligger vi nära effekttaket. På kort sikt kan detta inte höjas inom landet. Vi är hänvisade till import av elenergi. När produktio­nen ökar i Mellaneuropa kommer prisökningar som även vi kommer att få känna av. Eftersom den stora kostnaden för belysning är energin, kommer åtgärder för att energi­effektivisera belysning att bli mer och mer lönsamma. Det finns ingen orsak att vänta. Den som börjar nu kommer att ha mest att tjäna på sina åtgärder. n

12 Belysningsguiden

2 Utveckling och historia

Åtgärder för att spara energi vid belysningsanvändning började redan under tidigt 70­tal. En bidragande orsak var en hotande energibrist och elransonering.

På kontor, skolor, vårdinrättningar, inom industri och handel släckte man ner belysning (skruvade ur lysrör) för att spara. Kommunerna släckte ner fasad­belysningar och minskade gatubelysningen genom att exempelvis släcka var tredje lampa. Dessa åtgärder försämrade nästan alltid belysningens funktion.

Kampanjer, riktade mot konsumenter, propagerade för användning av lågenergilampor. Exempelvis delade dåvarande Stockholm Energi ut värde­checkar som kunde användas vid inköp av lågenergilampor.

Myndigheter och bolag, till exempel dåvarande Byggnadsstyrelsen, började ställa krav på att ny belysning skulle utnyttja energin på ett effektivare sätt. Detta resulterade i att asymmetrisk kontorsbelysning började använ­das och fick stor spridning.

Offentlig förvaltning genomförde teknikupphandlingar med syfte att underlätta för energisnål teknik att introduceras på marknaden. Två sådana exempel är upphandling av HF­don och närvarosensorer.

Pilotprojekt genomfördes för att demonstrera energisnål belysning. Exem­pel på detta är ett kontorsplan hos Vattenfall i Råcksta med närvaro­ och dagsljusstyrd belysning. Andra exempel är Uppdrag 2000 (Vattenfall) och Nuteks projekt Ljusa korridorer.

Nuteks programkrav är ett antal skrifter som visar på möjligheter att åstad­komma energieffektiv belysning. Programkraven specificerar också krav på belysning och maximalt installerad effekt för belysning i olika slags lokaler.

Greenlight är ett EU­projekt om partnerskap för ombyggnad av belysning för att spara energi där detta är lönsamt.

Sedan 70­talet har utvecklingen av energieffektivare belysningsprodukter gått kraftigt framåt. Vi har fått nya och bättre ljuskällor, effektivare arma­turer och belysningssystem samt styrsystem för bättre energiutnyttjande. Idag är det möjligt att åstadkomma lika bra eller bättre belysning som för 30 år sedan, men med bara 20 procent av energiförbrukningen.

132. Utveckling och historia

Från början var energileverantörerna starka aktörer. Dämpad ökningstakt hos energiförbrukningen gjorde att kostsamma investeringar kunde sena­reläggas. Det var mer ekonomiskt att propagera för energibesparingar och ge konsumentupplysning än att bygga ut ny produktion och förstärka elnät. Energirådgivning blev också ett viktigt inslag i energileverantörer­nas serviceutbud till kunderna.

Efterhand har energieffektivitet blivit ett politiskt verktyg för att uppnå uppställda miljömål, påverka handelsbalansen och skapa förutsättningar för att på sikt kunna ersätta kärnkraft och olja.

Idag är energieffektiv belysning ett starkt incitament för att sänka kostna­derna inom företag och offentlig förvaltning.

0

20

40

60

80

100

1975Gammal

installation

1980Nya armaturer

med modern optik

1985HF-don

1990Styrsystem

2005Dagensteknik

Relativ energiförbrukning för ny belysning

14 Belysningsguiden

3 Minikurs om belysning

Belysningens betydelseDet första vi tänker på när det gäller ljusets och belysningens betydelse är att vi behöver ljus för att se. Utan ljus inget seende. Men ljusets betydelse är större än så. Utan ljus inget liv. Ljuset är motorn i fotosyntesen som ger växterna liv och oss mat. I fotosyntesen förbrukas koldioxid och produce­ras syre, förhållanden som är viktiga för vår överlevnad.

När det gäller seendet brukar vi skilja mellan detaljseende och omgiv­ningsseende. Detaljseendet är betydelsefullt för att läsa, skriva och utföra olika arbetsuppgifter. Det är också viktigt för att till exempel kunna känna igen människor. Detaljseendet är mycket skarpt men begränsat till ett litet område i centrum av synfäl­tet. Detaljseendet är väl utforskat och nästan alla rekommendationer för belysningen baseras på vad som är bra för detta. Bra belysning ger ökad pro­duktivitet och större välbefinnande. Vi blir mindre trötta i arbetslivet och kan ha en meningsfullare fritid.

Omgivningsseendet ger oss rumsupp­levelse. Vi kan orientera oss och röra oss i de miljöer där vi vistas. Omgiv­ningsseendet är sämre utforskat och kraven på belysning är mycket knapphändiga. Omgivningsseendet är inte lika skarpt som detaljseendet. Ju längre ut mot kanten av synfältet desto oskarpare blir seendet. Färgseen­det är dåligt och längst ut i kanten av synfältet uppfattar vi bara rörelse.

Omgivningsseendet ger oss överblick och förståelse av helheten.

Detaljseendet används bland annat för att läsa. Lägg märke till hur ett olämpligt ljusinfall ger reflexer och förstör kontras-ten.

153. Minikurs om belysning

Belysningen har stor betydelse för upplevelse av trygghet och säkerhet. Att känna trygghet är viktigt för tillgängligheten, inte minst utomhus. Människor skall våga vistas i det offentliga rummet, annars finns risk för isolering, dvs minskade sociala kontakter och utanförskap.

Säkerhet handlar om risk för överfall och annan kriminalitet men också om faran att snubbla eller på annat sätt skada sig. Ljus ger säkerhet. Även om ”kriminella ofta är mörkrädda” så undviker de oftast ljusa miljöer för sin verksamhet. Bra belysning gör att man ser föremål och annat som kan medföra att man tappar balansen eller på annat sätt skadar sig.

Rum kan väcka känslor. De kan vara trivsamma eller otrivsamma. Belys­ningen spelar stor roll för trivseln. Låga belysningsnivåer och diffust utslätat ljus innebär monotoni, skapar trötthet och otrivsel. Mer ljus och varierat ljus ger stimulans och har oftast motsatt effekt. Jämför med hur du upplever en mulen dag på senhösten jämfört med en solig sommardag. Detta är verkligen något att tänka på när man utformar rum både för anställda och människor som vårdas, besöker kommunala inrättningar, väntrum vid vårdcentraler med mera. Av någon anledning är många av dessa lokaler trist och monotont ljussatta.

Belysningen har också betydelse för hur olika rum och inrättningar utnyttjas. Belysning av motions­ och sportanläggningar utomhus gör att dessa kan användas mer och investeringen i dessa anläggningar få ett större värde för fler medborgare.

För personer med funktionsnedsättningar, till exempel äldre och synska­dade, ger bra belysning större tillgänglighet. Ofta kan en konflikt uppstå mellan synskadades behov och en önskan om att skapa stimulerande och inbjudande miljöer för normalseende. Det kan gälla samlingslokaler, teatrar, museer och andra kulturinrättningar. Men idag gäller regeln tillgänglighet för alla.

Bra belysning ses ofta som en kostnad som man vill minimera. Man glöm­mer då bort alla de positiva sidoeffekter man får men som det är så svårt att sätta pris på. Bra belysning är en investering, annars skulle vi inte installera den. Men belysningen skall självfallet inte innebära onödiga kostnader utan vara anpassad till de behov som finns.

Vad är ljus?I läroböcker läser vi att ljus är elektromagnetisk strålning med vissa våglängder. Utifrån en fysikalisk definition har vi skapat ett antal mått­enheter för att beskriva belysningen. Den vanligaste av dessa är belys­ningsstyrka som mäts i lux. De flesta rekommendationer och standarder för belysning anger luxtal för olika verksamheter och lokaler.

16 Belysningsguiden

Ljus är också en upplevelse. Upplevelsen är min verklighet. Om jag tycker att det känns mörkt är det förmodligen mörkt även om luxmetern säger något annat. Den visuella upplevelsen baseras inte bara på mängden ljus som tillförs utan även på miljön. Ett svartmålat rum kommer aldrig att upplevas ljust hur mycket ljus man än tillför. Material, färgsättning och inredning hänger intimt samman med hur synmiljön uppfattas. Många gånger kan ommålning av ett rum i ljusa färger ge mer känsla av ljus än förbättrad belysning. Måttligt bländande belysning ger ofta intryck av bra (läs: väl belyst) belysning trots att synförutsättningarna är försämrade.

LjuskällorLjuskällorna, eller lamporna som vi säger i dagligt tal, har till uppgift att omvandla elektrisk ström till ljus. Bra ljuskällor skall vara effektiva, ge god kvalitet på ljuset och vara ekonomiska.

Hur mycket ljus en lampa ger bestäms av dess ljusflöde, det vill säga av antal lumen (lm). Hur stort ljusflödet är beror på lampans effekt (watt, W) men också på hur effektivt den elektriska strömmen omvandlas till ljus. Det senare kallar vi för ljusutbyte (lm/W). Högt ljusutbyte inne­bär att vi utnyttjar energin på ett effektivt sätt. Högt ljusutbyte och lång livslängd hos ljuskällorna leder till god belysningsekonomi.

När det gäller ljusets kvalitet avser vi främst ljusets färg och färgåtergiv­ning. Ljusets färg upplever vi som att ljuset känns varmt eller ljust (gult eller blått). I Norden använder vi oftast ljuskällor med varmt ljus medan man i södra Europa har kalla ljusfärger. Bra färgåtergivning innebär att fär­ger skall upplevas naturliga och färgskalan skall innehålla många nyanser. Färgsättning skall alltid ske i det ljus man sedan kommer att använda. Två ljuskällor, båda med mycket bra färgåtergivning, ger olika färgupplevelse om de har olika ljusfärg. Ett bra exempel på detta är glödlampor och dags­ljus. Båda har perfekt färgåtergivning men ger olika färgupplevelser. Till ljusets kvalitet hör också att det skall vara stabilt och inte flimra.

Synsinnet är utomordentligt anpassningsbart. Vi vistas i ljusmiljöer med mindre än 1 lux upp till 100 000 lux.

100 000 lux 10 000 lux 300–1 000 lux <1 lux

173. Minikurs om belysning

EKONOMILivslängd

Energieffketivitet

Lamppris

GESTALTNINGLjusfärg

Färgåtergivning

Skuggteckning

Ljusspridning

MILJÖHÄNSYN

Faktorer som har betydelse vid val av ljuskälla

Halogen

50 W 100 W0

25 lm/W

75 lm/W

50 lm/W

100 lm/W

Glödljus

Lysrörslampor

T8 enkelfärgslysrör

T5-lysrör

Ljusutbyte

Lampeffekt

Kvicksilverlampor

Högtrycksnatriumlampor

Ljusutbyte för olika ljuskälletyper

18 Belysningsguiden

Våra vanligaste ljuskällor

Glödlampor

I glödlampan alstras ljuset genom att man leder ström genom en glödtråd som värms upp och avger ljus.

Glödlampan har mycket god ljuskvalitet, med ett bra och behagligt ljus. Till dess nackdelar hör mycket lågt ljusutbyte (lite ljus i förhållande till den energi den förbrukar) och kort livslängd. Belysningskostnaden blir därför hög. Glödlampor används idag därför nästan ute­slutande för bostadsbelysning.

Halogenlampor

Halogenlampor är ett slags förbättrade glödlampor. De ger mer ljus och håller längre. På grund av högre pris blir de ofta dyrare att använda än glödlampor. Det högre ljusutbytet kan ändå innebära att man spar energi genom att byta från glödlampor till halogenlampor.

Många halogenlampor har reflektorer som riktar ljuset. Det starkaste skälet till att använda halogenlampor är ljusets speciella karaktär. Vid användning av halogen­lampor skall man vara uppmärksam på att de blir mycket heta och felaktig användning kan innebära en brandrisk.

Halogenlampor för 12 V ger bästa ljuset och används mest för spotlightsbelysning. Halogenlampor för 230 V kan ersätta glödlampor. Det man mest vinner är ökad livslampslängd.

Halogenlampa 230 V

Halogenlampor 12 V

193. Minikurs om belysning

Lysrör

Ljuset från lysrör alstras i en elektrisk urladd­ning. Lysrör har mycket högt ljusutbyte och lång livslängd. Ur energi­ och kostnadssynpunkt är lysrör oftast det bästa valet för belysning inomhus. Många tycker dock att ljuset känns diffust och oinspirerande.

Lysrör finns i många utföranden. För nyanläggning använder man idag huvudsakligen så kallade T5­lysrör i fullfärgsutförande. T5­lys­rör är smala, endast 16 mm, och något kortare än äldre typer av lysrör. De kan heller inte monteras i armaturer för dessa. För drift av T5­lysrör används elektroniska förkopplingsdon som ger låga förluster, ökat ljus­utbyte och längre livslängd.

Äldre lysrör med diameter 26 mm (T8) är vanligast ute i våra anlägg­ningar. De är inte lika effektiva som T5 men kan drivas med antingen elektromagnetiska eller elektroniska driftdon.

Anläggningar med T8­lysrör och elektromagnetiska driftdon (konventio­nella) kan i många fall vara ekonomiska att bygga om för T5­lysrör. Även om återbetalningstiden är lång kommer man att spara energi. T5­lysrören ger mest ljus vid en omgivningstemperatur på cirka 35° C vilket motsva­rar temperaturen i en modern armatur. Äldre lysrör ger mest ljus vid en omgivningstemperatur på 25° C och ljuset minskar vid högre och lägre temperaturer. En ny typ av T5­lysrör har bredare temperaturområde och är därför lämpliga att använda vid högre och lägre temperaturer.

Lysrör av fullfärgstyp är den optimala kombinationen av bra färgåtergiv­ning och högt ljusutbyte. De finns både som T5 och T8. Lysrör med ännu bättre färgåtergivning ger mindre ljus. Det gör också de gamla enkelfärgs­lysrören som dessutom har kortare livslängd och sämre färgåtergivning. Enkelfärgslysrör bör med anledning av den sämre ekonomin bytas till full­färgslysrör.

Fördelar med fullfärgslysrör

Mer ljus

Större livslängd

Naturligare färger

Bättre ekonomi

Mindre kvicksilver

Fördelar med T5-lysrör

Mest energieffektiva

Alltid flimmerfritt ljus

Högre armaturverkningsgrader

Mindre armaturer

Miljövänligare

20 Belysningsguiden

Lysrör finns med olika ljusfärger. En kod på lysröret anger ljusfärg och färgåtergivning. Standardreceptet har koden 830. Det är ett varmtonslys­rör i fullfärgsutförande. Vill man ha ett vitare ljus väljer man 840 och ska ljusfärgen vara varmare finns 827.

