7164 001 0

  • View
    221

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-001-0.pdf

Text of 7164 001 0

  • Vart tog eleverna vgen?Metoder att hantera svngningar i elevantal

  • B Mortter & piskor

  • Vart tog eleverna vgen? 1

    Frord

    Idag kan frldrar och elever i stor utstrckning vlja mellan delsolika kommunala skolor, dels olika fristende skolor. Detta val rsedan i regel knutet till ngon form av ersttningssystem peng-system som innebr att den valda skolan fr en viss summapengar fr varje elev.

    Denna typ av pengsystem leder till en kad oskerhet, d antaletelever som vljer en viss skola kan svnga kraftigt r frn r. Dettakan exempelvis bero p vilken kvalitet som skolan har uppntteller vilket rykte den ftt. Vidare kan en skola ha en viss profil sominte lngre attraherar elever i samma utstrck-ning. Upp- och nedgngen fr IT-inriktningarp olika niver r ett exempel p detta.

    Syftet med detta projekt r att utifrn erfaren-heter i ett antal kommuner analysera hur bdekommunala och fristende skolor hanterarlokalfrgor fr grundskola och gymnasieskola ien situation dr oskerheten om antalet eleverkat. Vrt att notera r att Kommunfrbundet under 2005 kom-mer att fortstta analysera och utvrdera ersttningssystemet tillfristende skolor.

    Denna rapport vnder sig i huvudsak till tjnstemn p besluts-fattande niv som hanterar den strategiska planeringen i kommu-nerna, samt fastighetschefer. En ytterligare mlgrupp r berrdapolitiker.

    Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner ochLandstings FoU-fond fr fastighetsfrgor. Rapporten r frfattadav Hans Lind, docent vid Kungl. Tekniska Hgskolan samt civil-ingenjr Anders Hellstrm. Till sin hjlp har frfattarna haft enstyrgrupp som medverkat i arbetet, bisttt med material och gettvrdefulla synpunkter. Styrgruppen har besttt av Lena Boman,Norrtlje kommun; Margareta Anjou, rebro kommun; OlleSundh, Malm stad; Raija-Liisa Rapeli Sirn, Nacka kommun; HansNolander, rnskldsviks kommun samt Kjell-Arne gren, Umekommun. Britt-Marie Jarnhammar frn Skolverket har ocks varitmed i arbetet och bisttt med viktiga synpunkter. MagnusKristiansson och Linda Andersson frn Sveriges Kommuner ochLandsting har varit projektledare.

    Sveriges Kommuner och Landsting i januari 2005

    Dagens Nyhetersfrstasida 30 no-vember 2004.

  • 2 Vart tog eleverna vgen?

    Innehll

    Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

    Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

    1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

    2. Pengsystem och valfrihet mellan skolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

    3. Planering fr lng- och kortsiktiga svngningar . . . . . . . . . . . . 19

    4. Vilka typer av lokaler anvnder skolorna? . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

    5. Nr efterfrgan p platser minskar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

    6. Nr efterfrgan p platser kar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

    7. Lrdomar alternativa strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

    8. Hur stor lokalkostnadsersttning br fristende skolor f? . . 49

    Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

    Sveriges Kommuner och Landsting 2005

    118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 Epost: fastighet@skl.se Webb: www.skl.se

    Frn och med 1 januari 2005 samverkar Svenska Kommunfrbundet ochLandstingsfrbundet under nytt gemensamt namn Sveriges Kommuner och Landsting

    Denna rapport r finansierad av FoU-fonden fr fastighetsfrgor. Det r den frstarapporten som ges ut av det nya frbundet. Den observante lsaren kan se att vi bytt

    typografi. De nya typsnitten heter Charlotte Sans och Berling Nova.

    ISBN: 91-7164-001-0

    Tryckeri: EDITA, Stockholm-Vsters

    Text: Hans Lind och Anders Hellstrm

    Omslagsfoto av Bjrn Hrdstedt: Centralskolan i Kristianstad

    Redigering och form: Bjrn Hrdstedt & Birgitta Granberg

    Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40www.skl.se (vlj Publikationer)

  • Sammanfattning 3

    Sammanfattning

    Att frldrar och elever i hgre grad kan vlja skola och att denvalda skolan fr en ekonomisk ersttning knuten till elevantalet(skolpeng) kar den ekonomiska oskerheten fr en skolenhet,men ocks fr kommunen. Intkterna till skolenheten kanfrndras snabbt medan vissa kostnader,frmst lokalkostnader, kan vara svra attndra p kort sikt. Syftet med dennastudie r att, med tonvikt p frgor omlokalfrsrjning, underska hur kommu-ner och fristende skolor hanterar dennaoskerhet. Intervjuer har genomfrtsmed ett 30-tal personer knutna till kommunala eller fristendeskolor i fem kommuner. Utifrn dessa har alternativa strategieridentifierats och analyserats.

