7164 029 0

  • View
    221

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-029-0.pdf

Text of 7164 029 0

  • Svensk sjukvrd i internationell belysning

    en jmfrelse av vrdbehov, kostnader och resultat

  • Frord 1

    Svensk sjukvrd i internationell belysning en sammanfattning 2

    Hg effektivitet jmfrt med andra 3Framtida utmaningar 4Det svenska hlso- och sjukvrdssystemet 4

    Institut och forskare i Kanada, Holland, Storbritannien och Frankrike 6

    The Conference board of Canada 6Social and Cultural Planning Office of the Netherlands 7Tv brittiska forskare 8Avslutningsvis en fransk samhllsforskare 9

    Vrdbehov, resurser och resultat 10Demografisk utveckling 10Kostnader och kostnadsutveckling 10Personalresurser 13Materiella resurser 15Tillgng till olika medicinska insatser 16Resultat 19Vissa frebyggande insatser 27

    Diagram- och tabellfrteckning 29

    Appendix beskrivning av hlso- och sjukvrdssystem i olika lnder 30

    Kllor 44

    Innehll

    Upplysningar om rapportens innehll lmnas p Sveriges Kommuner och Landsting av:Roger Molin, tel 08-452 76 65Lars Johansson, tel 08-452 76 60

    Rapporten kan bestllas frn frbundens trycksaksbestllning,tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40

    ISBN 91-7164-029-0

    Grafisk form och layout: Svensk InformationOmslagsfoto: Aflo Foto Agency/Pressens BildTryck: Alfa Print AB

  • Svensk sjukvrd i internationell belysning 1

    Frord

    EU-kommissionen har vid flera tillfllen under senare r betonat vikten av attmedlemslndernas hlso- och sjukvrdssystem frmr tillhandahlla vrd avhg kvalitet fr hela befolkningen samtidigt som de r ekonomiskt hllbara.

    Fr att lnderna ska kunna vrdera sina hlso- och sjukvrdssystem krvsngot att jmfra med. Med denna insikt har internationella jmfrelser blivitallt vanligare.

    I denna rapport jmfrs den svenska hlso- och sjukvrdens prestationer medandra lnders. Svensk vrd mts mot vrden i sexton andra industrialiseradevstlnder vriga EU-15 plus Norge och USA.

    Syftet r att beskriva hur det svenska sjukvrdssystemet presterar i en jmf-relse med sjukvrdssystemen i dessa lnder. Jmfrelsen avser vrdbehov, kost-nader och resultat, allts med vilka kostnader lser olika lnder vrdbehoven ibefolkningarna och med vilka resultat? Det kan uttryckas annorlunda; gersvensk sjukvrd valuta fr pengarna i en jmfrelse med andra lnder?

    Rapporten analyserar inte orsakerna till de skillnader som finns mellan ln-derna. Den har inte heller normativa ansprk, d.v.s. att utifrn jmfrelsernafresl frndringar.

    Utver egna jmfrelser innehller rapporten sammanfattningar av interna-tionella jmfrelser gjorda p andra hll i vrlden dr svensk sjukvrd ingr ijmfrelserna. Bland annat ingr underskningar frn ett hollndskt statligtinstitut och frn ett oberoende kanadensiskt forskningsinstitut.

    Min frhoppning r att rapporten ska stimulera den diskussion som pgr iSverige om vilket hlso- och sjukvrdssystem som har bst frmga att kost-nadseffektivt tillgodose de framtida vrdbehoven.

    Rapporten har sammanstllts av Roger Molin och Lars Johansson vidSveriges Kommuner och Landsting. Underlag till beskrivningar av lndernashlso- och sjukvrdssystem har tagits fram av konsult Sven-Eric Bergman.

    Stockholm i april 2005

    Sveriges Kommuner och Landsting

    Hkan Srman

  • Svensk sjukvrd i internationell belysning2

    Svensk sjukvrd i internationell belysning en sammanfattning

    Hlso- och sjukvrdssystemet i ett land har att balansera flera olika, ofta svr-frenliga ml. Det handlar om att ge hela befolkningen vrd efter behov och plika villkor, att utveckla hgsta mjliga vrdkvalitet och bsta mjliga hlso-effekter samt att kontrollera och vga kostnaderna fr hlso- och sjukvrden irelation till andra vlfrdsomrden.

    Sjukvrdssystemen i de lnder som ingr i jmfrelsen har olika utformning.Det r delvis en effekt av att man lgger olika vikt vid de olika mlen. Skilda sys-tem kan ocks avspegla olikheter i bedmningar av hur mlen bst uppns. Mensystemen varierar kanske frmst drfr att de vuxit fram under lng tid, frgadeav respektive lands traditioner.

    Hlso- och sjukvrdssystemen varierar ocks nr det gller vilka resultat somuppns. Denna rapport har som syfte att beskriva hur det svenska sjukvrds-systemet presterar i en jmfrelse med sjukvrdssystemen i andra lnder. Svenskvrd mts mot vrden i sexton andra industrialiserade vstlnder vriga EU-15plus Norge och USA. Jmfrelserna avser vrdbehov, kostnader och resultat, allt-s med vilka kostnader lser olika lnder vrdbehoven i befolkningarna och medvilka resultat?

    Jmfrelser av detta slag har blivit allt vanligare. Beslutsfattare p olika niversker efter evidensbaserad kunskap som grund fr frbttringar av sjukvrds-systemen.

    Vid alla jmfrelser utgr tillgngen till relevanta och tillfrlitliga data ettproblem. Dessa problem r srskilt stora vid internationella jmfrelser. Frganom vilka indikatorer som r bst nr det gller att vrdera och jmfra olikahlso- och sjukvrdssystems prestationer har inget givet svar.