Lågenergilampor

Lågenergilampor är små lysrör som är tänkta att användas istället för glöd­lampor. De finns i två huvudtyper, lysrörlampor och kompaktlysrör. Båda typerna är vanliga som ersättare för glödlampor på arbetsplatser och liknande.

Lysrörslampor har skruvsockel och inbyggda driftdon. De kan därför direkt ersätta glödlampor i befintliga armaturer. En förutsättning är att de får plats och sprider ljuset på samma sätt som glödlampan. Lysrörlam­por kan inte dimmas. Nya typer av dimbara lysrörslampor är på väg ut på marknaden (hösten 2006). Stora kvalitets­ och prisskillnader finns mellan lysrörslampor av olika fabrikat och det gäller att välja rätt lampa.

Kompaktlysrör har stiftsockel och driftdonen måste sitta i armaturen. De används när man sätter upp nya armaturer och blir mer ekonomiska än lysrörslampor eftersom driftdonet inte behöver bytas när lampan går sönder. Kompaktlysrör kan dimmas om de har sockel med fyra stift och förkopplingsdonet är gjort för dimning. Idag finns kompaktlysrör med effekter ända upp till 200 W.

Högtrycksurladdningslampor

Dessa är liksom lysrör och lågenergilampor en form av urladdningslampor. Trycket är högre och lamporna betydligt mindre. Kännetecknande för lamporna är högt ljusutbyte och lång livslängd. Exempel på högtrycks­urladdningslampor är kvicksilverlampor, högtrycksnatriumlampor och

Lågenergilamporna är av två slag:1. Kompaktlysrör har stiftsockel och kräver speciella armaturer med driftdon.2. Lysrörslampor har skruvsockel och inbyggda driftdon och kan ersätta glöd-lampor i befintliga armaturer.

213. Minikurs om belysning

metallhalogenlampor. Till denna grupp kan man även räkna induktionslamporna.

Det vanligaste användningsområdet för högtrycksurladd­ningslampor är utomhusbelysning för park­, trafik­ och strålkastarbelysning.

Metallhalogenlamporna finns i två utföranden med glas­ respektive keramisk brännare. Den senare lampan har tack vare bra ljus och lång livslängd börjat användas för inomhus­belysning. De används både för allmänbelysning och accentbe­lysning främst i butiker. Mycket ljus av god kvalitet kombinerat med lång livslängd gör dem till ett bra och ekonomiskt alternativ till halogenlampor.

Lysdioder

Lysdioder är en tämligen ny ljuskälla med stor utvecklingspotential. Den beskrivs i kapitel 8 – LED­belysning.

ArmaturerBelysningsarmaturen har fyra funktioner:

• Ljusteknisk• Elektrisk• Mekanisk• Estetisk

Den ljustekniska funktionen har till uppgift att förhindra bländning, ge hög belysningsverkningsgrad och styra ljuset dit det behövs.

Moderna armaturer har ofta aktiva bländskydd i form av reflektorer som styr bort ljuset från bländande riktningar och riktar det mot exempelvis arbetsytan. Aktiva bländskydd ger armaturer med hög verkningsgrad. Materialet i reflektorerna är betydelsefullt för hur väl ljuset kan styras och vilken verkningsgrad man uppnår. Ett mycket effektivt reflektorma­terial är MIRO, som finns med flera olika ytor från matt till högblankt. De smala T5­lysrören ger högre armaturverkningsgrad genom att inte skugga reflektorerna lika mycket som de tjockare lysrören. Totalt kan man räkna med cirka 35 procent högre energieffektivitet i nya armaturer avsedda för T5­lysrör.

Den elektriska funktionen är att skydda mot elektriska faror och ge för­utsättningar för att ljuskällorna skall fungera på avsett sätt. Driftdonen i

22 Belysningsguiden

armaturerna skall tända lamporna, ge lamporna rätt spänning och ström samt i vissa fall ge förutsättningar för dimning.

Den mekaniska funktionen skall möjliggöra montage av armaturen. I vissa fall är det viktigt att armaturen klarar yttre påverkan, som exempelvis bollar på dagis och i sporthallar eller helt enkelt står emot åverkan. Den mekaniska konstruktionen skall också ge nödvändigt skydd mot damm, fukt och vatten. I vissa miljöer ställs extra höga krav på korrosionsskydd.

Den estetiska funktionen kan variera. Ibland vill man att armaturen skall vara mer eller mindre dold eller i varje fall diskret smälta in i miljön. I andra fall utgör armaturen en del av rumsgestaltningen. Det blir mer och mer vanligt med designade armaturer.

Bra belysningDet första kravet på bra belysning är att den skall fylla sitt syfte. Som vi nämnde inledningsvis i kapitlet är detta inte bara att ge ljus. Bra belysning är i första hand inte en fråga om kvantitet utan i allra högsta grad en fråga om kvalitet. Bra belysning skall fylla sin uppgift i alla avseenden.

De regler, normer och standarder som finns för belysning syftar till att säkerställa en bra och ändamålsenlig belysning för arbetsplatser.

Följande punkter är återkommande:

• Lämplig belysningsnivå• Ljuset på rätt ställe• Låg bländning• Bra kontrastgivning• Bra färgåtergivning och behaglig ljusfärg• Kostnadseffektiv• Energieffektiv

Lämplig belysningsnivå innebär att ljuset skall anpassas till behovet, var­ken mer eller mindre. Belysningsnivån beror på vilken synskärpa vi behö­ver. Att läsa, skriva eller montera kräver mer ljus än att hantera förpack­ningar på ett lager. Ju finare detaljer vi behöver se desto mer ljus erfordras. Dålig kontrast, dvs om synobjektet framträder dåligt mot bakgrunden, kräver mer ljus. En annan sak att ta hänsyn till är att äldre oftast behöver mer ljus. I 60­årsåldern når bara en tredjedel av ljuset fram till näthinnan.

Ljuset skall finnas där det behövs. Olämplig ljusfördelning medför att vi ser sämre och leder till koncentrationssvårigheter. Blicken dras till ljusa områden. Ljus där det inte behövs är dessutom slöseri med såväl energi

233. Minikurs om belysning

som pengar. Grundregeln är mest ljus på arbetsytan och något dämpat ljus kring själva synområdet. Belysningen på arbetsområdet skall vara jämn.

Bländning kan vara av två slag, synnedsättande och obehaglig. De båda slagen av bländning behöver inte förekomma samtidigt. Med bra och välavskärmade armaturer monterade på lämpligt sätt kan bländningen hållas på en låg och acceptabel nivå. Ljus färgsättning bidrar normalt till att bländningen blir lägre. Mindre och intensivare ljuskällor samt mindre armaturer ökar risken för bländning.

Krav på begränsad obehagsbländning anges i form av bländtal i belys­ningsrekommendationerna.

Bra färgåtergivning och behaglig ljusfärg är självklart och behöver knap­past kommenteras. Genom att välja rätt ljuskälla är det idag inga problem att uppfylla dessa krav.

Belysningen skall givetvis inte innebära några onödiga kostnader. Genom att anpassa belysningen, i såväl tid som rum, till behovet kan onödiga kostnader undvikas. Den största kostnaden för belysningen är energi­kostnaden. Det gäller därför att välja ljuskällor, armaturer, styrsystem och belysningslösningar som ger låg energiförbrukning utan att belysningens kvalitet åsidosätts.

För att en belysningsanläggning skall vara kostnadseffektiv måste den även vara energieffektiv. Däremot behöver inte energieffektivitet alltid leda till kostnadseffektivitet. Energibesparingar kan drivas väldigt långt men har också ett pris. Sofistikerade styrsystem kan visserligen procen­tuellt spara mycket i en modernt utformad anläggning men besparingen i kilowattimmar kan vara ganska måttlig. Det gäller därför att optimera anläggningen och göra kalkyler för att se vad som är lönsamt. Men det som är olönsamt idag kan vara lönsamt i morgon.

24 Belysningsguiden

4 Belysning och miljö

Syftet med miljöarbetet är att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Det innebär att vi måste hushålla med resurser och minimera utsläppen av skadliga ämnen.

När man skall bedöma en produkts eller verksamhets inverkan på miljön gör man en konsekvensanalys av hela livscykeln. Det innebär att man studerar tillverkning, användning och hur man tar hand om avfallet. Betydelse för miljön har också transporter och förpackningar.

Konsekvensanalyser av belysning visar att det är användningen av belys­ningen som har störst miljöpåverkan och att detta beror på energin som förbrukas.

TillverkningTillverkningen kan delas upp på själva tillverkningsprocessen och produk­ternas innehåll.

Vid tillverkningen används energi och det bildas avfallsprodukter. Kostna­den för energin finns inbakad i produktens pris. Jämför man exempelvis kostnaden för en ljuskälla med kostnaden för den energi den kommer att förbruka vid användning, inser man att energiförbrukningen vid tillverk­ningen är nästan försumbar, även om man vid tillverkningen av glasrör och kolvar använder höga temperaturer.

Bland avfallsprodukterna finns processvatten, lösningsmedel och andra biprodukter från tillverkningen. Regler för vad som får släppas ut har fun­nits sedan länge och tillverkarna har anpassat sig till detta. De flesta till­verkare har idag någon form av miljöcertifiering.

Flertalet ljuskällor innehåller kvicksilver, vilket oftast är nödvändigt för att lamporna skall fungera och bli effektiva. Tillverkarna har under senare år vid flera tillfällen lyckats minska mängden kvicksilver och förbättra doseringsmetoderna. Lysrör innehöll förr 30 mg kvicksilver per rör. Idag är mängden nere i 1,4 mg för de bästa lysrören. Genom att välja lämplig tillver­kare och typ av ljuskälla kan man minska mängden kvicksilver i omlopp.

Ett annat miljöfarligt ämne i ljuskällor är bly. Det kan förekomma i glas och lamphållare. Vissa tillverkare använder där så är möjligt blyfritt glas.

254. Belysning och miljö

Att alltid välja den ljuskälla som har lägsta innehållet av exempelvis kvicksilver behöver inte vara det bästa miljövalet. Minskar ljusutbytet hos lampan kan det innebära att utsläppen vid själva elproduktionen ökar för en viss mängd ljus. Den lilla mängd kvicksilver som finns i lamporna är dessutom under kontroll och kan återvinnas eller tas om hand, vilket inte gäller det som kan passera genom en skorsten.

Tillverkarna av såväl ljuskällor som armaturer arbetar idag konsekvent med att ta fram energieffektivare och miljövänligare produkter. Men det betyder inte att man kan bortse från energi­ och miljöfrågorna vid val av belysningslösningar.

AnvändningAnvändning av produkter brukar innebära utsläpp av skadliga ämnen. När det gäller själva ljuskällorna blir det inga utsläpp. Däremot förekommer utsläpp i samband med elproduktionen. Utsläppens art beror på hur elen­ergin produceras. El från vattenkraft är fri från utsläpp medan kärnkraf­ten producerar radioaktivt avfall och el som skapas genom förbränning ger utsläpp i form av bland annat koldioxid, svavelföreningar och kvicksil­ver. Dessutom bildas aska och andra restprodukter.

Största problemet idag innebär utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid. Sverige har åtagit sig att minska sina utsläpp av koldioxid. Därför är det angeläget att hålla nere energiförbrukningen. Idag när vi har en global energimarknad med handel av elenergi över gränserna, kan vi inte hän­visa till att vi i Sverige använder ren elenergi. Vid stor energiförbrukning måste vi importera energi som kanske produceras genom förbränning av till exempel kol. Med en lägre inhemsk energiförbrukning skulle vi istället kunna exportera el som producerats på ett miljövänligare sätt.

AvfallAvfallet från belysningen består av utbrända ljuskällor och gamla kasserade armaturer. I Sverige finns ett utbyggt och väl fungerande system får åter­vinning av elektronikskrot. Det sköts av Elretur AB. Systemet finansieras med en avgift på nya armaturer och ljuskällor. Mindre mängder elektronik­skrot kan normalt lämnas vid kommunernas återvinningscentraler medan större mängder skall transporteras till speciella insamlingsställen. Lysrör kan idag återvinnas till 98–99 procent. Genom att separera glas, metall, lyspulver och kvicksilver kan detta åter komma in i kretsloppet.

Artikel

Belysningsguiden26

Åtgärder i gamla anläggningar får inte leda till sämre belysning. Att spara genom att minska på ljuset där människor vistas är fel sätt att tackla problemet. Istället skall vi utnyttja de möjligheter som finns att effektivisera. Anläggningar som byggts om visar att detta leder till såväl bättre belysning, lägre energi­förbrukning som sänkta underhålls­kostnader. n

Bra belysning är väsentlig ur arbets­miljösynpunkt men också med hänsyn till hälsa, trivsel, trygghet och säkerhet. För arbetsplatser finns en svensk standard som vi på Ljus­kultur har omsatt till boken Ljus och rum. Med denna vidgar vi tän­kandet till den visuella upplevelsen av ljuset och ger många goda råd. Boken är med andra ord en värdefull planeringsguide.

Många belysningsanläggningar är gamla och uppfyller inte dagens krav. De förbrukar också onödigt mycket energi. De senaste årens tekniska utveckling har medfört att det i dessa gamla anläggningar ofta finns en besparingspotential på mer än 50 %.

Den svenska belysningsbranschen är väl rustad med moderna ljuskäl­lor och armaturer för ekonomisk och energieffektiv användning. Det finns ett stort kunnande och en vilja att hjälpa fastighetsägare, projektörer och installatörer att nå optimala belysningslösningar.

Magnus Frantzell, VD för Ljuskultur

Energieffektiv belysning blir oftast bättre

275. Regelverk med betydelse för belysning

5 Regelverk med betydelse för belysning

Det finns olika slags regelverk såsom lagar, föreskrifter, standarder och rekommendationer.

Till lagarna hör Arbetsmiljölagen respektive Plan­ och bygglagen. I lagarna hittar vi huvudsakligen övergripande formuleringar. Detta gäller även de föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket och Boverket.

För att finna mer detaljerade krav får man söka sig till olika normer, standarder och rekommendationer.

Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser (enligt standard SS-EN 12464-1) Som namnet på denna standard anger gäller den för arbetsplatser inom­hus. Standarden innehåller detaljerade krav för belysningsstyrka på arbetsytor, maximalt tillåtna bländtal och krav på färgåtergivning för olika arbetsuppgifter och arbetslokaler. I vissa fall förekommer anmärkningar med ytterligare krav.

Från kravet på belysning av arbetsytan kan man härleda krav på belys­ningsstyrka runt själva arbetsområdet och i det övriga rummet.

Avgörande för de uppställda kraven är behov av ljus för att kunna utföra en viss synuppgift, behov för visuell kom­fort och välbefinnande, säkerhet och ekonomisk hänsyn.

Standarden ansluter väl till den praxis som tillämpats sedan länge i Sverige.