    Som bakgrund till analyserna presenteras inledningsvis de reglersom styr etablering av och ersttning till fristende skolor, ochsrskilt de som gller ersttning fr lokaler. Hr finns flera olikatolkningar. Ska en fristende skola f pengar till lokaler motsva-rande kommunens kostnader fr sina lokaler? Ska vissa gemen-samma principer tillmpas, till exempel att bda fr kompensationfr faktiska kostnader? Denna princip kan, eftersom redovisadekommunala kostnader fr lokaler beror av till exempel rntekravoch avskrivningstider, vilka i sin tur styrs av kommunala beslut isamband med internhyressystem eller liknande, medfra ett strate-giskt beteende frn kommunens sida. Ngra alternativa systemdiskuteras i kapitel 8. ven ngra allmnna regler kring uthyrningav lokaler tas upp. Flexibilitet kan krva relativt korta hyrestider,och d r det viktigt att kommunen kan hantera frgor om besitt-ningsskydd. Mnga gnger tycks dock problemen mer ligga p detpolitiska planet. Om kommunen hyr ut lokaler till en fristendeskola kan det vara svrt att sga upp hyresavtalet, ven om det intefinns ngra formella hinder.

    Tonvikten i denna rapport ligger p frgor knutna till kortsiktigasvngningar i elevantal. Nr beslut ska fattas r det emellertidviktigt att ven vga in mer lngsiktiga svngningar, till exempelpga frndringar i befolknings- och ldersstruktur. Mjligheter tillsamordning mellan kortsiktig och lngsiktig planering diskuteraskortfattat.

  • 4 Vart tog eleverna vgen?

    Lokalsituationen i de studerade skolorna varierar mycket. Ngrahar gott om lokaler pga minskande elevantal. Andra har istlletmycket trngt. De kommunala skolorna bedriver alla sin verksam-het i traditionella skollokaler. Det var mycket stora variationernr det gller hur de fristende skolorna lst sin lokalsituation.Ngra har tagit ver kommunala skollokaler eller byggt egnaspecialutformade byggnader. Andra ger eller hyr lokaler somtidigare varit kontor, bostder eller verkstadslokaler. Mnga fri-stende skolor anvnder lokaler utanfr de egentliga skol-lokalerna, till exempel fr idrott. Srskilda kurser (lrare + lokal)kps ibland frn nrliggande kommunala skolor.

    Strategier fr att klara en lgre efterfrgan

    Kommunala skolor1. Mjlighet att sga upp lokaler p genersa villkor. Den lokalaskolenheten kan snka sina lokalkostnader om elevantalet minskargenom att lmna tillbaka lokaler till fastighetskontor eller mot-svarande.

    2. Lokalkostnaden belastar inte den lokala skolenheten. Om till ex-empel skolfrvaltningen eller en stadsdelsnmnd betalar lokalernabehver ett minskande elevantal inte leda till ekonomiska problemfr skolan. Man har ju fortfarande lika mycket pengar till lrarem m per elev.

    3. Skolan fr g med ett underskott. Om elevantalet minskaraccepterar kommunen att den lokala skolenheten gr med under-skott. Den behver inte skra ner utgifterna i proportion tillminskningarna i elevantal.

    Kommentar: Det gemensamma i dessa tre fall r att de ekonomiskariskerna lyfts till en hgre organisatorisk niv.

    4. Andrahandsuthyrning av lokaler, eller frsljning av hela kurs-paket. Kompenserar bortfall av skolpeng.

    Fristende skolor1. En kapitalstark finansir. Ett lgre elevantal och hga lokal-kostnader pga verkapacitet tcks av till exempel ett kapitalstarktmoderbolag.

    2. Poolning av risker mellan fristende skolor i en koncern. Finnsdet flera fristende skolor inom samma organisation kan medelverfras frn skolor dit mnga elever skt till skolor som ftt frreelever n vntat.

  • Sammanfattning 5

    Kommentar: Bda dessa strategier kan liknas vid en situation drkommunen som helhet eller en stadsdelsnmnd tar de ekonomiskariskerna istllet fr den lokala skolenheten.

    3. Frsiktig dimensionering av elevantalet i skolan s att det alltidfinns en k. P detta stt r risken liten att det inte blir tillrckligtmnga elever. Drmed fr skolan tckning fr sina lokalkostnaderven om efterfrgan minskar relativt mycket.

    4. Uppdelning i krnlokaler och mer tillflliga lokaler, eller attflertalet lokaler hyrs med relativt korta eller verlappande kontrakt.Har man relativt sm krnlokaler och resten av lokalerna inhyrdamed korta kontrakt kan man parera en minskning av elevantaletgenom att sga upp dessa lokaler.

    Strategier vid kad efterfrgan

    Kommunen kan inte sga nej om det finns en kad efterfrganfrn elever som bor i den aktuella kommunen. I regel uppfattasdock inte kad efterfrgan som ngot stort problem. Om inteannat finns mjligheter att hyra in paviljonger och drmed relativtsnabbt utka lokaltillgngen. I enskilda fall kan detta vara svrt pgamarkbrist eller planbestmmelser, men enligt de intervjuade grdet alltid att lsa detta p ngot stt. Det andra alternativet omtrycket kar p en viss skola r att till exempel samarbeta med nr-liggande skolor som har mer lokaler eller flytta vissa verksamhetersom inte r s beroende av att ligga i just den aktuella skolan.

    En fristende skola dr efterfrgan pltsligt stiger kan alltid sganej till elever. Andra alternativ r att helt enkelt acceptera att hamer trngt eller tillflligt hyra in lokaler.

    Vi tog ven upp frgan om kommunerna hade ngon strateg