7164 809 9

  • View
    222

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-809-9.pdf

Text of 7164 809 9

  • Upphandling fr jmstlldhet 1

    PROGRAM FR HLLBAR JMSTLLDHET

    Upphandling fr

    jmstlldhet JMSTLLDHET SOM KVALITETSKRAV I LOU OCH LOV

  • Upphandling fr jmstlldhet 2

    1. Frord .............................................................................................................. 3

    2. Att integrera jmstlldhet som kvalitetskrav .............................................. 4

    3. Frn sanktion till kvalitetsutveckling och ett frebyggande fokus ........... 5

    3.1 Sm och medelstora fretag ........................................................................ 5

    4. Tv principer vid val av anbud ...................................................................... 7

    5. CEMR-deklarationen fr jmstlldhet mellan kvinnor och mn p lokal och regional niv ................................................................................................ 8

    6. Frstudie och uppfljning liten checklista ............................................. 10

    7. Upphandling enligt LOU .............................................................................. 12

    7.1 Leverantrskvalificering ............................................................................... 12

    7.2 Kravspecifikation .......................................................................................... 13

    7.3 Kontraktsvillkor ............................................................................................. 14

    7.4 Administrativa krav ....................................................................................... 15

    8. Upphandling enligt LOV .............................................................................. 16

    9. Frdjupning om offentlig upphandling ...................................................... 18

    9.1 Frfattningar m.m. ........................................................................................ 18

    9.2 Aktuella utredningar och rapporter ............................................................... 18

    9.3 Vgledningar frn Kammarkollegiet ............................................................. 19

    10. Exempel ....................................................................................................... 20

    10.1 Krav vid leverantrskvalificering ur ett jmstlldhetsperspektiv ................. 20

    10.2 Kravspecifikation vid upphandling av konsulter ......................................... 22

    10.3 Jmstlldhetskrav vid upphandling inom hlso- och sjukvrden i Stockholms lns landsting .................................................................................. 24

    Kontaktpersoner p SKL .................................................................................... 26

    Innehll

  • Upphandling fr jmstlldhet 3

    1. Frord

    I ett jmstllt samhlle svarar all offentligt finansierad verksamhet mot

    bde kvinnor och mns villkor och behov.

    Kommuner och landsting kper varje r varor och tjnster fr mnga

    miljarder kronor. I rollen som stora inkpare har de mjlighet att stlla

    krav p leverantrerna som frmjar jmstlldhet i samhllet.

    Upphandlingen sker i strikt reglerade former enligt lagen om offentlig

    upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV).

    Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter mjlighet att stlla olika

    krav p leverantrerna utver sjlva tjnsten eller varan. P miljomrdet

    har kommuner och landsting kommit ganska lngt nr det gller

    kravstllandet. Men nr det gller jmstlldhetskrav finns stora

    utvecklingsmjligheter.

    Syftet med den hr skriften r att klargra de juridiska mjligheterna att

    stlla jmstlldhetskrav vid upphandling, samt att ge konkreta exempel

    p hur det kan se ut i verkligheten. Det r naturligtvis ocks viktigt hur

    man stller krav, det vill sga att kraven r tydligt formulerade, att de r

    relevanta ur ett jmstlldhetsperspektiv, samt att de r mjliga att flja

    upp.

    Vgledningen riktar sig frmst till politiker som vill ka sin kunskap om

    jmstlldhet som kvalitetskrav samt till upphandlare som har i uppdrag

    att stlla jmstlldhetskrav i upphandlingen. Frhoppningen r att fler

    kommuner och landsting ska anvnda sig av den offentliga

    upphandlingen fr att flytta fram positionerna i jmstlldhetsarbetet.

    Stockholm i maj 2012

    Gran Stiernstedt

    Avdelningschef

    Avdelningen fr vrd och omsorg

  • Upphandling fr jmstlldhet 4

    2. Att integrera jmstlldhet

    som kvalitetskrav

    Kommuner och landsting ska i all sin verksamhet undanrja bristande

    jmstlldhet mellan kvinnor och mn och frmja jmstlldhet. SKL:s

    satsning p att integrera sociala mlsttningar vid offentliga

    upphandlingar har sin grund i EU-rttens krav p systematisk

    jmstlldhetsintegrering i offentliga verksamheter.