Ljuskultur har givit ut boken Ljus och rum som på ett mer lättillgängligt sätt beskriver kraven på bra belys­ning. I Ljus och rum ingår dessutom de tabeller med belysningskrav som finns i standarden. Standard för arbete utomhus med mera är under framtagning.

Värt att lägga märke till är att standarden inte tar hänsyn till alla krav på belysningen. Exempel på sådant är gestaltningsmässiga krav, karaktärs­ och profilskapande krav, krav på hur belysningen bör vara utformad för att främja försäljning i butiker med

28 Belysningsguiden

mera. I vårdrum, väntrum, receptioner, simhallar, bibliotek, museer etc är den visuella upplevelsen av miljön nog så viktig.

NödbelysningNödbelysning skall lysa vid strömavbrott och katastrofer. Två vanliga typer är anvisningsskyltar och belysning av utrymningsvägar. Skyltarna är normalt alltid tända.

Hur nödbelysning skall dimensioneras och utformas beskrivs i SS 1838. Dessutom finns föreskrifter från Arbetsmiljöverket och Boverket samt ytterligare ett antal svenska standarder.

Föreningen Säkerhet genom nödbelysning har gett ut en liten skrift som informativt och lättillgängligt beskriver vad som gäller för nödljus. Skrif­ten finns för nedladdning på Ljuskulturs hemsida.

DriftdonI Elsäkerhetsverkets föreskrift om energieffektivitetskrav för förkopp­lingsdon till lysrör finns krav på maximal tillförd effekt för kombina­tionen lysrör och driftdon. I princip gäller att alla nya lysrörsarmaturer från 21 november 2005 skall ha elektroniska driftdon eller driftdon i låg­förlustutförande.

Energideklaration av byggnaderEU har fattat beslut om energibesiktning av fastigheter. Beslutet finns i ett EG­direktiv 2002/91/EG. Direktivet syftar till att främja förbättringar i byggnaders energiprestanda. Med anledning av direktivet trädde en ny lag, SFS 2006:985, i kraft 1 oktober 2006.

Lagen anger att de flesta byggnader skall energideklareras. Om det behövs skall byggnadens ägare låta besiktiga byggnaden. Förutom att beskriva byggnadens energiprestanda skall deklarationen innehålla förslag på kost­nadseffektiva åtgärder för att förbättra dessa prestanda. Prestanda skall jämföras med referensvärden så att man kan bedöma vad som är bra eller dåligt.

Byggnadens energieffektivitet när det gäller belysning kommer att beräk­nas eller mätas som energiförbrukning i kWh/kvm och uttryckas som ett index, LENI (Lighting Energy Numeric Indicator). När detta i praktiken börjar fungera kommer LENI att bli en utmärkt indikation på var belys­ningen bör åtgärdas för att spara energi. En annan följd av detta är att vi börjar tänka i energi och inte bara i effekt. Styrsystem kommer att få en helt annan betydelse när det gäller åtgärder för att spara energi för belysning.

295. Regelverk med betydelse för belysning

Nuteks programkravEnergimyndigheten, tidigare en del av Närings­ och teknikutvecklingsver­ket, har tagit fram ett antal skrifter med programkrav för belysningsinstal­lationer. Programkraven kompletteras med skrifter som visar på bra exempel.

Programkraven innehåller krav på både belysningsstandard och energief­fektivitet uttryckt som installerad effekt per kvadratmeter (W/kvm). Kra­ven är uppdelade i skall­ och börkrav. Skallkraven måste uppfyllas för att man ska komma i åtnjutande av stimulansstöd, medan börkraven är att se som rekommendationer.

Det har nu gått ett antal år sedan programkraven formulerades. Den tek­niska utvecklingen har fortsatt och idag kan ribban för energieffektivitet höjas. Men fortfarande finns mycket att hämta i dessa skrifter och många belysningsanläggningar når ännu inte upp till programkraven. Skrifterna kan beställas från Energimyndigheten eller laddas ner som pdf­filer från Energimyndighetens hemsida, www.stem.se.

Följande programkrav och bra exempel finns utgivna:

• Belysning på kontor – Exempel• Belysning på kontor – Projektbeskrivning och resultat• Belysning i vården – Programkrav• Belysning i vården – Exempel• Belysning i verkstadsindustrin – Exempel• Belysning i verkstadsindustrin – Programkrav• Belysning i sporthallar – Programkrav• Belysning i sporthallar – Exempel• Belysning i flerbostadshus• Belysning i livsmedelsbutiker – Programkrav• Belysning i livsmedelbutiker – Exempel

Störst genomslagskraft av dessa har programkraven för kontor fått. Mäng­der av nya armaturkonstruktioner har tagits fram och idag utformas nästan all ny kontorsbelysning så att den minst uppfyller programkraven. Programkraven för vården gäller patientrum, korridorer, hiss­ och trapp­hus samt kulvertar för persontrafik. För kommuner är Belysning i sport­hallar av intresse. I sporthallar har man långa brinntider vilket ger snabb återbetalning av åtgärder för energibesparing. Kommunala bostads­ och fastighetsbolag har information att hämta i programkraven för flerbostadshus.

Artikel

Belysningsguiden30

Belysningen i sporthallar har ofta höga belysningsstyrkor och långa brinntider. Därför får åtgärder för att spara energi på belysning stor genomslagskraft.

Vanligen öppnar sporthallarna redan vid sjutiden och stänger vid elva på kvällen. Först används hal­

Sporthallar är stora

energianvändarelarna av skolor. Eftermiddagar och kvällar samt helger utnyttjas de av föreningar för träning och tävlingar. Därtill skall de städas. Brinntiderna ligger ofta på 4 000 timmar och mer och kan till och med överstiga 5 000 timmar per år. Det skall jämföras med kontor där brinntiderna brukar ligga mellan 1 500 och 2 000 timmar.

315. Regelverk med betydelse för belysning

Sporthallen i Gottsunda i Upp­sala byggdes för cirka 30 år sedan. Den har nyligen fått ny belysning bestående av 52 moderna reflektor­armaturer med fyra 49 W T5­lysrör i varje armatur. Den installerade effekten är nu bara 11 W/kvm mot mer än det dubbla tidigare.

Den gamla belysningen bestod av 400 W metallhalogenlampor. De hade snabb ljusnedgång och kortare livslängd.

– Vi spar inte bara energi utan får också ett billigare underhåll säger vaktmästare Per Hallström. De nya armaturerna har också ett bättre bollskydd. Tidigare var det en sport hos skoleleverna att försöka pricka och släcka armaturerna.

Per påkar att den nya belysningen är kopplad via en närvarosensor. Om

ingen använt hallen under en viss tid släcks belysningen. Tidigare, när det var helt manuell tändning och släckning, hände det ofta att folk gick hem utan att släcka. Då stod belysningen och brann hela natten.

Gottsundahallen kunde ha sparat ännu mer energi. Färgsättningen på väggar och tak är mörk vilket var vanligt då hallen byggdes. Med ommålning hade verkningsgraden på belysningen ökat och färre arma­turer kunde troligen ha använts. Andra besparingsmöjligheter i sporthallar är sektionering av belys­ningen när hallen delas. Möjlighet att tända belysningen i två eller tre nivåer ger förutsättningar att anpassa ljuset till behovet. Vid täv­lingar och snabba bollspel behövs mer ljus än vid träning, gymnastik och långsammare sporter. n

32 Belysningsguiden

6 Belysningsekonomi

Självfallet kan man genomföra energibesparande åtgärder utan krav på att dessa skall vara ekonomiskt lönsamma. Men det vanliga är att man vill spara både energi och pengar.

För att kunna bedöma lönsamheten i ett projekt måste de ekonomiska konsekvenserna utvärderas. Det sker idag nästan uteslutande med olika beräkningsprogram. Kalkyler kan användas för att studera om ett projekt är lönsamt, vilket alternativ som är mest lönsamt eller för att beräkna vad belysningen kostar att använda. Ekonomiska kalkyler kan också användas för att beräkna hur underhållet skall läggas upp för att ge så låg kost­nad som möjligt. Man jämför då kostnaden för det ljus som försvinner på grund av ej utfört underhåll med vad kostnaden blir för ett lämpligt underhåll. När summan av kostnaden för underhåll och förlorat ljus är så låg som möjligt har man hittat den bästa tidsperioden för att rengöra armaturer och byta ljuskällor.

Programmen baseras på någon form av ekonomisk modell. Innan vi jämför olika modeller skall vi titta på vilka kostnader som är förknippade med belysning.

BelysningskostnaderBelysningskostnaden består av en fast och en rörlig del. Den fasta kost­naden kan huvudsakligen hänföras till investeringen och brukar kall­las kapitalkostnad. Den rörliga kostnaden är beroende av brinntiden och består av kostnader för energi, ljuskällor och underhåll (rengöring och reparationer). Gränsdragningen kan vara lite oklar. Den fasta avgiften på elräkningen påverkas ju inte av brinntiden och armaturerna behöver göras rena även om belysningen inte är tänd lika mycket.

KapitalkostnadenKapitalkostnaden består av ränta och avskrivning på investeringen. För­utom av investeringens storlek, beror således kapitalkostnaden på vilken kalkylränta man använder och på valet av avskrivningstid. Vid upphand­ling av belysning har det varit vanligt att man endast jämfört själva inves­teringskostnaden eller till och med bara kostnaden för armaturer och ljus­

336. Belysningsekonomi

källor. Det kan vara förståeligt om den som utför belysningen inte skall vara med och betala den framtida driftkostnaden. Totalt leder dock detta ofta till onödigt dyr och inte särskilt energieffektiv belysning. Studerar man kostnaden för belysning under anläggningens livslängd ser man att den helt dominerande kostnaden är energikostnaden. Ett val av effekti­vare armaturer och ljuskällor samt lämpliga styrsystem leder oftast till så mycket lägre energikostnader att merkostnaden i investering återbetalar sig på några år.

Val av kalkylräntaDet finns många sätt att välja kalkylränta. Man kan utgå från kostnaden för att låna till investeringen, vilken ränta kapitalet alternativt kan pla­ceras till, vilket krav på avkastning som man har på eget kapital osv Det är nog ganska vanligt att man väljer en ränta som ungefär motsvarar vad man får betala om kapitalet lånas i bank.

Val av avskrivningstidBelysning har förhållandevis lång livslängd. Det är inte ovanligt att en belysning får göra tjänst i 20–35 år innan den byts ut. Ur bokförings­synpunkt vill man av olika orsaker ofta ha en så kort avskrivningstid som möjligt.

Ljuskälle- kostnad

Arbets- kostnad

Underhållskostnad

Driftkostnad

Belysningskostnad

Anläggnings- kostnad

Energi- kostnad

34 Belysningsguiden

För att få en korrekt kalkyl bör man använda en avskrivningstid som lig­ger nära den uppskattade livslängden hos anläggningen. Är man osäker på vilken avskrivningstid man skall välja kan 20 år vara ett lämpligt val.

EnergikostnadenEnergikostnaden består av ett antal delkostnader. Vissa av dessa är fasta och andra rörliga. Vid kalkylering brukar man bara ta hänsyn till den rör­liga delen. Detta gäller framför allt när man skall jämföra olika alternativ. Den rörliga delen kan bestå av kostnad för energi, kostnad för överföring, el­certifikat, energiskatt och moms.

Om kalkylen gäller dagsläget är det lätt att fastställa energikostnaden. Skall däremot kalkylen sträcka sig över flera år bör man försöka uppskatta ett medelvärde för energikostnaden under kalkyltiden. Hur svårt detta kan vara visar energiprisets kraftiga ökning under 2005 och 2006. Under mitten av 90­talet pratades det mycket om förväntade höjda energipriser men istället fick man stillastående och till och med sjunkande priser. Pris­utvecklingen kan också snabbt påverkas av politiska beslut.

LjuskällekostnaderKostnaden för ljuskällor är en förhållandevis liten del av belysningskost­naden. Den består av kostnaden för lampor och arbetskostnaden för att byta dessa. I vissa fall bör även vissa andra komponenter, såsom byte av starter, ingå.

Långa lamplivslängder bidrar till att hålla ljuskällekostnaden på en låg nivå.

Underhåll och rengöringMan talat ofta om behovet av planerat underhåll. I praktiken är det sällan man lever upp till målen, man kanske bara gör rent armaturen i samband med lampbyten.

En anläggning som ger mindre ljus på grund av smuts och gamla ljuskällor drar lika mycket ström som en anläggning som är ren och har nya ljuskäl­lor. Man kan därför sätta ett pris på det förlorade ljuset.

Vid projekteringen sker alltid en överdimensionering för att kompensera för förväntad ljusminskning. Med bra underhåll kan överdimensione­ringen göras mindre vilket direkt ger en energibesparing. Ljus & Rum rekommenderar att projektören upprättar en underhållsplan för belys­ningen. Den skall baseras på de förutsättningar som antagits för projek­teringen. I underhållsplanen skall ingå beskrivning av hur underhållet

356. Belysningsekonomi

skall göras och hur ofta det skall ske. En förteckning över armaturer och ljuskällor är viktig.

Olika armaturer smutsas olika snabbt. Uppljusarmaturer samlar mer smuts och damm än armaturer som riktar ljuset nedåt. Armaturer som är täta och har hög kapslingsklass (IP­klass) blir mindre smutsiga än de som är mindre täta. Det är också skillnad på hur enkelt det är att göra rent olika armaturtyper.

BeräkningsmodellerHär skall vi kort beröra tre olika modeller:

• Pay­off• Annuitetsberäkning• Livscykelkostnadsanalys

Pay-offI denna kalkyl undersöker man hur snabbt en merkostnad i investering betalar sig genom lägre driftkostnad. Tiden för detta ligger till grund för investeringsbeslutet. Modellen är lätt att förstå men har många brister. En sådan är att den inte tar någon hänsyn till investeringens livslängd. Med hänsyn till den långa livslängden hos en belysningsinstallation är pay­off modellen klart olämplig för att utvärdera belysningsinvesteringar.

AnnuitetsberäkningMed denna beräknar man en årlig kapitalkostnad. Den består av inves­teringskostnaden multiplicerad med en annuitetsfaktor som beror på avskrivningstid och kalkylränta. Till kapitalkostnaden lägger man energi­kostnaden, ljuskällekostnaden och kostnaden för underhåll. Även denna metod är enkel att förstå. Svagheten är att den inte tar hänsyn till fram­tida prisändringar. Detta kan man kompensera genom att välja priser som utgör ett förväntat medelvärde för kalkyltiden. En annan fördel med annuitetskalkylen är att den kan ge svar på vad belysningen kostar just i kalkylögonblicket. En uppgift som är värdefull vid budgetering och om kostnaden för belysning skall faktureras på en användare.

