7164 214 1

  • View
    218

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-214-1.pdf

Text of 7164 214 1

  • Nr resultatet rknasOptimering av egen driftverksamhet

    i offentliga fastighetsfretag

    Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

  • 1Nr resultatet rknas optimering av egen drift

    Kommun, landsting och stat r stora fastighetsgare och arbetar med varierande framgng med att p olika stt effektivisera energianvnd-ningen. En av strategierna r att arbeta med driftoptimering, dvs justera och styra befintlig teknisk utrustning s att den arbetar optimalt och ger bra inomhusklimat till lgsta energifrbrukning.

    Denna skrift utgr till stora delar en uppfljning av U.F.O.S-rapporten Inte fr krkorna energieffektivisering genom driftoptimering som utkom 1998. Syftet r att redovisa uppndda resultat och erfarenheter av energieffektivisering genom driftoptimering, och drigenom vara en inspirationsklla fr vriga offentliga fastighetsfretag att sjlva aktivt brja arbeta med driftoptimering.

    En analys av det egna fretaget kan enkelt utfras med hjlp av de frgor och de stdrutiner fr mtning av organisationens status avseende energi-arbete som redovisas.

    Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsfretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Hr ingr Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum fr statliga byggherrar och frvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har ocks stttats ekonomiskt av Statens energimyndighet.

    Skriften r frfattad av civ ing Sren Bjrnbom. Han skrev ocks den tidi-gare rapporten Inte fr krkorna. Till sin hjlp har han haft en styrgrupp som medverkat och bidragit med material och synpunkter. Styrgruppen har besttt av Gert Westberg, Hudiksvalls kommun; Conny Holmqvist, Vsters stad; Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter Dalarna, Carl-Eric Bramming, Vstmanlands lns landsting, Bengt-ke Carlsson, Vrmlands lns landsting, Anders Magnusson, Statens fastighetsverk och Hans Isaks-son, representant fr Statens energimyndighet.

    Ulf Sandgren och Fredrik Jnsson, Sveriges Kommuner och Landsting har p uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare.

    Vi vill rikta ett varmt tack till de medverkande landstingen, kommunerna och till Statens fastighetsverk, som ppet redovisat bde med- och mot-gngar i sitt driftoptimeringsarbete.

    Stockholm i januari 2007

    Frord

  • 2 Nr resultatet rknas

    U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 2007

    Adress: 118 82 Stockholm, tfn 08-452 70 00

    E-post: fastighet@skl.se

    ISBN: 978-91-7164-214-1

    Text: Sren Bjrnbom Illustrationer: Minna Ridderstolpe

    Projektledare: Ulf Sandgren och Fredrik Jnsson

    Tryck: EO Grafiska, Stockholm-Skarpnck

    Redigering, form och produktion: Ann Strandberg och Bjrn Hrdstedt

    Distribution: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller www.offentligafastigheter.se

    Innehll

    Sammanfattning ............................................................................................................. 3

    1. Inledning och lsanvisning .......................................................................................... 6

    2. Driftoptimering .............................................................................................................. 9

    3. Resultat.......................................................................................................................... 10

    4. Organisation ................................................................................................................. 18

    5. Drift p entreprenad ..................................................................................................25

    6. Kostnader .....................................................................................................................29

    7. Incitament och belningar ........................................................................................32

    8. gare och ledning .......................................................................................................34

    9. Hyresgsterna behvs ................................................................................................37

    10. Rutiner och utveckling ...............................................................................................38

    11. Bilagor ...........................................................................................................................50

  • 3Sammanfattning

    190

    210

    230

    250

    270

    290

    310

    1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

    S

    D

    W

    F

    U

    EL + normalrskorrigerad vrmefem landsting 19952005

    Agnarna frn vet(t)etniv 15 %

    Envisheten niv 25 %

    Sammanfattning

    Driftoptimering innebr att justera och styra befintlig teknisk utrust-ning s att den arbetar optimalt och ger bra inomhusklimat till lgsta energifrbrukning. Detta stt att arbeta beskrev U.F.O.S i en rapport 1999 med namnet Inte fr krkorna. Det har nu gtt sex r och det kan vara dags att se vad som hnde i de landsting och kommuner som arbetat efter modellen som beskrevs i Inte fr krkorna. Vi har valt ut ett antal organisationer som har god ordning p sin energistatistik s att det gr att flja utvecklingen. Srskild vikt har lagts vid att frska flja upp de mjuka parametrarna. Vilken betydelse har exempelvis ledningens engage-mang, eller organisations utformning?