    Begreppet sociala hnsyn anvnds som en samlingsterm fr mjligheten

    att vid offentliga upphandlingar stlla kvalitativa krav ur ett

    jmstlldhetsperspektiv. Inom detta samlingsbegrepp ryms dock ven

    mjligheter att frmja likabehandling utifrn andra

    diskrimineringsgrunder, att stlla krav p god arbetsmilj eller krav p att

    integrera lngtidsarbetslsa m.m. Denna skrift har fokus p jmstlldhet

    som kvalitetskrav. Syftet r att visa hur en kommun eller ett landsting

    konkret kan g till vga.

    Jmstlldhet innebr rttvisa, demokrati och delaktighet, att kvinnor och

    mn ska ha samma mjlighet att forma samhllet och sina egna liv. Fr

    att detta ska kunna frverkligas frutstts lika rttigheter, skyldigheter

    och mjligheter inom livets alla omrden. Att integrera

    jmstlldhetsperspektivet vid offentliga upphandlingar skerstller att

    kvinnor, mn, flickor och pojkar garanteras likvrdig service och rttvis

    frdelning av resurser. Det r ocks ett stt att hja kvaliteten p den

    offentligt finansierade verksamheten s att den blir mer effektiv och

    sker.

    Jmstlldhetsintegrering i EU

    I all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanrja bristande jmstlldhet mellan kvinnor och mn och att frmja jmstlldhet mellan dem. Frdraget fr Europeiska Unionens funktionsstt, frsta delen, avdelning II, artikel 8.

    Europardets definition av jmstlldhetsintegrering

    "(om)organisering, frbttring, utveckling och utvrdering av beslutsprocesser, s att ett jmstlldhetsperspektiv infrlivas i allt beslutsfattande, p alla niver och i alla steg av processen av de aktrer som normalt sett deltar i beslutsfattandet."

  • Upphandling fr jmstlldhet 5

    3. Frn sanktion till

    kvalitetsutveckling och ett

    frebyggande fokus

    Svensk upphandlingslagstiftning uppmanar uttryckligen till att beakta

    sociala hnsyn vid offentlig upphandling. I delbetnkandet till den

    pgende upphandlingsutredningen, SOU 2011:73, betonas att

    utredningen i allt vsentligt delar EU-kommissionens syn p att det finns

    en rad frdelar med att ta sociala hnsyn i samband med offentlig

    upphandling.

    Rttslget vid offentlig upphandling har, om inte frndrats, s i alla fall

    preciserats. Den frsta svenska reglering som uttryckligen tog fasta p

    sociala hnsyn vid upphandling r frordning 2006:260 om

    antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt. Sociala hnsyn

    formuleras i dessa fall som ett tillkommande kontraktsvillkor.

    Mjligheten att kontrollera efterlevnaden av dessa villkor kan ske frst

    efter en viss tid som kontraktet brjat lpa. Om leverantren bryter mot

    villkoren finns mjlighet att krva ut ett vite, avsluta kontraktet i frtid

    eller liknande.

    Den pgende upphandlingsutredningen lyfter fram betydelsen av att

    stlla sociala kvalitetskrav redan i samband med val av leverantr.

    Exempelvis kan krav p genusperspektiv stimulera leverantrer att

    utveckla och erbjuda vrd och omsorg som ligger i linje med de

    jmstlldhetspolitiska mlen. Fr att strka incitamenten att utveckla

    socialt ansvarstagande tjnster r dessutom kontinuerliga uppfljningar

    av stor betydelse.

    3.1 Sm och medelstora fretag

    Denna skrift innehller olika praktiska exempel p kravformuleringar. De

    skall ses som frslag p hur krav kan utformas. Varje enskild

    upphandlingssituation r unik och kravformuleringar mste alltid

    anpassas till de frutsttningar som rder.

  • Upphandling fr jmstlldhet 6

    Srskilt viktigt r det i relationen till sm och medelstora fretag som

    annars riskerar att uteslutas ur en upphandling p grund av de krav som

    stlls. Varje upphandlande myndighet br drfr vga nyttan av

    kravformuleringar mot den konkreta effekt det fr fr mjligheten att ka

    antalet aktrer i anbudsgivningen.

    Fler aktrer i en offentlig upphandling leder ofta till fler anbud, vilket i

    sin tur ger den upphandlande myndigheten ett bredare urval av mjliga

    leverantrer.

    Ett kat deltagande av mindre fretag i offentliga upphandlingar kan

    allts leda till att den upphandlande myndigheten fr bttre

    frutsttningar att gra goda affrer, och drigenom kar mjligheterna

    fr att skattemedlen anvnds effektivt.

    Om sociala hnsyn i LOU

    Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) anger i frsta kapitlet att sociala hnsyn br beaktas vid upphandling:

    9 a Upphandlande myndigheter br beakta miljhnsyn och sociala hnsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motive