LivscykelkostnadsanalysDenna kalkylmodell försöker beräkna vad belysningen kommer att kosta under sin livslängd. Beloppen blir stora och visar tydligt hur mycket man ofta kan spara genom att välja energieffektiva lösningar. Beräkningsmo­dellen rekommenderas av Ljuskultur och Energimyndigheten. Modellen

36 Belysningsguiden

är betydligt svårare att förstå än ovanstående modeller. Vid beräkningen kalkylerar man de framtida driftkostnaderna med hänsyn till förväntad prisutveckling. Kostnaderna omräknas sedan till nuvärde vilket gör att kalkylen också kallas för nuvärdeskalkyl. Felaktiga antaganden om räntor och prisutveckling innebär att felen förstoras under långa kalkyltider. Hur detta påverkar osäkerheten i beslutsunderlaget är svårt att säga.

Ekonomikalkyl i EkWin (annuitetskalkyl) för ombyggd belysning i skolsal

Kalkylark för beräkning av livscykelkostnad

376. Belysningsekonomi

Program för kostnadsberäkningarPå såväl Statens energimyndighets (www.stem.se) som Ljuskulturs hem­sida (www.ljuskultur.se) finns ett excel­ark med en modell av en livs­cykelanalys för belysning att ladda ner. Detta är helt gratis. Wabema säljer programmet EkWin som kan användas för alla tre kalkylmodellerna ovan. Information och demo finns på www.wabema.se.

På armatur­ och ljuskällefabrikanternas hemsidor finns i flera fall program för ekonomiska kalkyler, mer eller mindre komplexa, för gratis nedladd­ning.

Några av de beräkningsprogram som används för belysning innehål­ler också moduler för ekonomiska kalkyler. Exempel på detta är Dialux (www.dialux.de) och Relux (www.relux.biz).

Investering eller kostnadEtt vanligt synsätt är att belysning är en kostnad. Om så vore fallet borde ju den billigaste lösningen vara att inte använda någon belysning.

Istället är belysning en mycket lönsam investering. Svårigheten är att beräkna värdet på bra belysning. Värdet ligger inte bara i att kunna utföra ett visst arbete effektivt och säkert. Det finns också plusvärden i ökad trivsel på arbetsplatser, i offentliga lokaler, bostadsområden med mera. En trivsam arbetsplats kan innebära lägre personalomsättning och ett triv­samt bostadsområde att lägenheterna är enklare att hyra ut och att klotter och annan förstörelse minskar.

Ett exempel på mervärde finns i användningen av elektroniska förkopp­lingsdon för lysrörsbelysning. Frånvaron av flimmer anses ge mindre från­varo och ökad produktivitet. Lägre energiförbrukning medför mindre vär­metillskott och därmed kan ventilation och komfortkyla drivas på lägre effekt eller ge ett bättre klimat.

Ofta hävdas att tillskottsvärmen från belysningen minskar behovet av uppvärmning av lokalerna. Tyvärr finns inte detta värmebehov under hela året. Under en stor del av året finns istället ett värmeöverskott som måste kylas eller ventileras bort. Dessutom är belysning en dåligt fungerande värmekälla som inte förhindrar kallras och inte avger värmen där den bäst behövs.

Det finns all anledning att ta hänsyn till dessa effekter och inte bara stirra sig blind på hur många kronor man sparar på att minska energiförbruk­ningen. Besparingen är oftast större än vad den ekonomiska kalkylen visar men svår att uppskatta.

38 Belysningsguiden

7 Energieffektiv belysning

Under de senaste 15–20 åren har utvecklingen inom belysningsområdet inneburit att energiförbrukningen för belysning har kunnat mer än halv­eras. Exempel på sådan teknik är högfrekvensdrift, nya ljuskällor och styr­system. Detta innebär också att det finns en stor besparingspotential av energi i äldre anläggningar.

När man diskuterar energieffektiv belysning måste man skilja mellan nya och gamla anlägg­ningar. Självfallet skall nya anläggningar byg­gas med modern teknik som utnyttjar dagens möjligheter där detta är ekonomiskt möjligt. Energibesparingen kan drivas mycket långt men det är inte säkert att alla åtgärder är ekonomiskt lönsamma. Vad som är lämpligt måste utredas från fall till fall.

Det är viktigt att energibesparing inte leder till försämrad belysning. Detta gäller såväl arbets­miljö, säkerhet, komfort som visuell upplevelse. I praktiken visar många projekt istället att ener­gieffektiv belysning oftast leder till bättre belys­ning. Genomtänkt planering gynnar såväl belys­ningskvalitet som energieffektiv användning.

Energi är produkten av effekt och tid. För att spara energi bör man därför sträva efter att inte installera fler watt än vad som erfordras och att bara använda belysningen när den verkligen behövs. För att minska effektuttget krävs oftast en ombyggnad medan minskad brinntid kan åstadkommas med lämpliga styrsystem.

Åtgärder i befintliga anläggningarBefintliga anläggningar är inte någon enhetlig grupp. Istället ingår väldigt olika anläggningar. Exempelvis finns anläggningar som är så gamla att de behöver byggas om på grund av föråldrat material, av att belysningen inte

Golvarmatur med inbyggd närvaro och ljussensor. När rummet blir tomt dimmas först ljuset och efter några minuter släcks det helt. Armaturen ansluts med sladd och stickpropp.

397. Energieffektiv belysning

längre uppfyller kraven på god belysning eller att installationen utgör en säkerhetsrisk ur brand­ och elsäkerhetssynpunkt. Andra anläggningar har tillfredsställande belysning men inte någon effektiv energianvänd­ning. Dessa kan vara lönsamma att bygga om därför att man spar pengar. Ändrad lokalanvändning medför ofta att belysningen måste anpassas till nya behov. Då skall givetvis modern och energieffektiv teknik användas. Där det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga om för att minska den installerade effekten får man koncentrera sig på att begränsa brinntiden. Belysningen skall bara användas när den behövs. När lokaler står tomma kan belysningen ofta släckas eller dämpas. När dagsljuset räcker till för ljusbehovet bör elbelysningen också släckas. Teknik finns för både när­varostyrning och dagsljusstyrning. Konstantljus innebär att belysningen anpassar sig efter tillgången på dagsljus. Det kan ge en stor besparing men kräver armaturer som kan ljusregleras och är därför oftast bara möjlig i anläggningar där man byter armaturer.

Att styra belysningen på ovannämnda sätt med till­ och frånkoppling innebär som regel tämligen små investeringar som snabbt betalar sig. Närvarostyrning är nästan alltid lönsam.

Elektroniska förkopplingsdonAlla urladdningslampor behöver ett så kallat förkopplingsdon för att tända och fungera. Sedan mycket lång tid har dessa don bestått av en elek­tromagnetisk konstruktion. Den har i många fall varit stor och tung och haft en förhållandevis hög egenförbrukning av energi (15–25 procent).

Under slutet av 80­talet började dessa driftdon ersättas av don som använ­der elektronik. Med de gamla donen matades lamporna med nätfrekvent (50 Hz) växelström. I donen med elektronik används istället högfrekvens. Den höga frekvensen gör att exempelvis lysrör ger mer ljus. Istället för att utnyttja detta ljus har man sänkt effekten. Lysrör på 58 W tar endast 50 W och rör på 36 W förbrukar 32 W. Trots den lägre effekten ger de unge­fär lika mycket ljus. Flera nya ljuskällor, som exempelvis de 16 mm tjocka T5­lysrören, kan bara användas med elektroniska förkopplingsdon.

De elektroniska donen, eller högfrekvensdonen (HF­don), har dessutom lägre egenförbrukning. Genom att använda elektroniska förkopplingsdon med exempelvis lysrör kan man spara ungefär 25 procent energi. Med elektroniska förkopplingsdon kan också lysrör och en del andra ljuskällor ljusregleras på ett mycket bra sätt. För att ljusreglera krävs dock speciella don. Det går därför inte att i efterhand lägga till ljusstyrning om de elek­troniska donen är av standardtyp.

40 Belysningsguiden

Fördelar med elektroniska förkopplingsdon:

Högre ljusutbyte hos lysrören

Minskad egenförbrukning i donen

Lägre energiförbrukning

Ökad lamplivslängd

Flimmerfritt ljus

Blinkande och trasiga lysrör kopplas bort

Lysrören tänder utan blinkningar

Ger möjligheter till ljusreglering

Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om energieffektivitetskrav för lys­rör (ELSÄK 2002:1) gäller från 21 november 2005 restriktioner för vilken effekt som får tillföras olika lysrör inklusive driftdon. I praktiken blir de gamla elektromagnetiska driftdonen inte längre tillåtna vid nyinstallation utan man måste använda elektroniska driftdon eller elektromagnetiska driftdon i lågförlustutförande. De senare har varit mycket ovanliga i Sve­rige. Detta gäller nya armaturer. I befintliga anläggningar finns mäng­der med armaturer som har de gamla donen med stor egenförbrukning. Av olika anledningar går det inte att byta till elektroniska driftdon i en befintlig armatur. Det har att göra med elsäkerhetskrav, produktansvar och risk för högfrekvensstörningar. Istället måste hela armaturen bytas ut. Trots en energibesparing på cirka 25 procent är det oftast svårt att på kort sikt få en sådan investering lönsam men på sikt betalar den sig.

Elektroniska driftdon har även andra fördelar. Till de viktigaste hör ett stabilt och flimmerfritt ljus. Undersökningar har visat på minskad före­komst av huvudvärk, lägre stressnivå med mera när man använder hög­frekvensdrift. Forskning har också visat att elöverkänsliga upplever min­dre besvär från lysrör som drivs med högfrekvens.

En annan fördel är att ljuskällorna tänder på ett skonsammare sätt med så kallad förvärmning vilket medför att lysrörens livslängd ökar. Uppgifter finns om att man kan räkna med en livslängdsökning på mellan 25 och 50 procent. Elektroniska don släcker felaktiga lysrör. Genom att man inte omedelbart behöver byta blinkande lysrör kan underhållet effek­tiviseras.

417. Energieffektiv belysning

Tar man hänsyn till lägre energiförbrukning, ökad livslängd samt högre komfort, är högfrekvensdrift av lysrör en mycket god investering.

Finns det då inga negativa sidor hos de elektroniska donen? Elektroniken är mer känslig för värme och spänningsvariationer än den gamla tekniken. Medan de elektromagnetiska driftdonen hade nästan obegränsad livslängd måste man räkna med att vissa elektroniska don kan gå sönder och behöva bytas under armaturernas livslängd. Tillförlitligheten har dock ökat mar­kant sedan donen introducerades.

Effektiva ljuskällorUtvecklingen på ljuskälleområdet är intensiv. I en till synes aldrig sinande ström introduceras nya ljuskällor som har högre ljusutbyte, längre livs­längd, bättre ljus och är mindre.

Glödlampor bör ersättas med lysrörslampor och kompaktlysrör. Glödlam­pan är en av våra minst energieffektiva ljuskällor. I verksamhetslokaler bör de endast användas där starka skäl talar för detta.

I befintliga armaturer för glödlampor kan lamporna ersättas med lysrörs­lampor. Utvecklingen av lysrörslampan har gett oss mindre och lättare lampor, så att det idag är få armaturer i vilka man inte kan byta till dessa. Idag använder nästan alla lysrörslampor elektronik. I armaturer för glöd­ljus, som är kopplade via en dimmer, kan man inte byta glödlampan mot en lysrörslampa eftersom den senare inte kan dimmas. Dimbara lampor är på väg ut på marknaden. Lysrörslampor finns av olika kvalitet. Livsläng­derna kan variera från cirka 2 000 timmar upp till 15 000 timmar. Gene­rellt kan man säga att ju bättre lampa man väljer desto mer ekonomisk blir belysningen. Arbetskostnaden för att byta en lampa är oftast större än prisskillnaden mellan lampor av olika kvalitet. Lysrörslampor av äldre konstruktion fick kortare livslängd om de tändes och släcktes ofta. Med

42 Belysningsguiden

elektronik har detta problem minskat betydligt, men fortfarande gäller att lamporna bör kallna någon minut innan de tänds igen. På marknaden finns lysrörslampor som kan tändas och släckas ofta utan att livslängden förkortas. De är lämpliga att använda i trapphus och vid styrning via när­varodetektor.

Tämligen nytt är också lysrörslampor med reflektor. De riktar dock inte ljuset lika bra som glödlampor men kan vara användbara när man behöver ett mer diffust riktat ljus.

Kompaktlysrör är avsedda för nya armaturer där driftdonet sitter i arma­turen. De kommer således till användning när man bygger om och byter armaturer. Med kompaktlysrör får man en mer ekonomisk anläggning. Kompaktlysrör med fyra stift i sockeln kan användas med elektroniska driftdon och med lämpliga don även ljusregleras.

Halogenlampor är en form av glödlampor. De ger mer ljus än vanliga glöd­lampor, framför allt halogenlampor för lågvolt (12 V). De mest effektiva halogenlamporna har ett skikt som återreflekterar värmen till glödtråden och härigenom behöver inte lika mycket energi tillföras för att uppnå rätt glödtrådstemperatur. Genom att välja rätt typ av halogenlampor kan man spara omkring 50 procent energi och få lampor med längre livslängd.

Utvecklingen av metallhalogenlampor, som är urladdningslampor, går snabbt. De kommer i allt lägre effekter och vissa typer kan idag till och med ljusregleras. Genom att ersätta halogenglödlampor med metallhalo­genlampor kan stora besparingar göras. Detta kräver dock att man byter armaturer. Glödljushalogenlampor och metallhalogenlampor används mest för butiksbelysning, utställningar med mera, men kan även före­komma som allmänbelysning i lite mer påkostade lokaler.

Lysrör är en av de mest ekonomiska ljuskällor man kan använda. Mest ekonomiska är de smala T5­lysrören. De kan dock inte användas i arma­turer avsedda för äldre typer av lysrör och är därför endast användbara vid ny­ och ombyggd belysning.

De tjockare lysrören (T8) finns i olika utföranden med olika prestanda. Mest ljus för pengarna får man med så kallade fullfärgslysrör. De känns igen på att beteckningen börjar på 8XX. Att byta från andra rör ger ingen energibesparing men man får mer ljus och lägre kostnader.

Utomhus används främst kvicksilver­ och högtrycksnatriumlampor. Genom att byta armaturer för kvicksilverlampor till armaturer för natri­umlampor kan man spara såväl pengar som energi. Energibesparingen kan uppgå till cirka 50 procent. Samtidigt byter man från ett ganska vitt ljus till ett gult ljus med sämre färgåtergivning vilket inte uppskattas av alla.

437. Energieffektiv belysning

Ljusfärger för fullfärgslysrör

Kod Benämning Färgtemperatur

827 Glödlampsliknande för användning i hemmiljö och likande. 2 700 K

830Varmton / varmvit. Vanligt i arbetslokaler.