    Ett femtontal offentliga fastighetsfretag har intervjuats med utgngs-punkt frn den processmodell som fresls i Inte fr krkorna. Proces-sen, som fortfarande hller mttet, inleder rapporten. Cirka 25 fretag, bde offentliga och privata, har helt eller delvis anvnt processen. Den sammanlagda frvaltade ytan hos dessa r cirka 15 miljoner kvm eller knappt 10 procent av Sveriges lokalbestnd.

    Det visar sig att den modell som beskrevs i Inte fr krkorna fungerar mycket bra, givet att man konsekvent och uthlligt tillmpar den som en naturlig del i sina drift- och underhllsrutiner. Det r stora besparingar som kan gras. I diagrammet intill redovisas resultatutvecklingen fr ett antal landsting dr kvalitetsskrade nyckeltal finns sedan mitten av 1990-talet. Resultaten frn 19952005 visar att det till mycket lga kostnader gr att effektivisera energianvndningen med mer n 25 procent under en tidsperiod av 67 r, dr det bedms att 90 procent av resultatet beror p driftoptimering och bara 10 procent p investeringar eller lngtidsplanerat underhll.

  • 4 Nr resultatet rknas

    Organisationen avgrandeOrganisationen och dess frmga till insikt, fokusering, engagemang och uthllighet r helt avgrande fr resultatet. Fr att driftoptimeringen ska lyckas fordras ett strukturerat och mlmedvetet arbete av en organisation som frsttt vad energieffektivisering gr ut p. Erfarenheterna visar att de mest lyckosamma fretagen har tillsatt en tydlig och kompetent pro-cessledning med bakgrund i driftfrvaltning samt utsett speciella ener-gijgare i utfrarledet. Fretagsledningen deltar ocks aktivt och under-stdjer frmst den envishet som fordras fr att n de lngsiktigt hllbara resultaten.

    Dr man inte lyckats fullt ut och kanske planat ut p en resultatniv av bara 15 procents besparing r det alltid brister ur organisationssynpunkt som ligger bakom. Engagemanget har inte varit tillrckligt lngsiktigt och andra arbetsuppgifter har successivt tagit ver.

    Det finns ven exempel dr man mer eller mindre tappat uppndda resultat, oftast beroende p ngon form av omorganisation.

    KostnaderKostnaderna fr energieffektivisering genom driftoptimering r mycket blygsamma. Bland de som fljt Inte fr krkornas metod mest hngivet och ntt 25 procent effektivisering handlar det om 11,5 miljoner kronor under den aktuella tidsperioden p 67 r. Resultatet fr till exempel landstinget i Vstmanland ligger i dagslget p en besparing p cirka 15 mkr/r. Ackumulerat under 6 r har man sparat 60 mkr!

    Drift p entreprenadDriftoptimeringen ska fungera p samma stt oavsett om man har en intern driftorganisation eller kper extern drift. Erfarenheterna visar dock att driftoptimering i driftentreprenader inte fungerar som frvntat. Det beror delvis p att bestllaren inte stller tillrckligt tydliga krav i entre-prenaderna men ocks p att entreprenrerna inte alltid klarar arbetsupp-giften. Energiincitamentsavtal vid driftentreprenader har inte hjlpt och mnga ifrgastter incitament fr arbetsuppgifter som man tycker borde ing i entreprenaden. Detta r vanliga uppfattningar men undantag finns och redovisas i rapporten.

    UtvecklingenDe senaste 10 rens utveckling har inneburit att de mest framgngsrika fastighetsfretagen idag infrt kvalitets- och miljledningssystem. Arbete pgr fr att utveckla och implementera ett heltckande energiarbete fr hela fastighetsfrvaltningen. I vissa fastighetsfretag kallas det systema-tiskt energiarbete och omfattar rutiner fr energihandlggningen i sin

  • 5Sammanfattning

    Lokal-planering

    UtvrderingProjektering Genomfrande Drift

    LCC-kalkylering

    Energi-kalkyl 1 till och med 5Driftstrat.arbeteoch garantitgrder

    Systematiskt Energi-arbete i driftfrvaltning

    Prestanda-garantier

    Driftavtal

    Mall fr drift-upphandling

    Driftarbete under garantitiden

    Belysning Mediamtning

    Elmotorer

    helhet dr det utver rutiner fr till exempel byggprojekt och driftopti-mering, finns stdrutiner fr att mta utvecklingen av organisationens energiarbete. Dessa rutiner redovisas i rapporten.

    Schemat visar vilka standarder och rutiner som gller fr det Systematiska Energiarbetet i Landstinget Vrmland sett ur ett lokalutvecklingsperspek-tiv och nr under bygg- och frvaltningsprocesserna dessa ska anvndas.

    ven i de fall man, i likhet med Landstinget i Vrmland, ntt mycket lngt i energiarbetet dvs att man bygger s effektivt som