    Hr utnyttjas huvudsakligen material frn Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). OECD initierade r 2001 ett projekt(OECD Health Project) som syftar till att utveckla modeller fr att mta ochanalysera hur medlemslndernas hlso- och sjukvrdssystem presterar. Mlet ratt med hjlp av jmfrelser bidra till frbttringar av respektive lands sjuk-vrdssystem.

    Det br observeras att dessa data r insamlade i de olika lnderna fr lnder-specifika syften. Metoderna fr att kvalitetsskra data skiljer sig t, definitioneroch tillfrlitlighet varierar. Det kan drfr finnas en viss oskerhet kring tillfr-litligheten i uppgifterna. OECD bedriver utvecklingsarbete som syftar till attidentifiera relevanta och tillfrlitliga indikatorer fr att vrdera olika hlso- ochsjukvrdssystems prestationer. Vi har bedmt att OECD-materialet r det bstasom finns att tillg. Det anvnds ocks som underlag i merparten av de interna-tionella jmfrelser som grs inom hlso- och sjukvrdsomrdet.

    Det r likafullt en begrnsning i jmfrelserna att urvalet av indikatorer rbegrnsat i huvudsak till de data som OECD tillhandahller. Vi har i mjligastemn skt komplettera med andra kllor, exempelvis med data frn en jmfrelseav hlso- och sjukvrden i tio industrialiserade lnder genomfrd av Stor-

  • Svensk sjukvrd i internationell belysning 3

    britanniens huvudorgan fr den statliga revisionen (NAO 2003). Men vendenna studie hmtar delar av sina data frn OECD Health Data.

    Rapporten har endast deskriptiva ambitioner, att beskriva vad de olika sjuk-vrdssystemen presterar och till vilka kostnader. Avsikten r inte att analyserasjukvrdssystemen i respektive land i syfte att frklara skillnaderna mellan ln-derna.

    Detta inledande avsnitt innehller en sammanfattning av resultatet av jm-frelserna. I avsnittet drp fljer en kort redogrelse av jmfrelser gjorda avinstitut och forskare i Storbritannien, Kanada, Holland och Frankrike. I detavslutande avsnittet jmfrs lnderna indikator fr indikator. I Appendix finnskortfattade beskrivningar av grunddragen i olika lnders sjukvrdssystem.

    HG EFFEKTIVITET JMFRT MED ANDRAJmfrelserna visar att svensk sjukvrd presterar mycket vl jmfrt med vrdeni andra lnder. Det gller svl tillgng till vrd som kvalitet, resultat och effek-ter. Att de goda resultaten stadkommes med endast genomsnittliga kostnaderbetyder att den samlade effektiviteten i det svenska hlso- och sjukvrdssyste-met r god jmfrd med andra lnder.

    Slutsatsen bygger p att Sverige jmfrt med de andra lnderna hanterar de strsta vrdbehoven (med andelen ldre i befolkningen som indi-

    kator), har mttliga kostnader (mtt som kostnad per invnare och r och som andel

    av BNP), mttliga resurser (mtt som antal lkare och sjukskterskor per tusen invna-

    re), god tillgnglighet (mtt som antal operationer per hundra tusen invnare av

    vanliga tgrder som starr-, hftleds- och kranskrlsoperationer) samt goda medicinska resultat och effekter (exempelvis lgst spdbarnsddlighet,

    hg verlevnad i hjrtkrlsjukdomar, lg ddlighet i cancer, mm).

    Denna slutsats terfinns ocks i de jmfrelser av industrialiserade lnder sominternationella organisationer och forskare publicerat. ven i dessa rankas densvenska sjukvrden genomgende mycket hgt. Det r kombinationen av mttli-ga kostnader, god tillgng till vrd fr alla, goda medicinska resultat och godahlsoeffekter som ger utslag i den sammanvgda rankingen.

    Inget lands sjukvrdssystem presterar bst p alla omrden. Det framgr bdeav de jmfrelser som grs i denna rapport och av de internationella jmfrelsersom refereras.

    Rankingen av lnderna gller effekterna av respektive lands samlade hlso-och sjukvrdssystemen. Att Sverige sammanvgt placerar sig hgt ska allts intetolkas som att den svenska vrden fungerar vl i alla avseenden. Det finns indi-katorer, exempelvis avseende tillgnglighet, dr flera andra lnder presterarbttre.

    Indikatorer som medellivslngd och spdbarnsddlighet har inte bara medhlso- och sjukvrdssystemen att gra utan pverkas ven av ekonomiska ochsociala frhllanden. Det r den direkta anledningen till att jmfrelsen endastomfattar industrialiserade vstlnder med utvecklade ekonomier.

  • Svensk sjukvrd i internationell belysning4

    FRAMTIDA UTMANINGARMnga lnder frdelar stora resurser till hlso- och sjukvrden. Den svenska sjuk-vrden kostade r 2003 drygt 225 miljarder kronor. Det r en betydande del 9,2procent av Sveriges samlade resurser. I sju av de jmfrda lnderna kostar sjuk-vrden mer uttryckt som kostnad per invnare och r och i nio lnder mindre.

    I hela vstvrlden blir befolkningarna allt ldre. Drmed kar behovet avinsatser frn hlso- och sjukvrden. Det gller svl behandlande och omvrdan-de insatser som frebyggande tgrder. Ocks den medicinska utvecklingen medutvidgade behandlingsmjligheter, inte minst genom nya lkemedel, kar beho-vet av insatser.

    Denna bild r gemensam fr de lnder som ingr i jmfrelsen och alla strinfr en ptaglig kostnadspress. Starkast ha