3 000 K

840Kallvit / neutralvit Används när man önskar ett vitare och mer aktivt ljus

4 000 K

855 860 865

Dagsljus. För exakt färgbedömning (5 500–6 500 K)

880Skywhight

Uppges ha en uppiggande och aktiverande effekt> 8000 K

Fullfärgslysrör med olika ljusfärg (färgtemperatur)

Armaturer och belysningssystemArmaturens uppgift är att vara en stomme för montage av ljuskälla och elektriska komponenter, som behövs för att ljuskällan skall fungera som avsett. Armaturen skall också styra ljuset så att det gör optimal nytta. Stommen är dessutom ett mekaniskt och säkerhetsmässigt skydd.

Ett mått på armaturens effektivitet är dess verkningsgrad. För att kunna jämföra verkningsgrader måste dock armaturerna sprida ljuset på samma sätt. Det är därför bättre att istället jämföra anläggningarnas belysnings­verkningsgrad, dvs vilket resultat armaturerna ger i den belysta lokalen. Moderna armaturer har normalt reflektorer som riktar ljuset dit där det behövs och gör nytta. Med dessa kan man både minska bländningen och öka den nyttiga belysningen. Valet av reflektormaterial kan påtagligt påverka anläggningens verkningsgrad. Ett mycket effektivt reflektor­material är Miro. Reflektorer av Miro­material kan öka armaturernas verkningsgrad med flera procent. Det gäller också att armaturerna har en lämplig temperatur kring ljuskällan. Täta armaturer ger högre inre temperatur vilket minskar ljuskällornas ljusutbyte. Skillnad mellan gamla armaturer med vitlackerat inre, utan reflektorer och kanske med ljusab­sorberande bländskydd och moderna armaturer är stor. Byte av armaturer innebär också att man kan välja effektivare ljuskällor och tillhörande driftdon samt eventuellt utnyttja styrteknik.

Armaturen måste ses i sitt sammanhang. Den ingår i ett system som totalt skall ge en viss belysningslösning. Generellt kan man säga att belysning

44 Belysningsguiden

som är direktverkande är mer energieffektiv än indirekt belysning, som till exempel belysning med uppljus. Vid varje reflektion som sker för­loras ljus. Karaktären på belysningen påverkas av ljusspridningen. Även om arbetsbelysningen är effektiv kan rummet kännas mörkt därför att allt ljus riktas mot arbetsytorna. Därför bör man vid planering av belys­ningen jämföra olika belysningsalternativ snarare än armaturer. Resultatet påverkas dessutom mycket av rummets material och färgsättning. Ljusa tak och väggar bidrar kraftigt till intrycket av en ljus och trivsam miljö som kan innebära att det tillförda ljuset kan minskas. När man bygger om eller installerar ny belysning bör man alltid överväga färgsättningen. Det förekommer väggmaterial där mer än 60 procent av ljuset absorberas i rumsytorna.

Styrning av belysningStyrning av belysning innebär att man påverkar belys­ningens styrka, dess riktning och spridning eller ljusets färg. När man reglerar ljusets styrka sker det oftast genom att man reglerar lampans effekt. Minskar man ljuset minskar också effekten, som regel dock inte lika mycket som ljuset. Den enklaste formen av ljus­styrning är till­ och frånkoppling som kan vara manuell eller skötas med automatik. Vid ljusstyrning bör man vara uppmärk­sam på hur systemet påverkar ljuskällornas livslängd. Energibesparing kan således uppnås genom att minska belysningen när behovet av elektriskt ljus minskar eller inte behövs. Två vanliga system är närvaro­ och dagsljusstyrning. De kan också kombineras.

Reglering av belysningens styrka kan ske på tre sätt:

• Till­ och frånkoppling• Tändning/släckning i steg• Steglös reglering

Kontorsarmatur med inbyggd sensor för dagsljus och närvaro. Kan driva fler armaturer som belyser samma område.

457. Energieffektiv belysning

Till- och frånkopplingAlla anläggningar kan tändas och släckas och normalt sköts detta manu­ellt. Problemet är att vi reagerar när vi behöver ljus, men oftast inte när ljuset kan släckas. Skäl att släcka är att dagsljuset ger tillräckligt med ljus eller att vi lämnar rummet tillfälligt eller för dagen. Normalt brukar det vara lönsamt att släcka belysningen om vi lämnar ett rum i mer än tio minuter. I äldre anläggningar med lysrör minskar rörens livslängd av att tändas ofta, men kostnaden för detta kompenseras av minskad energi­förbrukning. En ganska vanlig missuppfattning är att det går åt mycket energi vid tändning och att man därför inte skall tända och släcka för ofta. Detta är helt försumbart.

Rum och lokaler där belysningen ofta kan vara tänd utan att det finns aktuella behov är kontorsrum, konferensrum, skol­ och gymnastiksalar, förråd och arkiv, garage m.m.

För att få människor att släcka ljuset när det inte behövs, krävs att attity­der påverkas och vanor förändras. I fall där man genomfört kampanjer har det visat sig att man sparar i storleksordningen 20 procent. En tid efter att kampanjerna upphört brukar dock det mesta återgå till det som var tidigare. Alter­nativet till manuell tändning och släckning är automatik. Det är viktigt i sådana system att människan inte känner sig styrd. Det finns exempel där automatiken kopplats bort därför att personalen upplevt den negativt. Det perfekta systemet skall verka utan att synas och träda in när individen missar. Lämnar man rummet utan att släcka, skall automatiken sköta släck­ningen men man skall även kunna tända och släcka själv. Ett närvarostyrt system får inte släcka när någon befinner sig i rum­met. För projektören gäller det att välja rätt typ av styrning och inställning. Systemet skall vara så känsligt att det alltid detekterar. Man skall inte kompensera utebliven detektering genom att låta belysningen brinna länge efter senaste detektering. Det ger inte optimal besparing och är ett tecken på dålig planering och installation.

Automatisk tändning och släckning kan utformas på olika sätt och med olika slags styrsystem. Man kan exempelvis låta automatiken både tända och släcka eller också bara ha automatisk släckning. Vill man spara maxi­malt skall systemet bara sköta släckningen.

Exenpel på närvarodetektor som kan monteras i dosa för vanlig strömställare.

46 Belysningsguiden

Automatisk tändning är främst en bekvämlighetsåtgärd för utrym men som saknar dagsljus. Den är lämplig på toaletter där man alltid måste tända och i arkivutrymmen dit man kanske kommer och har båda hän­derna upptagna av något man bär på.

Om lokalen har dagsljus kan man använda en sensor som även känner av hur ljust det är. Är det tillräckligt ljust blockeras tändfunktionen.

Förr var det vanligt med s k trappautomater. Med dessa fick man tända själv och sedan slocknade ljuset efter en viss tid. Systemet är enkelt men har nackdelar. En sådan är att belysningen kan slockna medan man fort­farande vistas i rummet. I ett trapphus kan det fungera bra medan man skall gå från entrén till den egna dörren men det fungerar sämre vid till exempel trappstädning eller flyttning. Givetvis kan detta lösas men då blir systemet mer komplicerat och svåranvänt.

Ett tredje system för till­ och frånkoppling är tidur. Förutom att användas för tändning och släckning kan uret reglera vilka tider belysningen kan tändas. Idag finns avancerade tidur med mycket flexibla inställningsmöj­ligheter. Belysningen kan också styras via en dator.

Ett fjärde system är tändning med fotocell. Fotocellen tänder när det bör­jar bli mörkt och släcker när det ljusnar. Fotocellen skall placeras så att den inte påverkas av ovidkommande ljus från exempelvis bilstrålkastare eller barns ficklampor. Direkt solstrålning bör också undvikas. Lämplig placering kan vara på en norrfasad.

Tändning/släckning i stegTändning och släckning av belysningen i steg bygger på att armaturerna är bestyckade med minst två ljuskällor, har ljusreglering eller är uppdelade på grupper som kan tändas och släckas separat. I en sådan anläggning kan man förutom att tända och släcka även välja mellan exempelvis hel­ och halvljus.

Exempel på sådana anläggningar ses på nästa sida.

Korridorer och kulvertar

Korridorer och kulvertar är kommunikationsutrymmen med mycket ore­gelbunden användning. Under vissa tider uppehåller sig många människor i dessa medan det under natten endast förekommer någon enstaka pas­sage. Ur trivsel­ och säkerhetssynpunkt vill man inte ha mörkt. Lösningen kan vara två belysningssteg. En grundbelysning på natten och en fullbe­

477. Energieffektiv belysning

Sjukhuskorridor med dubbla belysningssystem. Lampetterna ökar vertikalljuset och gör att korridoren känns ljusare. Nattetid kan belysningen dämpas.

Kärleksgången vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Endast var fjärde armatur är tänd och passe-rande måste manuellt tända övrig belysning vilket sker ytterst sällan. Lägg märke till att man tydligt ser om någon kommer i kulverten trots att belysningen är mycket ojämn.

48 Belysningsguiden

lysning när personer vistas där. När någon kommer in i korridoren eller kulverten tänds nattbelysningen upp till fullbelysning.

Att ordna nattbelysningen genom att släcka vissa armaturer i en lång kor­ridor eller kulvert leder till ojämn belysning. Vissa delar kan vara mycket väl belysta medan andra ligger i mörker. Detta är dålig ljuskomfort och de mörka partierna kan upplevas obehagliga.

Trapphus

Att från sin bostad kliva ut i ett mörkt trapphus upplevs av många som obehagligt. Mörkret kan finnas från den tid det tar att gå fram till tryck­knappen och tända till den mycket korta tid som behövs för att en närva­rodetektor skall hinna tända.

En lösning kan vara att under vissa tider ha en permanent dämpad grund­belysning som ökas vid närvaro. Grundbelysningen kan komma från sepa­rata armaturer, en armatur med två ljuskällor eller en armatur där ljuskäl­lan regleras mellan två lägen.

Vissa anläggningar med dagsljus

I många lokaler med dagsljus kan detta räcka som belysning under en stor del av dygnet eller året. För att inte behöva tända lampbelysningen helt, kan man dela upp belysningen på två system. Ett som kompenserar med ljus när dagsljuset inte räcker till och ett som används när det saknas dagsljus.

En paradox är att man kan behöva mer ljus när dagsljuset är starkt. Om man kommer utifrån vid starkt dagsljus och in i en lokal som är otillräck­ligt belyst upplevs denna som mörk. När det är mörkt ute kan man istället uppleva samma belysning som ganska stark. Detta beror på ögats tröghet när det gäller anpassning till rådande ljusförhållanden. Här kan man såle­des göra en besparing genom att dämpa ljuset när det är mörkt ute.

Behovsstyrd inomhusbelysning

I vissa lokaler kan utnyttjandegraden variera under dagen. Man kan då välja att ha något mindre belysning när få eller nästan inga människor vistas där och öka belysningen när fler besöker lokalen. Exempel på använd­ningsområden kan vara utställningar, museer, entréer med mera.

497. Energieffektiv belysning

Steglös regleringSteglös reglering förutsätter att armaturerna har elektroniska driftdon som kan ljusregleras. Därför handlar detta alternativ i huvudsak om nya anläggningar och anläggningar som skall byggas om. Den vanligaste formen med denna styrning är konstantljus. En fotocell monteras så att den känner av belysningen på en arbetsplats eller i ett rum. Man ställer därefter in en önskad belysningsstyrka. När belysningen tänds regleras lampbelysningen så att summan av dags­ och lampbelysning motsvarar det inställda värdet. När dagsljuset ökar minskar lampbelysningen och när dagsljuset avtar på kvällen ökar lampbelysningen. Vissa system stänger av lampbelysningen när dagsljuset ensamt fyller behovet av ljus medan andra reglerar ner lampbelysningen till lägsta möjliga värde. Systemen skall också ha en tröghet så att de inte påverkas av korta tillfälliga förändringar i dagsljuset.

Fotocellen kan vara separat monterad eller sitta i armaturen. I det senare fallet kan flera arma­turer styras från armaturen med fotocell. För att uppnå så stor besparing som möjligt kan det i större rum vara lämpligt att dela upp belysningen i zoner. Varje zon styrs av en egen detektor. På detta sätt kan man tillföra mindre ljus nära fönstren och mera ljus längre in i lokalen. Att dela upp belysningen på flera grupper med separat tändning är för övrigt ett enkelt och ofta billigt sätt att sänka energiförbrukningen. Det är mycket vanligt att fotocellen kombineras med en närvarogivare så att belysningen kan släckas när ingen vistas i lokalen.

I styrsystem som bygger på DALI­protokollet tilldelas varje armatur en adress. Alla armaturer är förbundna med en tvåtrådig styrledning. Via denna kan varje armatur tändas, släckas och ljusregleras individuellt. Systemet kan programmeras via en persondator. Man bestämmer vilka detektorer som skall kommunicera med vilka armaturer. Således behövs ingen ny ledningsdragning när man vill göra förändringar i lokalen eller styrningen.

Det finns också mycket enkla ljusdetektorer som man klämmer fast på lysröret och ansluter till det reglerbara förkopplingsdonet. Ett sådant system kostar bara några hundralappar och även här kan en ljusdetektor styra flera armaturer.

Exempel på detektor som inne-håller sensorer för både kon-stantljus och närvarodetektering

50 Belysningsguiden

Olika slags närvarodetekteringNärvarodetektering har förekommit ganska lång tid. En del anläggningar har fungerat bra och andra mindre bra. Problemen har varit att belys­ningen slocknar medan personer vistas i lokalen eller att system tänder utan att någon vistats i det detekterade området. Många tändningar och släckningar har i vissa fall lett till minskad livslängd hos ljuskällorna.

Vid planering av närvarostyrd belysning gäller det att välja lämplig detektor, placera den på rätt ställe och göra riktiga inställningar.

Passiv IR-detekteringDetta är det vanligaste systemet. Det bygger på att man detekterar snabba värmeförändringar inom ett område, vilka uppstår när en människa vistas och rör sig inom detta. Sitter personen helt stilla sker inga förändringar och detekte­ring uteblir med följden att ljuset kan slockna. Bra detektorer har hög känslighet och ett fin­maskigt nät av avkänningsfält. Det finns system som klarar av att detektera sovande människor. Detektorer för inbrottslarm är av samma typ men är inte lika känsliga. Närvarodetektorn skall alltid detektera, hellre en gång för mycket än en för lite. Larmdetektorer som ger felaktig detek­tering, resulterar i dyrbara vaktutryckningar och måste undvikas. Det har byggts anläggningar där man försökt kombinera både närvaro och larm i samma detektor vilket inte brukar fungera särskilt bra. Den säkraste detekteringen uppnås när en person rör sig vinkelrätt mot avkänningsfäl­ten. Detta är något man måste tänka på vid placeringen av detektorn. Man skall heller inte placera detektorn så att den kan ”se ut” genom öppna dör­rar. I sådana fall kan en person som rör sig längs en korridor tända belys­ningen i alla rum där dörrarna står öppna. På vissa detektorer kan man byta linser och därmed påverka hur de detekterar. En lins kan vara lämplig för kontorsrum, en annan för korridorer och en tredje för ett parkerings­garage. För att skärma av detektorer i vissa riktningar förekommer det att man tejpar delar av detektoröppningen.

Exempe på närvarodetektor med möjlighet att byta linser för olika typer av lokaler.

517. Energieffektiv belysning

Aktiva systemAktiva system bygger på att detektorn sänder ut en signal som reflekteras och detekteras. Signal erhålles när ekot ändras. En sådan detektor bygger på rörelse.

De aktiva systemen kan inte användas utomhus eftersom rörelser hos träd, buskar och kringblåsande löv ger detektering av närvaro. Däremot fung­erar de utmärkt inomhus.

Aktiva system kan vara mycket känsliga. I vissa fall kan de fås att detek­tera genom stängda dörrar och tunna väg­gar. Det finns ganska många armaturer med inbyggda aktiva system.

Akustiska systemDe akustiska systemen har förmågan att ”se” runt hörn. I lokaler med döda vinklar på grund av rumsform eller möblering, kan man därför kanske klara sig med en detektor medan det kan behövas flera detektorer av andra typer. Problemet med akustiska detektorer är att de kan fånga upp ljud som inte skall utlösa detektering. Normalt reagerar den akustiska detektorn inom två frekvensområden. Ett mycket lågfrekvent område används för att tända belysningen och ett högfrekvent område för att detektera närvaro. De höga tonerna kan komma från personer som rör sig eller pratar. Det lågfrekventa ljudet, som ligger utanför det hörbara området, uppstår när dörrar öppnas och kan jämföras med tryckförändringar. När detektering upphör släcks belys­ningen efter inställd tid. Systemet används för trapphus. En mikrofon klarar som regel flera våningsplan och flera mikrofoner kan anslutas till samma styrenhet. Rätt injusterat kan systemet vara så känsligt att belys­ningen tänder innan dörren öppnats så mycket att man ser ut i trapphu­set. Problem med falsk detektering har berott på blåst, tung trafik, dörrar som inte är ordentligt stängda och kraftiga bashögtalare.

Akustiska system och PIR­system kan kombineras för optimal funktion. Andra ställen där man med fördel använt akustisk detektering är parke­ringsgarage, omklädningsrum och toaletter. Gemensamt för dessa är att det förekommer mellanväggar och möblering som försvårar detektering med andra system.

Exempel på mikrofon för akustisk närvarodetektering.

52 Belysningsguiden

Ljusstyrning med spänningssänkningGanska många ljuskällor kan ljusregleras genom måttlig spänningssänk­ning. I vissa fall måste sänkningen ske långsamt. Exempel på ljuskällor som kan regleras på detta sätt är lysrör, kvicksilverlampor och hög­trycksnatriumlampor.

Fördelen med flera av dessa system är att man kan vidta besparingsåtgär­der i befintliga installationer utan att byta armaturer eller förändra led­ningsdragningen.

Artikel

537. Energieffektiv belysning

– När vi bygger om belysningen sam­ordnas det med andra underhållsåtgärder.

det bra med en plan för att ener­gieffektivisera belysningen men idag saknas resurser för att kunna genomföra en sådan plan.

Kommunen har mål för minskad energiförbrukning men anslagna medel räcker inte till allt som behö­

Det säger Bertil Jedstedt som är elansvarig på Teknik och service i Uppsala kommun. På förvaltningen upphandlas planering och genom­förande av underhåll på kommu­nens fastigheter.

– Inom kommunerna har vi många belysningsanläggningar som här­stammar från 70­talet. Det gäller framför allt i skolor, sporthallar och barnstugor. Ofta har armaturerna passerat gränsen för sin livslängd. Under senare år har vi byggt om flera av dessa.

– Att bygga om en belysningsan­läggning enbart för att spara energi ger lång återbetalningstid och där­för blir det oftast av andra orsaker. Men när vi bygger om, sker det givetvis med modern och energief­fektiv teknik.

– Mindre projekt ingår i planerat underhåll och för större projekt söks investeringsmedel. Visst vore

Bertil Jedstedt

54 Belysningsguiden

ver åtgärdas. Att bygga om gammal belysning är kostsamt. Att bygga om en sporthall kostar omkring 250 000 kr. Det är inte bara belysningen som kostar utan oftast innebär byte av armaturer ny ledningsdragning och att exempelvis taket måste målas om. Därför samordnas i de flesta fall åtgärderna för att hålla kostnaderna nere.

Den nya belysningen placeras van­ligtvis annorlunda än tidigare vilket kräver ny ledningsdragning och ofta försöker vi sektionera upp belys­ningen så att mindre områden tänds upp separat. Det spar energi.

Bertil Jedstedt är besviken på de nya HF­donen. Förr var vi vana att drift­donen skulle hålla armaturerna ut. Det gör inte HF­donen. Vi tvingas byta vissa don tidigare och detta är väldigt dyrbart. Även om donen inte är så dyra så är det en hel del admi­nistration omkring ett byte. Ofta kostar byte av ett don lika mycket som en ny armatur. Att byta ett HF­don i en sporthall innebär som regel att man måste transportera dit specialstegar med mera.

Är det något jag önskar så är det större livslängd och driftsäkerhet på HF­donen avslutar Bertil Jedstedt.

Artikel

557. Energieffektiv belysning

Kärnfastigheter är Helsingborgs stads organisation på fastighets­marknaden. Som partner i Green­light har man byggt om belysningen i ett flertal skolor.

I Fredriksdalsskolans matsal har man i befintliga armaturer bytt glöd­lampor till kompaktlysrör. Tack vare mer ljus har antalet armaturer kunnat minskas från 58 till 25 st.

På samma skola har man bytt belys­ning i några klassrum. Den nya belysningen består av armaturer för T5­lysrör. Belysningen är närvaro­styrd och kan ljusregleras vilket har upplevts mycket positivt av lärare och elever. Tack vare ljusregleringen kan belysningen anpassas till olika aktiviteter under arbetsdagen och skapa en mer omväxlande miljö. I skolans korridorer styrs den nya

Ljusbyte ger skolorna

omväxlande miljö

Fredriksdalsskolans matsal

56 Belysningsguiden

belysningen via larmdatorn för grundljus och närvarodetektorer för helljus.

Förbrukningen för belysning i mat­salen har kunnat minskas från 33 000 kWh/år till 9 500 kWh/år. Detta motsvarar mer än 20 ton minskade utsläpp per år av växthusgaser.

I Olympiaskolans aula finns lam­petter längs väggarna och spotlights i taket. I båda belysningssystemen har glödlampor ersatts av lågenergi­lampor. Byte till lågenergilampor ger

en besparing på i storleksordningen 80 procent. I taket finns en gondol med såväl direkt­ som uppljus. Den har byggts om och här sitter nu T5­lysrör. Takhöjden i aulan är stor och det är besvärligt att byta ljuskällor. De nya ljuskällorna har avsevärt längre livslängd än de tidigare. Med de bästa lågenergilamporna kan man slippa 14 av 15 lampbyten.

Halogenstrålkastare för fasadbelys­ning har bytts till högtrycksnatrium vilket innebär en minskad installe­rad effekt från 5 kW till 1 kW. n

Aulan i Olympiaskolan.

Artikel

577. Energieffektiv belysning

Fastigheten Navaren i Knivsta har ljusgård med takbelysning bestå­ende av sex stora halogenarmaturer med en effekt på vardera 1 000 W. Lamporna har kort livslängd och sitter högt. För att byta lamporna måste en speciell stegvagn hyras och tas in i fastigheten. Belysningen är dyr att använda. Om belysningen får brinna ohämmat är energiför­brukningen mer än 50 MWh per år och man får räkna med 4 lampbyten varje år. Kostnaden överstiger 75 000 kr per år.

Genom att bygga om så att belys­ningen tänds med en fotocell i kom­bination med en klocka som släcker belysningen under kväll och natt uppnås en avsevärd energibesparing och minskad lampkostnad. Vid spe­ciella behov kan belysningen tändas manuellt och brinner då cirka tre timmar innan den släcks automa­

Stora besparingar med små åtgärder

tiskt. Om dessutom spänningen på lamporna sänks med bara 5 % ökar lampornas livslängd till det dubbla utan att man märker att ljuset minskat något. Dessa enkla åtgärder betalar sig på några få månader. n

Artikel

Belysningsguiden58

Akademiska Hus i Väst AB är ett av sex regionbolag inom Akademiska Hus­koncernen. Ambitionen är att tillhandahålla kreativa lokaler för kunskapsintensiva företag. I Karl­stad finns en nyuppförd byggnad som bland annat inrymmer univer­sitetets huvudentré, bibliotek, och aula. Dessutom finns ett antal kontor, studieplatser och grupprum. Bara bib­lioteket har en yta på 10 000 kvm.

Byggnaden utnyttjar i mycket hög grad dagsljus. Såväl husets framsida med entré som bibliotekets stora hall har glasfasader. Biblioteket har dess­utom dagsljusinsläpp via takfönster.

Energieffektiv belysning i universitetsbiblioteket

För belysningen används moderna lysrör (T5) och kompaktlysrör. Samtliga armaturer har reflektorer som styr ljuset samt är utrustade med elektroniska driftdon. Belys­ningen styrs av en EIB­bus. Som givare finns såväl dagsljussensorer som närvarodetektorer. Systemet har fungerat utmärkt. Jämfört med en mer konventionellt utformad belysning räknar man med en energibesparing för belysning på mellan 55 och 60 procent. Störst är besparingen i biblioteket som upp­skattas till nästan 70 procent. Aulan som saknar dagsljus drar ner det totala resultatet för fastigheten. n

597. Energieffektiv belysning

Under en stor del av dagen räcker dagsljuset till för belysning av entréen.

Dagsljusinsläpp som förstärker intrycket av belysningen.

Biblioteket har stora takinsläpp av dagsljus.

60 Belysningsguiden

8 LED-belysning

LED är en ny typ av belysning med stor utvecklingspotential. LED står för ljusemitterande dioder, eller som vi i dagligt tal säger, lysdioder. Tekniken är gammal och lysdioderna har under lång tid använts som signallampor i elektroniska apparater. De första lysdioderna kännetecknades av ett rött ljus och mycket lång livslängd. För signaländamål behövdes inte särskilt mycket ljus och därför var effekterna mycket låga.

Historia och teknikI början av 70­talet kom lysdioder med andra färger. Genom att blanda ljus från röda, gröna och blå dioder blev det möjligt att åstadkomma ett vitt ljus. De första ”vita” dioderna kom omkring 1995. De började använ­das i ett flertal tillämpningar där man behövde ljus, vitt eller färgat, i små mängder. Flera dioder kunde monteras som en ”kaka” och på så sätt erhöll man mer ljus.

För att dioderna skall kunna användas för konventionell belysning måste vissa villkor uppfyllas:

• Ljusutbytet måste vara högt.• Effekten på varje diod måste vara så stor att ljusmängden från varje

enhet blir meningsfull och användbar.• Ljusfärgen måste upplevas positivt.• Färger skall återges naturliga.• Livslängden skall vara lång.• Priset skall vara konkurrenskraftigt.• Tillverkning måste ske med snäva toleranser.

När det gäller ljusutbytet överträffar dioderna redan idag glöd­ och halo­genlampor. Man räknar med att vita dioder inom några år kommer att ha samma ljusutbyte som lysrör. Teoretiskt är det möjligt att nå lysrörens dubbla ljusutbyte. Man räknar idag med att ljusutbytet fördubblas vart annat år. Prognosen när det gäller ljusutbyte är således mycket god. Hur mycket ljus man kan få ut från en diod beror på dess effekt. De första dioderna hade effekter på några hundradels watt. Idag finns dioder med effekter på 5–10 W. Med dessa börjar man närma sig ljusflödena hos de

618. LED-belysning

minsta glödlamporna. Dioderna ger ingen värmestrålning såsom glödlam­por, men blir ändå varma. Värmen har mycket negativ inverkan på livs­längden. Ökad effekt innebär att värmen ökar. För att få ut mer ljus måste man därför finna teknik för att leda bort värmen.

Dioderna är monokromatiska, dvs de ger ljus med en enda färg. För att få ett vitt ljus med bra färgåtergivning krävs ett spektrum med flera vågläng­der. Som redan nämnts kan man blanda rött, grönt och blått diodljus och få vitt ljus. En annan teknik är att använda samma teknik som i lysrör, dvs ett lyspulver som aktiveras och ger ljus med andra våglängder. Enligt eta­blerade sätt att mäta färgtemperatur och Ra­index, kan man idag uppnå mycket bra resultat, helt i klass med bra lysrör. Den visuella upplevelsen är dock fortfarande att ljuset känns lite kallt och inte ger perfekt färgåter­givning. Kanske beror detta på att belysningsstyrkorna är låga och att ögat inte når upp till bästa färgperception.

Livslängden är diodernas kanske starkaste sida. Idag talar man om livs­längder på mer än 50000 timmar. Detta innebär att dioderna har livsläng­der som ungefär motsvarar belysningens livslängd. Istället för att byta dioder kommer man att byta armaturerna. Livslängden är dock starkt kopplad till hur väl diodernas värme kan ledas bort.

Dioder är fortfarande en dyr ljuskälla. I vissa tillämpningar kan den ändå vara konkurrenskraftig beroende på att kostnaderna för underhåll och energi kan sänkas. Ett sådant exempel är dioder för trafiksignaler. Allt eftersom utvecklingen går framåt kan vi förvänta oss att användningen av dioder blir mer och mer lönsam.

Små lysdioder på 1 W.

62 Belysningsguiden

AnvändningEtt av de första användningsområdena för lysdioder som ljuskälla var i tra­fiksignaler. Färgat ljus, starkt riktat och energieffektivt, från en skak­ och vibrationstålig ljuskälla, gör denna tillämpning mycket lönsam.

Även bilindustrin började tidigt använda lysdioder. Först som broms­ och signallampor och nu även som kupébelysning. Snart kommer de även som strålkastarlampor. Dioderna används dessutom för nöd­, varsel­ och skylt­belysning.

De vanligaste tillämpningarna är dock som dekorativ belysning och för speciella ljuseffekter. De finns i allt från markstrålkastare med färgat ljus till avancerade fasadbelysningar. Redan idag skulle dioderna kunna ge fler lönsamma och energieffektiva lösningar. Detta gäller inte minst inom vår­den. För detta krävs dock initiativ och kanske även teknikupphandling för att få fram ändamålsenliga produk­ter. Här följer några förslag:

Läsljus vid vårdplatser

Riktat koncentrerat ljus som kan ge bra läsljus utan att störa andra patienter. Låg energiförbrukning och inget underhåll. Armaturerna behö­ver inte bli så varma att man riskerar att bränna sig.

Lampor för undersökningsändamål

Mycket starkt ljus kan skapas på en begränsad yta. Tämligen små armaturer.

Belysning för synsvaga

Mycket små armaturer som kan användas nära ansiktet utan att ge besvä­rande värme.

Redan idag finns läsbelysning med lysdioder.

638. LED-belysning

Nattbelysning i korridorer och vårdrum

Detta är belysning som endast behöver ge ledljus nattetid. Ljuset kan begränsas till områden där det verkligen behövs. Brinntiderna kan vara långa utan att energi­ och underhållskostnaderna behöver bli stora.

Nödljus

Armaturer finns tillgängliga redan idag. Fördelar är låg energiförbrukning och lågt behov av underhåll. Dioderna kan användas både som belysning i anvisningsskyltar och för att belysa utrymnings vägar.

Markeringsljus

Små armaturer som markerar platser, trappor med mera där det finns risk att man snubblar etc. Ett exempel på sådan användning är i tunnelbanan där man med dioder markerar perrongens avgränsning. Dioderna börjar också blinka när ett tåg är på ingående.

Hänvisningsljus

Belysning för informationsändamål och på skyltar.

Armatur för belysning vid spänningsbortfall och katastrofer baserade på lysdioder (Fagerhult)

Nödljusskylt (Fagerhult) baserad på lysdioder.

64 Belysningsguiden

9 Utomhusbelysning

Belysning utomhus kännetecknas av långa brinntider. Samhällets utom­husbelysning har ofta brinntider på nästan 4 000 timmar per år. Åtgärder för energibesparing får därför stor genomslagskraft och betalar sig snabbt.

Vi kan dela upp utomhusbelysningen i:

• Offentlig belysning för trafik och fotgängare• Belysning på offentliga byggnader• Fasadbelysning och offentlig utsmyckning• Idrottsanläggningar• Utomhusbelysning i bostadsområden• Privat utomhusbelysning

Offentlig belysning för trafik och fotgängareUnder senare år har det skett ett nytänkande när det gäller offentlig belys­ning. Förr utformades belysningen främst med tanke på trafikens behov och säkerhet. Idag fokuserar man istället på fotgängarna och menar att bilarna har sin egen belysning.

Gaturummet skall upplevas som positivt av fotgängarna, de ska känna sig trygga och inte utsättas för trafikfaror och kriminalitet. Tidigare lyste man på marken för att man skulle se var man körde eller satte sina fötter. Idag anses det viktigare att man kan känna igen och bedöma människor man möter samt att man upplever miljön som positiv utan mörka och otrevliga partier när man rör sig ute från plats till plats. Detta har inne­burit att belysningen görs mer vertikal. Man belyser fasader och grönska och inte minst människor. Belysningens kvantitet minskar men kvaliteten ökar. Den högt placerade trafikbelysningen ersätts med en lägre och mer intim belysning. Nya ljuskällor med behagligare ljus och bättre färgåter­givning används. Där det tidigare suttit två starka lampor över körbanan finns nu bara en och istället har man förbättrat belysningen på trottoarer, gångvägar och parker.

I samband med att belysningen förändras finns stora möjligheter till ener­gieffektivisering.

659. Utomhusbelysning

Planeringsstandard för den offentliga belysningen är Vägverkets publika­tion 2004:80 Vägar och gators utformning, Väg och gatubelysning (VGU). Den har tagits fram av Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting och baseras på europastandarden EN 13201. För Vägverket fungerar den som standard och för kommunerna som en rekommendation.

När det gäller energieffektivisering av trafikbelysning är det i huvudsak byte från armaturer för kvicksilverlampor till armaturer för högtrycksna­triumlampor som görs. Besparingen uppgår till mellan 40 och 60 procent beroende på lampeffekter. Nackdelen är att färgåtergivningen försämras och att man får ett gult ljus. Vissa personer upplever dock det gula ljuset som varmare och behagligare än kvicksilverlampornas vita ljus. Många kommuner har idag löpande investeringsprogram där man successivt byter ut kvicksilverlampor mot högtrycksnatriumlampor.

Vill man istället både spara energi och förbättra ljusets kvalitet kan man välja metallhalogenlampor. De ger dock inte samma kostnadsbesparing eftersom de inte är fullt lika effektiva som högtrycksnatriumlampor. Dessutom har de kortare livslängd och är dyrare. Det finns också nyare kvicksilverlampor med bättre färgåtergivning och längre livslängd. Slut­ligen kan nämnas att det finns högtrycksnatriumlampor som direkt kan ersätta kvicksilverlampor i befintliga armaturer. Här vinner man framför allt mer ljus. Energibesparingen är cirka 10 procent och således ganska måttlig.

Såväl kvicksilver­ som högtrycksnatriumlampor kan idag effektstyras genom långsam spänningssänkning. Med denna teknik kan man minska energiförbrukningen under tider då behovet av bra trafikbelysning är mindre, som till exempel mellan midnatt och tidigt på morgonen. Det är ett bättre alternativ än att släcka vissa lampor vilket kan öka risken för olyckor.

Belysning på och vid offentliga byggnaderMed denna belysning avses armaturer monterade på fastigheter och på stolpar runt dessa för belysning på gångvägar, parkeringar med mera.

Belysningen motiveras av att människor uppehåller sig inom dessa områ­den men också av att man vill minska risken för inbrott och skadegörelse.

Om man skall spara gäller det att välja effektiva ljuskällor som uppfyl­ler kraven på ljuskvalitet samt att anpassa belysningen till behovet. Hur mycket ljus behövs, när behövs ljuset och var behövs det. Lämpliga ljus­källor är lysrörslampor och kompaktlysrör. Belysning på fasader ger en ljusare miljö än om belysningen huvudsakligen belyser marken. Vissa

66 Belysningsguiden

tider kan belysningen släckas och tändas automatiskt när människor vis­tas i området. En speciell form av sådan belysning är skyddsbelysning som tänds vid misstänkta försök till inbrott, skadegörelse etc.

Fasadbelysning och offentlig utsmyckningDenna form av belysning ökar i omfattning. Behovet styrs av en önskan att synas och profilera sig samt att försköna under dygnets mörka timmar. Idag belyses inte bara fasader utan även träd, buskar, vattenrum m m. Vi har fått ett syd­ och mellaneuropeiskt synsätt på stadsmiljön. Ibland kallas detta för tivolisering och om det blir för mycket av sådan belysning för­svinner detaljerna i helheten.

Ur energisynpunkt är detta givetvis inte något positivt bidrag men å andra sidan är det förhållandevis små effekter det handlar om och belysningen är normalt tänd under tider då det inte råder effektbrist. Dock skulle brinntiderna för denna form av belysning kunna minskas genom att släckas under nattens mörkaste timmar. Det gäller också att välja lämpliga ljuskällor och att anpassa belysningen till behovet. I mörka omgivningar behövs som regel väldigt lite ljus och många anläggningar är kraftigt över­belysta.

Vid beslut om ny fasadbelysning bör man givetvis även väga in energi­aspekterna. Man måste räkna med att dessa projekt inte har en positiv inverkan på vanliga människors vilja att spara energi. Snarare ser vi samma tendens i den privata belysningen där lampan vid entrén mer och mer börjar ersättas med privat fasadbelysning och trädgårdsbelysning.

IdrottsanläggningarBelysta anläggningar för sport och idrott kan delas in i två grupper. Den ena är mindre anläggningar för motion och träning och den andra stora arenor.

De små anläggningarna har ett behov av belysning för att kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Det kan gälla allt från skidspår, skridskobanor och fotbollsplaner till lekplatser. Här gäller det att ersätta ineffektiva ljuskäl­lor, som till exempel halogenlampor, med effektivare lamptyper samt att se till att belysningen inte brinner när ingen använder anläggningen. Vid många belysta skidspår måste motionären tända när han eller hon kom­mer och sedan släcks belysningen efter ett visst antal minuter om ingen ny motionär har tryckt på tändknappen. Mellan vissa tider går belys­ningen över huvud taget inte att tända.

679. Utomhusbelysning

Utomhusbelysning i bostadsområdenUtomhusbelysningen i bostadsområden har uppmärksammats mycket under senare år. Många områden har belysning som är mycket gammal och inte uppfyller dagens krav på kvalitet och energianvändning. Ofta är armaturerna gamla och slitna och medför onödiga underhållskostnader.

De åtgärder som genomförts i äldre bostadsområden har visat sig öka trivseln och gjort områdena mer attraktiva både för de som redan bor där och andra som överväger att flytta dit. Dessutom har man kunnat visa på sänkta kostnader och minskad energiförbrukning.

Privat utomhusbelysningDen privata utomhusbelysningen är inte det offentligas ansvar förutom när det gäller rådgivning om effektivare energianvändning. Utomhusbe­lysning som brinner hela natten innebär en betydligt större kostnad för konsumenten än vad denne troligen är medveten om. De ljuskällor som privatpersoner använder är också betydligt mindre energieffektiva än de ljuskällor som används i den offentliga belysningen. Det finns utan tve­kan ett samband mellan hur privatpersonen använder och utformar sin belysning och hur den offentliga belysningen fungerar.

Artikel

Belysningsguiden68

Jöran Linder och Erik Olsson är ljusdesigners utbildade vid Ljushög­skolan i Jönköping. Att förbättra belysningen och göra äldre bostads­områden mer attraktiva har blivit något av deras specialitet.

– Det primära syftet är sällan att spara energi utan istället att göra utemiljön mer attraktiv och behag­lig. Men genom rätt val av ljuskällor

Energibesparingen

blir en extra bonusoch armaturer blir resultatet oftast en energibesparing på mellan 40 och 50 procent, säger Jöran Linder. Man måste skilja mellan beräknade belysningsstyrkor och visuella upp­levelser. Ljus som inte belyser något kommer inte att upplevas. Stora ytor, och speciellt mörka, upplevs av de flesta människor som obehagliga. Genom att placera belysningen så att hus, träd, buskar m m framträder

Erik Olsson och Jöran Linder

699. Utomhusbelysning

får man en förståelse av uterummet. Vertikalbelysningen är viktig om man skall se och upptäcka andra människor.

– Bostadsområden har utformats för dagsljuset, tillägger Erik Olsson. När mörkret faller förändras upp­levelsen. När belysningen en gång i tiden planerades skedde detta på en ritning. Regelbundet utplacerade belysningsstolpar ser bra ut på rit­ningen men tar ingen hänsyn till den visuella upplevelsen.

– När vi tar oss an ett bostads­område söker vi en dialog med de boende. De hjälper oss att hitta och identifiera problemen. Vårt mål är att skapa en trivsam utemiljö även när det är mörkt och att de boende skall känna sig stolta över sitt bostadsområde. Det minskar skade­görelsen vilket i ett utsatt område kan vara en väsentlig del av kostna­den för belysningen.

– Det verkar som att vitt ljus upp­levs ljusare och behagligare. Gula lux är inte lika bra som vita lux. Färger skall upplevas naturliga. Trots att de gula högtrycksnatri­umlamporna är mer energieffektiva så väljer vi oftast ljuskällor med

vitt ljus. Metallhalogenlampor och kompaktlysrör fungerar väldigt bra, säger Jöran. Kvicksilverlampor på 50 och 125 W kan ersättas med kom­paktlysrör på 26 respektive 42 W. Bättre ljuskvalitet och lägre energi­förbrukning.

– Oftast är gränsdragningen mellan den privata och offentliga belys­ningen för skarp. I ett radhusom­råde där vi jobbade, övertog fastig­hetsägaren den privata belysningen vid entréerna och kunde därmed samordna belysningen till ett bättre resultat med lägre energiförbruk­ning.

– Slutligen tillägger Jöran, belys­ning kostar pengar men vad kostar inte en ny hyresgäst. Vi har hört siffror i storleksordningen 15 000 kr för varje byte. Kan belysningen göra att folk trivs och stannar kvar och att åverkan minskar, är ny belysning en bra investering. Halverade ener­gikostnader för belysningen blir då en extra bonus.

Österängen byggdes under perioden 1953–1961. Området har nu rus­tats upp och har fått ny belysning med energieffektiva ljuskällor och behagligt ljus (se foton på nästa sida). n

70 Belysningsguiden

Österängen byggdes under 1953–1961. Området har nu rustats upp och har fått ny belysning med energieffektiva ljuskällor och behagligt ljus.

7110. Att gå vidare

10 Att gå vidare

För att komma igång med energieffektivisering av belysning krävs någon form att arbetsplan. Det är också lämpligt att det finns en person med ett övergripande ansvar. Ges inte arbetet tillräcklig prioritet är det stor risk att inget händer och att de åtgärder som eventuellt genomförs kommer att styras av andra faktorer än att spara energi och få en bra belysning. I detta avsnitt beskriver vi hur en åtgärdsplan skulle kunna tas fram samt ger tips och råd om hur man kan jobba.

Plan för arbete med energieffektiv belysningNär man beslutat att inleda ett systematiskt arbete med att minska ener­giförbrukningen för belysning kan detta lämpligen ske i följande steg:

• Inventering• Analys• Prioritering• Planering• Upphandling och genomförande• Uppföljning

Givetvis går de olika punkterna in i varandra. Exempelvis behövs någon form av planering för att man skall kunna kostnadsberäkna och prioritera. Om de personella resurserna inte räcker till, eller om man anser att den egna kompetensen är för låg, bör man inte tveka att anlita någon extern kraft, till exempel elkonsult, belysningskonsult eller energikonsult.

InventeringenInventeringen har till syfte att hitta de projekt som är lämpliga för en dju­pare analys. Kriterier för detta kan vara:

• Belysningen är gammal och nedsliten och behöver byggas om• Belysningen uppfyller inte dagens standard för bra belysning• Belysningen är acceptabel men den förbrukar onödigt mycket energi

Fastighetsskötare och arbetsmiljöansvariga är som regel ganska medvetna om vilka anläggningar som, på grund av ålder och slitage, är i behov av

72 Belysningsguiden

ombyggnad och utbyte. Inventeringen bör därför innehålla ett samtal med fastighetsskötare, arbetsledare och skyddspersonal. Inte minst skyddsper­sonalen brukar ha bra kunskap om var belysningen är bristfällig.

Fastighetsansvarig har säkert också en god bild över fastighetsbeståndet, olika fastigheters ålder och vilka åtgärder som vidtagits tidigare. Det gäl­ler att hitta objekten med så liten insats som möjligt. I osäkra och tvek­samma fall får man göra en besiktning. Tecken på omodern belysning kan vara gamla typer av bländskydd och raster. Belysning som är mer än 20 år har ofta plastskivor som täcker ljusöppningen eller fyrkantraster av plast eller plåt. Oftast saknar armaturerna reflektorer eller så används vitmålad plåt som reflektorer. Kontrollera också hur smutsiga armaturerna är. Har lacken och plastdetaljer gulnat och är smuts fastbränd i lacken är detta ett tecken på att något behöver göras.

Även om armaturerna fungerar kan de elektriska komponenterna vara slitna. Här kan det krävas fackkunskap för att göra bedömningar. Exem­pel på elektriska komponenter som kan vara defekta är reaktorer som överhettats och blivit bruna, kondensatorer som ”skjutit” och förorenat i armaturerna, plastledningar som torkat och där isoleringen kan lossna, lamphållare som kärvar när man skall byta lysrör, lamphållare av bakelit som är brända på grund av överhettning mm. Gamla 38 mm lysrör är en indikation på att belysningen är gammal, föråldrad och använder otidsen­lig teknik. Även belysningsarmaturer har en livslängd.

För att hitta de anläggningar där belysningen inte uppfyller dagens krav måste man göra en belysningsteknisk bedömning. Den kan ske visuellt eller genom mätning. Visuell utvärdering innebär att man på ett syste­matiskt sätt med hjälp av synsinnet bedömer belysningen. Detta kan verka subjektivt men ger förvånansvärt lika resultat mellan olika besikt­ningspersoner och dessutom hittar man som regel fler brister än när man mäter.

7310. Att gå vidare

Visuell utvärderingVisuell utvärdering är ett systematiskt sätt att med synsinnet utvärdera belysning. Genom att bedöma sju olika faktorer som beskriver belys­ningen får du en bra bild av vad som är bra respektive dåligt.

1. Ljusnivå

Känns rummet ljust eller mörkt? Är belysningen tillräcklig för att kunna utföra erforderliga arbetsuppgifter utan synansträngning? Är det ljusare eller mörkare än i omkringliggande rum? Används belysningen av män­niskor med speciella behov?

2. Ljusfördelning

Finns ljuset där det bäst behövs? Är arbetsytorna jämnt belysta? Känns belysningen trist och monoton? Är det stora variationer i rummets belys­ning?

3. Skuggor

Är skuggorna mjuka (otydliga) eller hårda (mörka och skarpa)? Förekom­mer störande eller förvirrande skuggor? Upplevs material och texturer på ett tydligt sätt?

4. Reflexer och blänk

Förekommer reflexer som är störande eller bländande? Speglar sig belys­ningen i arbetsmaterialet (spegelprovet)? Finns blänk och reflexer som ger lyster och berättar om material (till exempel metallytor)?

5. Bländning

Förekommer bländande dagsljus? Bländar tak­ eller arbetslampor? Beror ev. bländning på olämpliga armaturer eller armaturplacering? Förekom­mer blänk från belysningen i bildskärmar och blanka arbetsytor?

6. Ljusfärg (färgtemperatur)

Känns ljusfärgen neutral och behaglig? Är ljusets färg samma som i angränsande rum? Förekommer lampor med olika ljusfärg i rummet? Skulle det vara bättre med ett varmare (gulare) eller kallare (vitare) ljus i rummet?

7. Färgåtergivning

Känns färgerna i rummet naturliga? Om exakt färgbedömning är väsent­lig går det då att se alla nödvändiga färger (t.ex när diagnos skall ställas på sjukhus)? Förekommer färger i rummet och inredningen som känns påträngande?

74 Belysningsguiden

För att mäta behöver man dels en norm och dels ett instrument. Normen för arbetsplatser är Svensk standard 12464­1 eller boken Ljus och Rum. Mätaren kan vara en luxmeter eller luminansmeter. Vanligtvis klarar man sig med en luxmeter. Bra och tillförlitliga luxmetrar finns att köpa för strax under 3 000 kr. Ett alternativ är att hyra eller låna mätinstrument från exempelvis företagshälsovården.

Vid ljusmätningen bör man både kontrollera allmänbelysningen i lokalen och arbetsbelysningen inom själva arbetsområdet. Man bör också bedöma belysningens jämnhet. Inom arbetsområdet skall belysningen vara jämn medan man kan acceptera större variation i lokalen. Delar av en arbetslo­kal skall dock inte upplevas som mörka. Vid mätningen skall man elimi­nera inverkan från dagsljus. För att kunna bedöma resultatet från mätning måste man ha en uppfattning om när man senast bytte ljuskällor och gjorde rent. Ett dåligt resultat kan bero på att ljuskällorna är gamla och armaturerna smutsiga. Lösningen kan då vara underhåll. Är anläggningen istället nyligen underhållen och mätvärdet på gränsen till att underkännas är detta ett tecken på att den är otillräcklig och behöver förbättras.

För dokumentationen av både mätning och visuell utvärdering behövs något slags protokoll. I sin enklaste form kan detta bestå av en tabell där man anger vilken lokal besiktningen avser, en kolumn för belysningsstyr­kans värde, uppmätt och enligt norm, samt ett fält för anteckningar. Att dokumentera anläggningen med ett digitalt foto är också ett bra stöd för minnet. På Ljuskulturs hemsida finns blanketter och checklistor som kan användas som stöd vid energi­ och belysningsbesiktningar. Allt material finns samlat i pärmen ”Energieffektiv Belysning” som också kan beställas på hemsidan.

7510. Att gå vidare

Lokal Belysningsstyrka lux Installerad effekt W/kvm

Trapphus 150–200 5–8

Korridor D 200 N 50

8

Kulvert D 100 N 20

4

Cellkontor 200/500 7–10

Storrumskontor 300/500 8–12

Skolsal 300–500 8–12

Arkiv 200 5

Äldreboende, dagrum 200 8–10

Matsalar 200 8–12

Väntrum patienter 200 8

Undersöknings- och behandlingsrum

500 15

Laboratorier 500 12–15

Verkstäder 300–500 2,5 W/100 lux

Sporthallar 300–500 2,5 W/100 lux

P-garage 75 2

AnalysenAnalysen går ut på att bedöma de projekt som hittats och undersöka vilka av dessa som man skall gå vidare med. Ett bra incitament på detta är att beräkna den installerade effekten och jämföra med nyckeltal. Tag reda på hur många ljuskällor det finns och vilken effekt dessa har. När den totala effekten är beräknad divideras den med den belysta golvytan. Jämför sedan med vidstående tabell eller liknande. Andra projekt som bör tas fram är sådana där belysningen inte uppfyller dagens krav.

76 Belysningsguiden

PrioriteringenPrioriteringen handlar om att rangordna projekten efter angelägenhets­grad. Förslagsvis kan de delas in i tre grupper:

• Projekt som bör åtgärdas omgående• Projekt som det är önskvärt att åtgärda snarast• Projekt som kan vänta något eller några år

En prioriteringslista ger dessutom indikationer på vad man har att vänta i form av framtida åtgärder och underhåll. De kommer inte som överrask­ningar och man får en god bild av nödvändigt underhåll och investeringar. Till gruppen ”Projekt som bör åtgärdas omgående” hör de som är lön­samma att åtgärda eller har säkerhetsbrister (till exempel risk för brand eller elolycka). Åtgärder som kan vidtas utan särskilt stora kostnader bör också ges hög prioritet. Det kan gälla utbyte av glödljus eller installation av närvarostyrning. Uppfyller belysningen inte rekommendationerna eller om driftkostnaden kan sänkas påtagligt även om återbetalningstiden är lång, bör projekten hänföras till grupp två.

Prioriteringen av energi­ och belysningsprojekten måste självfallet sam­ordnas med andra åtgärder. Det kan gälla allmän upprustning och upp­fräschning av lokaler, ombyggnad av ventilation, reparation av skador med mera. Genom samordning blir kostnaderna oftast lägre. Givetvis påverkar tillgången på pengar hur snabbt projekten kan genomföras. I vissa fall har åtgärder kunnat genomföras med extern finansiering såsom leasing med mera.

Upphandling och genomförandeNormalt finns färdiga rutiner för detta. När det gäller projekteringen kan man antingen skapa en kravspecifikation och låta entreprenören utforma ett förslag eller så låter man en konsult upprätta erforderliga handlingar. Ett förslag är att knyta en duktig ljus­ eller elkonsult till sig som är med och bedömer de förslag man får in. Denna konsult kan sedan finnas med som kontrollant under projektens genomförande. Redan i ett tidigt skede skulle denna konsult ta fram kravspecifikationer och delta i invente­ringen.

Hur arbetet läggs upp beror givetvis mycket på vilka resurser som finns i organisationen.

7710. Att gå vidare

UppföljningUppföljning är viktig av flera skäl. För det första gäller det att kontrollera att man fått det man beställt. Fungerar anläggningen som det var tänkt, uppnås planerat belysningsresultat etc. Inte mindre viktigt att kontrollera är att åtgärderna ger avsett resultat. Uppnår man den förväntade energibe­sparingen, fungerar styrningen så att brukarna är nöjda, har det uppstått några problem av annat slag etc? Samtal med brukarna kan ge värdefull information.

Mätningar kan behöva genomföras för att kontrollera att planerat resultat uppnåtts. I sådana fall bör man även ha gjort mätningar före så att man har referensvärden. Slutligen ger uppföljningen värdefull återkoppling och erfarenhet. Vad fungerar bra respektive mindre bra?

Artikel

Belysningsguiden78

– Vi har jobbat länge med ener­gieffektivisering, säger Johnny Niskanen som är fastighetschef vid Sörmlands läns landsting. I början av 80­talet handlade det mest om att minska vår förbrukning av olja. Det lyckades vi väldigt bra med. Att spara el har varit svårare. Vi har visserligen fått en energieffektivare användning. Men ny utrustning,

Nu måste vi spara elenergi

inte minst datorer som vi idag har mer än 4 000 stycken av, har ”ätit” upp andra besparingsåtgärder. Att effektivisera på elsidan är svårare. Åtgärderna är inte lika kostnadseffek­tiva som när det gällt att ersätta olja.

– Under senare tid har elpriset ökat kraftigt. Vi vet att vi inom några år kommer att drabbas hårt av detta

Kulvert vid Mälarsjukhuset där belysningen ännu inte bytts ut.

7910. Att gå vidare

och måste vidta åtgärder. De möj­ligheter som finns att spara el är belysning och motorer. Elektriska motorer finns för ventilation, pum­par och hissar. Enklast är att spara på belysningen. Här finns bra tek­nik att tillgå.

– Vi har tidigare lyckats sänka den installerade effekten för belysning till mellan 10 och 15 W/kvm per enhet, men vet att det är möjligt att nå ner till 7 W/kvm utan kvalitets­

försämring. Energibesparing uppnår vi också med ljusstyrning. Här upp­lever vi att ljusreglering mellan två värden, till exempel 1 procent och 85 procent ljus är en mycket bra lösning. Att det inte uppstår mörka partier där belysningen är släckt, som det blir vid till­ och frånkopp­ling, upplevs positivt av personalen. Till­ och frånkoppling har också inneburit förkortad livslängd hos ljuskällorna som vi slipper om vi använder reglerbara HF­don. Och

Bara genom att byta armatur till T5 2x28 W uppnås en energibesparing på 40 procent. Med reglerbara HF-don görs ytterligare besparingar. Med en mer ändmålsenlig placering och bra färgsättning uppnås en betydligt bättre ljusmiljö.

80 Belysningsguiden

sist men inte minst får vi en ökad livslängd på HF­donen eftersom det inte blir lika varmt i armaturerna. Dagens målsättning är att vi skall ligga under 10 W/kvm i kombina­tion med ljusstyrning. Den senare kan vara styrd av närvarosensorer eller tillgång på dagsljus.

– Tur i oturen är att vi har många gamla armaturer som är omkring 30 år gamla. På grund av speciella drift­don måste vi använda gamla 40 W lysrör i dessa. Armaturerna är i dåligt skick med ledningar där isoleringen faller bort, kondensa­torerna är trasiga och lamphållarna

kärvar och ger dålig kontakt. Vi värderar säkerheten högt och dessa gamla armaturer innebär både per­son­ och brandfara. Nu får vi ytter­ligare tryck på oss att byta till bättre och energieffektivare belysning. Vi har tidigare deltagit i tre omfat­tande teknikupphandlingar för energieffektivare belysning: anvis­ningsskyltar med lysdioder, HF­don och närvarosensorn Wattstopper. På varje sjukhus har vi energijägare som skall verka för bättre energian­vändning. Vi har också tagit fram en metodhandbok för belysning med förutsättningar för om­ och ny byggnad. n

8111. Referenser

11 Referenser

LitteraturEn bok om belysning, Lars Starby, Ljuskultur

Lärobok i belysningsteknik, Leif Wall, Ljuskultur

Ljus och Rum, Ljuskultur

Energieffektiv belysning (checklistor mm), Ljuskultur

Idéboken för fastighetsägare, Elektriska Installatörsorganisationen

Handbok Närvarodetektering, Extronic

Modern belysningsteknik – spar energi och pengar, Energimyndigheten

Div Programkrav, Energimyndigheten

Energiläget 2005, Energimyndigheten

WebbplatserLjuskultur: www.ljuskultur.se

Ljusdatabanken: www.ljusdatabanken.se

Statens Energimyndighet: www.stem.se

Elsäkerhetsverket: www.elsakerhetsverket.se

Arbetsmiljöverket: www.av.se

Boverket: www.boverket.se

Greenlight: www.eu­greenlight.org

Lysteknisk Selskab (många bra länkar): www.lysteknisk.dk

Lyskultur i Norge (många bra länkar): www.lyskultur.no

Energikontoret Örebro län: www.onet.energi.org

Sveriges miljömål: www.miljomal.se

Information om sortering av avfall: www.sopor.nu

Elkretsen: www.el­kretsen.se

Elretur: www.elretur.se

Ljushögskolan: www.inghj.se7doc/119

Ljuslaboratoriet KTH Haninge: www.syd.kth.se/ljus

Ljusskolan: www.ljusskolan.nu

Webbplats och nätbokhandel

U.F.O.S nya webbplats heter www.offentligafastigheter.se. Där presenteras verksamheten och alla rapporter och andra hjälpmedel. Där finns direkt­länkar till Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel (direktadress www.skl.se/publikationer) där skrifterna kan beställas. I vissa fall finns användbara elektroniska bilagor att hämta utan kostnad.

På nätbokhandeln kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar dig ur U.F.O.S, Sveriges Kommuner och Landstings och tidigare Svenska Kommunförbundets utgivning. Välj ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kate­gori”, och du får en intressant träfflista.

På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats www.skl.se kan du också kostnadsfritt prenumerera på det elektroniska nyhetsbladet Offentliga fastigheter.

BelysningsguidenModern effektiv belysning i

offentliga verksamhetslokalerBelysningsarmaturerna i offentliga verksamhetslokaler är ofta tjugo år gamla eller äldre, vilket är en av förklaringarna till att belysningen står för så mycket som en tredjedel av de offentliga lokalernas elanvändning. Men det här är något som går att förändra. Det har skett en snabb produktutveckling inom området, och dagens belysningsteknik ger både bättre arbetsmiljö och avsevärt lägre energiförbrukning.

Denna rapport vänder sig till offentliga fastighetsägare och förvaltare, med syf­tet att ge en bred och allmän information om ny och effektiv belysningsteknik och ett antal goda exempel på belysningslösningar.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020­31 32 30, fax 020­31 32 40,

eller via U.F.O.S webbplats www.offentligafastigheter.se

ISBN: 978­91­7164­231­8

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)